2021-10-11 av Jonas Bäckelin
Creative Commons Sverige

Digital elevkompetens

Om du börjat använda EU:s självskattningsverktyg SELFIE, kanske du som jag funderat på översättningen av H7 under ”Elevers digitala kompetens” (Område H). Svarsalternativen använder en femgradig Likert-skala.

  • H1 Säkert agerande: På vår skola lär sig eleverna att agera på nätet på ett säkert sätt. [Välj 5 endast om, enligt din mening, eleverna har många möjligheter att lära sig om säkerhet på nätet (t.ex. att inte dela personlig information och att använda starka lösenord) och vad de ska göra om de får problem (såsom oönskad kontakt)]
  • H3 Ansvarsfullt agerande: På vår skola lär sig eleverna att agera på ett ansvarsfullt sätt när de är på nätet. [Välj 5 endast om, enligt din mening, eleverna har många möjligheter att lära sig om hur de ska agera när de är på nätet (såsom att inte skicka skadliga meddelanden, inte delta i nätmobbning och inte sprida rykten) och vad de ska göra i fall av oacceptabelt beteende av andra]
  • H5 Kontrollera kvalitet på information: På vår skola lär sig eleverna att kontrollera att information på nätet är tillförlitlig och korrekt. [Välj 5 endast om, enligt din mening, eleverna har många möjligheter att lära sig att kritiskt granska trovärdighet och tillförlitlighet hos digitala resurser som de hittar på nätet (såsom inlägg, foton och videor på sociala medier), exempelvis genom att jämföra dem med legitima källor]
  • H7 Ge beröm åt andras arbete: På vår skola lär sig eleverna att ge beröm åt andras arbete som de hittat på nätet. [Välj 5 endast om, enligt din mening, eleverna har många möjligheter att lära sig att på ett korrekt sätt uppge var text, bilder, ljud eller videor kommer från som de har hittat på nätet och använt i sina elevarbeten]
  • H9 Skapa digitalt innehåll: På vår skola lär sig eleverna att skapa digitalt innehåll. [Välj 5 endast om, enligt din mening, eleverna har många möjligheter att remixa, redigera eller skapa digitala resurser såsom foton, videor, ljudfiler, bildspel eller tankekartor]
  • H10 Lära sig att kommunicera: På vår skola lär sig eleverna att kommunicera med hjälp av digital teknik. [Välj 5 endast om, enligt din mening, eleverna har många möjligheter att använda flera olika sorters teknik (t.ex. e-post, en webbplats, en blogg, videokonferenser eller sociala medier) i olika kommunikationssyften och för olika målgrupper, såsom andra elever eller lärare]

Det förslag jag har skickat in är att byta ut ”Ge beröm åt andras arbete” till ”Ge korrekt erkännande till upphovsman” med motiveringen att översättningen uppfattas som ”Kudos to others work” istället för ”Acknowledge author correctly”. 

2021-09-22 av Elias Rudberg
:DFRI

Rapport från möte om projekt för öppen och fri e-legitimation i Sverige

Missade du mötet om fri och öppen e-legitimation förra veckan?

På DFRIs e-postlista finns en sammanfattning och länkar och annat från mötet:

https://lists.dfri.se/listan/msg01898.html

Vill du bidra till att Sverige får ordentliga e-legitimationer som alternativ till BankID och FrejaID? Läs mer om det nystartade projektet här: https://www.dfri.se/projekt/e-legitimation/

Mejla mail@eliasrudberg.se för att få inbjudan till kommande e-postlista för projektet.

2021-09-21 av Axel Pettersson
Blogg – Wikimedia Sverige

Verifiera Wikipedia – med hjälp av Mediearkivet

Vill du kunna komma åt myriader av källor för att förbättra Wikipedia? Genom Wikimedia Sverige kan du nu få tillgång till Mediearkivet, med länkar till material från flera av Sveriges stora mediehus. En guldgruva för dig som vill skriva artiklar på Wikipedia!

Wikipedia är ett uppslagsverk

Allt artikelinnehåll kräver verifierbarhet. Uppgifter som inte kan verifieras med trovärdiga källor kan ändras eller tas bort.

Wikipedia:Grundprinciperna

Wikipedia är ett uppslagsverk. Allt artikelinnehåll kräver verifierbarhet. Uppgifter som inte kan verifieras med trovärdiga källor kan ändras eller tas bort. Så börjar den första av Wikipedias fem grundprinciper, och det är så viktigt att det får vara med två gånger. Verifierbarheten och trovärdiga källor, det är vad som gör Wikipedia till vad det är.

En annan sorts källor. Målning av Carl Spitzweg, Public Domain via Wikimedia Commons.

Men var finns källorna, och hur kommer man åt dem för att verifiera och källbelägga uppgifter när mer och mer hamnar bakom betalväggar, plus- och premiumprenumerationer och på andra sätt är svårt att komma åt? Ett sätt är att få tillgång till tjänsten Mediearkivet som Retriever driver, och där har vi ett skinande nytt avtal på plats för att göra Wikipedia bättre. I mediearkivet finns alla större Nordiska tidningar samlade och sökbara, en del tillbaka några år och andra tillbaka så långt som till 1980-talet.

För ett tag sen frågade användaren Belteshassar om det gick att få tillgång till Mediearkivet inom det stöd till gemenskapen vi erbjuder som Tillgång till referenslitteratur. Efter ett antal turer fram och tillbaka, intressekoll inom gemenskapen för att se om det går att motivera kostnaden och funderingar på om det är värt det har vi slagit till på ett förmånligt treårsavtal till att börja med, så att de som vill och har användning av tjänsten kan hitta källor bland tidningar så långt bakåt deras sammanställning räcker.

Intresserade och aktiva Wikipedianer skriver upp sig, och vi skickar ut användaruppgifter via wikimail i första hand. För att säkra anonymitet och integritet kommer varken vi eller Retriever veta vilka ni är, utan ni är så anonyma som ni vill vara. Kontroll över aktivitet på Wikipedia kommer att ske så att inte användare som lämnat projekten har tillgång till tjänsten, men än så länge har vi fler konton att fördela så alla intresserade kan få tillgång. För att göra effektivare sökningar erbjuder Retriever både inspelade och live webinarier, så lär er mer eller håll utkik på projektsidan om ni vill vara med live och ställa frågor.

Äldre letande efter källor. Foto: Okänd/University of Haifa Younes & Soraya Nazarian Library, CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.

Från Retrievers håll pekas på upphovsrättens värde, och att allt material ägs av respektive mediehus. Länkning och källhänvisning ska ske till sidorna där innehållet finns, och ingenting får olovligen kopieras eller tillgängliggöras utanför Mediearkivet. Självklarheter sett till vad vi håller på med, men alltid värt att uppmärksamma en extra gång. Likaså får inga länkar som leder till nogo, web, eller app.retriever-info.com spridas eller läggas till på Wikipedia, då dessa leder till skyddat material.

Daniel Eriksson, som tidigare haft tillgång till Mediearkivet, säger ”Tack vare tillgången till Mediearkivet kommer jag att kunna skriva artiklar om vitt skilda ämnen som har skildrats i svenskspråkig press. Statliga utredningar, uppmärksammade brott och kulturpersonligheter är några av de ämnen där jag hittills har använt Mediearkivet.”

Kör hårt med sökande efter källor och fortsatt förbättrande av Wikipedia!

The post Verifiera Wikipedia – med hjälp av Mediearkivet appeared first on Wikimedia Sverige.

2021-09-16 av Tore Danielsson
Blogg – Wikimedia Sverige

Unika historiska Kalmar län

Många utmärkta ekar kring Stuwenäs på Samuel Frigelius karta från 1711. Public domain.

I ett projekt tillsammans med Kalmar läns museum arbetar vi med regional och lokal historia för att utveckla kulturarvet på nya sätt. Som på andra ställen runt om i landet så finns det många spännande historier i de mindre orter där människor levt och verkat.

Ett par mil söder om Kalmar ligger Stuvenäs som i början av september var platsen för en workshop i projektet Unika historiska Kalmar län. Det är en gård som är omnämnd redan under Gustav Vasas tid och har lämnat spår i historien på olika sätt. Syftet med projektet är att utveckla det regionala kulturarvet. Vi hjälper hembygdsföreningarna med vad det går att skriva om i artiklar samt att hitta och ladda upp historiskt och nytt bildmaterial. Det finns också relevanskriterier som begränsar föreningar och företag på Wikimedias plattformar så att de inte används för reklam eller egna syften. Förutsättningarna är encyklopedisk och relevant fakta.

Gården kallas numera Stufvenäs gästgifveri och är verksamt inom hotell- och konferensnäringen. Historien fortsätter. CC BY SA.

I arbetet med att ta fram kunskap om den lokala historien är hembygdsrörelsen en bra samarbetspartner. Det finns nästan hundra hembygdsföreningar i Kalmar län som har koll på historien i respektive socken. Platsen Stuvenäs ligger under Södermöre hembygdsförening och har ett tjugotal poster och bilder. Här spar man också tidningsklipp som berör gården och gårdsbefolkningens 200-åriga historia. Tillsammans med andra tillförlitliga källor kan delar av det här arbetet bli material och kunskap som passar att användas på Wikimedias plattformar.

Gravfält L1958:923 med RAÄ-nummer Halltorp 54:1 är en fornlämning vid infarten till Stuvenäs. CC BY SA.

Genom att kombinera olika källor och arkivmaterial växer bilden fram med platsens historia. På webbplatsen Fornsök kan man se att det är gott om fornlämningar i form av gravfält, stensättningar och rösen runt om Stuvenäs. Platsens natur är också skyddad genom naturreservatet Värnanäs skärgård och Örarevet en bit söderut. I området finns också stora och äldre ekar som tidigare var en bra tillgång för Värnanäs skeppsvarv.

Den 800-åriga Stufvenäseken räknas som den tredje största eken i Sverige. CC BY SA.

