2016-08-26 av Per-Ola Mjömark
Internetdagarna 2016

Möjligheten till bra möten blir inte bättre

Internetdagarnas projektledare Niklas Serén har försökt bygga en väldigt bred konferens ämnesmässigt, samtidigt som den innehållsmässigt har ett stort djup.

–Det är en stor del av det unika med Internetdagarna. Det är riktig fortbildning och utveckling på samma gång. Besökaren står i fokus och vi jobbar mycket med att skapa ytor för möten. Internetdagarna är en mötesplats först och främst.

Varför ska man besöka Internetdagarna enligt dig?
–Jag tycker att man ska besöka konferensen för att utveckla sig själv. Vi jobbar hårt med att skapa ett program och boka huvudtalare som ger perspektiv och utbildning. De här två dagarna samlar över två tusen människor som jobbar med eller älskar internet så möjligheten till bra möten blir inte bättre.

Internetdagarna kostar betydligt mindre än många liknande konferenser i Sverige. Hur kommer det sig?
–IIS urkund är tydlig med att överskottet från domänförsäljning ska användas till att utveckla ett “fritt och öppet internet”. Att skapa en inklusiv konferens som inte har för höga trösklar är alltså direkt i linje med vårt uppdrag.

Är det någon keynote-talare du ser lite extra fram emot att lyssna på?
–Jag ser naturligtvis fram emot samtliga – jag har ju haft förmånen att välja ut dem – men Erica Baker är en grymt stor förebild och Darius Kazemi har fått pris för sina framträdanden av en anledning… Ni får se.

2016-08-26 av Per-Ola Mjömark
Internetdagarna 2016

Möt årets keynotetalare på #IND16

Chris Heilmann har ägnat en stor del av sitt aktiva yrkesliv åt att göra webben bättre. Han har en bakgrund som radiojournalist och byggde sin första webbsida från scratch redan 1997. De följande åren spenderade han med att arbeta med flertalet stora, internationella webbplatser. Som den öppen källkodsfantast Chris Heilmann är var det många som höjde på ögonbrynen när han nyligen lämnade Mozilla och började arbeta för Microsoft med deras nya webbläsare.

Som professor och chef för MIT:s laboratorium för datavetenskap och artificiell intelligens är Daniela Rus ett välkänt namn inom forskning kring robotar och drönare. Hennes forskningsintressen kretsar framförallt kring områdena robotteknik, mobil datoranvändning samt datavetenskap. Ta chansen att på Waterfront lyssna på en av de främsta auktoriteterna inom kontemporär robotforskning.

Juliana Rotich är en kenyansk datavetare och it-entreprenör. Hon är främst känd för att ha utvecklat Ushahidi, en webbapplikation för att snabbt samla och visualisera medborgargenererad information om krig, naturkatastrofer och liknande kriser. Juliana Rotich är därtill en flitig bloggare och debattör, främst inom frågor som rör vår miljö och teknikanvändningen på den afrikanska kontinenten.

Det blir ett kärt återseende för flera besökare när vi i år igen får uppleva Mikko Hyppönen, en av världens främsta datasäkerhetsexpert och forskningschef på det finländska datasäkerhetsföretaget F-Secure. Han har skrivit om sin forskning för bland annat New York Times och Wired och sitter därtill i styrelsen för Nordic Business Forum.

Erica Baker är Build and Release Engineer på Slack Technologies men hennes karriär inom tech började långt tidigare, när hon för 15 år sedan fick sköta den tekniska supporten för University of Alaska. 2006 gick hon vidare och blev en ”Googler”, det vill säga heltidsanställd på Google. Iallafall fram tills det att hon med hjälp av ett spreadsheet sammanställde en lista över oegentliga löneskillnader inom företaget och fick lämna Googleplex på 1600 Amphitheatre Pkwy.

Darius Kazemi är en konstnär med internet som sin huvudplattform. Han har även varit medgrundare till Feel Train, ett kreativt tech-kooperativ i Portland, Oregon. Enligt egen utsago gör han bottar, generatorer och “other weird internet stuff”. Han är bland annat känd för att ha skrivit programmet Amazon Random Shopper som varje månad skickade slumpmässigt utvalda saker från nätjätten till hans hemadress.

2016-08-26 av Per-Ola Mjömark
Internetdagarna 2016

Här är alla hashtaggar på #IND16

WordCamp #wcsthlm #wordcamp
WordCamp II #wcsthlm #wordcamp
Bredband – hur vi blir bäst i världen? #bredband
Är skolan redo för molnet? #molnetiskolan
Infrastructure driving Europe’s Digital Transformation #DrivingDigital
Sociala medier är media #some2016
Digitaliseringens möjligheter i skolans värld #skolfed
Här är brudarna! #HarArBrudarna
Baksidan av den digitala vardagen #digidark
Uppkopplat, hållbart, smart #sustainableIoT
Svenskt Federationsforum #svefed16
Håll kontakten! #hallkontakten
Creative Technology #indcreatech
Svenskarna och internet 2016 #soi2016
Engaging Privacy  – Näringslivet #engagingprivacy
Engaging Privacy  – Offentlig sektor #engagingprivacy
Att leda Digital transformation i tidig fas #ledadigitaltransformation
Two is company but how many is a crowd? #INDcrowd
Bitcoin & Blockchain #ind16btc

2016-08-25 av Anna Troberg
Wikimedia Sverige

Kopplat öppet kulturarv börjar leverera

Palmira_Tempio_di_Baal_-_GAR_-_3-01
Baal-templet i Palmyra. Bild: Gianfranco Gazzetti / GAR. Licens: CC by-sa 4.0 International.

Närmare 450 bilder av hotat kulturarv i Syrien finns nu för första gången tillgängligt för allmänheten. Genom ett samarbete mellan Wikimedia Sverige, Wikimedia Italia och Gruppo Archeologico Romano (GAR) har bilderna laddats upp under en fri licens på Wikimedia Commons, mediadatabasen som bl.a. servar Wikipedia. Detta är något jag är väldigt glad över då dessa bilder avbildar kulturarv som i många fall har förstörts eller skadats under inbördeskriget.

Bilderna har tagits av italienska arkeologer som under flera år har rest till Syrien för att jobba med kulturarvet där. När de fick reda på förstörelsen av kulturarv i landet beslutade de sig för att deras värdefulla bildmaterial borde spridas. De kontaktade Wikimedia Italia för att se om Wikipedia vore en lämplig plattform – vilket det förstås är!

