2019-08-22 av Amanda
Internetdagarna 2019

Möt 2019 års keynotetalare

Här är våra sex internationella namnkunniga gäster utgör årets lista med Internetdagarnas huvudtalare.

Max Schrems – Integritetsaktivist

Max Schrems har utmanat nätjätten Facebook och ifrågasatt deras insamling av data från sina användare bland annat genom initiativ som ”None of Your Business”. 

Läs mer om Max Schrems.

Max Schrems

danah boyd – Sociala medie-expert

danah boyd är expert på nätbaserad ungdomskultur och hur vi använder sociala medier, hon forskar i skärningspunkten mellan teknik, samhälle och politik.

Läs mer om danah boyd här.

danah boyd

Harper Reed – Futurist

Harper Reed är teknologist, futurist och hacker som jobbat med Barack Obamas återvalskampanj, sålt kläder via crowdfunding och jonglerat.

Läs mer om Harper Reed här.

Harper Reed

Jenny Radcliffe – Människohacker

Jenny Radcliffe tar sig in i vilken byggnad som helst med hjälp av socialt ingenjörskap, människokännedom och konsten att förhandla och övertala.

Läs mer om Jenny Radcliffe här.

Jenny Radcliffe

Cecilia MoSze Tham – Socialteknolog

Cecilia MoSze Tham är biolog, designer, entrepenör och skapare som bygger innovativa mötesplatser för individer och organisationer. 

Läs mer om Cecilia MoSze Tham här.

Cecilia MoSze Tham

David Rowan – Teknologiguru

David Rowan har varit chefredaktör för den brittiska upplagan av teknikmagasinet Wired, och är expert på tekniktrender och företagsinnovation.

Läs mer om David Rowan här.

David Rowan

2019-08-21 av marcin
Marcin de Kaminski

Ingen plats för mig

Image result for ingen plats för mig

Igår när jag kom hem hade jag fått paket. Det var från Katia Wagner, och innehöll ett ex av hennes sprillans nya bok ”Ingen plats för mig” som släpps i slutet av månaden.

Jag har känt Katia i ett helt decennium. Vi blev snabbt vänner efter att jag hört henne berätta om hennes research kring Alexandramannen på en kurs om unga, sex och internet som jag hade ynnesten att få gå. Vi klickade fint, fortsatte bolla samma tankar – och skrev bland annat den här texten om näthat med den klatchiga titeln ”De vuxna är en av de viktigaste förklaringarna till kräkningar”. Vår position, som var överraskande nyskapande, var i korthet: vuxna är förebilder för barn, om inte vuxna kan bete sig – hur kan då vuxenvärlden skylla näthatet på barn, de vuxna som lägger över skuldbördan för samtalsklimatet på internet på barn får fasen skärpa sig. Hon var också redaktör för P1 OBS! där jag fick möjligheten att lägga ut mina tankar om jämställdhet i en präktig radio-prata innan poddar hade hunnit bli ballt.

Katia har en av de mest välriktade inre kompasserna jag känner. Med ett djupt rotat socialt rättvisepatos har hon de senaste åren med kompromisslöst barnperspektiv beskrivit situationen för de barn och unga som helt saknar skyddsnät och trygghet. Senast för några få veckor sedan uppdagades det att en hel syskonskara, som utan medföljande vuxen nyligen kommit till Sverige, plötsligt gått upp i rök. Ingen myndighet, ingen representant för den samlade vuxenvärlden, har engagerat sig i ett systematiskt sökande. Tydligast historisk analys av detta har förstås… Katia.

I ”Ingen plats för mig” följer Katia en ung pojke som hoppas på att finna ett bättre liv i Sverige och Norge – men som övertygas att det livet istället går att finna i Syrien och Islamiska staten.

Jag har haft den personliga förmånen att i perioder nära följa Katias arbete med ”Ingen plats för mig”. Jag är djupt ödmjuk inför och imponerad över resultatet – som ger läsaren en inblick i en ung människas resa från stillsamt tonårsliv till en verklighet präglad av radikal islamism och bedrövelse.

”Ingen plats för mig” släpps 31 augusti vid Natur och Kultur och borde bli ett standardverk för den som intresserar sig för frågor som så många tycks ha anekdotiskt baserade åsikter om: ensamkommande flyktingbarn, islamistisk radikalisering, och hur otroligt komplicerat det är att vara människa. Med risk för att verka tjatig: vilken JÄVLA story detta är.

2019-08-13 av marcin
Marcin de Kaminski

Hej hej

När vi flyttade ut från stan blev jag så förundrad över hur alla jag mötte på byn, i lokala affären eller vid kanalpromenaden alltid såg glada ut och sa hej hej. ”Inte känner jag dem?” tänkte jag, skojade om min ansiktsblindhet och lallade glatt vidare.

Men för ett drygt år sedan flyttade vi från centrala byn (om det ens är ett koncept) till en mindre gatan i utkanten av samhället. Plötsligt sa verkligen alla omkring mig hej hej. Och tydligen förväntades jag vinka och visualisera hej hej när jag mötte grannarna i bilen? Helt sjukt.

Min svärfar skrockade lite och förklarade att det är ”så man gör”. Plötsligt föll poletten ner. Nu säger jag – seriöst fortfarande lika ansiktsblind – hej hej så snart jag möter någon jag tror mig kunna härleda till en social interaktion på byn, och genast är tillvaron både trevligare och roligare.

Hej hej!

2019-08-13 av marcin
Marcin de Kaminski

Återuppväckt

Jag har bloggat i olika form i en rad vändor, med störst fokus i mitten och slutet av nollnoll-talet. Både högst personligt i form av privata barnbloggar och boksuccén ”Dagens Agnes”, men också mer fokuserat kring internet och fildelning – med mest frihet på min finska (!) piratblogg men störst genomslag på forskningsprojektet Cybernormers blogg. Mest udda, men samtidigt väldigt kul, var det skrivande jag fick göra som del av DI Digitals blogg-kader.

När jag nyligen återupplivande min domän var det som att traska in i senaste stoppet för min digitala tidsmaskin. Min hemsida somnade stilla in under sent 2014 när jag hade jobbat på Sida under en tid och helt enkelt inte mäktade med att underhålla den. Att hitta den igen, inte minst den sida där jag samlat alla debattartiklar jag skrev under åren 2009-2014, var verkligen intressant. Jag hoppas få anledning att återvända till en del av mitt tidigare skrivande – jag tror nämligen det har bäring för många diskussioner även idag.

Exakt vad som kommer hända här vet jag i nuläget inte. Det jag vet är att jag länge saknat att läsa och skriva saker som inte nödvändigtvis rör mitt jobb. Framförallt saknar jag att ha en plattform där jag kan fortsätta tänka kring internet, och som inte är ett alltför socialt medium. Därtill saknar jag den gamla ”bloggosfären”, som nog peakade kring 2010 – den långsamma gemenskapen som den utgjorde tycker jag bidrog till en social dimension som inte alltid uppnås i dagens sociala medier.

Min förhoppning är att hitta ett eget rum, ett forum där jag kan kommentera frågor jag tycker är viktiga – men också göra tillbakablickar till sådant jag en gång resonerat om och nu vill fortsätta samtalet kring.

2019-08-13 av marcin
Marcin de Kaminski

Hello world!

Welcome to WordPress. This is your first post. Edit or delete it, then start writing!

2019-08-09 av Jakob
Internetdagarna 2019

Vi laddar för Internetdagarna 2019

Internetdagarna 2019 kommer att gå av stapeln 25-26 november. Nu jobbar vi för fullt med att färdigställa årets program, som kommer att bli något alldeles extra.

Redan nu kan du göra en intresseanmälan, vilket innebär att du får programmet före alla andra. Du kan då i lugn och ro välja och vraka i ett brett tvådagarsprogram fyllt av internationella keynote-föreläsningar.

Förra året blev konferensen fullsatt, därför är det en bra idé att vara ute i god tid. Du förbinder dig inte till någonting genom intresseanmälan, utan får en påminnelse senare i augusti när programmet släpps.

Föranmäl intresse här.

2019-08-06 av Gitta Wilén
Blogg – Wikimedia Sverige

Culture crawl – för första gången i Sverige

[English version below]

I mitten av augusti får Stockholm besök av cirka 1 200 wikipedianer. Den årliga konferensen Wikimania samlar människor från hela världen, som pratar en rad olika språk och som kommer från olika kulturella kontext. Det gemensamma är att alla på något sätt bidrar till eller är intresserade av Wikipedia och Wikimediarörelsen. Det här passar några av våra viktiga kulturinstitutioner att ta till vara på. De bjuder in till specialvisningar, och sprider på så vis kunskap inom sina verksamhetsområden till engagerade Wikipedianer som gillar att skriva nya och uppdatera befintliga artiklar.

Under Wikimania-veckan erbjuds konferensdeltagarna att delta i en så kallad culture crawl, det engelska begreppet kommer från ordet för pubrunda och syftar på att det är en runda med ett flertal stopp på vägen. På den här rundan får deltagarna i sig en dos kultur och kunskap, och i slutet av turen kan de gemensamt sitta ner i en skrivstuga och dela sin nyvunna kunskap på Wikipedia. De bilder och filmer som de tar kan även laddas upp på mediadatabasen Wikimedia Commons för att sedan länkas in i relevanta Wikipedia-artiklar.

Konferensdeltagarna erbjuds att delta på en av två rundor avslutas med en skrivstuga för dessa vana skribenter på Skansen respektive Nationalmuseet:

  • Djurgården: Historiska museet – Vrak, museum of wrecks – Spritmuseum – Liljevalchs – Skansen.
  • Gamla stan: Nobelprismuseet – Storkyrkan – Slottet – Medeltidsmuseet – Nationalmuseum.

Kungliga slottet 19 juni 2010
Den här bilden på det kungliga slottet är tagen av Holger Ellgard och används på tio olika Wikipedia-sidor och språkversioner. Den har visats 3 151 126 gånger sedan juni 2010. CC BY-SA 3.0

Att besöka ett levande slott

Att besöka det kungliga slottet är speciellt, både för att byggnaden är kungen och drottningens arbetsplats, som används för möten, statsbesök, middagar och bröllop, men också för att det finns en rad historiska föremål, textilier och arkitektur där.