Historien om Stufvenäs och hur material kan användas från olika källor kan fungera som en modell för fler gårdar i projektet. Ett bra ställe att börja på är i ortnamnsregistret där man kan se när orten är omnämnd och till exempel DigitaltMuseum för bilder. Det är ju ofta så, att det ena leder till det andra, när man följer tidigare generationer i spåren.

Den närliggande och större gården Värnanäs har redan en artikel på Wikipedia. Artikeln om Stuvenäs är ännu inte skriven.

The post Unika historiska Kalmar län appeared first on Wikimedia Sverige.

2021-09-15 av Mattias Axell
:DFRI

Vill du vara med och starta projekt för öppen och fri e-legitimation i Sverige? Delta på möte onsdag 15 september kl. 19:00

Delta i projektmötet

Tid: onsdag 15 september klockan 19:00-20:30
Plats: https://jitsi.eliasrudberg.se/e-id-meeting (en egen Jitsi-server utan spårning och sådant)
Vem kan vara med: alla som är intresserade av att delta i ett projekt om e-legitimation. Planen är att vid det mötet kan vi komma överens om att starta projektet och vi kan diskutera bland annat de olika punkterna här: https://www.dfri.se/projekt/projektguide-och-kriterier/
Så kom med ikväll onsdag 15 september 19:00.
Hoppas att så många som möjligt kan vara med då!

Frågor om mötet eller projektet

Skicka mejl till mail@eliasrudberg.se om du:
1. Har någon form av fråga eller annan återkoppling kring detta med en fri och öppen e-legitimation.
2. Vill delta i projektet på något sätt.

Varför behövs det här projektet?

Utgångspunkten är att e-legitimation är väldigt användbart och används mer och mer som en integral del i samhället – inte minst i kontakt med myndigheter. Det är därför viktigt att ha system för e-legitimation som respekterar digitala fri- och rättigheter. En viktig princip när det gäller digitala fri- och rättigheter är att var och en själv ska kunna bestämma vad hen vill installera på sin dator/smartphone/motsvarande. Staten ska till exempel inte bestämma vilket operativsystem du kör på din dator.

Problemet som det här projektet handlar om är att i dagsläget har vi i Sverige situationen att den som behöver använda e-legitimation måste använda operativsystem ägda och kontrollerade av Microsoft, Apple eller Google. Om någon insisterar på att använda system baserade på fri och öppen källkod (som GNU/Linux) kan den personen i praktiken inte använda e-legitimation. Vi tvingas välja mellan att antingen leva helt utan e-legitimation (vilket blir allt svårare), eller ge upp vår frihet och installera system som ger Microsoft/Apple/Google makt över oss.

Projektmål

Målet är att det ska finnas en fri och öppen lösning för svensk e- legitimation som ska kunna användas av alla, en lösning som respekterar våra digitala fri- och rättigheter. I stället för att kräva installation av saker som användaren inte kan kontrollera på användarens dator/smartphone/motsvarande bör systemet för e-legitimation öppet redovisa ett protokoll för hur man kommunicerar med systemet. Det blir då möjligt för alla att använda e- legitimation, oavsett vilken typ av dator/smartphone/motsvarande personen väljer att använda.

Vänliga hälsningar
Elias Rudberg
Medlem i DFRI

2021-09-14 av Tobias Pulls
:DFRI

Styrelsemöte 21 september 2021

DFRI håller öppet styrelsemöte tisdag 2021-09-21 19:30 på internet. Vi beräknas hålla på i ungefär 1,5 timme. Alla medlemmar och andra intresserade är välkomna.

Dagordning finns här (kan ändras ända fram till att mötet börjar).

Anmäl dig per mejl till dfri@dfri.se om du vill delta. Då får du också information om länk till anslutning för deltagande via Internet.

2021-09-14 av Axel Pettersson
Blogg – Wikimedia Sverige

Den svenska flickscoutrörelsen möter internet

Det här är ett gästinlägg av Fredrik Mandelin, scout, historiker och Wikimedian.

Min egen väg in till att vara aktiv på Wikipedia gick via den svenska flickscoutrörelsen. Jag är själv scout sedan länge, och även historiker. På historikers vis blev jag härom året upprörd över hur lite information som fanns publicerad om den svenska flickscoutrörelsen. Precis som nästan alltid i historieskrivningen är det pojkar och män som får ta plats, och följaktligen fanns det betydligt mer information om pojkscoutrörelsen.

Flickscoutpatrull på 50/60-talet, Foto: Okänd/Scoutmuseets arkiv, Public Domain via Wikimedia Commons.

Eftersom jag sedan många år varit en flitig användare av Wikipedia, bestämde jag mig för att flickscouting skulle bli min ingång som artikelskribent. Det publicerades en spännande avhandling för cirka tio år sedan om svensk flickscoutings första decennier, så det fanns ett bra grundmaterial till en ordentlig artikel om Sveriges Flickors Scoutförbund.

När jag skrivit artikeln, kom jag att tänka på att Scouternas arkiv och museum har en stor samling digitaliserade foton från flickscoutverksamheten. Ett litet urval finns publicerade på museets egen hemsida, men det mesta ligger på en hårddisk i arkivet.

Förutom att vi historiker har ett särskilt sätt att bli upprörda över orättvis historieskrivning, går vi ju igång på källor. Och när det nu visade sig att Scouternas arkiv och museum satt på en digitaliserad skatt av källor, fick jag gå vidare och lära mig mer om Wikipedias systerprojekt.

Tillsammans med några i den ideella gruppen kring scoutarkivet kom jag överens om att göra en pilotuppladdning till Wikimedia Commons av ett drygt hundratal av arkivets digitaliserade flickscoutfoton. Jag använde Pattypan, vilket visade sig enkelt, och pilotuppladdningen gav en del lärdomar om hur man mest rationellt jobbar med filnamn och metadata.

Den första svenska flickscoutchefen, Emmy Grén-Broberg på Södertuna. Foto: Okänd/Scoutmuseet, Public Domain via Wikimedia Commons.

Från att ha legat på en server i en källare i Örnsberg blev fotona tillgängliga för hela världen. Givetvis fick jag blodad tand, och började fundera på att digitalisera annat material, som till exempel handböcker.

Jag blev alldeles rörd över hur enkelt det var att få låna en scanner av Wikimedia Sverige, och sedan glatt överraskad över hur okomplicerat det var att scanna in några handböcker även för en i grunden tekniskt relativt måttligt intresserad person som jag.

Här stötte jag dock på ett problem i form av upphovsrätten. Den äldsta handboken, från 1924, har passerat den amerikanska 95-årsgränsen och saknar känd upphovsperson, så den bedömde jag som publicerbar. Naturligtvis skulle jag gärna vilja publicera senare utgåvor av samma handbok, men eftersom de kom på 1930-talet behöver jag i så fall utreda möjligheten för Scouterna att frisläppa upphovsrätten. Och dit har jag inte kommit ännu, för det här är ju ett ideellt projekt i konkurrens med många andra. Men det finns nu i alla fall en fil av 1924 års handbok att korrekturläsa, eller bara läsa, på Wikisource.

Jag tror att scoutrörelsen har mycket att vinna på den här typen av projekt: rörelsens historia kan med faktiskt ganska enkla medel göras tillgänglig för medlemmarna, och även för forskningen, vilket i sin tur kan generera mer kunskap om rörelsen. De som inte brinner för just flickscouting, utan till exempel någon annan gammal folkrörelse med ett ambitiöst arkiv i någon källare, kan göra motsvarande. Jag tycker att Wiki-projekten är en helt genialisk plattform för föreningshistoria. Just möjligheterna att publicera även källmaterialet tar det långt bortom vanliga föreningshistoriker, och flyttar ut företeelser som den svenska flickscoutrörelsens efterlämnade arkiv från arkivmappar i hyllor under jorden till att bli tillgängligt för alla intresserade, till exempel som underlag för aktiviteter i dagens scoutrörelse.

Elitpatrull inom SFS, 50-tal. Foto: Okänd/Scoutmuseets arkiv, Public Domain via Wikimedia Commons.

Och den genialiska plattformen har en bra stödstruktur: Jag har fått god hjälp och pepp från Wikimedia Sveriges personal, tekniken har visat sig lika lättanvänd som lättillgänglig, och en rad andra användare har bidragit med hjälpsamheter i stort och smått. Det som började med en upprördhet över skev historieskrivning har för min del mynnat ut i ett givande engagemang i flera olika Wiki-projekt.

Faktaruta
Fram till ungefär 1960 bedrevs i princip all scouting i Sverige könsuppdelat, med separata organisationer, scoutförbund, för flickor respektive pojkar. Under 1960-talet slogs flick- och pojkscoutorganisationerna ihop, och man började bedriva scouting för flickor och pojkar tillsammans. Dagens svenska scoutorganisation är alltså arvtagare till såväl flick- som pojkscoutrörelserna. Scouting finns idag i de flesta av världens länder, och det är fortfarande mycket vanligt i ett internationellt perspektiv att scouting bedrivs könsuppdelat.
Flickscouter i SFS skurar grytor på läger. Foto: Okänd/Scoutmuseets arkiv, Public Domain via Wikimedia Commons.

The post Den svenska flickscoutrörelsen möter internet appeared first on Wikimedia Sverige.

2021-09-08 av Jonas Bäckelin
Creative Commons Sverige

Anmäl dig till CC Global Summit 2021!

Med anledning av att Creative Commons fyller 20år kommer den CC Global Summit den 20-24 september bli något utöver det vanliga.

För att kunna delta behöver du genomföra två steg:

1. Köp en biljett via publik finansiering (eng. Crowd Funding) hos Classy. Omkostnaden är 45 USD, men du kan betala 0-79 USD.

2. När du fått bekräftelse via e-post, ange ditt namn utan (åäö) och skapa ett konto på plattformen Hopin. Förbered dig genom att skapa en profil!

Marco Villar, CC BY

2021-09-08 av Josefine Hellroth Larsson
Blogg – Wikimedia Sverige

Praktik hos Wikimedia Sverige, visst kan det vara nåt?