Wikimedia Sverige höll samtidigt på att initiera projektet Kopplat Öppet Kulturarv, vilket finansieras av Postkodlotteriets Kulturstiftelse, och kunde därigenom erbjuda teknisk expertis runt massuppladdningen av bilderna till Wikimedia Commons. Några månader senare har arbete i detta internationella samarbete avslutats och bilderna finns nu tillgängliga för att användas vitt och brett.

Aleppo_Grande_moschea_Omayyadi_-_GAR_-_7-01
Den stora moskén i Aleppo. Bild: Gianfranco Gazzetti / GAR. Licens: CC by-sa 4.0 International.

Att experter delar världsunika bilder på detta sätt är något vi finner beundransvärt och att bilderna kommer till användning på Wikipedia har förstås stor betydelse för att utbilda allmänheten och lyfta behovet av bevarande av kulturarvet. Vi hoppas att vi genom projektet Kopplat Öppet Kulturarv kommer att kunna fortsätta på samma sätt med fler samlingar med bilder på hotat kulturarv och tillgängliggöra dem till allmänheten på en plattform de redan känner till. Vi kommer även att anordna en fotoutställning för att visa på behovet av att digitalt avbilda kulturarvet för att se hur det ändras över tid och säkerställa att så mycket information som möjligt bevaras, även om det värsta skulle ske och det fysiska objektet förloras av någon anledning.

Vi hoppas nu att bilderna kommer att komma till användning i många Wikipedia-artiklar och även inspirera volontärer att skriva om fler delar av Syriens stolta kulturarv.

John_Andersson_2015_(cropped_2)
Bild: Jan Ainali, CC-BY-SA 4.0

John Andersson
Projektledare, Kopplat öppet kulturarv
Wikimedia Sverige


2016-08-25 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

Timeline Of The Most Important Events In 25 Years Of Linux

Linux is 25 years old now. It’s unbelievable that a project that started out as a hobby of a 21 years old student would later change the world of computing. Today, Linux stands as one of the most successful software in the history.

I talked about interesting facts about Linux on its 24th birthday. I am not going to talk about Linux and achievements. I am not going to show where Linux stands in terms of numbers.

Instead, I am going to list you the timeline of 25 years of Linux. It’s not the complete timeline with all the important events of last 25 years of Linux. It is rather a list of the most important event each year in the last 25 years. I welcome your suggestions and additions to the list in

2016-08-24 av Axel Pettersson
Wikimedia Sverige

15-årskalas i Göteborg

Detta är ett gästinlägg av Per A.J. Andersson. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Söndagen den 15 maj 2016 åt jag tårta. Men jag var inte ensam. Den dagen samlades 28 personer på Göteborgs litteraturhus för att fira svenskspråkiga Wikipedias första 15 år.

Göteborgs litteraturhus används till konferenser, årsmöten, boksläpp och andra litterära och kulturella evenemang. Denna söndag hade Wikipedia-rörelsen i Göteborg bokat lokalen, för ett evenemang som både var tårtkalas, konferens och mötesplats kring Wikipedia.

1063px-15_c3a5r_15_maj_e28093_wikipedia_pc3a5_svenska_28panelen2c_detalj29
Paneldeltagare, Foto: Per A.J. Andersson, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Paneldebatt

Efter en inledande tillbakablick bjöd vi besökarna på en paneldebatt med fem inbjudna namn. Där fanns en fackboksförfattare (Peter Olausson, bekämpare av ”faktoider”), en arkivarie (Stefan Högberg, även projektledare på kulturarvskonferensen Digikult), en universitetschef (Ulla Sätereie, prefekt på journalistutbildningen vid Göteborgs universitet) och en wikiansvarig (Magnus Sörell, redaktör på Seriewikin). Panelen avrundades med Mattias Blomgren, Wikimedia Sveriges ordförande. Alla fem skulle ge sin bild av hur Wikipedia påverkat deras vardag, och de skulle debattera omkring Wikipedias fördelar och nackdelar.

Åtminstone var det tänkt så. Någon hätsk debatt blev det dock inte, eftersom de flesta verkade överens om att Wikipedia i stort sett var en bra sak. Peter Olausson använder ofta Wikipedia – främst varianten på engelska – som källa när han reder ut moderna myter. Stefan Högberg är som arkivarie glad att Wikipedia är med och sprider kunskapen om vårt kulturarv långt utanför väggarna på museer och arkiv. Ulla Sätereie har barn som är uppvuxna med Wikipedia och ser själv uppslagsverket som en stor tillgång (att situationen för den traditionella journalistiken blivit hårdare kan inte Wikipedia lastas för utan informationssamhället i stort, menade hon).

Magnus Sörell såg å sin sida Wikipedia som en förebild i sitt eget skrivande på Seriewikin, ett ställe där man bara ägnar sig åt tecknade serier. Det var lika svårt att klämma fram kritik mot Wikipedia från Wikimedias ordförande (om någon trodde något annat…).

Kanske är det så, att Wikipedia är något man tar för givet. Kanske är Wikipedias belackare mer tunnsådda än förr. Som en påminnelse om att uppslagsverket ännu inte blivit lastgammalt fick panelmedlemmarna som avslutning varsin T-tröja, med budskapet ”Känner mig som 15” väl synligt.

1024px-15_c3a5r_15_maj_e28093_wikipedia_pc3a5_svenska_28690429
Alicia visar Senaste ändringarna, Foto: Per A.J. Andersson, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
1024px-15_c3a5r_15_maj_e28093_wikipedia_pc3a5_svenska_28691229
Tårtstund, Foto: Per A.J. Andersson, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Minipresentationer och tårta

Därefter följde en halvtimme med minipresentationer av ett antal pågående projekt och fenomen på Wikipedia. Kopplingen till OpenStreetMap förklarades (och hur cykelvägar i Vårgårda kan synas på Wikipedia), liksom den årliga konferensen Wikimania, klottersanering, konflikter och Projekt Göteborg. I det sistnämnda projektet både skrivs och fotograferas det, så att hus, gator och göteborgare presenteras bättre.