– För den som är speciellt intresserad av gobelänger är det här stoppet på turen extra intressant. Vårt lite kallare och torrare klimat är extra gynnsamt för bevarandet av textilier, berättar Maria Ulander, redaktör Kungliga slotten.

Det finns ett 80-tal klockor som är i bruk och som dras upp varje fredag av en hovurmakare. Det är viktigt då det fyller sin funktion så att alla kommer i tid till möten.

– Det är ett levande slott och det medför vissa begränsningar, men vi tillåter våra besökare att ta bilder och att filma, under förutsättningen att de inte använder stativ eller blixt, enligt Maria Ulander.

Stockholm-Storkyrkan 01
Storkyrkan och det kungliga slottet är två av stoppen på årets kulturrunda under Wikimania. CC BY-SA 2.0  Jürgen Howaldt.

Blandkulturen i Storkyrkan är Sveriges historia

I Storkyrkan, som är den svenska reformationens vagga, finns det både en rad unika föremål och historiska händelser att skriva om på Wikipedias olika språkversioner.

Det är en plats för föremål från olika europeiska kulturer. Sankt Göran och draken är Europas största träskulptur, skapad av tyska hantverkare på 1400-talet och änglarna på kungastolen är hämtade från förlagor i Rom.

– I Storkyrkan ser vi hur influenser från Tyskland, Italien och Frankrike ställs sida vid sida och blandas, att ur detta träder något typiskt svenskt fram. Vi ser hur det svenska är en produkt av en kulturblandning. Det är dessutom i Storkyrkan som kungar har gift sig under 700 år, krönts under flera hundra år och begravts under det senaste seklet, berättar Ulf Lindgren, domkyrkokaplan i Storkyrkan och biträdande kyrkoherde vid Stockholms Domkyrkoförsamling.

Culture crawl är en tradition

Culture crawl har genomförts under många år i samband med Wikimania, men det är första gången som det görs i Sverige.

Det är inte för sent!

Om du vill delta på konferensen Wikimania 2019, går det att köpa biljetter till  konferensen, på plats från och med den 16 augusti,  i Aula Magna, vid Stockholms Universitet.

Du är hjärtligt välkommen!

 

Culture Crawl in Stockholm

In the middle of August, Stockholm will host about 1,200 Wikimedians. The annual conference Wikimania gathers people from all over the world, who speak a variety of languages ​​and who come from different cultural contexts. The thing they have in common is that everyone contributes to or is interested in Wikipedia in some way. This is an opportunity for our major cultural institutions. By arranging special tours, their knowledge and area of expertise is shared among Wikipedians who like to write new and update old articles.

During the Wikimania week, the conference attendees are invited to join a so-called Culture Crawl. Here, participants will experience interesting culture and gain knowledge, by visiting some of Stockholm’s most notable cultural institutions. After the tour, they can sit down together and edit Wikipedia in an edit-a-thon. Pictures and videos taken during the crawl can also be uploaded to the media database Wikimedia Commons, enabling use in relevant Wikipedia articles.

The conference participants – all skilled Wikipedia editors – are invited to join one of two tours, ending with an edit-a-thon at Skansen or the Nationalmuseum:

Kungliga slottet 19 juni 2010This image, showing the Swedish Royal Palace, is by Holger Ellgard and is used on ten different Wikipedia pages and language versions. It has been viewed 3,151,126 times since June 2010. CC BY-SA 3.0.

To visit a castle in use

To visit the Royal Palace is something special. The building is the workplace for the King and Queen, used for meetings, state visits, dinners and weddings. And there are a number of historical objects, textiles and the architecture from the late 17th century.

– For those who are interested in tapestries, this stop on the tour is something special Our slightly cooler and drier climate is beneficial for the preservation of textiles, says Maria Ulander, editor at the Royal Palaces.

There are about eighty clocks that are taken care of every Friday by the court clockmaker. This is important, as it fulfills its function making sure everyone is in time for meetings.

– It is a Royal Palace in use, which brings some restrictions, but our visitors are allowed to take pictures and record video, provided they do not use a tripod or flash, according to Maria Ulander.

Stockholm-Storkyrkan 01Storkyrkan (the Great Church), situated next to the Swedish Royal Palace, is one of the stops at the Cultural Crawl. CC BY-SA 2.0  Jürgen Howaldt.

The blend of European cultures in Storkyrkan

In Storkyrkan, which is the cradle of the Swedish Reformation, there are a number of unique objects and historical events to write about in Wikipedia’s various language versions.

The great curch is a place for objects from different European cultures. ”Saint George and the dragon” is the largest wooden sculpture in Europe, it was created by German craftsmen back in the 15th century and the angels carved out the wooden ”royal chair” are originated from Rome.

– In Storkyrkan, cultural artifacts from Germany, Italy and France, are put side by side. This eclective cultural place has inflenced and created what we think is typical Swedish. It shows how the concept of what Swedish is, has emerged from a variety of cultures. Storkyrkan is also the place where Kings have been married since 700 years, crowned for several hundred years and buried during this last century, says Ulf Lindgren, Rev Canon Precentor and the Dean’s Vicar in the Cathedral of Stockholm.

 

Culture Crawl is a tradition

Culture crawls has been held for several years during Wikimania, but this is the first time it is going to take place in Sweden.

Join us!

It is not to late to get a ticket to Wikimania 2019 , you can buy a three day pass (Friday–Sunday) or a 1day pass (only Friday) on site at Aula Magna from August 16, vid Stockholm’s University.

Looking forward to see you there!

The post Culture crawl – för första gången i Sverige appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-07-31 av Tore Danielsson
Blogg – Wikimedia Sverige

Hur ska vi hantera problematisk data?

Föreläsningar och workshop om problematisk data – fredag den 30 augusti, Goto 10, Annexet, Hammarby kaj 10A

En workshop om Problematisk data

Hur ska kulturarvsaktörer, bibliotek, arkiv och museer förhålla sig till den data och information i samlingarna som kan uppfattas som kränkande, provocerande, rasistisk eller otidsenlig? Samlingarnas dokumentation, den data som beskriver innehållet är som tidskapslar från förr, ofta fyllda med material som idag ses som problematiskt. När digitalt material tillgängliggörs på öppna plattformar kan det vara ett bra tillfälle att se över beskrivningar och vid behov uppdatera materialet så det bättre relaterar i samtiden. Genom fria licenser och möjligheter med crowdsourcing kan data tillföras, rättas och förändras under tid. Den förbättrade metadatan, till exempel översättningar till flera språk, kan också återföras till institutionerna.

Frågeställning

Vilken typ av riktlinjer och verktyg behöver vi utveckla för tillgängliggörande och uppladdning av problematisk data till öppna plattformar?

Arbetsordning

Dagen inleds med tre föreläsare som har erfarenhet inom området eller har arbetat med att tillgängliggöra samlingar med problematisk data.

09.00 Hej och välkommen med fika!
09.20 Inledning av dagen – av arrangörerna
09.30 Bas Nederveen från Rijksmuseum om erfarenheter från deras terminologiprojekt (föreläsning på engelska).
10.15 Paus – Kaffe/Te/Frukt
10.30 Stefan Bohman tidigare ordförande i ICOM Sverige och aktuell med boken Skelett i garderoben.
11.00 Preliminär förfrågan ute – väntar på svar
11.30 Lunch – catering på plats
12.30 Workshop och arbete i mindre grupper varav en grupp på engelska.
14.30 Paus – Kaffe/Te/Bulle
16.00 Sammanfattning och resultat
16.30 Avslut av dagen
17.00 Middag – för de som vill äta tillsammans (på egen bekostnad)

På eftermiddagen tar vi fram riktlinjer och förslag på verktyg som kan behövas vid uppladdning till öppna plattformar. Vilka processer och verktyg behöver vi utveckla för att säkerställa en bra hantering av problematisk data? Hur kan denna typ av problematiskt material bäst representeras i strukturerad form?

Vi efterlyser erfarenheter och synpunkter från museer och institutioner som arbetat med att tillgängliggöra material med problematisk karaktär. Målet för dagen är att ta fram specifikationer och riktlinjer för hantering av problematisk data vid upploaddning till öppna plattformar.

  • Tid: Fredag den 30 augusti 2019 klockan 09.00–17.00
  • Plats: Annexet, Goto 10, Hammarby Kaj 10A (plan 1) Karta
  • Pris: Kostnadsfritt men anmälan är bindande
  • Antal: Det finns plats för max 30 personer
  • Arrangör: Wikimedia Sverige och Riksantikvarieämbetet
  • Anmälan: Mejl till Tore Danielsson Wikimedia Sverige

 Målgrupp är anställda inom GLAM-sektorn (Galleries, Libraries, Archives and Museums) som arbetar med problematisk data och information. Dagen kommer att dokumenteras och materialet kommer att släppas under en fri licens.

Relaterade länkar:

A workshop on Problematic data

How should archives, museums, and cultural heritage players relate to data and information in the collections that can be perceived as offensive, provocative or racist? The collections’ documentation, the data describing the content, is like time capsules from the past, often filled with material that today is considered problematic. When digital material is made available, it may be a good time to review descriptions and update the material so that it relates to the contemporary. Through free licenses and the possibility of crowdsourcing, data can be added, corrected and changed over time. The improved metadata, for example through multilingual translations, can then be returned to the institutions.

Question at issue

What kind of tools and routines need to be developed to facilitate uploading of problematic data to open platforms?

Action plan

The day starts with three lecturers who have experience in the field or have worked on making collections with problematic data available.