Foto: Sarah Stierch (CC BY 4.0)

Wikimedia Sverige har i flera omgångar haft praktikanter hos oss. Nu tar vi ett rejält grepp och gör den verksamheten lite mer strukturerad. På så sätt hoppas vi att fler personer ska kunna dela med sig till föreningen av sin kunskap, och få nya erfarenheter i gengäld.

På vår föreningswiki finns en sida som beskriver hur vi arbetar med praktikanter, och vilka möjliga uppdrag som finns hos oss just nu. Det vi ser att praktikanter skulle kunna arbeta inom just nu är:

Följ länkarna för att se vad vi letar efter inom respektive område, och vilka utbildningar vi tänker att de passar för. Just nu letar vi nämligen främst efter praktikanter som studerar och har praktik som en del av sin utbildning. Vi tror också att den som söker praktik hos oss är intresserad av att se hur en ideell förening som arbetar för fri kunskap fungerar. Och även om det just nu står om uppdrag för 2021 välkomnar vi dig som kommer att ha praktik även kommande läsår att söka.

Är du intresserad av att söka, eller känner du nån som borde göra det? Läs mer på wikin, och skicka sedan ett mejl med ansökan. Vi ser fram emot flera nya bekantskaper framöver!

Foto: Jens Mohr / Livrustkammaren (CC BY-SA 3.0)

The post Praktik hos Wikimedia Sverige, visst kan det vara nåt? appeared first on Wikimedia Sverige.

2021-09-01 av Axel Pettersson
Blogg – Wikimedia Sverige

Wiki Loves Monuments – för tionde gången

Som alltid, känns det som nu när det är dags för tionde gången, kommer september inte bara med höstväder, svampplockning och budgetproposition, utan även med Wiki Loves Monuments. Som alltid (även om några kategorier tillkommit under åren) är det kulturarv i form av fornminnen, arbetslivsmuseer, skyddade byggnader och K-märkta fartyg som är i fokus. Syftet är att fotografera, dokumentera och visa upp det vi har i Sverige.

Villa Jamtbol – eller Läkarvillan – byggdes 1911 i Åre. Vinnare i Wiki Loves Monuments 2011! Foto: Ulff, CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons

Delta hela september

Fototävlingen pågår under hela månaden, så alla bidrag till tävlingen ska vara uppladdade senast sista september. Bilderna kan dock vara tagna när som helst under både det här året och tidigare år. Kom ihåg att det bara är egentagna bilder som är välkomna att vara med.

När september är slut kommer juryn (med representanter från både kulturarvssektorn och wikipediagemenskapen) att klia sig i huvudet och komma fram med en prispall med de tre bästa bilderna. Dessa tre och ytterligare sju går vidare till internationella finalen där det blir en uppgörelse med toppbidragen från övriga länder som ordnar tävling i år.

K-märkta bogserbåten Robert, vid sidan av fyrskeppet Finngrundet, var först ut i årets Wiki Loves Monuments. Foto: Axel Pettersson, CC BY 4.0 via Wikimedia Commons.

Således är det dags att ta fram kameran och gå ut och fotografera, och närmaste objekt går att hitta via listorna länkade ovan eller via Wiki Loves Monumentskartan eller Monumentalkartan. Du kan också leta reda på passliga äldre bilder på hårddisken eller i fotoalbumen. Bilderna laddar du sedan upp till Wikimedia Commons, antingen via kartverktygen eller listorna. Då kommer alla ID-nummer, kategorier och mallar som behövs med automatiskt. Alla fina bilder som redan laddats upp går att se direkt i tävlingeskategorin, liksom det framtida internationella motståndet.

The post Wiki Loves Monuments – för tionde gången appeared first on Wikimedia Sverige.

2021-08-26 av Josefine Hellroth Larsson
Blogg – Wikimedia Sverige

Netha Hussain får ett hedersomnämnande som årets Wikimedian

Adam Novak. CC BY-SA 3.0

Under den årliga Wikimedia-konferensen Wikimania 2021 har sju personer blivit utsedda till ”Wikimedian of the year”. En av dem är doktor Netha Hussain, som lever och verkar i Sverige. Hennes arbete gör dock avtryck långt utanför landets gränser. Hon har nämligen i många år arbetat med att förbättra information på Wikimediaplattformarna.

Netha Hussain är läkare och forskare som redigerar på de engelska och malayalamska språkversionerna av Wikipedia, och på Wikidata, Wikimedia Commons och Meta-Wiki.

Arbetet med covid-19-information

Det som gör att Netha uppmärksammas just nu är framförallt hennes omfattande bidrag till covid-19-informationen på Wikimediaplattformarna. Tillsammans med andra wikimedianer jorden runt har Netha arbetat för att säkerställa att informationen på plattformarna är korrekt och saklig. Den ska såklart också vara tillgänglig för så många som möjligt. I detta arbete har Netha skrivit, förbättrat och översatt dussintals artiklar. Hon har också skapat ett särskilt projekt som rör vaccinsäkerhet.

Wikipedias grundare Jimmy Wales säger:

“Dr. Hussain is a role model in the Wikimedia movement for her staggering medical and scientific contributions to Wikipedia, contributions she balances alongside her own medical career. Throughout the COVID-19 pandemic, her work has brought increased visibility to Wikipedia’s unique role as a source for reliable public health information about the virus and the vaccines. In addition, her constant advocacy to address the gender gap and her support for Indic communities demonstrate the values of collaboration and contribution that are integral to our movement.”

Jimmy Wales

Läs en intervju med Netha Hussain, och få reda på mer om vad hon har åstadkommit, genom att läsa Wikimedia Foundations blogginlägg.

The post Netha Hussain får ett hedersomnämnande som årets Wikimedian appeared first on Wikimedia Sverige.

2021-08-13 av jonas
Creative Commons Sverige

Inledande möte för ett svenskt Creative Commons chapter

Creative Commons Open Education Platform är ett utrymme för att skapa dialog kring öppen utbildning samt att identifiera, planera och samordna öppet utbildningsinnehåll för att främja bättre kunskapsdelning.

För att kunna representera Sverige inom Creative Commons Global Network (CCGN) behöver kommer vi skapa ett svenskt chapter. ”Chapters serve as the central coordinators of the work of the individuals and institutions participating within a country in support of the Creative Commons Global Network. A Chapter is constituted by all Network Members, Institutional Members and other contributing people and organizations working in a particular country”

Detta inleds med ett ”Sweden Chapter Organizing Meetingonsdagen den 18 augusti, kl 16:00-16:30 virtuellt via ett Zoom-möte:

PS. den 20-24 september kan man delta i 2021 CC Global Summit DS.

#ccopenedu

2021-08-09 av Mattias Axell
:DFRI

Styrelsemöte 18 augusti 2021

DFRI håller öppet styrelsemöte torsdag 2021-08-18 19:30 på Internet. Vi beräknas hålla på i ungefär 1,5 timme. Alla medlemmar och andra intresserade är välkomna.

Dagordning finns här (kan ändras ända fram till att mötet börjar).

Anmäl dig per mejl till dfri@dfri.se om du vill delta. Då får du också information om länk till anslutning för deltagande via Internet.

2021-07-19 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

SCB byter licens på öppna data till CC0

Den 1 juli ändrade SCB, Statistiska centralbyrån, licens på sina öppna data till CC0. Beslutet, som togs 25 maj, innebär att det kommer att bli mycket lättare att återanvända statistik från myndigheten. Bland annat kommer statistiken att kunna användas på Wikidata. Förhoppningsvis kan det inspirera fler myndigheter till att fatta samma beslut, liksom statistikmyndigheter i andra länder.

SCB ändrar licens på sina öppna data till CC0.

Statistiska centralbyrån är en av allt fler myndigheter som antar CC0 som licens på sina öppna data. Sveriges regering har kraftsamlat för att öka myndigheters förmåga att tillgängliggöra öppna data, och att en så central myndighet som SCB underlättar för andra aktörer att återvända deras öppna data är väldigt viktigt i det sammanhanget.

Skillnaden mellan deras tidigare licens, CC BY, och CC0 är att man måste ange källa till den förra, men inte för den senare. I Wikidata, den strukturerade länkade databas som Wikimediarörelsen driver, anges alltid källa vid större uppladdningar. Däremot kräver Wikidata CC0, för att göra det lättare att hitta på kreativa lösningar med hjälp av datan i nästa steg.

“Vi hoppas kunna se en ökad återanvändning av SCB:s statistik genom ändringen till CC0. Jag tänker särskilt på sådan statistik och geodata som med fördel kan användas ihop med andra öppna data. Vi har till exempel satsat på att göra statistik över mindre områden i kommuner fritt tillgänglig liksom de digitala områdesindelningarna som behövs för att visualisera statistiken ihop med kartor. Vi vet också att ekonomiska snabbindikatorer, liksom annan statistik som uppdateras frekvent – t.ex. veckovis dödstal under covidpandemin – kan vara intressanta att använda.”

Marie Haldorson, avdelningschef för SCB:s ledningsstab

SCB sitter på oerhörda mängder kvalitativ och väldigt intressant data. Därför har Wikimedia Sverige länge önskat att myndigheten ska ändra licens, vilket myndigheter som Naturvårdsverket, SMHI och flera andra har gjort. Att de nu slutligen gör det är till stor glädje, och vi ser fram emot att kunna arbeta med deras data på Wikimediaplattformarna.

“Vi har under flera år diskuterat licenser med SCB. Vi är väldigt glada över att de nu valt att göra det så enkelt som möjligt att återanvända deras data! Vi ser fram emot att arbeta med dem för att inkludera SCB:s högkvalitativa information på Wikimedias olika plattformar så att allmänheten får korrekt och uppdaterad information.”