Sedan var den officiella delen av evenemanget över, och vi kunde äntligen hugga in på pastasallad och de två tårtorna. Det var tänkt att eftermiddagen skulle avslutas med en skrivstuga, där det skulle skrivas på Wikipedia. Datorer var framställda, och informationsfoldrar delades ut. Vi ägnade oss dock mest åt nätverkande och trivsamma meningsutbyten. Det språkades bland annat om Bokmässan, wikifikor, fotosafarier, samarbeten med kommunen och med universitetet. Samt om de regelbundna skrivstugorna i samma lokal.

Vad de projekten handlar om kan vi ta en annan dag. Wikihälsningar, tack och hej!

Per A.J. Andersson, ”Paracel63” på Wikipedia – sedan 2007


2016-08-23 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

Fedora 25 Linux OS to Arrive on November 15, Ship with Wayland by Default

Wayland will be enabled on the Fedora Workstation edition

The Fedora Project is currently working very hard on the next major version of the popular GNU/Linux computer operating system, Fedora 25, bringing you all the latest and modern technologies.

Wayland is a modern technology, the next generation display server designed as a drop-in replacement for the old X.Org Server or X11 as many of you out there might want to call the display server almost all GNU/Linux distributions are currently using by default. But there are many security-released issues with X11 that for some reason can't be fixed, so it's time for the open-source ecosystem to adopt Wayland.

2016-08-23 av Eric Luth
Wikimedia Sverige

Vår nya projektadministratör presenterar sig!

Hej!

Jag heter Eric Luth, och började i fredags arbeta som projektadministratör för Wikimedia Sverige. Wikipedia och Wikimedia växer, breddas och fördjupas; får fler anställda, och inleder fler projekt. Jag ska försöka dra mitt strå till stacken för att bli en smidig spindel i nätverket – se till att alla trådar knyts ihop.

eric_luth_28wmse29_workingJag kommer senast från ett halvår som trainee i Europaparlamentet i Bryssel. Jag har en bakgrund som litteraturvetare, med en fil. kand. i litteraturvetenskap och teoretisk filosofi. Litteratur, politik, samhällsfrågor och Wikipedia har slukat stora delar av min tid under de senaste åren. På Wikipedia, Wikiversity och Wiktionary har jag varit administratör, och på Wikipedia har jag gjort närmre 40 000 redigeringar. Att nu få ‘steppa upp’ och faktiskt arbeta med ett av mina största fritidsintressen – det är en ynnest som jag nästan är avundsjuk på mig själv att få!

I mitt arbete kommer jag helt enkelt se till att alla projekt är på banan. Att alla papper, brev, dokument och idéer går åt rätt håll. Wikimedias mål är att göra kunskap fritt för alla människor, och det är också någonstans ditåt alla projekt på ett eller annat vis syftar. Då måste också all administrativ kunskap, om man nu kan kalla det så, vara samlad och tillgänglig.

Jag älskar kunskap. Kunskap är näseric_luth_28wmse29tan godare än mat. Därför köper jag också hellre fler böcker än pastapåsar. Därför studerade jag litteratur, och därför lägger jag tid på Wikimedia-projekten! Det bästa med Wikimedia är att det mer än något annat förenar möjligheten att lära sig själv mer saker (utan att köpa dyra böcker!) och samtidigt sprida kunskap till andra, till fler personer, till allmänheten.

Wikimedia Sverige har anställt en kunskapstörstande kulturtant som helst läser böcker, äter kunskap och delar information, när han inte sitter vid ett piano eller står (springer) i ett par löparskor. Förhoppningen är att jag därigenom ska kunna göra lite grann för att göra lite mer information lite mer tillgänglig för lite fler människor – så att Wikimedia-projekten i sin tur når målen om information tillgänglig för alla människor!


2016-08-22 av Per-Ola Mjömark
Internetdagarna 2016

Fängslande digitalur samlar damm hos polisen

Det var november, Internetdagarna 2015 och bara dagar efter terrordåden i Paris. Och trots att alla talargåvor låg snyggt ihoppackade redo för att åka Arlandataxi med Hilary Mason, Dan Sinker, Evgenij Morozov, Ethan Zuckerman, Nnenna Nwakanma och Kathryn Parsons, så löd nästan alla vårt råd och lämnade Sverige utan. Det kändes helt enkelt säkrare att dessa skulle få åka hem med posten (trodde vi iallafall).

Läs mer i Rickard Dahlstrands inlägg på IIS-bloggen.

2016-08-22 av Sara Mörtsell
Wikimedia Sverige

Läget för video på Wikipedia 2016

Detta är ett gästinlägg av Jan Ainali. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

För tre år sedan hade vi en genomgång i bloggen med instruktioner för hur man laddar upp en video på Wikimedia Commons. Vad har hänt sedan dess? Under våren har jag laddat upp ett trettiotal filmer och tänkte dela med mig av lite av mina tips och tricks.

Det började egentligen med att jag upptäckte att den video som jag kunde spela in med min mobil höll ganska hög kvalitet. Det har hänt en hel del med tekniken de senaste åren och filerna man kan få ut är högupplösta och i de senare mobilmodellerna är även bildstabiliseringen mycket bättre än tidigare. En video kan säga väldigt mycket mer än vad en stillbild kan göra. Jämför till exempel dessa två. Precis efter att jag hade tagit stillbilden hörde jag tåget närma sig stationen och började filma. Det ger ett helt annat liv till en annars ganska tråkig bild.

Tips: Ibland vill man klippa filmen innan man laddar upp den. För det kan jag rekommendera Androvid för Android. Har ni andra tips så lämna de gärna som en kommentar!

Ösmo station 1
Ösmo station av Ainali [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons

Ösmo station av Ainali [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons

Videoconvert

Filmen är alltså inspelad med min mobil och uppladdad till Wikimedia Commons utan att använda mig av en dator. För att ladda upp videofiler måste de ju vara i formaten webm eller ogv, så hur gör jag då? Jo, det finns ett verktyg som heter Videoconvert som fungerar alldeles utmärkt för detta. Du godkänner först att verktyget får ladda upp via ditt konto (det är det som kallas Oauth). Ladda sedan upp en eller flera filer genom att välja dem med den översta knappen. OBS! Lämna inte sidan medan uppladdningen pågår, för då avbryts den, gå inte ens in för att fylla i mer information om filmerna. När filmen har laddats upp trycker du på den mörkblå knappen vid varje fil för att starta konverteringen av den. Denna process pågår i bakgrunden och nu kan du börja fylla i filinformation på den ljusblå knappen. Om du använder den ljubslåa knappen ovanför de uppladdade filerna (user options) kommer denna att användas till att förifylla nya uppladdade filer, något som är praktiskt om du har flera saker som ska vara likadana. Ladda om sidan för att se om det har konverterat klart När så är fallet är det bara att publicera till Wikimedia Commons med den gröna knappen. Klart!