09:00 Hello and welcome with coffee!
09:20 Introduction of the day – by the organizers
09:30 Bas Nederveen from the Rijksmuseum talks about their terminology project (lecture in English).
10.15 Break – Coffee/Tea/Fruit
10:30 Stefan Bohman former chairman of ICOM Sweden and current with the book Skelett i garderoben (Skeleton in the wardrobe).
11:00 Still preliminary, waiting for an answer
11:30 Lunch – catering on site
12:30 Workshop and work in smaller groups, including a group in English.
14.30 Break – Coffee/Tea/Snack
16:00 Summary and review of results
16:30 End of day
17:00 Dinner – for those who want to eat together (at their own expense)

In the afternoon, we develop guidelines and suggestions for tools that may be needed when uploading to open platforms. What processes and tools do we need to develop to ensure good handling of problematic data? How can this type of problematic material be best represented in a structured form?

  • Time: Friday, August 30, 2019 from 9 am to 5 pm
  • Location: Annexet, Goto 10, Hammarby Kaj 10A (floor 1) Map
  • Price: Free, but registration is binding
  • Number: There is room for a maximum of 30 people
  • Organizer: Wikimedia Sweden and the National Heritage Board
  • Registration: Email to Tore Danielsson Wikimedia Sweden

Target groups are employees in the GLAM sector (Galleries, Libraries, Archives, and Museums) who work and handle problematic data and information. The day will be documented and the material will be released under a free license.

Related links:

The post Hur ska vi hantera problematisk data? appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-07-29 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

Bajilčála: Liv Inger Somby, journalista ja fágabargi, galgá hupmat sápmelaččaid birra ja dan ahte galggašii buktit eamiálbmotgielaid internehttii

Čálli: Astrid Carlsen

Sabine Rønsen, CC-BY-SA 4.0.

 “Midjiide, sápmelaččaide, leat digitála vuogádagat nu go Wikipedia hui dehálaččat. Mu niehku livččii ahte sámi mánát gulahallet daid iešguđet sámegielaiguin riikkarájiid rastá. Wikipedia vuogádagaid oktasaš ealáskahttin doaimmat livčče buorit reaiddut dán ulbmila joksat.”

 –Liv Inger Somby, “spotlight” logaldalli Wikimanias 2019:s

Sápmelaččat leat eamiálbmot, geat leat duháhiid jagiid orron davvin, guovllus mii ođđaáiggis lea oassin Norgga, Ruoŧa, Suoma ja Ruošša stáhtain. Stuora oasis dán áigodagas, sápmelaččat leat vásihan vealaheami eiseválddiin geat leat stivren sin eatnamiid badjel. Sii leat maid vásihan váttisvuođaid go fertejit bargat riikkarájiid rastá njealji iešguđet riikkas. 

Lágideaddjit atne dáid vásáhusaid muittus, go dál vuosttaš geardde galget lágidit Wikimania davviriikkalaš guovllus. Wikimania lea jahkásaš konferánsa mii ávvuda Wikipedia ja buot Wikimedia doaimmaid. Dán jagaš Wikimania fáddá válljejuvvui jurdagiin ahte buohkat leat “gievrrabut fárrolaga”. Fáttás lea fuomášupmi dasa movt Wikipedia višuvdna nuvttá dieđuid juohkit buohkaide máilmmis deaivida Oktasaš Našuvnnaid bistevaš ovdáneami ulbmiliiguin.

Dá lea manin logaldalli gii doallá rahpansáhkavuoru ovtta konferánssa stuora sešuvnnain, “spotlight session”:s, 16. beaivvi borgemánus, Aula Magnas Stockholma universitehtas, lea Liv Inger Somby, gii lea sámi journalista ja allaskuvlalektor Sámi allaskuvllas, Guovdageainnus, Norggas. Don sáhtát dieđihit oasseváldin dás: Eventbrite

Somby sáhkavuorus lea namma “Eamiálbmot gielaid mávssolašvuohta: Mat leat sámegielaid hástalusat, hástalusat álbmogis mii orru njealji iešguđet riikkas ja hástalusat ovcci sámegielain?”. Sáhkavuoru son lea vuođđudan iežas viiddis vásáhusaide. Somby lea bajásšaddan suomabeale Sámis, ja beaivválaš eallimis son geavaha sihke davvisámegiela ja dárogiela. Wikimedia Norway (Norge) lea iešheanalaš ásahus mas lea čatnaseapmi Wikimediai ja mii lea mielde lágideame Wikimania 2019. Sombys lea ovttasbargu Wikimedia Norway:in (Norge) nannen dihte movt Wikipedia gokčá sámi áššiid. Somby lea dál lahttun Norgga duohtavuođa- ja soabahankommišuvnnas, mii lea guorahallame sápmelaččaid ja kvenaid dáruiduhttima váikkuhusaid Norggas.

Riddu Riđđu, CC-BY-SA 2.0.

Mun jearahallen Somby Riddu Riđđu festiválas, mii lea jahkásaš riikkaidgaskasaš eamiálbmot musihkkafestivála, mii lágiduvvo Gáivuonas, Norggas. Moai humaime su Wikimania vuordámušaid birra, ja manin son oaivvilda ahte lea dehálaš nannet eamiálbmot gielaid ja digitála searvadahttima go lea hupmu nuvttá dieđuid juohkimis. 

Liv Inger Somby: Mun veahá hirpmahuvven go jerrojuvvojin doallat sáhkavuoru Wikimanias ja jerren alddán livččen go rievttes olmmoš dahkat dan. Mun lean bargan journalistan máŋgalogi jagi ja gokčan áššiid Sámis NRK- Norgga našunála sáttamedia ovddas gos mun lean muitalan sápmelaččaid muitalusaid. Mun lean vásihan ovdáneami dan rájes go mun vázzen skuvlla sullii vihttalogi jagi dassái, dan áiggi go gávdnui dušše okta skuvlagirji davvisámegillii. Odne mun oahpahan eamiálbmot journalistihka, ja fuobmájin ahte in sáhttán manahit vejolašvuođa doallat sáhkavuoru riikkaidgaskasaš ja máŋgga iešguđetlágan guldaleddjiide Wikimanias. Mun háliidin juogadit iežan máhtu guldaleddjiiguin, movt mii sáhttit heakkas doalahit eamiálbmotgielaid, ja háliidan deattuhit dan geatnegasvuođa mii mis lea dahkan dan.

Astrid Carlsen: Makkár váikkuhusaid doaivvut ON:a eamiálbmotgielaid 2019 jagis sáhttit leat?

Somby: Eamiálbmot gielaid jahki lea veahkkin leamaš deattuhit dan geatnegasvuođa mii buohkain lea, máilmmiviidosaččat ja riikkarájiid rastá, eamiálbmotgielaid doalahit heakkas. Erenoamážit riikkaidgaskasaš ásahusain, ja lihkadusain nu movt Wikimedia lihkadusas, lea vejolašvuohta ja dakkár sajádat máilmmis ahte sáhttet jođihit dakkár barggu. Mis dávjá jerret manin máilbmi galgá beroštit doarjut giellaealáskahttimiid, go leat báhcán nu unnán olbmot geat hupmet daid gielaid, muhto mii oaivvildit ahte eambbosin galggašii leat vuoigatvuohta čohkket, juohkit ja gávdnat dieđuid iežaset gillii dihtoriin ja telefovnnain. Sámegiela rikkisvuođa guolástan- ja bivdosániin, ja sániin mat gusket sámi musihkkaárbevirrui, sámi báikenamaide, ja nu ain, daid galggašii juohkit dáčča mánáiguin.

Carlsen: Makkár doaivva dus lea sámegielaid geavaheapmái 20 jagi geahčen?

Somby: Mii, sápmelaččat, fertet joatkit doalahit iežamet njálmmálaš árbevieru ja historjjá heakkas ja juohkit dan digitála vuogádagain, nu go Wikipedias. Nu dávjá go fal min kultuvra mieđiha dan dahkat. Dáinna lágiin mii beassat juohkit min iežamet dieđuid ja máhtu boahttevaš buolvvaide. Mu niehku lea ahte sámi mánát, beroškeahttá gos bajásšattažit, sáhttet gulahallat daid iešguđetge sámegielaiguin. Muhto jus dát galggaš ollašuvvat, de mii dárbbašit eambbo doaimmaid miehtá Sámi ja oktiigullevašvuođa resurssageavaheamis – ovdamearkka dihte, ruhtadeapmi Norgga Sámedikkis láhčá hui earálágan dili Norggabeale go dain eará riikkain.

Mun sávan movttiidahttit guldaleddjiid Wikimania 2019:s, go muitalan barggu birra maid mii leat juo čađahan ealáskahttin dihte sámegielaid Norggas, ja mus livččii ulbmil deattuhit ahte dán barggu ferte geahččat eanetlogu ja unnitlogu álbmogiid oktasaš ovddasvástádussan. 

Loga dán davvisámegillii.


The post Bajilčála: Liv Inger Somby, journalista ja fágabargi, galgá hupmat sápmelaččaid birra ja dan ahte galggašii buktit eamiálbmotgielaid internehttii appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-07-29 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

Träffa den samiska journalisten Liv Inger Somby – öppningstalare under Wikimania 2019

Skrivet av Astrid Carlsen, verksamhetschef, Wikimedia Norge.
Länk till version på nordsamiska:

Foto: Sabine Rønsen, CC-BY-SA 4.0.

För oss, det samiska folket, är digitala plattformar som Wikipedia väldigt viktiga. Min dröm är att samiska barn över landsgränser kan kommunicera på samiska språk, och gemensamma återupplivningsprojekt på Wikimediaplattformarna är ett fantastiskt verktyg för att kunna nå detta mål.
–Liv Inger Somby, spotlighttalare på Wikimania 2019

Samerna har levt i de nordligaste delarna av vad som idag är Norge, Sverige, Finland och Ryssland i tusentals år. Under en stor del av tiden har samerna diskriminerats av de som kontrollerat deras områden, liksom problemen som uppstår av att arbeta över nationella gränser i fyra olika länder. 