John Andersson, verksamhetschef på Wikimedia Sverige

Vi hoppas såklart att detta även kan få andra myndigheter, som inte redan har gjort det, att också växla licens. Sveriges regering och riksdag har vid flera tidpunkter poängterat värdet av öppna data, och DIGG och PRV har i sina rekommendationer för att främja en ökad användning av öppna data i Sverige pekat på vikten av CC0 som licens. När en central myndighet som SCB nu tar detta viktiga beslut kan det förhoppningsvis leda till att fler myndigheter gör samma sak.

Dessutom är det relativt få statistikmyndigheter i andra länder som använder CC0. Förhoppningsvis kan det här beslutet också inspirera andra länder till att fatta samma beslut. Kanske, exempelvis, statistikbyråerna i våra grannländer Norge, Danmark och Finland?

The post SCB byter licens på öppna data till CC0 appeared first on Wikimedia Sverige.

2021-07-15 av Axel Pettersson
Blogg – Wikimedia Sverige

13 000 fria bilder!

Via hjältarna på Wikimedia Information Team, alltså volontärerna som svarar på mail om både högt och lågt, fick vi för någon vecka sen en fråga om att ta emot en bilddonation till Wikipedia på över 13 000 bilder. Samlingen på arxfoto.se består av väldigt fina bilder på platser, fordon, byggnader, blommor och allt däremellan.

Under Ställen finns bilder på arkitektur och byggd miljö, från södra Sverige upp till Stockholm, med tonvikt på Göteborgsområdet och västkusten. Många av motiven från Göteborg dokumenterar den förvandling som stadsbilden genomgått över åren. Internationellt finns bilder från europeiska städer och från Asien, till exempel från Kina. Under Samlingar finns bilder på klassiska och andra bilar, flygplan (militära och civila), båtar och andra fordon. 

Mailet kom från Lars Mongs, som under sina år som fotograf samlat på sig en enorm bildskatt. Som ett sätt att bjuda tillbaka på den nytta han haft av Wikipedia under åren vill han nu erbjuda de bilder han har för användning i artiklar.

Ellen af Bohuslän (nu M/S Ellen af Harstena), redan uppladdad till Wikimedia Commons. Foto: Lars Mongs, Arxfoto, CC BY SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Att donera en stor samling fotografier till Wikipedia, eller Wikimedia Commons, är dock inte helt enkelt. Om samlingen faktiskt ska föras över så är det mycket som behöver göras för att det ska bli bra. Alla filer behöver vara tillgängliga i så hög upplösning som möjligt, all metadata strukturerad så att det går att passa ihop den med kategorier, beskrivningar och mallar på Commons, och alla upphovsrättsfrågor behöver vara utredda. I kontakten med Lars Mongs blev första steget att diskutera Wikimediarörelsens krav på att tillåta kommersiell återanvändning av material, och att det inte går att göra specialavtal för användning av bilder på Wikipedia men inte utanför. Inspirerad och imponerad av Calle Eklund, som nyligen sålt en fri bild till en affärskedja, såg Lars ändå möjligheten att fortsätta sälja bilder till seriösa aktörer, och därmed var den frågan löst. 

Ängelholms bibliotek har ännu ingen bild på Wikimedia Commons, men kan få det nu. Foto: Lars Mongs, Arxfoto, Licens: CC BY 4.0, via Arxfoto.se

Som nästa steg, och för att släppa bilderna fria även om inte hela samlingen förs över till Commons i ett svep, använder vi lösningen att Lars på sidan Bildrättigheter anger att alla bilder är fria under licensen CC BY 4.0 och hur bilderna ska attribueras. Således finns det nu 13 000 bilder som kan föras över till Commons och därefter illustrera artiklar på alla Wikipedias språkversioner och objekt på Wikidata, till exempel en sval vinterbild på Ängelholms bibliotek. Så leta rätt på en bild du gillar eller behöver till en artikel, och välj sen om du vill kontakta Lars Mongs för uppladdning eller ta hand om överföringen till Commons själv. Och vips, så har världen blivit lite friare och Wikipedia lite bättre.

  • För alla bilder är licensen CC BY 4.0, och som attribuering ska “Foto: Lars Mongs, Arxfoto” anges. 
  • Det går att be om uppladdning genom att kontakta lars.mongs@arxfoto.se och ange önskat bild-ID som finns under info vid varje bild, eller att själv först ladda ned önskad bild från Arxfoto.se (beskrivet under Annat–>Kopiering) och sedan ladda upp filen genom vanliga uppladdningsguiden.
  • Lägg gärna till kategorin “Images from Lars Mongs, Arxfoto” vid uppladdning.

The post 13 000 fria bilder! appeared first on Wikimedia Sverige.

2021-07-13 av rasmus
Copyriot

Mina senaste tolv teknikkrönikor i ETC

Jag fortsätter att skriva teknikkrönikor i ETC, en i veckan, om än med ett kortare uppehåll nu mitt i sommaren.
Här en uppdatering med ämnena för det senaste dussinet:

2021-07-08 av rasmus
Copyriot

Erlanders tid är inte vår

Tage Erlander, som ledde socialdemokratin och Sverige genom 1950- och 1960-talen, har åter kommit i ropen. På sistone har han lyfts fram som en vägvisare av såväl vänsterpartister som vänstersossar. Nyss utkom Daniel Suhonen med pamfletten Vad hade Erlander gjort? som jag fick möjlighet att recensera i Expressen.

Jag tycker att Suhonen har många poänger och därtill en förmåga att agitera med värme. Min främsta invändning är att dagens läge är ett annat än för sjuttio år sedan. Detta kan inte bara skyllas på “den nyliberala motreformationen” (Göran Therborn). Tage Erlanders regeringstid var exceptionell, inte bara i Sverige. Hans socialdemokrati surfade på ryggen av en kapitalism präglad av hög och stabil tillväxt. De höga vinsterna gav utrymme till att via skattsedeln finansiera en växande välfärdsstat. Samtidigt accepterade sossarna inte bara att produktionsmedlen förblev i privata händer utan lät även allt mer av ägandet koncentreras till Wallenbergsfären.
Så långt är Suhonen trogen Erlander. Inte heller han problematiserar ägandet – inte heller av den digitala infrastrukturen – utan agiterar fullt ut för en skattsedelns socialism. Men han tar inte upp frågan om de historiska förutsättningarna.
Att vår tids kapitalism hamnat i ett permanent beroende av penningpolitiska stimulanser skvallrar om att läget är annat. Visst görs det fortfarande vinster, i många fall svindlande stora vinster som smusslas undan i skatteparadis. Men utgör dessa vinster en stabil grund för omfördelning? Kan de bära ett långsiktigt projekt för en återupprättad offentlig välfärd?

Skolkoncernernas vinster är ju bara ett uttag av skattepengar. Samma sak med företag inom vård och omsorg, eller för den delen vacciner och stridsflygplan. Att idag bli en framgångsrik kapitalist handlar i hög grad om att hitta den produktion som i framtiden kommer att få åtnjuta växande flöden av pengar från den offentliga kassan. Även den aktuella frågan om “marknadshyror” handlar om detta: kapitalet höjer hyrorna och staten bostadsbidragen, som det blev i Finland: ett enormt tillflöde av pengar från statskassan till fastighetsägarna. För att inte tala om ränteavdrag, rut-avdrag och rot-avdrag. Staten är redan från början med och betalar kapitalets vinster.

Visst fanns det en motsvarande symbios även på Tage Erlanders regeringstid. Staten bidrog till att bygga ut bilvägar och tv-sändare. Men den behövde knappast subventionera varje bil och varje tv-apparat. För att bara ta två exempel på konsumtionsprodukter där marknaden på 1950- och 1960-talet växte explosivt och som fortsatte att växa eftersom priserna kunde hållas uppe genom att varje produkt kom i nya modeller. Var finns motsvarande dynamik idag? Vore den ens önskvärd?

2021-06-11 av Axel Pettersson
Blogg – Wikimedia Sverige

Wiki Loves Earth, nästa steg

Maj är över, och med det växlar Wiki Loves Earth in i nästa fas. För er som deltar betyder det att ni dels kan fortsätta fotografera natur inför nästa års WLE, samt att ni kan fotografera arbetslivsmuseer, K-märkta fartyg, fornminnen och skyddade byggnader så att ni har bilder att ladda upp till Wiki Loves Monuments i september. 

Lilla Kungsholstjärn, även kallad ”Skogens öga”, i Enåns naturreservat, foto: Jusey, CC BY 4.0 via Wikimedia Commons

För den utvalda skara, se nedan, som utgör årets jury innebär den här nya fasen en blandning av förtjusning och vånda då de ska gå igenom alla 1 816 bilder som laddats upp. Förtjusning då de får se och njuta av vacker natur och vånda då de måste välja bort den största delen av alla fina bilder. Juryarbetet kommer att pågå under några veckor, och resultera i 15 bilder som går vidare till internationella finalen samt tre vinnarbilder som kommer att prisas lite extra när vi presenterar listan under en livesändning.

Årets jury

Nedan presenterar sig årets jury, som består av representanter från Biosfärprogrammet i Sverige, svenskspråkiga gemenskapen och Wikimedia Sveriges styrelse.

Johanna MacTaggart

Jag har varit engagerad i Unescos biosfärprogram sedan 2005 där jag sedan 13 år tillbaka är Nationell koordinator för Biosfärprogrammet Sverige. I min roll guidar jag blivande biosfärområden från första initiativet till Unescos utnämning. Jag fokuserar också mycket på att stärka biosfärprogrammet i Sverige genom att utveckla olika typer av samarbeten och, slutligen, är jag Sveriges representant i den globala styrelsen för biosfärprogrammet. Här driver jag svenska perspektiv för programmets strategiska utveckling. Unescos biosfärområden är modellområden för hållbar utveckling, så dessa frågor känns väldigt angelägna för mig och intresserar mig mycket.

Jag bor i Mariestad, är ekolog i botten och jag mår bra av att vara ute i naturen. Det blir både båt på Vänern och vildmarkscamping under sommarhalvåret och självklart många tillfällen att fotografera.