Nedan kan du se vilka användarinställningar (user options) jag använder för att få in en del smarta kategorier som gör att filmerna lättare hittas.

== {{int:filedesc}} ==
{{Information
|Description=
{{sv|1=.}}
|Source={{own}}
|Date=2016-06-03
|Author= [[User:Ainali|Jan Ainali]]
|Permission=
|other_versions=
|other_fields=
}}

== {{int:license-header}} ==
{{self|cc-by-sa-4.0}}

[[Category:Videos from Sweden]]
[[Category:June 2016 in Sweden]]
[[Category:]]

Efter 1= skriver man in filbeskrivningen. Observera att jag inte lägger till någon mall för koordinater. Eftersom att jag tillåter kameran att spara dem i filmfilen så sköts det av en bot efter att jag har laddat upp filen på Commons.

Alternativ väg – video2commons

Ett annat verktyg är video2commons som jag använde till att ladda upp denna film.

Kulturarvsdagen 2015 – Riksantikvarie Lars Amréus Av Riksantikvarieämbetet [CC BY 3.0], via Wikimedia Commons

Till det så klistrar du helt enkelt in en länk till videon, men det kräver att den redan är publicerad någon annanstans först. Det behöver inte vara ett problem, då många videotjänster redan har appar som gör det väldigt enkelt att ladda upp filmer från mobilen. Den har också fördelen att den kan ta bort ljudet eller bilden om du skulle vilja samt ladda upp eventuella undertexter. Även denna tjänst kräver i början att du låter den använda ditt konto för uppladdningen.

Förbättringar i Wikimedia Commons

När det förra blogginlägget skrevs kunde man max ladda upp 500 MB stora filer, och man var tvungen att hitta en kryptisk användarinställning för att aktivera det. Numera kan alla ladda upp 2 GB stora filer rakt av så om det har varit ett problem för dig förut så kan du testa igen nu.

Vilka filmer passar?

Ja, vad ska man filma och ladda upp? Eftersom utbudet idag är så skralt (det finns mindre än 500 filer i kategorin Videos from Sweden) så gör nästan varje video något gott. Du kan dels tänka att det är något som rör sig, ett skeende, där en stillbild inte skulle göra objektet rätta.

Något så enkelt som en enkel film på en damm, ger en uppfattning om hur mycket vatten som flödar.

Dammen i Augerum By Jan Ainali (Own work) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Det kan också vara ett komplicerat objekt, där du genom att röra på kameran kan göra det mer lättförståeligt.

Placeringen av gäddtrappan gjorde det svårt att ta en överblicksbild, men genom att panorera kunde hela fångas.

Överblick av gäddtrappa Av Jan Ainali (Own work) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Du kan förmodligen i din vardag finna objekt som ännu inte har blivit filmade, men som ger en mycket djupare förståelse av objektet.

Denna skalbagge landade på min hatt, och man kan se hur den rör antenner, huvud och ben samtidigt som den tredimensionella förståelsen ökar med videons hjälp.

Bug on hat Av Jan Ainali (Own work) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Så sätt igång, tryck på inspelningsknappen på mobilen och hjälp till att berika Wikimediaprojekten med rörliga bilder!


2016-08-22 av Linda Sandberg
:DFRI

Styrelsemöte 31 augusti – välkomna!

DFRI:s nästa styrelsemöte hålls onsdagen den 31 augusti, från kl.18.00 på Tekniska Museet i Stockholm.

Vi beräknas hålla på i ca 1,5 timme. Agenda kommer upp här strax innan.

Alla medlemmar är välkomna. Anmäl dig per mejl på dfri@dfri.se om du vill delta.

 

2016-08-17 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

Thunderbird Email: In-Depth

Thunderbird email is one of the most influential email clients in computer history, offering a range of advantages over other email clients.

The Thunderbird email client is a true standard. Over the years, there have been countless email clients for various operating systems. None has come close to making the impact on the open source community of Mozilla's Thunderbird. In this article, I’ll dive deep into what makes Thunderbird email relevant in 2016.

Thunderbird Email emerges from Minotaur

Thunderbird email has a long history.

2016-08-10 av Anna Troberg
Wikimedia Sverige

Wikipedialäger i Molkom:­ Att gå ifrån att veta om till att veta hur

I dag berättar vår gästskribent Sandra Abi-Khalil om sin upplevelse av Wikipedialägret i Molkom i början av juli. /AT

sandra_molkom
Sandra (i mitten) fördjupar sig i Wikipedia. Foto: Hannibal. Licens: CC by-sa 4.0 International.

Sedan flera år tillbaka använder jag Wikipedia nästan dagligen. I teorin är det ett fantastiskt koncept och i praktiken är det en lika fantastisk kreation. Jag kan inte ens minnas när jag först förstod att Wikipedia byggs upp, ut och om av vem som helst, men det var många år sedan. Därför är det lustigt att jag själv aldrig tog tag i några av de brister jag råkade på. Särskilt som jag är en ganska pedantisk och perfektionistisk typ. Men det kändes på något sätt aldrig riktigt lämpligt – antingen var anledningen till att jag alls befann mig på Wikipedia att jag var mitt uppe i något projekt eller så kändes det bara lite för stort att ta på mig själv att editera någon annans bidrag.

När jag så råkade få se en annons om ett Wikipedialäger kändes det genast lockande. När jag såg att det var riktat till enbart kvinnor och med fokus på kvinnor blev det ännu mer lockande. För att inte nämna att lägret dessutom skulle gå av stapeln i en liten ort i Värmland mitt i sommaren, vilket ju lät som en lisa för själen bara det. Så, jag ansökte och blev såklart superpepp när jag några veckor senare fick veta att jag kommit in. Det var dock ingenting jämfört med hur lyrisk jag var efter en vecka på plats.