För första gången någonsin arrangeras Wikimania i norden, och Wikimedia Sverige och Norge som organisatörer såg dessa erfarenheter som mycket viktiga att ha med i konferensen. Wikimania är en årlig konferens som firar Wikipedia och de andra Wikimediaprojekten, och i år kretsar temat för Wikimania kring idén om att vi är “starkare tillsammans”, med fokus på kopplingen mellan Wikipedias vision om att sprida fri kunskap till hela världen och FN:s Globala mål.

Det är bakgrunden till att vi har bjudit in den samiska journalisten Liv Inger Somby, som även är lektor vid Samiska högskolan i Guovdageaidnu i Nordnorge, som öppningstalare under en av konferensens största händelser, en “spotlight session” 16 augusti i Stockholms universitets Aula magna. Fram till och med 31 juli kan du förtidsanmäla dig på Eventbrite.

Sombys tal, med titeln Vikten av minoritetsspråk – Vilka utmaningar står de samiska språken inför, ett folk i fyra länder med nio språk? , kommer utgå från hennes gedigna erfarenhet. Efter att ha vuxit upp i de finska delarna av Sápmi använder Somby både nordsamiska och norska i vardagen. Hon samarbetar nära med Wikimedia Norge, en fristående del av den internationella Wikimediarörelsen, och medarrangör av Wikimania 2019, för att utöka Wikipedias täckning av det samiska folket, och är också en medlem av den norska sannings- och försoningskommissionen, som utreder konsekvenserna av förnorskningen av samer och kväner i Norge. 

Foto: Riddu Riđđu, CC-BY-SA 2.0.

Jag intervjuade Somby under Riddu Riđđu, den årliga internationella festivalen för ursprungsmusik i Kåfjord, Norge. Vi talade om hennes förväntningar inför Wikimania och varför hon tycker att det är viktigt att lägga vikt vid ursprungsspråk och digital inkludering när man pratar om att dela fri kunskap. 

Liv Inger Somby: Jag blev lite överraskad när jag fick frågan om att tala under Wikimania, och frågade mig själv om jag verkligen var rätt person till det. Jag har varit journalist under många årtionden, har täckt Sápmi för Norges public service och berättat det samiska folkets berättelser. Jag har sett den utveckling som har skett sedan jag gick till skolan för ett femtiotal år sedan, när det bara fanns en skolbok på nordsamiska. Idag undervisar jag i ursprungsjournalistik och insåg att jag inte skulle kunna tacka nej till möjligheten att tala till en internationell publik med så stor mångfald som Wikimania, för att delge min kunskap om hur ursprungsspråk kan hållas vid liv och att betona det ansvar vi har för att göra det.

Astrid Carlsen: Vilken påverkan tror du att UNESCO:s internationella år för minoritetsspråk kan ha?

Somby: Året för minoritetsspråk har hjälpt till att belysa det ansvar vi alla har, över nationsgränser och på global nivå, för att hålla ursprungsspråk vid liv. Internationella organisationer och rörelser som Wikimediarörelsen har en särskild position för att kunna leda detta arbete. Vi frågas ofta varför världen skulle bry sig om att stödja återupplivningsprojekt för språk när få talare finns kvar, men vi menar att privilegiet att samla, dela och finna kunskap på ditt eget språk och din dator och telefon borde ges till många fler. Skatten av samiska ord för fiske och jakt, traditionell musik och samiska platsnamn borde delas med norska, svenska, finska och ryska barn.

Carlsen: Vilka förhoppningar har du på användningen av samiska språk om 20 år?

Somby: Vi, det samiska folket, måste fortsätta att hålla vår orala historia vid liv och dela den på digitala plattformar, som Wikipedia, när vår kultur tillåter det. Att göra så kommer göra det möjligt för vår kunskap att delas med framtida generationer. Min dröm är att samiska barn, oavsett var de växer upp, kan kommunicera på samiska språk. Men för att göra detta behöver vi fler projekt över hela Sápmi och solidaritet i hur vi spenderar resurser – exempelvis ger den finansiering som finns tillgänglig i Norge via Sametinget en helt annan situation än i andra länder.

För Wikimania 2019:s publik vill jag ge inspiration genom det arbete vi redan har gjort för att återuppliva de samiska språken i Norge, och betona att detta måste ses som ett gemensamt ansvar mellan majoritets- och minoritetsbefolkningar.

The post Träffa den samiska journalisten Liv Inger Somby – öppningstalare under Wikimania 2019 appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-07-28 av Alicia Fagerving
Blogg – Wikimedia Sverige

Om gamla böcker och nya plattformar


Referensverket Svenska män och kvinnor finns kanske på ett bibliotek nära dig – men Projekt Runeberg ligger mycket närmre.
Foto: Alicia Fagerving, CC-BY-SA-3.0, via Wikimedia Commons.

Att hänvisa till pålitliga källor är en av de grundläggande plikter som åligger var och en Wikipediaskribent. Det är både ett formellt krav, framställt i Wikipedias grundprinciper, och en moralisk förpliktelse för många. Det fantastiska med internet är att det aldrig har varit så enkelt att ta vara på källmaterial. Långväga färder till bibliotek har ersatts med musklickningar och sökfrågor; dammiga läsesalar har ersatts med digitala bibliotek som är öppna dygnet runt och tillgängliga för alla.

Projekt Runeberg är ett av dem, och ett självklart inslag i mången svensk Wikipedians arbetsflöde. Webbplatsen, som öppnades år 1992 och är således äldre än många av sina besökare, innehåller inskannad äldre nordisk litteratur som inte längre omfattas av upphovsrätten och kan alltså fritt tillgängliggöras och spridas. Här kan man finna sådana klassiska referensverk som Nordisk Familjebok eller Vem är det – ovärderliga kunskapskällor för den som skriver om historiska svenskar och det samhälle i vilket de utförde sin gärning.

Trots att det inte tillhör Wikimediaekosysystemet, är Projekt Runeberg med sina tusentals hänvisningar från Wikipedia i praktiken nära kopplat till det. Det är därför vi valde att göra denna koppling ännu tätare och förbättra hur de inskannade verken är representerade på Wikidata, Wikimedias plattform för länkade öppna data. Vi har tidigare skrivit om vårt projekt Strategisk inkludering av biblioteksdata på Wikidata, inom vilket vi har skapat Wikidataobjekt för en del böcker i Kungliga Bibliotekets katalog Libris. Nu har vi gjort samma sak med Runebergböckerna.

Innan vi satte igång var det runt 200 objekt på Wikidata som använde sig av Runebergs bokidentifierare. Nu efter vår uppladdning har denna siffra vuxit till över 5000. Se till exempel hur boken Tidsbilder från Göteborg på 1820-talet är representerad på Wikidata. Nu när informationen finns som strukturerad data kan den länkas från andra objekt, återanvändas och kombineras med andra data. Det har blivit lättare för Wikidatas användare att hitta till de digitaliserade böckerna på Projekt Runeberg, vilket i sin tur ökar sannolikheten att de används – till Wikipediaskrivande, forskning eller underhållning!

Utförligare information om satsningen erhålles som vanligt på Wikimedia Sveriges wiki.

The post Om gamla böcker och nya plattformar appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-07-12 av Jan Ainali
Blogg – Wikimedia Sverige

Vinnare i Wiki Loves Earth 2019

Efter att ha gått igenom de 721 bilderna som skickades in till tävlingen har nu Zquid och jag,  Jan Ainali, kommit fram till ett resultat. Det var svårt att välja bland alla de fina bilderna och det hade inte tagit emot om vi hade behövt skicka 20 bilder vidare till den internationella finalen. Men reglerna är som de är så utan vidare fördröjning kommer här de tio vinnarna. Är ni nyfikna på hur processen gick till kan ni kika på resultatsidan på Wikimedia Commons.

Vinnare

Dalby Söderskog av DalbyLennart, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 2

Stora sjöfallet av Jonomorph, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 3

Närsholmen av Måns Hagberg, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 4

Grimsta av Yousef Tavakoli, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 5

Fulufjället av Hsskberra, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 6

Surö bokskog av Christian Rosenlind, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 7

Skarek av Pavel Shyshkouski, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 8

Tyresta av Hknnyberg, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 9

Danska fall av Lisalunamorris, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 10

Nackareservatet av Arild Vågen, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Tack till alla deltagare

Ovanstående bilder skickas alltså in till den internationella finalen, där vinnaren får en resa till nästa års Wikimania i Bangkok. Vi vill tacka alla 132 personer som har deltagit, det har varit ett nöje att få arbeta i juryn och noggrant studera era bilder. Ni har också hjälpt till att illustrera de artiklar som finns om naturreservat och nationalparker på Wikipedia, och i skrivande stund används 121 bilder på åtta olika språkversioner av Wikipedia. Det är en insats som förtjänar ett speciellt tack.

The post Vinnare i Wiki Loves Earth 2019 appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-07-04 av rasmus
Copyriot

Tre sommartips

Här ekar det för tillfället tyst. Det är för att jag skriver på en annan sak. Får återkomma till det. Så länge återpostar jag några sådana där kulturtips som Det fria ordets hus (Växjö) bad mig att dela.

BZZZ!

I den gamla väderkvarnen i Harplinge utanför Halmstad hålls 6-7 juli en gemytlig minifestival för ljudkonst och musik på hembyggda instrument.

Kronofonika

Litet svenskt kassettbolag som ger ut musik i pyttesmå upplagor och med egenartad humor. Efter flera släpp med lekfull acid house drämde man just till med en kassett med black metal-projektet Kulturprofilen, där alla låtar knyter an till ett välkänt tema.

Robert Barry, The Music of the Future

En utsökt idéhistorisk essä om hur gångna tiders kompositörer, ingenjörer och utopister föreställde sig framtidens musik som någonting helt annat än vad som hittills hade hörts. Och samtidigt en efterlysning av lika radikala visioner för vår tid. Följ sedan upp med att läsa Three True Tales About Music and Technology, en ny och mycket kort bok av samma författare, med illustrationer av Amanda de Frumerie, på exakt samma tema fast med skillnaden att alla historierna är påhittade, tror jag.