 Marcela Moraga Faura

Jag kommer ursprungligen från Chile och kom till Sverige på grund av mitt engagemang mot militärjuntan och för tortyrfångars rättigheter, genom att ge information till bland annat Amnesty international.

I Sverige har jag utbildat mig till fritidsledare och diakon och jobbar som lärare när det inte är pandemi. Eftersom jag älskar naturen har jag de senaste åren har åkt land och rike runt och fotograferat fornminnen och vacker natur. Från Ale stenar i söder till Abisko i norr.

Zquid

Jag registrerade mig som användare på Wikipedia för snart 5 år sen, och har både skrivit och fotograferat för Wikipedia en del sen dess. Fotointresset hade jag redan tidigare, och motiven är blandade (inklusive natur). Inom Wikipedia har jag bland annat fotograferat på Bokmässan i Göteborg, och jag var med som deltagare i Wiki Loves Monuments 2018. 2018 fick jag även frågan om jag ville vara med i juryn för WLE.

Nu är det fjärde  gången som jag har det hedrande, roliga och svåra uppdraget att sitta med i juryn och välja bland alla bidrag till WLE. Jag hoppas att jag får förtroendet fler gånger, och att jag snart får möjlighet att besöka några av de olika vackra platserna jag sett på bild.

Sven-Erik Jonsson

Jag kommer ursprungligen från Norrbotten, men bor i Karlstad och har nått den ålder när det traditionella yrkeslivet är avslutat. Lejonparten av den delen har varit inom telekombranschen huvudsakligen inom området utvecklingsmiljöer samt utveckling av produkter hos ett välkänt svenskt telekombolag. Därutöver har jag arbetat i ett konsultbolag, som också är verksam inom telekomområdet. Sedan några år tillbaka är jag styrelsemedlem i Wikimedia Sverige, där jag har en roll som bl.a. kassör. Bland mina fritidsintressen återfinns resor och friluftsliv men även fotoutställningar av olika slag, som jag besöker när tillfälle ges.

Sofie Wennström

Jag jobbar på KB som projektledare och utredare, och värnar om det fria ordet och fri kunskap både där och som en del av Wikimedia Sveriges styrelse. Kommer ursprungligen från Hälsingland, men är sen många år bofast i Stockholm där tiden gärna tillbringas i naturen tillsammans med min häst.

Naturminnet Klintatallen, norr om Sala, använd som tandvärkstall i början av 1900-talet. Foto: Axel Pettersson, CC BY 4.0 via Wikimedia Commons

Årets tävling må vara slut i Sverige och några andra länder, men de länder som genomför sin tävling i juni får nu in fler och fler fina bidrag. Så när kamerabatterierna behöver laddas går det alltid att skylla på att solen skiner för mycket eller att sommarregnet är för intensivt och njuta en stund av den natur WLE-deltagare från andra länder delar med sig av.

The post Wiki Loves Earth, nästa steg appeared first on Wikimedia Sverige.

2021-06-10 av Elenor Weijmar
:DFRI

Styrelsemöte 17 juni 2021

DFRI håller öppet styrelsemöte torsdag 2021-06-17 19:30 på internet. Vi beräknas hålla på i ungefär 1,5 timme. Alla medlemmar och andra intresserade är välkomna.

Dagordning finns här (kan ändras ända fram till att mötet börjar).

Anmäl dig per mejl till dfri@dfri.se om du vill delta. Då får du också information om länk till anslutning för deltagande via Internet.

2021-06-10 av Elenor Weijmar
:DFRI

Styrelsemöte #6 2021-06-17

Datum: 2021-06-17 19:30

Plats: Online

Närvarande:

  1. Mötets öppnande

Mötet öppnades

2. Val av mötesordförande och mötessekreterare

X valdes till mötesordförande. X valdes till mötessekreterare.3.

3. Ekonomiskt läge och medlemstal

4. Rapport från sysadmingruppen

5. Övriga frågor

7. Nästa möte

8. Mötets avslutande

Mötet avslutas

2021-06-08 av Axel Pettersson
Blogg – Wikimedia Sverige

Förslag till Wikimania

Äntligen är det dags igen! Efter att förra årets Wikimania (och väldigt mycket annat också) ställdes in är det nu dags att skicka in förslag på aktiviteter och presentationer till årets Wikimania.

Gruppfoto från Blå hallen i Stadshuset, Stockholm, med deltagare på Wikimania.
Gruppfoto från Blå hallen, Wikimania 2019, Foto: Patricia Costillo, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons

Senast det begav sig var 2019, när Wikimania var i Stockholm och hållbarhetsmålen var i fokus. Men efter att COVID slog till blev det ingen konferens i Bangkok förra året, och inte i år heller då det blir en onlinevariant i väntan på att alla restriktioner upphävts och det går att resa och ses igen. Temat för året är att fira 20 år med Wikipedia, och att hylla alla, både tidigare, nuvarande och framtida, aktiva inom Wikimediarörelsen. Datumen som gäller är 13-17 augusti, så skriv in det i kalendern redan nu!

Det finns några olika sätt att vara med, men för den som vill presentera eller genomföra en aktivitet är det hög tid att göra färdigt sitt förslag då sista datum för att skicka in är 18 juni. Förslag kan antingen skickas in av enskilda användare eller grupper, eller av registrerade chapters eller användargrupper, och det är lite olika former för hur det sker. Presentationer kan vara förinspelade eller livesända, och ska ha någon form av tillbakablick, nutidsförankring och ambition inför framtiden. Du kan hålla en presentation själv, leda ett panelsamtal eller genomföra en workshop, och det kan vara inom ett organiserat tematiskt spår, under hackathonet eller som en mer spontan del av unconferensen.

Från Wikimedia Sveriges sida kommer vi att ha ett spår om den tematiska hub vi har fått stöd för att utveckla, men för att uppmuntra den svenskspråkiga gemenskapen att vara med kommer vi sätta av tid fram till 18 juni för att svara på frågor och bolla presentationer för den användare eller grupp som vill skicka in ett förslag och inte hittar allt som behövs i riktlinjerna. Så tveka inte, utan kasta dig över tangentbordet och skriv med vad du vill berätta om eller ha hjälp att utveckla, och har du några frågor eller funderingar, eller vill ha hjälp på vägen finns vi här som stöd.

Illustration av Jasmina El Bouamraoui och Karabo Poppy Moletsane. Animering: Kunal Sen och Tisha Pillai. CC0 via Wikimedia Commons.

Presentationer som kan vara intressanta är till exempel hur städarbetet efter ett stort projekt för botskapande av artiklar kan organiseras och vad andra gemenskaper kan ta med sig, eller vilka för- och nackdelar det är att administratörer bara väljs på ett år. Exempel på övergripande ämnen kan ni se här. Låt idéerna flöda!

The post Förslag till Wikimania appeared first on Wikimedia Sverige.

2021-06-04 av Josefine Hellroth Larsson
Blogg – Wikimedia Sverige

HBTQI på Wikipedia

Det här är ett gästinlägg av My Malmeström Sobelius, Myohmy671.

Foto från en HBT+-demonstration i Krakow, Polen
Foto: Jakub Hałun via Wikimedia Commons. CC BY-SA 4.0.

HBTQI-rättigheter är, som alla rättighetsfrågor, närvarande överallt och ständigt aktuella. I människors vardagsliv, men också i ett större samhälleligt medvetande. Bara den senaste månaden har det i nyhetsmedier varit fokus på bland annat transpersoners förutsättningar inom idrotten, kränkta HBTQI-rättigheter i Polen och diskriminerande regler vid blodgivning. Och Wikipedia är platsen de flesta vänder sig till för att orientera sig i olika ämnen. HBTQI-frågor är inget undantag. Då håller det inte att encyklopedin uttrycker sig som om det vore 2005 eller helt saknar artiklar i centrala HBTQI-relaterade ämnen. Samtidigt har ingen Wikipedian plikter; encyklopedin bygger på ideellt engagemang och stör jag mig på nånting så får jag ta ansvar för det själv. Så då gör vi det! 

Projekt HBTQI syftar till att förbättra Wikipedias innehåll som rör ämnen kopplade till HBTQI. Så här långt har det resulterat i minst 32 nya artiklar (oändligt många fler redigeringar) och senaste månaden har någon arbetat i projektet nästan varje dag. Successivt förbättrar vi uppslagsverket tillsammans.

Projektet är brett – ”ämnen kopplade till HBTQI” kan betyda nästan vad som helst. Bland de artiklar vi hittills arbetat med återfinns bland annat poeter, symboler, artister, lagstiftning, författare, forskare, akademisk teori, begrepp, familjekonstellationer, föreningar och politiska händelser. 

En av mina egna drivkrafter i projektet är att säkerställa att det går att hitta artiklar om HBTQI-rättigheter. Jag förstår att inte alla orkar läsa OHCHR:s rapporter på ämnet (det gör nämligen inte jag heller). Samtidigt ska det vara självklart för vem som helst att kunna googla och hitta balanserad fakta om hur det faktiskt ligger till. 

Utanför Wikipedia är jag engagerad i RFSU och medlem i en rad andra föreningar, bland annat RFSL. Här finns enorm kunskap som kan komma Wikipedia till del, om vi bara hittar former för det! I delprojektet om HBTQI-rättigheter tar vi nu hjälp av föreningslivets kapacitet: hur ser kunskapsläget ut från sakkunnigas och aktivisters horisont, och hur omvandlar vi det bäst till encyklopediskt relevanta och kvalitativa artiklar? Initiativet är fortfarande i sin linda, men jag tror att känslan av att ens kunskap är efterfrågad är en viktig nyckel för att ta steget att också bidra. 

Genom projektet har jag också kommit i kontakt med den globala HBTQI-gemenskapen inom Wikimedia. Där är möjligheterna oändliga och jag ser stor potential för det svenska projektet att ta ansvar och delta också i det sammanhanget.