Det går sällan att sätta fingret på exakt allt som gör vissa upplevelser så positiva men några faktorer som definitivt gjorde Wikipedialägret till en härlig upplevelse var:

1) Deltagarna
Gruppen var en härlig blandning av personer i olika ålder och med olika intressen och erfarenheter, men med vissa avgörande saker gemensamma, framför allt massor med passion för kunskap.

2) Ledarna
Mer engagerade och uppriktigt välkomnande ledare skulle inte gå att önska sig. Och vilket tålamod! Om de blev enerverade på gruppens alla frågor, och vår ständiga fallenhet för att råka springa vidare till ämnen som var avsedda att avhandlas lite senare, så var det i alla fall inget som märktes. Eller så ignorerade vi det kanske bara, lite lagom bekvämt.

3) Omgivningarna
Lugnet i lilla Molkom var avslappnande, vädret under första veckan i juli var härligt och livet i allmänhet på en folkhögskola var ett fascinerande fenomen. Det var som en aldrig sinande ström av mat: morgon, middag och kväll, samt ett par gånger däremellan, skulle det ätas. Till en början var det nästan enerverande att behöva slita sig från sitt aktuella projekt istället för att bara knattra på i timtal, men efter bara ett par dagar så hade en vant sig vid dessa avbrott och kunde till och med erkänna att de hade sina fördelar.

Och sist, men verkligen inte minst:

4) Ämnet
Att få djupdyka in i den helt egna värld som Wikipedia utgör var otroligt spännande. På många sätt påminde det mig om när jag skulle gå en steppkurs ­ det är en vanlig sak att slänga ur sig att det är svårt att steppa men det var inte först när jag började försöka som jag insåg riktigt hur sant det var. Jag tror att de flesta av oss var på det klara med att Wikipedia var mer mångfacetterat än bara en artikel per ämne men ingen av oss var nog förberedd på riktigt hur omfattande och intrikat det var. Att kunna ta ett snabbspår in i allt detta var både utmattande och uppfriskande på samma gång, men framför allt kändes det som en enorm förmån att få sig så mycket kunskap till skänks.

Så, hur summera denna upplevelse, denna vecka i det lilla Molkom och på det stora Wikipedia? Det var en munter, smått överväldigande, utmanande men samtidigt lättsam, otroligt intressant och spännande tillställning, som lämnade mig med känslan av att ha tagit de första stegen mot att bli en wikipedian.

Sandra Abi-Khalil


2016-08-06 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

5 Best Linux Distributions To Recover Dead Computers Data (Linux Data Recovery)

Hay! Linux newbies. Have you ever corrupted your Computer while you're experimenting something? I am sure you would have. It often happens that you wanna try out new commands, or install beta updates that crash your computer on the very next restart. In this article, I'll walk you through the 5 Linux distributions that can work as Linux data recovery tools. So let's get started

One of the most annoying things is the system crash. You try out something, when you restart, you never see the login screen. Just a black screen with

2016-08-04 av rasmus
Copyriot

Riot.Strike.Riot IV

Tidigare avsnitt: ett, två, tre.

För att återknyta till inledningen, så framlägger Joshua Clover en i bästa mening dialektisk kritik av de dominerande teorierna om social konfrontation. Kritiken riktar sig alltså mot det gängse bruket av motsatspar som politik/ekonomi och subjekt/objekt.

The purely economistic and the purely political, as might be expected, display each other’s limits in negative.

Å ena sidan har vi den positivistiska forskningen om sambandet mellan matpriser och upplopp. Den bedrivs bland annat vid forskningsinstitutet NECSI och har i Sverige populariserats av tidskriften Axess i kölvattnet av arabiska våren. Dessa forskare menar sig ha funnit ett exakt gränsvärde för matpriserna; passeras detta, blir upplopp mer sannolika. Tesen tycks få stöd av insamlad data – men frågan är hur mycket den faktiskt hjälper för att förstå upploppets dynamik och karaktär. Det ekonomistiska synsättet leder till att människors handlingar uppfattas som föga mer än spasmer.

Som absolut motpol finner vi Alain Badiou som på högsta abstraktionsnivå har utvecklat en filosofisk teori kring den politiska “händelsen”, i vilken ett upplopp förstås som uttryck för “idén”. Även här finner Clover ett visst sanningsinnehåll, om än gravt stympat i sin extrema idealism. Dessutom påpekar han att Badious tankar om politiska rörelser olika cykler stämmer synnerligen dåligt med historisk empiri så fort perspektivet vidgas utanför Frankrike.

These two approaches stand before us like Scylla and Charybdis, the hard shoals of vulgar economism and the whirlpool of political abstraction. How to navigate between them, between the riot as hunger game and the riot as emanation of a diaphanous structure of political feeling?

(Ja, det märks på språket att Joshua Clover är poet och det är skönt att slippa läsa ännu en bok av en amerikansk journalist, slipad i att följa sin mall för hur sakprosa ska skrivas.)

Kapitel ett avslutas med en kort utläggning kring ännu en dialektik som spelar en central roll i boken, nämligen det dialektiska förhållandet mellan produktion och cirkulation (inom ramarna för det kapitalistiska produktionssättet):

Strike and riot are practical struggles over reproduction within production and circulation respectively. Their strengths are equally their weaknesses. They make structured and improvisational uses of the given terrain, but it is a terrain they have neither made nor chosen. The riot is a circulation struggle because both capital and its dispossessed have been driven to seek reproduction there.
/…/
It is in fact the existence of those two spheres, in their unity and contradiction, that guarantees the existence of and gives form to struggles for reproduction.
/…/
This is the dialectical theme, this dilemma of necessity and limit. The marketplace, the police, circulation. These are not situations where any final overcoming is possible; they are where struggles begin and flourish, desperately.

Det bör alltså stå klart att Joshua Clover inte lägger fram någon överhistorisk teori om sociala protester. Analysen rör sig inom kapitalismens ramar och det är bara där som det går att tala om ett dialektiskt, motsägelsefyllt förhållande mellan produktion och cirkulation. En av de stora frågorna blir hur vi ska förstå tanken om att kapitalismens historia rymmer en pendelrörelse där den ena av polerna varit primär vid olika tidpunkter. Primär på vilket sätt? Här lutar sig Clover på Arrighis läsning av Marx, som vi måste återkomma till.