2019-06-28 av Alicia Fagerving
Blogg – Wikimedia Sverige

Musik – en del av kulturarvet som du kanske inte tänker på

En musiketikett. Musikverket via Wikimedia Commons.

Musik är en konstform som är populär i vårt samhälle och som har en lång och mångfacetterad historia. Genom seklerna har många producerat ljud med hjälp av musikinstrument, och utvecklat olika sätt att spara sina alster för eftervärlden: allt från inspelningar, som ju beroende på tidsperiod använder sig av olika tekniska lösningar, till nedskrivna transkriptioner med speciella hieroglyfliknande tecken, som kallas för notskrift.

Statens musikverk har man koll på allt detta, och mycket, mycket mer. Man har dessutom ett stort intresse för att nå ut till den nyfikna allmänheten med allt det material och all den expertis man sitter på, så att de kan få ännu större nytta. Ett mål som vi på Wikimedia Sverige stödjer helhjärtat! Vi har nu fått samarbeta med Musikverket vid flera tillfällen – vi har bland annat laddat upp samlingar av gamla teaterfotografier och hjälpt personalen att själva bidra till Wikipedia. Musikverket ihop med Riksantikvarieämbetet har experimenterat med att utveckla verktyg för att göra det lättare för gemenskapen att översätta och förbättra bildernas beskrivning – spännande! Ivrig Wikipedia-aktivitet kommer att pågå bland annat på den kvinnohistoriska skrivstuga som Musikverket bjuder till den 15 augusti. Det händer med andra ord mycket kring musik och scenkonst!

Nu fortsätter vi vårt samarbete med Musikverket med nytt material och nya format. Under våren har vi nämligen laddad upp knappt 150 historiska ljudfiler ur institutionens digra samlingar till Wikimedia Commons. Urvalet gjordes av arkivpersonal för att visa på samlingarnas mångfald och bredd; här finns allt från folkmusik och konstmusik till visor och schlager. Inspelningarna representerar olika typer av äldre ljudbärare – fonografcylindrar, lackskivor, tråd- och rullband – och har spelats in av såväl privatpersoner som kommersiella skivbolag, eller i tjänsten av personalen på Svenskt visarkiv och dåvarande Musikhistoriska museet (nuvarande Scenkonstmuseet) som bägge ingår i Musikverket.

Omkring hälften av inspelningarna består av Karl Tiréns jojkinspelningar gjorda på 1910-talet. De är den första inspelade dokumentation av samernas musiktradition och hör till de äldsta inspelningarna i Musikverkets samlingar. Karl Tiréns samling är idag nominerad till UNESCO:s lista över världsminnen.

Brita Gustafsson från Arjeplog presenterar jojken Till renhjorden år 1913. Via Wikimedia Commons.

Inspelningarna återfinns i en egen kategori på Wikimedia Commons; det finns även en separat kategori bara för jojkinspelningarna. Några av ljudfilerna innehåller dessutom länkar till kompletterande material: dokument och notblad som skapar ytterligare kontext för verken. Se till exempel inspelningen Gulli Edin, sång med ackompanjemang av piano, som innehåller en hänvisning till Om dagen vid mitt arbete, en notskriftsrepresentation av musiken.

Vårt gemensamma kulturarv har många sidor, och nu är det ännu lättare att bekanta sig med!

The post Musik – en del av kulturarvet som du kanske inte tänker på appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-06-19 av Evelina Bång
Blogg – Wikimedia Sverige

Vår nya webbplats är klar!

Vi är glada att få presentera vår nya webbplats! Vårt mål med webbplatsen har varit att skapa en lättillgänglig ingång till Wikimedia Sverige.

Vi har under arbetet med webbplatsen siktat mot dessa mål:

  • lättillgängligt innehåll
  • modernt utseende
  • lätt att underhålla
  • bloggen direkt på webbplatsen.

I dag har vi nått fram! Med professionell hjälp utifrån och gemensamma insatser från personalen på kansliet har vi sållat på den tidigare webbplatsen, plockat ut det viktigaste innehållet och lyft fram det genom våra nya design.

Gillar du något på vår nya webbplats? Saknar du något från den gamla? Kontakta oss och berätta!

Webbplatsen speglar våra värdeord för kommunikation

Webbplatsen är en av Wikimedia Sveriges kommunikationskanaler, och vi vill att den ska spegla våra värdeord för kommunikation. Både bilderna och texterna är därför valda med utgångspunkt i:

  • fri kunskap
  • dela kunskap
  • öppenhet
  • utbyte
  • samarbete.

Tack till alla som hjälpt till

Tankarna på en ny webbplats har funnits länge, men det praktiska arbetet inledde vi hösten 2018. En av de första saker vi gjorde var att höra av oss will Wikimedia Norge, som nyligen arbetat med att uppdatera sin webbplats.

Genom Wikimedia Norge fick vi dels många bra tips, och dels kontakt med webbdesignern Hege Rønningen. Hege har lett oss genom hela processen, från idé till färdig webbplats. Vi tackar både Wikimedia Norge och Hege för deras hjälp!

Vi vill naturligtvis också tacka de wikimedianer vars bilder pryder webbplatsen. Stort tack!

The post Vår nya webbplats är klar! appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-06-14 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

Wikipedias årliga internationella konferens kommer till Stockholm

2000px-wikimania2019_meta_banner.svg_
Bild: Blanca Flores, CC-BY-SA 4.0.

Den femtonde upplagan av Wikipedias årliga konferens, Wikimania 2019, arrangeras för första gången i Stockholm 14–18 augusti. Bland de 1 000 gästerna finns Katherine Maher, verksamhetschef för Wikimedia Foundation, Jimmy Wales, grundare av Wikipedia, Michael Peter Edson, medgrundare Museum of the United Nations – UN Live och Ryan Merkley, VD för Creative Commons.

Stockholm – 14 juni 2019: Wikimania, Wikimediarörelsens årliga internationella konferens, arrangeras i år i Stockholm, 14–18 augusti. Under fem dagar kommer Wikimediarörelsens volontärer, anställda och samarbetspartners från hela världen träffas för att bland annat ta del av hackathons, skrivstugor, workshops, panelsamtal och föreläsningar när konferensen för första gången arrangeras i Norden.

– Vi på Wikimedia är övertygade om att en upplyst värld är en värld som är bättre förberedd på att möta våra gemensamma utmaningar. Årets konferens är en möjlighet att mötas och fira vad vi lyckats uppnå med att sprida fri kunskap. Det är också en möjlighet att reflektera och diskutera hur fri kunskap kan bidra till en mer jämlik och hållbar framtid för alla, säger Katherine Maher, vd för Wikimedia Foundation.

Temat för årets konferens är “Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen” och fokuserar på FN:s globala mål för hållbar utveckling, mål som går hand i hand med Wikimedias vision om att skapa en värld med fri kunskapsdelning för alla.

– Genom att välja FN:s hållbarhetsmål som tema för årets konferens hoppas vi uppmuntra deltagarna att reflektera kring Wikimedias arbete över hela världen och hur vårt gemensamma arbete kan bidra till att målen uppfylls på sikt. Vi hoppas att konferensen kommer att fungera som en katalysator för att engagera många nya partner och intressenter i arbetet, säger John Andersson, verksamhetschef för Wikimedia Sverige.

Sammanlagt väntas ca 1 000-1 100 personer besöka konferensen. Bland huvudtalarna återfinns Michael Peter Edson, medgrundare av Museum for the United Nations – UN Live, Liv Inger Somby, journalist och lektor vid Samiska högskolan, Karin Holmgren, rektor på Sveriges Lantbruksuniversitet och Ryan Merkley, VD på Creative Commons. Bland gästerna finns även Katherine Maher, verksamhetschef för Wikimedia Foundation, Jimmy Wales, grundare av Wikipedia och wikimedianer från hela världen.

– En av Wikipedias absoluta styrkor är samarbete, att vi kan skapa fantastiska saker när vi arbetar tillsammans. Årets Wikimania-konferens kommer vara den första någonsin i Norden, och wikimedianer från hela världen kommer samlas för att tillsammans stötta FN:s hållbarhetsmål i sitt arbete med att sprida fri kunskap, säger Eric Luth, konferensgeneral för Wikimania 2019.

För mer info om programmet, som presenteras i sin helhet i början av juli: https://wikimania.wikimedia.org/wiki/2019:Program

För intervjuförfrågningar och pressackreditering, kontakta victoria@wenderfalck.com

Om Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige är en allmännyttig ideell förening som verkar för att sprida fri kunskap. Wikimedia Sverige är en lokal, juridiskt obunden stödförening till Wikimedia Foundation, som driver några av världens största fria kunskapskällor, inklusive Wikipedia, Wikidata och Wikimedia Commons. Det finns liknande lokala stödföreningar i över 40 länder. Wikimedia Sverige har cirka 500 medlemmar och flera organisationsmedlemmar. Styrelsen består av nio personer och föreningen har nio anställda. Föreningen har sitt säte och kontor i Stockholm men har medlemmar i hela landet och även utomlands. Wikimedia Sverige har verksamhet över hela landet och mycket verksamhet bedrivs online vilket gör det lätt för vem som helst att engagera sig.

Om Wikimedia Foundation

Wikimedia Foundation är en allmännyttig stiftelse som driver och stödjer Wikipedia samt bland annat filsamlingen Wikimedia Commons, den flerspråkiga ordboken Wiktionary, den strukturerade databasen Wikidata, databasen över källtexter Wikisource, reseguiden Wikivoyage samt lärobokssamlingen Wikibooks. Wikimediastiftelsens målsättning är att främja tillväxt och utveckling av wikibaserade projekt med öppet innehåll och att göra resultatet av dessa projekt tillgängliga för allmänheten utan kostnad. Idag innehåller Wikipedia över 40 miljoner artiklar på ca 300 språk som uppdateras av över 200 000 användare och besöks av över 1 miljard unika enheter varje månad. Wikimedia är en stiftelse som främst försörjs genom donationer och bidrag.