Som allt i Wikimediagemenskapen blir det vad vi gör det till. Jag hoppas att fler ger sig in i Projekt HBTQI: skriv upp er på deltagarlistan, kom på skrivstugor! Vi lär av varandra och hjälps åt att skapa en HBTQI-relevant encyklopedi. Jag lovar att det blir kul!

The post HBTQI på Wikipedia appeared first on Wikimedia Sverige.

2021-05-29 av rasmus
Copyriot

Andreas Malms lovsång till Hamas är grotesk

Det är sorgligt att behöva påpeka detta och ännu sorgligare att behöva göra det just nu, veckan efter att Israels krigsmakt har terrorbombat bostadshus i Gaza. Men inte heller detta kan ursäkta en logik där fiendens fiende automatiskt blir till vän.

Ännu en gång har nu Andreas Malm gått ut och hävdat att vänstern borde alliera sig med den islamistiska högerrörelsen Hamas. Det var inte bara ett förhastat uttalande i stundens hetta. Det handlade inte bara om att visa förståelse för Hamas, eller något sådant, utan det får verkligen kallas en utstuderad lovsång. Dessutom med ett krav om att övriga vänstern måste sjunga med. (Citat och kontext följer nedan.)

Malm och antiimperialismen

Andreas Malm får numera räknas som en internationellt tongivande vänsterteoretiker, med nyleninistisk profil. Av alla dem som läser hans böcker om klimatet och klimatkampen är det nog rätt få som känner till att han i Sverige har en lång historia av att hylla islamistiska rörelser som Hizbollah och Hamas. Inte för att han politiskt skulle stå nära islamismen. Nej, han bara företräder en viss typ av (leninistisk) antiimperialism.
Antiimperialismen innebär i detta fall att “nationell befrielsekamp” i vissa lägen ges ett absolut företräde, på bekostnad av sådant som klasskamp och kvinnokamp. För palestiniernas del innebär detta, enligt Malm, att all befrielse utom den nationella befrielsen måste sättas på paus, ända till folket, enat kring en militär rörelse, har vunnit sin seger över Israel. Tills dess får man inte ifrågasätta Hamas styre på Gaza. Det spelar tills vidare ingen roll om kvinnorna i Gaza trycks tillbaka till hemmet, om man avrättar homosexuella eller om socialister utsätts för tortyr av Hamas egna säkerhetsstyrkor. Gazaborna är underordnade ett större syfte i den antiimperialistiska planen: att besegra Israel.

En antiimperialism av detta slag brukar välja ut ett fåtal väpnade konflikter som utnämns till “huvudmotsättningar” i rådande världsordningen. Sen förväntas att alla tar ställning för en av de krigförande parterna. Den som inte sjunger med i lovsången till Hamas misstänkliggörs för att vara en Israellakej.

Hejaklackslogiken kan leda till märkliga resultat. För tio år sedan krockade två formellt likartade antiimperialismer med varandra. För de som exempelvis har Proletären som husorgan är det en självklarhet att alltid välja den sida som USA är emot. Alltså tog dessa antiimperialister (groteskt nog) ställning för Assad i Syrien och för Gadaffi i Libyen, i praktiken även för Rysslands imperialistiska ambitioner. Andreas Malm ställdes sig däremot på motsatt sida och uttalade inte bara sitt stöd till Natos bombningar, utan förordade att även svenska Jas-plan borde ansluta. Ja, då riktade han sig rentav till Reinfeldtregeringen med krav om att skeppa “Bofors samlade vapenlager” till rebellgrupper i Libyen.
Antiimperialister, på tryggt avstånd i Sverige, ställde sig på motsatta sidor i ett utbrytande inbördeskrig, men enades åtminstone i sitt bejakande av en militarisering.

Stora delar av den radikala vänstern ställer sig avvisande till den typ av “fiendens fiende”-antiimperialism och föga sugen på att agera hejaklack till militära strider. Andreas Malms senaste hyllning till högerrörelsen Hamas har också fått mycket kritik från anarkister, vänsterkommunister, autonoma och antifascister. Men han har också uppbackare som menar att all kritik av Hamas är ett stöd till vad Israel gör, eller att kritiken åtminstone inte borde formuleras nu. Som det lätt blir på Twitter så faller diskussionen sönder i fragment så att själva grunden försvinner. Därav detta försök till sammanfattning.

Bakgrund till panelsamtalet

Under maj månad pågick en virtuell marxistkonferens vid namn “Red May“, organiserad från Seattle. På programmet den 14 maj stod ett panelsamtal som inte var tänkt att handla om Israel eller Palestina, utan rubriken löd: “Covid, Climate, Chronic Emergency: Antinomies of the State”.
Programpunkten tog avstamp i den mycket läsvärda artikeln “The State of the Pandemic“, skriven av filosofen Alberto Toscano. Han tar avstamp i kontrasten mellan två distinkt skilda sätt att förstå staten och dess kapacitet i vår innevarande katastrofepok. De två förståelserna av staten kan sägas utgå från två olika traditioner inom marxismen. De representeras av två böcker som utkom under 2020: å ena sidan De Virus Illustribus av Anselm Jappe et.al. (på franska), å andra sidan Andreas Malms Corona, Climate, Chronic Emergency. Således hade arrangörerna bjudit in både Toscano, Jappe och Malm till ett panelsamtal som strömmades på Youtube.
Jag har inte för vana att titta på panelsamtal via en skärm och har inte gjort det här heller. Vad jag kommer att ta upp här är bara det utspel som Andreas Malm gjorde så fort han fick ordet.

Så vad sades?

Först pratade Alberto Toscano i 20 minuter om stats- och kristeori. Därefter lämnades ordet till Andreas Malm, som förklarade att han i rådande läge inte kände att han kunde prata om annat än situationen i Palestina. Sedan sa han följande (av allt att döma efter manus):

What I want to discuss at this moment is: How do we assess the current conjuncture in the Palestinian struggle for liberation? How do we express our admiration for the heroes of the resistance in Gaza, headed by Mohammed Deif? How do we understand the drift of the Zionist entity ever further into the extreme proto-genocidal right?


Strax efteråt avbröts Malm av Jappe som överrumplat protesterade mot hyllningen till Hamas för att sedan lämna det virtuella panelsamtalet. Allt medan Malm gormade saker som “you’re German, right?”, som om detta var ett avslöjande av stor vikt – att en tysk har smugit sig in! Strax efteråt hann Malm även säga något om Hamas metoder borde tjäna som förebild för en ny klimatrörelse.
Men jag ska inte recensera restsamtalet i sin helhet, utan håller mig nu till Andreas Malms väl inövade inledning på sitt anförande. Jag kommenterade det i en tråd på Twitter:

Mohammed Deif is the leader of Hamas’ military wing, the al-Qassam Brigades. An organization that has assassinated people in Gaza on the accusation of homosexuality. Not to mention the suicide bombings against civilians in Israel – ordered by Deif. “Heroes of the resistance”?

No doubt, the politics of Israel are drifting towards “the extreme proto-genocidal right”. A development with parallells in many other countries around the world. It is a fucking nightmare and Netanyahu is a criminal.

By the way, “the extreme proto-genocidal right” is a pretty adequate description of where to find Hamas on the political spectrum.
Andreas Malm, however, has a very long history of praising Hamas and Hizbollah, while attacking anybody who dares mention the reactionary politics of these organizations.

En hundvissla

I sitt förberedda anförande valde Malm att inte nämna ordet Israel. Han använde i stället frasen “the Zionist entity” – ett uttryck som insisterar på att Israel inte är en “riktig stat”, utan någonting annat, någonting som bara har maskerat sig till en stat.

Det finns omkring 200 stater på jorden. De bygger på olika grader av etnisk rensning, i olika historiska skeden. Turkiet är en stat. Syrien är en stat. Tyskland är en stat, Tredje riket var en stat liksom Sverige och Myanmar och Israel är stater. Varför ska just sistnämnda frånkännas sin statlighet och i stället betecknas i rent metafysiska ordalag, som en abstrakt “entitet”? Kanske för att leda bort all möjlig solidaritet med de konkreta människor som faktiskt lever i det som nu är Israel, de som inte är staten utan dess invånare.

Utpekandet av Israel som “ingen riktig stat” utgör i praktiken ett idealiserande och bejakande av staten som sådan. En tydlig undertext är att en riktig stat inte skulle kunna begå de brott som Israel begår. En attraktiv retorik för den som vill frikänna den egna staten från dess historia av folkfördrivningar.

Man kan förstå retoriken som uttryck för en statsfetisch, alltså en naiv övertro på statens förmåga att genomdriva en suverän vilja. Detta är också något som ligger i linje med hans neoleninism, och något som många kritiker av hans klimatböcker har påpekat.

Givetvis vet Andreas Malm att Israel är en stat och han nämner den också vid namn senare i sitt anförande. Men att han allra först pekar ut huvudfienden som “the Zionist entity” bör nog begripas som en hundvissla. Ett ord som inte är antisemitiskt, men samtidigt är som gjort för att tillåta betydelseglidningar i sådan riktning. “Den sionistiska entiteten” kan för den ene syfta på staten Israel, för den andre kan det syfta på själva närvaron av judar i regionen, för den tredje kan det rentav syfta på en global konspiration.

Den som uppriktigt månar om att Israelkritik inte ska blandas samman med antisemitism, den begriper också varför detta uttryck inte är så lyckat.

Edward Said är ett exempel. I flera av sina essäer påpekade han att palestinska befrielserörelser hade underminerat sin egen sak genom att envisas vid att kalla Israel för “den sionistiska entiteten”. Men så företrädde Said också en sekulär linje och var föga förtjust i Hamas, till skillnad från Malm.

På svenska är det ytterst få som använder begreppet “den sionistiska entiteten” när de formulerar sig om Israel. Men några som gärna gör det är nazisterna på Nordfront. Där kan man förresten även läsa Svenska motståndsrörelsens hyllningstelegram till Hamas.