2016-08-04 av rasmus
Copyriot

Riot.Strike.Riot III

Hoppas fortfarande hinna läsa ut Riot.Strike.Riot innan kvällen då bokens författare Joshua Clover ska gästa Cyklopens biblioteksbar. Först bara ett kort inlägg om vad jag (hittills) saknar i boken under min läsning.

Vad boken erbjuder är en mycket väl argumenterad tes om hur upploppet sedan 1970-talet har kommit att ersätta strejken som dominerande form för social konfrontation; en tes som även sammanfattats bra av Viola Bao i SvD.

Upploppen kan ses i ljuset av arbetarrörelsernas försvagning, strejkens försvinnande och snabbt växande klasskillnader. Enligt Clover kan de förstås som ett svar på de omstruktureringar i ekonomin som skapat de ”överflödiga människor” som i USA och stora delar av Europa framför allt är rasifierade.

Vad jag framför allt saknar hos Clover är en ansats till att förstå de upplopp som inte är rasifierade utan rent ut sagt rasistiska. Jag tror inte att ord som “pogrom” eller “lynchmobb” förekommer i boken. Det är självklart att författaren förlänar en viktig roll åt kravallerna i Los Angeles år 1992, men jag skulle vara mycket nyfiken på att höra något om samma års rasistkravaller i Rostock. Eller något om den politiska roll som fotbollshuliganer numera spelar i länder som Ryssland eller Egypten.

Det finns säkert goda skäl att utesluta det som kan kallas “reaktionära upplopp” från analysen, men jag blir nyfiken på dessa skäl. För även dessa yttringar har ju tydliga kopplingar till kapitalismens historiska dynamik och produktionen av en överflödig befolkning. Samtidigt pekar de mot en ytterligare aspekt som det är väldigt tyst om i Riot.Strike.Riot, nämligen upploppets koppling till maskulinitet. Att ropa på genusperspektiv känns lite som att sparka in öppna dörrar, men kanske är det just ett sådant perspektiv som skulle kunna hjälpa Clover att tydligare motivera bokens tysta avgränsning mellan upplopp och pogrom.

2016-08-04 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

Flatpak – A New Framework for Desktop Applications on Linux

Few days ago, we have published an article about Ubuntu’s Snaps. For those who haven’t read it yet, check the following link.

* An introduction to Ubuntu’s Snap packages

Snaps are introduced by Canonical for Ubuntu operating system, and later it was adopted by other Linux distributions such as Arch, Gentoo, and Fedora etc. A snap is a single binary package bundled with all required libraries and dependencies, and you can install it on any Linux distribution, regardless of its version and architecture.

Similar

2016-08-03 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

How to Use ‘apt-fast’ to Speed Up apt-get/apt Package Downloads Using Multiple Mirrors

In this editorial, we take a look at a great and powerful utility called apt-fast that you can use to speed up downloading packages by APT or Aptitude.

apt-fast is an open-source shell script wrapper for the popular APT and Aptitude package managing tools that helps to speed the downloading of packages on Debian systems.

It’s main function is to remarkably speed up the downloading of packages by apt-get or aptitude by downloading packages in parallel, with numerous connections per package.

Read some of the following articles, that discusses about

2016-08-02 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

6 Best Linux For Gaming

Yes! You read right. As Linux is known for performance, stability and security but now it is also known for gaming. There are hundreds of games for Linux and so many Windows games have been ported for Linux. But we have so many Linux distros, specially developed for gaming. In this article, I'm going to list out 6 Best Linux for gaming. Hope you enjoy it!


2016-07-29 av rasmus
Copyriot

Riot.Strike.Riot II

Joshua Clover åker nu runt i Europa för att prata om sin nya bok Riot.Strike.Riot. Efter att på tisdag (2/8) ha besökt folkbiblioteket på Grünerløkka i Oslo (fb) far han vidare till Stockholm och Cyklopens biblioteksbar torsdagen den 4 augusti (fb). Därefter ett framträdande på Palettens redaktionslokal i Göteborg, måndagen 8/8, där Clover ska samtala med Johannes Björk och Geraldine Juárez (fb).
Onsdagen den 10 augusti föreläser Clover på Amalthea i Malmö (fb).

Läser de olika beskrivningarna av boken, i anslutning till nämnda evenemang. Riot.Strike.Riot kretsar kring en mycket tydlig tes, en historisk periodisering av kapitalismen och dess konflikter, men är ändå inte helt lätt att sammanfatta – detta oberoende av svårigheterna att översätta “riot”.

Handlar boken om “vågen av kravaller som följt i den ekonomiska krisens spår”? Nja, tidsperspektivet och de teoretiska ambitionerna är större än så.

Är den ett försök att undersöka “upploppen som den centrala motståndsstrategin” i vår tid? Dessa ord används inte av Joshua Clover. Jag har sökt igenom bokens text – han undviker verkligen omsorgsfullt att använda de båda orden “motstånd” och “strategi”. Och just detta finner jag uppfriskande. Allt tal om “motstånd” tenderar mot det tomma pratet. Lite som att utnämnda en människa till “aktivist” – det är ett otyg som vi med varm hand kan överlåta åt reklambyråerna.

Strategier, å sin sida, förutsätter att det finns ett kalkylerande subjekt – och något sådant har jag hittills haft svårt att hitta i Riot.Strike.Riot. Själva ordet “subjekt” verkar också stå på författarens lista över förbjudna ord. En bra form av litterär askes.

Här en sammanfattning som jag inte kan invända mot:

Clovers bok undersöker betingelserna för och konsekvenserna av den våg av upplopp som spridit sig över världen de senaste decennierna. Clover försöker reda ut förhållandet mellan kris och upplopp och frågar sig om upploppet i finanskapitalets kris kommer att inta samma plats som strejken under industrikapitalismen.

2016-07-29 av rasmus
Copyriot

K280: Lite om EU:s budgetregler och nationalstatens kris

Smaka på begreppet “stabilitets- och tillväxtpakt“. Det står för ett regelverk som trädde i kraft 1998 och utgör ett centralt moment i skapandet av Europeiska unionen (EU) och dess valutaunion. Maximinivåer uppställs för medlemsstaternas budgetunderskott (3 % av BNP) och statsskuld (60 % av BNP). Den stat som överträder gränsvärdet ska, om ingen tydlig bättring är på väg, bestraffas med dryga böter.