Om Wikipedia

Wikipedia är en är en fri mångspråkig encyklopedi med öppet innehåll som utvecklats av sina användare sedan starten 2001 – en så kallad wiki. Det betyder att vem som helst kan redigera vilken artikel som helst, när som helst. Wikipedia har idag över 40 miljoner artiklar på ca 300 olika språk. Den största språkversionen är engelskspråkiga Wikipedia, som innehåller över 5 miljoner artiklar. Den svenskspråkiga versionen startade i maj 2001 och innehåller just nu fler än 3,7 miljoner artiklar. Antalet artiklar placerar svenskspråkiga Wikipedia högt bland de olika språkversionerna av Wikipedia.

Om Wikimania

Wikimania är den årliga konferensen för Wikimedia-rörelsen, och brukar samla ett tusental deltagare. Konferensen är huvudsakligen till för personer som på olika sätt intresserar sig för eller engagerar sig i Wikimedia-projekten, såsom Wikipedia, Wikimedia Commons, Wikidata och Wikitionary. Programmet brukar bestå av föreläsningar, seminarier, workshops och rundabordssamtal om frågor som rör fri kunskap, wikitekniken, rörelsens olika projekt eller andra relaterade ämnen. Den första Wikimania hölls 2005 i Frankfurt am Main i Tyskland.

The post Wikipedias årliga internationella konferens kommer till Stockholm appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-06-14 av Eric Luth
Wikimedia Sverige

Wikipedias årliga internationella konferens kommer till Stockholm

2000px-wikimania2019_meta_banner.svg_
Bild: Blanca Flores, CC-BY-SA 4.0.

Den femtonde upplagan av Wikipedias årliga konferens, Wikimania 2019, arrangeras för första gången i Stockholm 14–18 augusti. Bland de 1 000 gästerna finns Katherine Maher, verksamhetschef för Wikimedia Foundation, Jimmy Wales, grundare av Wikipedia, Michael Peter Edson, medgrundare Museum of the United Nations – UN Live och Ryan Merkley, VD för Creative Commons.

Stockholm – 14 juni 2019: Wikimania, Wikimediarörelsens årliga internationella konferens, arrangeras i år i Stockholm, 14–18 augusti. Under fem dagar kommer Wikimediarörelsens volontärer, anställda och samarbetspartners från hela världen träffas för att bland annat ta del av hackathons, skrivstugor, workshops, panelsamtal och föreläsningar när konferensen för första gången arrangeras i Norden.

– Vi på Wikimedia är övertygade om att en upplyst värld är en värld som är bättre förberedd på att möta våra gemensamma utmaningar. Årets konferens är en möjlighet att mötas och fira vad vi lyckats uppnå med att sprida fri kunskap. Det är också en möjlighet att reflektera och diskutera hur fri kunskap kan bidra till en mer jämlik och hållbar framtid för alla, säger Katherine Maher, vd för Wikimedia Foundation.

Temat för årets konferens är “Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen” och fokuserar på FN:s globala mål för hållbar utveckling, mål som går hand i hand med Wikimedias vision om att skapa en värld med fri kunskapsdelning för alla.

– Genom att välja FN:s hållbarhetsmål som tema för årets konferens hoppas vi uppmuntra deltagarna att reflektera kring Wikimedias arbete över hela världen och hur vårt gemensamma arbete kan bidra till att målen uppfylls på sikt. Vi hoppas att konferensen kommer att fungera som en katalysator för att engagera många nya partner och intressenter i arbetet, säger John Andersson, verksamhetschef för Wikimedia Sverige.

Sammanlagt väntas ca 1 000-1 100 personer besöka konferensen. Bland huvudtalarna återfinns Michael Peter Edson, medgrundare av Museum for the United Nations – UN Live, Liv Inger Somby, journalist och lektor vid Samiska högskolan, Karin Holmgren, rektor på Sveriges Lantbruksuniversitet och Ryan Merkley, VD på Creative Commons. Bland gästerna finns även Katherine Maher, verksamhetschef för Wikimedia Foundation, Jimmy Wales, grundare av Wikipedia och wikimedianer från hela världen.

– En av Wikipedias absoluta styrkor är samarbete, att vi kan skapa fantastiska saker när vi arbetar tillsammans. Årets Wikimania-konferens kommer vara den första någonsin i Norden, och wikimedianer från hela världen kommer samlas för att tillsammans stötta FN:s hållbarhetsmål i sitt arbete med att sprida fri kunskap, säger Eric Luth, konferensgeneral för Wikimania 2019.

För mer info om programmet, som presenteras i sin helhet i början av juli: https://wikimania.wikimedia.org/wiki/2019:Program

För intervjuförfrågningar och pressackreditering, kontakta victoria@wenderfalck.com

Om Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige är en allmännyttig ideell förening som verkar för att sprida fri kunskap. Wikimedia Sverige är en lokal, juridiskt obunden stödförening till Wikimedia Foundation, som driver några av världens största fria kunskapskällor, inklusive Wikipedia, Wikidata och Wikimedia Commons. Det finns liknande lokala stödföreningar i över 40 länder. Wikimedia Sverige har cirka 500 medlemmar och flera organisationsmedlemmar. Styrelsen består av nio personer och föreningen har nio anställda. Föreningen har sitt säte och kontor i Stockholm men har medlemmar i hela landet och även utomlands. Wikimedia Sverige har verksamhet över hela landet och mycket verksamhet bedrivs online vilket gör det lätt för vem som helst att engagera sig.

Om Wikimedia Foundation

Wikimedia Foundation är en allmännyttig stiftelse som driver och stödjer Wikipedia samt bland annat filsamlingen Wikimedia Commons, den flerspråkiga ordboken Wiktionary, den strukturerade databasen Wikidata, databasen över källtexter Wikisource, reseguiden Wikivoyage samt lärobokssamlingen Wikibooks. Wikimediastiftelsens målsättning är att främja tillväxt och utveckling av wikibaserade projekt med öppet innehåll och att göra resultatet av dessa projekt tillgängliga för allmänheten utan kostnad. Idag innehåller Wikipedia över 40 miljoner artiklar på ca 300 språk som uppdateras av över 200 000 användare och besöks av över 1 miljard unika enheter varje månad. Wikimedia är en stiftelse som främst försörjs genom donationer och bidrag.

Om Wikipedia

Wikipedia är en är en fri mångspråkig encyklopedi med öppet innehåll som utvecklats av sina användare sedan starten 2001 – en så kallad wiki. Det betyder att vem som helst kan redigera vilken artikel som helst, när som helst. Wikipedia har idag över 40 miljoner artiklar på ca 300 olika språk. Den största språkversionen är engelskspråkiga Wikipedia, som innehåller över 5 miljoner artiklar. Den svenskspråkiga versionen startade i maj 2001 och innehåller just nu fler än 3,7 miljoner artiklar. Antalet artiklar placerar svenskspråkiga Wikipedia högt bland de olika språkversionerna av Wikipedia.

Om Wikimania

Wikimania är den årliga konferensen för Wikimedia-rörelsen, och brukar samla ett tusental deltagare. Konferensen är huvudsakligen till för personer som på olika sätt intresserar sig för eller engagerar sig i Wikimedia-projekten, såsom Wikipedia, Wikimedia Commons, Wikidata och Wikitionary. Programmet brukar bestå av föreläsningar, seminarier, workshops och rundabordssamtal om frågor som rör fri kunskap, wikitekniken, rörelsens olika projekt eller andra relaterade ämnen. Den första Wikimania hölls 2005 i Frankfurt am Main i Tyskland.

2019-05-29 av Mia Jacobsson
Blogg – Wikimedia Sverige

Wikimedia-priset 2019

En intresseväckande och intensiv Wikipedia-dag med engagerade deltagare avslutades på det mest spännande sätt, utdelning av Wikimedia-priset.

Priset instiftades 2017, efter att Wikimedia Sverige tilldelats Sparbanksstiftelsen Sjuhärads sociala medier-pris. Wikimedia-priset skall först och främst delas ut till en person eller organisation som är aktiv i Sverige och som lever upp till Wikimedia Sveriges vision, att arbeta med och verka för fri kunskap. Tanken är att man skall belönas för sina insatser under senaste året, även om det också får delas ut för ett långvarigt engagemang. Juryn, bestående av ett antal ledamöter ur Wikimedia Sveriges styrelse, väljer ut en vinnare bland de som nominerats av gemenskapen.

Vinnaren av Wikimedia-priset 2019 heter Magnus Olsson.

Magnus Olsson under prisutdelningen på Wikipedia-dagen 27 april.
Foto: Gitta Wilén, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Juryns motivering lyder:

“ För att han på ett exemplariskt sätt tar hand om nybörjare så att de känner sig välkomna, konstruktivt bidrar till att föra diskussioner inom gemenskapen framåt, samt aktivt hjälper till vid olika arrangemang på ett sätt, som gör att deltagarna känner sig inkluderade.”

På frågan om vad det är som driver och sporrar Magnus svarar han på följande sätt:

“ Mitt engagemang är bara lust-styrt. Jag upptäckte Wikipedia som läsare för ungefär 15 år sen via sökningar på Google, och hittade ganska omgående diskussionssidorna. Sen tog det ändå flera år innan jag skaffade konto och redigerade själv. Trots att jag tyckte det var intressant läsning, och plöjde diskussionssidor utan att egentligen söka efter ett uppslagsord och lärde känna gemenskapen, så vågade jag inte ge mig på redigera-knappen.

Jag fascinerades av hur allt diskuterades med stort allvar, och med stor seriositet, kommateringar togs på lika stort allvar som Israel-Palestina konflikten. Jag imponerades också av kärnan som alltid försökte hålla ett lugn i vilda diskussioner, och att etiketten var viktig och även den togs på på stort allvar.