Att nazistiska NMR lovsjunger Hamas är fullt logiskt, då båda rörelserna befinner sig på samma yttre högerkant. Där har de sällskap av de högerextrema grupper i Israel som förespråkar fördrivning av palestinier.

Hamas slår ner sociala protester i Gaza

För två år sedan rapporterade Dagens Nyheter inifrån Gaza, om misär och hopplöshet, men även om kärlek och motstånd. Reportern träffar gazabor som är missnöjda med Hamas brutala styre, men “uttrycker sig försiktigt, som alla vi möter i Gaza”.
Reportaget skildrar även en utomparlamentarisk vänstergrupp i Gaza med Che Guevara på väggen i sin lokal. Gruppen “vill ge en röst åt den unga generationen, genom dans, musik, sit-ins och demonstrationer”, skriver DN, som talar med aktivisten Mohammed Altalouli:

– Vi jagas av Hamas säkerhetstjänst eftersom våra anhängare blir allt fler. Jag har gripits fyra gånger och inkallats till förhör elva gånger. Anklagelsen är i regel ”uppvigling mot regeringen”, och ibland hävdar de att vi bryter mot en lag om ”missbruk av teknologi”. Den lagen använder de för att hindra oss från att tala fritt på Facebook och andra sociala medier.
/…/
De gånger Muhammed har suttit arresterad har han utsatts för hård psykisk press, och tvingades bland annat att stå upp i många timmar i följd i cellen. Hans hus har också attackerats med stenkastning.
/…/
Det har ändå inte hindrat att det har förekommit stora demonstrationer i Gaza. I januari marscherade över 50 000 i protest mot försämrade livsvillkor. Hamas reaktion var att kalla ut kravallpolis som bröt upp demonstrationen med våld – och över 1 000 personer greps.

Andreas Malms lovsång till Hamas’ manliga ledarskikt är en spottloska i ansiktet på de Gazabor, män och kvinnor, som har modet att trotsa Hamas-styret i sin kamp för bättre villkor, eller bara söker små fickor av frihet i vardagen. Han ger legitimitet åt en reaktionär, islamistisk våldsmakt som gång på gång slår ner sociala protester i Gaza. Det är ett ställningstagande i klasskampen – för den lokala borgarklassen.

When Hamas took power in 2007, one of their first acts was to repress the existing Palestinian General Federation of Trade Unions (PGFTU). When they resisted, they attacked the homes and offices of leading trade unionists with rockets. More recently, in March 2019, the Hamas-led government cracked down on peaceful demonstrations against economic hardship, arresting more than 1,000 and beating a number of participants in what amounted to an escalation in repressive tactics.

Eller som 2017 när bristen på elektricitet och vatten i Gaza förvärrades och tiotusentals Gazabor demonstrerade för drägliga livsvillkor och mot Hamas-styret. Då svarade Hamas med att skicka ut sina egna säkerhetsstyrkor, som möttes med stenkastning av demonstranterna. Nu sitter alltså Andreas Malm i Sverige och applåderar ledarskapet för samma säkerhetsstyrkor.

Hur gick det då för Mohammed Altalouli, vänsteraktivisten från Gaza som gång på gång blivit utsatt för tortyr av Hamas? Till slut verkar han ha flytt från Gaza och har just publicerat ett gripande brev. Brevet vädjar om internationell solidaritet med palestinierna som utsätts för Israels bombningar, men varnar också för “falska vänner”:

I had to flee Gaza some time ago, because together with a group of others we opposed the rule of the Hamas regime. We did, what millions of other Arabs did across the region: We demanded more freedom, an end of corruption and violence. If you raise your voice against them, you face repression and even being put to prison. They fear us, the young generation, much more than their declared enemy Israel, because they know they have nothing to offer but destruction, pain and poverty.
We want both: To live in freedom in Gaza and to be without blockade and hardships from Israel. We are caught between a rock and a hard place: Suffering from an intolerant, repressive regime and from Israeli constriction. We have no air to breathe.
But we opposed the hateful propaganda of our rulers and sent a clear message to the Israeli people: We want to live in peace side by side, but as equals and not in a large prison. We want a common future with our Israeli neighbors and an end of war, killing and hate.
/…/
If you are a friend of the Palestinians please know, Hamas does not represent us, they like to speak in our name but they don’t do. We refuse that they are our voice. Our voice sounds different. It’s the voice of peace.
/…/
Please, demonstrate for us, please raise your voice. Please, demonstrate against the false and destructive politics of the Israeli government. But also please raise your voice against what Hamas is doing. Please stand on the side of the Palestinian people and our just cause.
But please, don’t do it with these false friends.

Eftersom vi redan har nämnt Edward Said kanske det även är på plats att nämna det musikkonservatorium i Gaza som uppkallats efter honom. Inte så gillat av Hamas, vars islamistiska ideologi säger att musik är haram, med fler eller färre undantag. År 2019 utfärdade Hamas ett förbud mot uppträdanden med pojkar och flickor på samma scen. Gazaorkestern får inte längre uppträda och den som trotsar förbudet kan vänta sig hembesök av Andreas Malms “hjältar”.

Reaktionära allianser i Mellanöstern

Hamas odlar nära relationer till Turkiets regeringsparti AKP. De två grupperna brukar också beskrivas som utlöpare ur samma islamistiska organisation: Muslimska brödraskapet.
När turkisk militär gick in i Syrien för att krossa det kurdiska självstyret i Rojava, blev de påhejade av Hamas (som självklart inte vill se några sekulära, socialistiska eller feministiska experiment i regionen).

Recall the history, 2018: Khaled Mashaal Former Hamas Leader Congratulates Erdogan for taking Afrin from Kurds in Rojava. In order to make Palestine free from Israeli state, first Palestine need to be free from Hamas. We support Palestine, not fascists who are friends of Erdogan.

Så uttrycker sig federationen av anarkister i Iran/Afghanistan – aktivister som talar utifrån egen erfarenhet av att konfrontera en teokrati. Givetvis är de präglade av minnet från den iranska revolutionen 1979, som från början var ett arbetaruppror men togs över av islamister, som sedan snabbt eliminerade all opposition. Med den erfarenheten i ryggen framstår det milt uttryckt som naivt när västerländska leninister pekar ut vägen mot “nationell befrielse” via en fullständig seger för Hamas.

“We don’t want these fascists in our struggle”, meddelar anarkistfederationen, som twittrar på knagglig engelska:

De issue of Palestine & Israel goes far beyond de conflict between Islamic terrorists & de Israeli regime. De Western media is trying to portray de Hamas terrorist group as de only opposition to Israel, in order to justifies de Israeli attacks. That is absolutely not de reality.

Hamas confiscates the liberation struggles of the Palestinian people in its favor, and the Israeli regime wants this because existence of Hamas gives Israeli regime a legitimation to suppress the liberation struggles of the palestinian people in the name of attacking Hamas.

What is happening in Palestine is definitely not an interfaith war; Analyzing this war as a religious war is entirely in the interests of Islamists such as Hamas and Hezbollah, and Israeli Zionism. Let us not allow the propaganda of imperialists and Islamists to manipulate us.

The Turkish fascist state is taking advantage of what is happening in Palestine. On one hand, they show an angry face towards the events in Palestine, & on other hand, they are committing genocide against the Kurds in Bashur, Bakur & Rojava. Kurds need international solidarity.

What Hamas & Israeli regime did only killed & tortured the Palestinian people; The war between the Israeli regime & Hamas was a clear example of the war between Eastern & Western imperialism, which did not benefit the people. Don’t fight in their wars, fight against their wars.

I förbifarten kan nämnas att samma anarkistgrupp även har publicerat sina kritiska synpunkter om parollen “from the river to the sea“. Utifrån deras lokala erfarenhet i Iran/Afghanistan är detta en paroll som är klart konnoterad till den islamistiska högern.

Malms antiimperialism kritiserad från vänster

De föregående styckena gav exempel på anarkister och vänsteraktivister, i Gaza och i övriga Mellanöstern, som avvisar den form av anti-imperialism som landar i tanken på en strategisk allians med Hamas.

En likartad kritik framförs av Angry Workers, en brittisk grupp av anarkokommunister inriktade på informell arbetsplatskamp. Jag kan uppleva deras klassanalys som rätt stelbent och är osäker på om den alltid håller rent empiriskt i fråga om Gaza. Men den grundläggande kompassen är det inget fel på. Ett utdrag ur deras nya artikel (som rörde upp rätt hård debatt bland engelskspråkiga vänsterradikaler):

The Palestinian state powers undoubtedly have less military power and international state support in comparison to Israel – but that doesn’t make them ‘better’ or more worthy of support. This may shock the ‘anti-colonial’ left. On the one hand, we have the Fatah-controlled Palestinian Authority dominant in the West Bank, recognised by international capital, and, on the other, we have Hamas in Gaza, backed by Iran. Both are utterly bourgeois parties, made up of family-clans that work to reinforce each others’ domination over the limited resources in their territory and control the massive flows of foreign aid, brutally crushing the Palestinian working class.

Som ytterligare exempel på vänsterkommunistisk kritik mot en Hamashyllande antiimperialism kan tas en text av Ross Wolfe, som här knappast kan beskyllas för antifascistisk iver att stöta bort förkastliga åsikter, utan för ett strategiskt resonemang om varför ett stöd till Hamas saknar förutsättningar att leda mot social revolution:

First, in terms of the ideological composition of the forces resisting Israeli aggression. The issue is not, or should not be, whether “the right to resist” — a Lockean concept — is legitimate. Rather, it’s a question of what the political content of such a resistance amounts to. No doubt many in Gaza will feel that such resistance is justified so long as Israel continues to push a stateless population into increasingly cramped and unlivable conditions. But this does nothing to change the fact that the ideology of Hamas is fundamentally incompatible with Marxist politics.
Second, in terms of the practical efficacy of certain tactics of resistance and “resistance” as such. What is the actual effect of firing rockets into Israel, in response to airstrikes in civilian zones? Or, taking into account some of Hamas’ past tactics, suicide bombings? Considered simply as attrition, i.e. an attempt to “bleed” the enemy dry or break its will, this does not seem an effective or advisable strategy. If the significance of such actions is merely the gesture of defiance, symbolic but ultimately futile, then I’m unsure what their political payoff might be.