De enda EU-stater som inte brutit mot reglerna var härom året Sverige, Finland, Danmark och Luxemburg. Som läget är nu tycks det som att Sverige utmärker sig som det enda landet som hela tiden lyckats budgetera på ett sätt som aldrig föranlett klander från EU.

Bland de värsta förbrytarna finns för tillfället Grekland, Frankrike, Spanien och Portugal. De två senare har under denna månad varit uppe för behandling hos EU-kommissionen, som konstaterade att de bryter mot budgetreglerna å det grövsta, men ändå inte valde att utfärda någon bestraffning. Bötern blev noll euro.

Det hela är föga respektingivande och de som ivrar för ett starkare integrerat EU driver linjen linjen att de måste införas nya straffmetoder. Om en statsbudget bryter mot stabilitets- och tillväxtpakten, borde staten tillfälligt bli av med rösträtten i EU, anser Liberalerna.

På tal om allt detta tycker jag att den twittrande anarkokommunisten Jehu sammanfattar analysen rätt intressant:

The thing about the EU giving Spain and Portugal room for stimulus is that it can’t work to plug the huge hole in fiscal policy.

I strid mot sitt eget regelverk väljer EU att låta sina krisdrabbade medlemsstater driva ett visst mått av ekonomisk stimulanspolitik. Det politiska syftet är tydligt: att förebygga en situation där EU-skeptiska partier får majoritet.

I grunden handlar detta inte om annat än nationalstatens kris, dess fundamentala oförmåga att ta kontrollen över globala kapitalflöden.

I could be wrong, but I think we are now at the point where the productive forces can only be managed through association.
If we could just stop reacting to shit and think two or three moves ahead, we would see how vulnerable capital is right now.
You know the nation state has to die. What is going to replace it? This is what people should be thinking about right now.

Rather than trying to save the nation state, we should be thinking about how to usher in the global association that will replace it.

Det neoliberala svaret på den här frågan har varit att i allt högre grad överföra den ekonomiska styrningen från politiker till teknokrater. Detta är som allra tydligast i konstruktionen av EU (men även i handelsavtal som TTIP). Teknokraterna står inte ansvariga inför någon, åtminstone inte inför någon annan än “ekonomin”.
Att detta inte fungerar har blivit allt tydligare. Det visar sig politiskt som slitningar inom EU och ekonomisk som massarbetslöshet. Det går inte att samtidigt leva upp till den teknokratiska styrningens krav och att upprätthålla någonting som liknar full sysselsättning.

Here is the thing: This is a genuine political-economic crisis for nation states, one that cannot be ignored or papered over with fiat. They can’t go back to the way it was before the 1970s, but going forward leaves them increasingly unable to maintain full employment. They are trapped, vulnerable and have no way out of this predicament.

EU:s kris är nationalstatens kris. För EU förkroppsligar ett av svaren på nationalstatens kris, som tycks vara olöslig. Det finns i dagens ekonomi ingen väg tillbaka till en återupprättad nationalstat. Vilket illustreras rätt bra av det låsta läget i Storbritannien. Visst är Brexit beslutat, men inga praktiska steg tas mot att förverkliga utträdet.

(Den kursiverade texten är en slags sammanfattning av vad Jehu twittrade. Bara som en inledning; här finns ju massor att tillägga.)

2016-07-22 av Anna Troberg
Wikimedia Sverige

Wikipedia/Wikimedia: Vad vi bör tänka på när vi blir ”medelålders”?

(I dag publicerar vi ett gästinlägg fullt av intressanta tankar av Anders Wennersten, aktiv i föreningen sedan dess bildande och mycket aktiv Wikipedian.)

Wikimedia_Sverige_meeting
Bild: Moralist. Licens: CC BY – SA 3.0

Det är i år 10 år sedan jag började redigera på Wikipedia och, när detta inlägg publiceras, är det exakt 9 år sedan jag var med på den träff som utgjorde starten av Wikimedia Sverige. Och medan de tekniska förutsättningarna nästan är oförändrade så är arbetsmiljön för Wikipediagemenskapen mycket annorlunda och i samhället har synen gått från att se Wikipedia som ett suspekt klotterplank på nätet, till att betrakta det som en seriös kunskapskälla uppbackad av en förening som är en aktiv och respekterad partner till många institutioner.

Mycket av det vi för 8-10 år såg som orosmoln och problem och nästan ouppnåeliga visioner börjar nu vara lösta och vara verklighet. Men när vi nu är på väg lämna uppbyggnadsskedet och gå in i ett mer moget skede så är situationen ändå inte utan problem och utmaningar och nya frågeställningar har dykt upp som vi inte anade för 8 år sedan. Jag vill i detta blogginlägg peka på vikten att vi inte låter oss nöja med att arbeta med gårdagen frågeställningar utan att vi fullt ut ser på de förändrade förutsättningarna som gäller nu och har strategier och program anpassade till dem.

Wikipedia

För 10 år tog vi emot nästan all text, idag kräver vi källor, rätt ämnen etc. För 10 år sedan var den stora gruppen bidragsgivare manliga studenter på universiteten som kunde fylla den jungfruliga encyklopedin med artiklar i tacksamma ämnen som Sveriges historia, Sveriges geografi och grundbegreppen i samhällskunskap. Och äldre, yrkesakademiker och kvinnor var det få av. I dag har vi betydligt färre i kategorin studenter och vi har fått ett bra tillskott av äldre (pensionärer) och yrkesakademiker, främst från ABM-sektorn (arkiv, bibliotek och museer) . Så medelåldern är betydligt högre och andelen kvinnor något högre. För 8-10 år sedan var det vilda bataljer, som också var hårda och otrevliga. Vi hade användare som öppet arbetade för att föra in att anarkism är lösningen på världens problem och andra som envetet förde in att Stalin egentligen var en hyvens kille. I år 2016 har vi egentligen inte haft någon hård batalj, tonläget i gemenskapen är klart förbättrad, även om improduktiva och ledsamma tjafsdiskussioner fortfarande dyker upp och tyvärr inte så sällan. I arbetet åtgärda ”dåliga” artiklar har vi gjort stora framsteg och vår täckning i flera centrala ämnesområden har kraftigt förbättrats, till del med hjälp av kvalificerade AI hjälpmedel (botar).