2009 skaffade jag konto och skrev min första artikel. Det gav omedelbart blodad tand; att andra var inne och putsade och förbättrade visade att mina alster blev lästa. Sen märkte jag ganska snart att när jag upptäckte något som jag ville veta mer om, så kollade jag Wikipedia. Saknades det där fortsatte jag såklart fortfarande att söka och samla information på andra håll. Då blev Wikipedia en perfekt plats att placera min nyvunna kunskap på, dels för att dela, men också – och inte minst – för att lagra och kunna återkomma. Eftersom kunskapen var nyvunnen, hade jag dessutom källmaterialet tillgängligt. Under tiden en sån artikel växer fram, upptäcker man luckor i källmaterialet, som måste täppas till med nya källor.

Så plötsligt fungerade Wikipedia som min personliga minnesbok.

Wikimedia-prisvinnaren 2019, Magnus Olsson Foto: John Andersson, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Snart gick jag på min första Wikifika och det blev snabbt fler sådana. Sen har föreningen Wikimedia Sverige ordnat evenemang som jag gärna varit med på, dels olika former av skrivstugor, en form där jag inte är så produktiv men gärna hjälper till, och fotosafarin till exempel, ibland ordnade som studiebesök på museer.

Jag har mer och mer hamnat på metasidorna; diskussionssidor om artiklar, artikelinnehåll och Wikipedia och gemenskapen i stort. Ofta har jag tyckt att jag varit lite väl tjafsig och borde koncentrera mig på artikelskrivande. Att börja redigera en artikel tycker jag fortfarande är vördnadsfullt och förknippat med stort ansvar. Att tycka på diskussionssidor är enkelt, det svåra är att hålla nivå.

Därför blev jag oerhört smickrad av att tilldelas Wikimediapriset och att en del av motiveringen var just att jag diskuterar konstruktivt och inkluderande. Det känns extra stort när jag vet att det förutom erfarna Wikipedianer även är proffs på internetkommunikation, nätetik och netikett som Elza Dunkels och Brit Stakston som är med och utser pristagaren”.

Avslutningsvis vill vi på Wikimedia Sverige återigen gratulera Magnus och tacka honom för hans insatser!

The post Wikimedia-priset 2019 appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-05-29 av Mia Jacobsson
Wikimedia Sverige

Wikimedia-priset 2019

En intresseväckande och intensiv Wikipedia-dag med engagerade deltagare avslutades på det mest spännande sätt, utdelning av Wikimedia-priset.

Priset instiftades 2017, efter att Wikimedia Sverige tilldelats Sparbanksstiftelsen Sjuhärads sociala medier-pris. Wikimedia-priset skall först och främst delas ut till en person eller organisation som är aktiv i Sverige och som lever upp till Wikimedia Sveriges vision, att arbeta med och verka för fri kunskap. Tanken är att man skall belönas för sina insatser under senaste året, även om det också får delas ut för ett långvarigt engagemang. Juryn, bestående av ett antal ledamöter ur Wikimedia Sveriges styrelse, väljer ut en vinnare bland de som nominerats av gemenskapen.

Vinnaren av Wikimedia-priset 2019 heter Magnus Olsson.

Magnus Olsson under prisutdelningen på Wikipedia-dagen 27 april.
Foto: Gitta Wilén, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Juryns motivering lyder:

“ För att han på ett exemplariskt sätt tar hand om nybörjare så att de känner sig välkomna, konstruktivt bidrar till att föra diskussioner inom gemenskapen framåt, samt aktivt hjälper till vid olika arrangemang på ett sätt, som gör att deltagarna känner sig inkluderade.”

På frågan om vad det är som driver och sporrar Magnus svarar han på följande sätt:

“ Mitt engagemang är bara lust-styrt. Jag upptäckte Wikipedia som läsare för ungefär 15 år sen via sökningar på Google, och hittade ganska omgående diskussionssidorna. Sen tog det ändå flera år innan jag skaffade konto och redigerade själv. Trots att jag tyckte det var intressant läsning, och plöjde diskussionssidor utan att egentligen söka efter ett uppslagsord och lärde känna gemenskapen, så vågade jag inte ge mig på redigera-knappen.

Jag fascinerades av hur allt diskuterades med stort allvar, och med stor seriositet, kommateringar togs på lika stort allvar som Israel-Palestina konflikten. Jag imponerades också av kärnan som alltid försökte hålla ett lugn i vilda diskussioner, och att etiketten var viktig och även den togs på på stort allvar.

2009 skaffade jag konto och skrev min första artikel. Det gav omedelbart blodad tand; att andra var inne och putsade och förbättrade visade att mina alster blev lästa. Sen märkte jag ganska snart att när jag upptäckte något som jag ville veta mer om, så kollade jag Wikipedia. Saknades det där fortsatte jag såklart fortfarande att söka och samla information på andra håll. Då blev Wikipedia en perfekt plats att placera min nyvunna kunskap på, dels för att dela, men också – och inte minst – för att lagra och kunna återkomma. Eftersom kunskapen var nyvunnen, hade jag dessutom källmaterialet tillgängligt. Under tiden en sån artikel växer fram, upptäcker man luckor i källmaterialet, som måste täppas till med nya källor.

Så plötsligt fungerade Wikipedia som min personliga minnesbok.

Wikimedia-prisvinnaren 2019, Magnus Olsson Foto: John Andersson, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Snart gick jag på min första Wikifika och det blev snabbt fler sådana. Sen har föreningen Wikimedia Sverige ordnat evenemang som jag gärna varit med på, dels olika former av skrivstugor, en form där jag inte är så produktiv men gärna hjälper till, och fotosafarin till exempel, ibland ordnade som studiebesök på museer.

Jag har mer och mer hamnat på metasidorna; diskussionssidor om artiklar, artikelinnehåll och Wikipedia och gemenskapen i stort. Ofta har jag tyckt att jag varit lite väl tjafsig och borde koncentrera mig på artikelskrivande. Att börja redigera en artikel tycker jag fortfarande är vördnadsfullt och förknippat med stort ansvar. Att tycka på diskussionssidor är enkelt, det svåra är att hålla nivå.

Därför blev jag oerhört smickrad av att tilldelas Wikimediapriset och att en del av motiveringen var just att jag diskuterar konstruktivt och inkluderande. Det känns extra stort när jag vet att det förutom erfarna Wikipedianer även är proffs på internetkommunikation, nätetik och netikett som Elza Dunkels och Brit Stakston som är med och utser pristagaren”.

Avslutningsvis vill vi på Wikimedia Sverige återigen gratulera Magnus och tacka honom för hans insatser!

2019-05-19 av rasmus
Copyriot

Spotifyboken piratkopierad

Tre månader efter att boken Spotify Teardown kom ut på MIT Press, har den nu börjat cirkulera på piratbiblioteken. Först hittades den på ZLibrary där den lagts upp i två format, epub och pdf. Jag antar att någon har rippat den officiella e-boksversionen, men noterar att pirat-pdf:en är något bristfällig då det inte går att söka i den eller kopiera ur den, vilket däremot går i epub-versionen.

2019-05-14 av Alicia Fagerving
Blogg – Wikimedia Sverige

Var med och bidrag till världens största databas av kulturarvsinstitutioner!

I morgon, den 15 maj, sätter vi igång ett nytt, spännande projekt: crowdsourcingkampanjen FindingGLAMs. Vi vill uppmuntra och engagera GLAM-personal – i första hand i Sverige och senare även i resten av världen – att förbättra informationen om kulturarvsinstitutioner på Wikidata.

Att hitta rätt är första steget till kunskap. Foto: Sanwal Deen, CC0 1.0, via Wikimedia Commons.

Vad handlar det om egentligen?

Wikidata är en fri och öppen kunskapsdatabas samt ett av Wikipedias systerprojekt. Den innehåller uppgifter om allt möjligt: personer, sjöar, taxa, böcker – och GLAMs, alltså kulturarvsinstitutioner (Galleries, Libraries, Archives, Museums). Projektet FindingGLAMs, vilket vi har introducerat tidigare, går ut på att förbättra hur dessa täcks på Wikidata.

FindingGLAMs-kampanjen är ett nästa steg i detta projekt. Vi vill bjuda in GLAM-personal, alltså de som har mest aktuell kunskap inom området, till att redigera Wikidata och förbättra informationen. Man kan visserligen komma långt med att importera dataset från olika källor, men arbetet slutat inte där – sådana dataset finns ju inte alltid, och även om de gör det så kan de vara föråldrade eller innehålla luckor och brister.

Wikidatas styrka ligger i dess tusentals aktiva volontärer utspridda över hela världen som varje dag förbättrar objekten, uppdaterar och lägger till nya uppgifter och skapar kopplingar mellan dem. Vi tycker att fler GLAM-experter borde ansluta sig till dem och dela med sig av den kunskap de sitter på! Vi vill därför värva nya användare och uppmuntra dem till att förbättra informationen om kulturarvsinstitutioner på Wikidata. För att sänka tröskeln utvecklar vi ett verktyg, Monumental, som gör det enkelt för nybörjare att sätta igång utan att behöva lära sig Wikidatas gränssnitt och datamodell.

Vår förhoppning är att engagera många nya användare i hela världen, särskilt i områden där det inte finns så bra databaser över kulturarvsinstitutionerna. Vi börjar med en testupplaga av kampanjen där vi fokuserar på bibliotek i Sverige. En stor del av dessa har redan objekt på Wikidata, vilka är baserade på Kungliga bibliotekets biblioteksdatabas, och kan säkerligen förbättras. Våra erfarenheter från kampanjen och deltagarnas återkoppling kommer att hjälpa oss finslipa våra verktyg och processer innan vi utvidgar projektet till andra länder.

Varför skall jag vara med?

Vår målsättning inom projektet FindingGLAMs är att fylla Wikidata med världens alla kulturarvsinstitutioner – jo, eller åtminstone så många som möjligt. I ett större perspektiv är projektet blott en byggsten i en världsomspännande rörelse där tusentals volontärer samarbetar för att samla in all världens kunskap så att den kan komma alla till gagn. Du som bidrar blir en av oss – och gör skillnad!

Hur gör jag för att deltaga?

I korthet: gå till verktyget Monumental, logga in med ditt Wikimedia-konto och hitta ett objekt som kan förbättras. Sök till exempel efter ett bibliotek du känner till – vilket av de tomma informationsfälten kan du fylla i? Kanske bibliotekets gatuadress eller webbplats?