Hamas strategi har alltid varit att militarisera konflikten, att aktivt undertrycka andra former av kamp än den väpnade kampen mot Israel.
Att sitta i Sverige och säga att krig ska lösa Gazabornas misär, att de måste krossa Israel militärt för att kunna leva i fred, är varken realistiskt eller modigt. Det är cyniskt och naivt.

Vad handlar detta inte om?

1. Detta är ingen personlig vendetta mellan Fleischer och Malm, även om vi polemiserat förr och har en. Snarare manifesterar sig en skiljelinje som går genom den radikala vänstern, med rötter som går åtminstone ett sekel tillbaka i tiden. Att polemiken åter blossar upp tror jag handlar mycket om den vänsterradikalisering som skett bland unga i USA, där stora skaror har radikaliserats åt rätt olika vänsterhåll. Förvånansvärt många har attraherats av neoleninistiska positioner som kan innefatta en föregivet antiimperialistisk solidaritet med såväl Hamas som med Assad och Lukasjenka, liksom i vissa fall ett bisarrt skönmålande av Folkrepubliken Kina. Samtidigt har andra unga amerikaner upptäckt en mer frihetlig kommunism, som inte alls tillmäter “den nationella befrielsen” någon nyckelroll. Motsättningen låg i luften redan innan de amerikanska radikalerna hade samlats till den videokonferens där Andreas Malm gjorde sin intervention.

2. Detta har föga att göra med Anselm Jappe, vad han har sagt eller skrivit. I panelsamtalet fick Andreas Malm ordet före Jappe och körde sin inövade lovsång till Hamas, varpå en omskakad Jappe mest mumlade lite och drog. Men även om Jappe hade sagt någonting helt tokigt så hade det inte förändrat innebörden i Malms uttalande, vilket förtjänar att kritiseras i egen rätt.

3. Det är också jävligt irrelevant huruvida någon är tysk eller har tyskt påbrå.

4. Saker handlar heller inte om “antideutsch” – vilka misstolkningar som än har spridits av diverse amerikanska twittermarxister.
Antideutsch är namnet på en besynnerlig politisk strömning som bara existerar i den tyskspråkiga världen och faktiskt är rätt marginell även där, numera. Rörelsen växte fram ur 1990-talets militanta antifascism och ur restprodukterna av en äldre leninism. De blev kända för sitt maniska viftande med Israelfanor i olika sammanhang och demonstrerade för Irakkriget. Där någonstans, för ungefär tjugo år sedan, nådde “antideutsch” sin kulmen, varefter dess olika beståndsdelar har glidit isär åt väldigt olika håll. Sjukast är tveklöst hur en liten grupp exmaoister kring tidskriften A HREF=”https://de.wikipedia.org/wiki/Bahamas_(Zeitschrift)”>Bahamas lyckades röra sig hela varvet runt till att numera själva kalla sig höger, “rechtsantideutsch, med en politik som helt byggs på att applådera krigsinsatser av Israel och USA samt att misstänkliggöra muslimer.
Nog för att detta är en spännande berättelse att gräva ner sig i om man råkar vara idéhistoriskt intresserad av vänstern i Tyskland. Då rekommenderar jag Gerhard Hanlosers bok som utkom härom året, på samma gång en historik och polemik. Lite tråkigt bara att den mest håller sig på den rena idédebattens nivå; jag hade önskat att han kunde skildra de sociala (maskulina) sammanhang där “antideutsch” under perioder har kunnat frodas. Men ändå, berättelsen är historiskt intressant, på samma sätt som att det är intressant att läsa Håkan Blomqvists bok Nils Flyg och nazismen, om hur Socialistiska partiet gick från att stå nära trotskismen till att hylla Hitler. Det finns historiska exempel på hur marxister hamnat katastrofalt fel. Väldigt ofta börjar dikeskörningen med en iver att inta en geopolitisk ståndpunkt i olika krig. En iver som återfinns såväl hos “antiimperialisten” Malm som hos “proimperialistiska” antideutsche.

5. Detta är ingen antisemitismanklagelse. Observera: jag påstår inte att Andreas Malm är antisemit. Jag har noterat att han är kapabel att känna igen och även fördöma antisemitism. Men han odlar också en antiimperialistisk analys som i praktiken föreskriver dubbla måttstockar, där “den nationella befrielsen” i vissa geografiska områden tillmäts en överordnad prioritet. Följden blir att såväl homofobi som antisemitism måste bortförklaras såsom ickefrågor, något att ta itu med efter “den nationella befrielsen”.
Andreas Malms lovsång till Hamas innebär att praktiskt legitimerande av antisemitism. Det är inte liktydigt med att vara antisemit, men i vissa lägen kan det fan vara lika illa.
Jag har också förklarat varför jag tycker att Malms retorik om “den sionistiska entiteten” knappast bidrar till att dra en klar skiljelinje mellan Israelkritik och antisemitism – tvärtom.
Vi behöver dock inte fastna i bara denna fråga. Det finns nämligen hundra ytterligare skäl för vänstern att inte räkna Hamas som en allierad. Se ovan.

6. Jag uppfattar inte att Malms lovsång till Hamas har någon omedelbar koppling till hans engagemang i klimatrörelsen. Samtidigt finns det en tydlig koppling i fråga om förståelsen av staten och dess förmågor, där Malms “ekoleninism” alls inte står oemotsagd i den radikala klimatrörelsen.
Läs gärna Bue Rübner Hansen i Viewpoint: “On the limits and pitfalls of Andreas Malm’s eco-Leninism“. Det är ingen polemik, utan en lång och omsorgsfull kritik som lyfter fram de frågor som Malm i sin statsfetischism undviker att ställa. Det är lite för lätt att uppställa Sovjetunionens “krigskommunism” (1918–21) som vägvisar för klimaträddningen, utan att ta hänsyn till att krigskommunismen föregicks av en social revolution som krossade Tsarrysslands befintliga statsapparat – eller till militariseringen av arbetskraften, eller till den fortsatta utvecklingen av Sovjetunionen under Lenin och senare Stalin.
Grejen är dock inte så mycket att Malm skönmålar sovjetiskt förtryck, som att hans idealiserande av staten får honom att tappa intresset för saker som nog är helt avgörande om vi vill tänka på fossilkapitalismens avskaffande. Bue Rübner Hansen skriver i Viewpoint:

Questions of care and other forms of non-productive and non-consumptive social agency, such as play and idleness, are left aside, as are questions of our rooting in soils and non-bordered ecologies, and our imaginaries of the good beyond the carbon economy, and the bad within it. Yet the answers to such questions are essential not just for a post-fossil society (a point to which I will return), but for the awakening of social desires.

Artikeln belyser också ett genomgående drag i Andreas Malms skriftställeri: det programmatiska förnekandet av all slags ambivalens.

7. Detta inlägg följs inte av något kommentarsfält. Har stängt av det för att slippa hantera en flodvåg av anonyma insinuationer och rasistiska utfall.

2021-05-26 av Axel Pettersson
Blogg – Wikimedia Sverige

Med Wikipedia på Gotland

Det här är ett gästinlägg av Måns Hagberg, naturfotograf för Wikimedia Commons.

Wiki Loves Earth 2021 blev en extra utmaning för mig. Lite krasslig efter andra sprutan, men piggande till, beställde biljett på godsfärjan som har glest med passagerare och åkte till ön.

Det finns en kanonbra karta att söka motiv i! Alla naturminnen och reservat finns där. De utan bilder i Wikimedia Commons är markerade i blått. Ett riktigt smörgåsbord.

Jag klickade på det närmsta, naturminnet Häglajvs 1:11 i Sanda. Jag åkte dit, letade och letade, hittade inget. (Men snavade på nåt och fick ett skrubbsår. Sånt stoppar inte den som fotar åt Wikipedia.) Tillbaka på kvällen dubbelkollade jag på Internet. Där hittade jag skuggan av en ek på ett flygfoto från 1950-talet. Ingen skugga på ett modernt flygfoto. Jag åkte tillbaka till platsen men kunde inte hitta något spår efter eken.

Skuggan av en ek”. Kollage med äldre svartvitt flygfoto med skuggan av en ek som
enligt koordinaterna är ett naturminne, ett aktuellt flygfoto och ett nytaget foto. Foto: Måns Hagberg, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons

Det blev ett kollage med en nytagen bild utan ek, en flygbild utan och ett med ”Skuggan av en ek”. Lite övertoner där, till slut finns bara skuggan kvar.

Vivesholms naturreservat blev en upplevelse! Jättefint därute fast man anar Klintehamn helt nära. Först såg jag ett fint motiv ut över havet med Lilla Karlsö i dimma. Just då drog tusen gäss förbi! Klick! Sen hittade jag ett mer beskrivande bildutsnitt, kanske ännu bättre för Wikipedia. Just då jag ramat in motivet kom ett gäng gäss inflygande från höger. Klick! TACK snälla gässen.

Vivesholms naturreservat på Gotland, med gäss. Foto: Måns Hagberg, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons

Sen vart det Visby och träffa grannarna och klippa gräsmattan, men Gotland finns kvar till nästa år!

The post Med Wikipedia på Gotland appeared first on Wikimedia Sverige.

2021-05-12 av Tobias Pulls
:DFRI

Styrelsemöte 20 maj 2021

DFRI håller öppet styrelsemöte torsdag 2021-05-20 19:00 på internet (notera 19:00, 30 min tidigare än planerat). Vi beräknas hålla på i ungefär 1,5 timme. Alla medlemmar och andra intresserade är välkomna.

Dagordning finns här (kan ändras ända fram till att mötet börjar).

Anmäl dig per mejl till dfri@dfri.se om du vill delta. Då får du också information om länk till anslutning för deltagande via Internet.