Mycket av detta är precis det vi då drömde om skulle gälla, men varför är det då inte jättebra? Medan vi ser en ökning av nya och mycket bra skribenter från ABM-sektorn, så har vi en vikande trend när det gäller totala antalet skribenter, och just i år har flera gamla ”rävar” lämnat. Och även om det beror på en i sig naturlig känsla att gjort sitt, så innebär det färre som gör backend jobb (stötta nya, fixa småproblem, underhålla grundstrukturer bakom artiklarna). Och antalet accesser mot svwp går ner och antalet nya artiklar som skapas av människor minskar märkbart. Och medan vi ser en klar minskning av skapande av rena PR-alster, så minskar (skol)klotter inte alls. Man kunde tro att 10 års erfarenhet att klotter är borta inom 5 minuter skulle innebära klottrarna tröttnade, men det är nästan tvärtom. Någon dag i maj var den värsta jag har upplevt där två sanerare var fulltidssysselsatta ogöra klotter och en tredje som gick efter och korttidsblockerade konton. Och även om det dagarna efter var mer på ”vanlig” hanterbar nivå, så visar det på en stort potentiellt hot mot Wikipedia.

Wikimedia-SE

Bara sista året har föreningen nått många av de mål vi hade som vision runt 2007-2008. Skolverket har skickat ut material som talar om ”hur” man skall använda Wikipedia i skolan, inte ”om” man skall använda. Personer och institutioner inom ABM-sektorn har nu mognat såpass att man på egen hand initierar större övergripande initiativ relaterat till att föra in material i Wikipedia/Commons. Och medias rapportering vid 15-årsjubilet var helt saklig och respekterande, eoner från det hån och förakt som var det vanligt när föreningen började.

Men upphovsrättssituationen är lika låst som för 10 år sedan. Om även om en del gjorts i teknikdimensionen, så har vi inte uppnått det 1+1=3 (föreningen och teknikresurser inom Wikimediavärlden + kompetenser inom gemenskapen) som vi behöver få till . Som liten språkgrupp med en liten gemenskap riskerar vi alltid att bli en b-Wikipedia (”slav” till andra språkversioner) om vi inte tar tillvara det tekniken och teknikresurser kan ge oss för att utveckla vår egen språkversion maximalt. Och är det rimligt föreningen fortsatt står helt vid sidan av att ta hand om de teknikrelaterade utmaningar som finns inom projekten?

Förlegade synsätt?

Dessa skall ses som tankeväckare, inte som absoluta sanningar. Och det finns många synsätt, som att fler bidragsgivare behövs, som alltid gällt och alls inte är förlegade

*Läsare tillkommer bara vi gör ett bra jobb. Senaste årets siffror visar detta inte stämmer, och nedgången för svwp har varit kraftigare än för andra språkversioner. Vi behöver förstå varför det är så, vad som är ”konkurrenterna” och om det finns saker som kan och bör vidtas för att ändra denna trend

*Skrivstugor är mycket viktiga för att nå ut till nya användare. Skrivstugor är bra som marknadsföring och då olika kulturer där möts och volontärer får återkoppling hur det ”känns” för nya. Men för reell nyrekrytering är det en ineffektiv form. Inom ABM-sektorn och Utbildningsområdet har vi lärt att ”lära upp lärare” är betydligt effektivare även om det kräver längre insatser och mycket tålamod. Varför inte satsa mer på att få studieförbunden och intresseföreningar att hålla skivstugor i egen regi, med oss i bakgrunden som stöd?

*Antalet nya artiklar, manuellt skapade är ett centralt mått på välmående gemenskap. Efter vi lämnat uppbyggnadsskedet är fylliga artiklar som är det stora behovet, även om alla de nya också är eftersträvansvärda. Snuttartiklar utan källor och iw-länkar raderar vi numera, och botskapade stubbar är oftast av bättre kvalitet än manuellt skapade stubbar. Nya artiklar är fortsatt mycket önskvärt och bra, men som centralt mått är det numera för trubbigt.

*Vi har klotterläget under kontroll med hjälp av många, ofta relativt nya, duktiga Wikipedianer. Så har det varit, men om vi ser att vi är på väg in i ett mer moget skede, så innebär det att vi inte utan vidare kan räkna med att nya hela tiden kommer till. Ett mer medvetet arbete att föra in effektivare AI-baserade verktyg (ORES) behövs och medan tyngdpunkten på det ligger hos gemenskapen är också aktiva insatser från kanslipersonal behövliga

*Botskapande av artiklar är ett experiment som vi inte riktigt ännu förstår när det bäst bör tillämpas. Så har gällt men nu efter ett antal större initiativ som lärt om både styrkor och svagheter. Det finns ett stort och viktigt behov summera och dokumentera erfarenheterna, så vi framåt kan bygga vidare på best-practice och undvika det som fungerat mindre väl. Jag bedömer det krävs insatser initierade utanför gemenskapen för att göra denna summering/dokumentation.

/Anders Wennersten

 


2016-07-21 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

You Can Try A Demo Ubuntu Version In A Web Browser

Canonical, the parent company of Ubuntu, has put a lot of effort in popularizing Linux. No matter how much you dislike Ubuntu, but you have to accept that it has actually helped to make “Linux for human beings”. Ubuntu and its derivatives are the most used Linux distributions.

In an effort to further popularize Ubuntu Linux, Canonical has put a website in place where you can use a demo version of Ubuntu. It will help you get the look and feel of Ubuntu. With that, it will be a little

2016-07-19 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

Can you name these Linux distributions?

Linux turns 25 in 2016!

Linux is turning 25 this year. Since its inception in 1991, what started as a "modest new OS" has ballooned into a juggernaut with 258 distributions.

To celebrate Linix's big birthday, I have gathered together 25 pictorial representations of Linux distributions. Given a visual clue and a very brief description, how many of the Linux distributions represented here can you identify?

2016-07-13 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

22 open source tools for creatives

Whether it's visuals, audio, writing, or design, there's an open source tool out there to help get the job done.

"It's absolutely possible to go from concept to finished, polished products, using free and open source software," said Jason.

In this lightning talk, Opensource.com community moderator Jason van Gumster shares 22 open source tools for creatives:

Läs artikeln och se videon.