Mer information om hur du använder Monumental, samt om FindingGLAMs, hittar du på kampanjportalen.

Och kom ihåg att det finns många sätt att bidra till fri kunskap. Till exempel genom att förbättra Wikipedia med fler hänvisningar till pålitliga källor. Ta gärna en titt på kampanjen #1lib1ref som även den pågår nu under våren och riktar sig till bibliotekarier!

The post Var med och bidrag till världens största databas av kulturarvsinstitutioner! appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-05-14 av Alicia Fagerving
Wikimedia Sverige

Var med och bidrag till världens största databas av kulturarvsinstitutioner!

I morgon, den 15 maj, sätter vi igång ett nytt, spännande projekt: crowdsourcingkampanjen FindingGLAMs. Vi vill uppmuntra och engagera GLAM-personal – i första hand i Sverige och senare även i resten av världen – att förbättra informationen om kulturarvsinstitutioner på Wikidata.

Att hitta rätt är första steget till kunskap. Foto: Sanwal Deen, CC0 1.0, via Wikimedia Commons.

Vad handlar det om egentligen?

Wikidata är en fri och öppen kunskapsdatabas samt ett av Wikipedias systerprojekt. Den innehåller uppgifter om allt möjligt: personer, sjöar, taxa, böcker – och GLAMs, alltså kulturarvsinstitutioner (Galleries, Libraries, Archives, Museums). Projektet FindingGLAMs, vilket vi har introducerat tidigare, går ut på att förbättra hur dessa täcks på Wikidata.

FindingGLAMs-kampanjen är ett nästa steg i detta projekt. Vi vill bjuda in GLAM-personal, alltså de som har mest aktuell kunskap inom området, till att redigera Wikidata och förbättra informationen. Man kan visserligen komma långt med att importera dataset från olika källor, men arbetet slutat inte där – sådana dataset finns ju inte alltid, och även om de gör det så kan de vara föråldrade eller innehålla luckor och brister.

Wikidatas styrka ligger i dess tusentals aktiva volontärer utspridda över hela världen som varje dag förbättrar objekten, uppdaterar och lägger till nya uppgifter och skapar kopplingar mellan dem. Vi tycker att fler GLAM-experter borde ansluta sig till dem och dela med sig av den kunskap de sitter på! Vi vill därför värva nya användare och uppmuntra dem till att förbättra informationen om kulturarvsinstitutioner på Wikidata. För att sänka tröskeln utvecklar vi ett verktyg, Monumental, som gör det enkelt för nybörjare att sätta igång utan att behöva lära sig Wikidatas gränssnitt och datamodell.

Vår förhoppning är att engagera många nya användare i hela världen, särskilt i områden där det inte finns så bra databaser över kulturarvsinstitutionerna. Vi börjar med en testupplaga av kampanjen där vi fokuserar på bibliotek i Sverige. En stor del av dessa har redan objekt på Wikidata, vilka är baserade på Kungliga bibliotekets biblioteksdatabas, och kan säkerligen förbättras. Våra erfarenheter från kampanjen och deltagarnas återkoppling kommer att hjälpa oss finslipa våra verktyg och processer innan vi utvidgar projektet till andra länder.

Varför skall jag vara med?

Vår målsättning inom projektet FindingGLAMs är att fylla Wikidata med världens alla kulturarvsinstitutioner – jo, eller åtminstone så många som möjligt. I ett större perspektiv är projektet blott en byggsten i en världsomspännande rörelse där tusentals volontärer samarbetar för att samla in all världens kunskap så att den kan komma alla till gagn. Du som bidrar blir en av oss – och gör skillnad!

Hur gör jag för att deltaga?

I korthet: gå till verktyget Monumental, logga in med ditt Wikimedia-konto och hitta ett objekt som kan förbättras. Sök till exempel efter ett bibliotek du känner till – vilket av de tomma informationsfälten kan du fylla i? Kanske bibliotekets gatuadress eller webbplats?

Mer information om hur du använder Monumental, samt om FindingGLAMs, hittar du på kampanjportalen.

Och kom ihåg att det finns många sätt att bidra till fri kunskap. Till exempel genom att förbättra Wikipedia med fler hänvisningar till pålitliga källor. Ta gärna en titt på kampanjen #1lib1ref som även den pågår nu under våren och riktar sig till bibliotekarier!

2019-05-01 av Axel Pettersson
Blogg – Wikimedia Sverige

Nu startar Wiki Loves Earth

Sol, vår och varmt ute, och dags att ta med kameran ut i naturen för att ta bilder och ladda upp i årets upplaga av Wiki Loves Earth. På samma sätt som september är månaden för kulturarv och Wiki Loves Monuments är maj månaden för naturreservat och nationalparker. WLE har genomförts sex gånger internationellt och det här blir tredje året vi är med i Sverige.

Cape Stolbchaty, Ryssland. Totalvinnare i WLE 2018. Foto: Екатерина Васягина, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Målet med tävlingen är att få fotografer att bidra med bilder på naturreservat och nationalparker under fri licens, och att ladda upp bilderna till Wikimedia Commons. Bilderna kan sen användas på Wikipedia för att illustrera artiklar om både dom enskilda objekten, men även artiklar om arter, naturtyper, växter och annat representativt. Att bilderna har fri licens gör även att andra, till exempel media, länsstyrelser, skolor och naturvårdsorganisationer, kan använda bilderna i olika sammanhang.

Norrsken vid Abisko Nationalpark. Svenska vinnarbilden 2018. Foto: Pavel.shyshkouski, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Efter förra sommarens monsterprojekt då en användare uppdaterade och skapade artiklar om alla (ungefär 5000) svenska naturreservat samtidigt som motsvarande sidor på Wikidata uppdaterades finns det en bra grund att stå på. För varje län (till exempel Dalarnas län) finns en lista där det går att se naturreservaten och om det finns bilder sen tidigare, och alla listor har en samlingssida där det går att hitta alla län. Av alla naturreservat i Sverige har ungefär 18% bild, där Skåne är i topp med 60% och Norrbotten med 5% illustrerade naturreservat har lättast att bidra med nya bilder.

För att vara med i tävlingen behövs ett användarkonto på Wikimedia Commons (om du redan har ett på Wikipedia fungerar det, annars kan du skapa ett här), en eller flera bilder från naturreservat och en vilja att bidra med bilder under fri licens. Enklast är att använda uppladdningskampanjen via listorna, och klicka på ikonen eller plustecknet vid det naturreservat du har fotograferat och följa instruktionerna. I tävlingskategorin på Wikimedia Commons går det att se deltagande bilder, och när månaden är slut kommer juryn att bedöma alla bidrag och ta ut både nationella vinnarbilder och dom bilder som går vidare till internationella finalen. Om du har varit i något av dom andra 35 länder som genomför WLE och fotograferat naturreservat går det att vara med där också. Lycka till!

The post Nu startar Wiki Loves Earth appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-05-01 av Axel Pettersson
Wikimedia Sverige

Nu startar Wiki Loves Earth

Sol, vår och varmt ute, och dags att ta med kameran ut i naturen för att ta bilder och ladda upp i årets upplaga av Wiki Loves Earth. På samma sätt som september är månaden för kulturarv och Wiki Loves Monuments är maj månaden för naturreservat och nationalparker. WLE har genomförts sex gånger internationellt och det här blir tredje året vi är med i Sverige.

Cape Stolbchaty, Ryssland. Totalvinnare i WLE 2018. Foto: Екатерина Васягина, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Målet med tävlingen är att få fotografer att bidra med bilder på naturreservat och nationalparker under fri licens, och att ladda upp bilderna till Wikimedia Commons. Bilderna kan sen användas på Wikipedia för att illustrera artiklar om både dom enskilda objekten, men även artiklar om arter, naturtyper, växter och annat representativt. Att bilderna har fri licens gör även att andra, till exempel media, länsstyrelser, skolor och naturvårdsorganisationer, kan använda bilderna i olika sammanhang.

Norrsken vid Abisko Nationalpark. Svenska vinnarbilden 2018. Foto: Pavel.shyshkouski, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Efter förra sommarens monsterprojekt då en användare uppdaterade och skapade artiklar om alla (ungefär 5000) svenska naturreservat samtidigt som motsvarande sidor på Wikidata uppdaterades finns det en bra grund att stå på. För varje län (till exempel Dalarnas län) finns en lista där det går att se naturreservaten och om det finns bilder sen tidigare, och alla listor har en samlingssida där det går att hitta alla län. Av alla naturreservat i Sverige har ungefär 18% bild, där Skåne är i topp med 60% och Norrbotten med 5% illustrerade naturreservat har lättast att bidra med nya bilder.

För att vara med i tävlingen behövs ett användarkonto på Wikimedia Commons (om du redan har ett på Wikipedia fungerar det, annars kan du skapa ett här), en eller flera bilder från naturreservat och en vilja att bidra med bilder under fri licens. Enklast är att använda uppladdningskampanjen via listorna, och klicka på ikonen eller plustecknet vid det naturreservat du har fotograferat och följa instruktionerna. I tävlingskategorin på Wikimedia Commons går det att se deltagande bilder, och när månaden är slut kommer juryn att bedöma alla bidrag och ta ut både nationella vinnarbilder och dom bilder som går vidare till internationella finalen. Om du har varit i något av dom andra 35 länder som genomför WLE och fotograferat naturreservat går det att vara med där också. Lycka till!

2019-04-30 av Mattias Axell
:DFRI

Styrelsemöte tisdag 28 maj

DFRI håller öppet styrelsemöte tisdag den 28 maj 18:00 i Stockholm. Vi beräknas hålla på i ungefär 1,5 timme. Alla medlemmar och andra intresserade är välkomna.

Dagordning (kan ändras ända fram till att mötet börjar).

Anmäl dig per mejl till dfri@dfri.se om du vill delta. Då får du också information om den exakta adressen och en vägbeskrivning.