2019-12-12 av Gitta Wilén
Blogg – Wikimedia Sverige

Felix Nartey – Wikipedia kan bli en jämställd plattform för alla

English version below.

Följande intervju gjordes under Wikimania 2019 i Stockholm, Wikimedia-gemenskapens årliga konferens. De åsikter som uttrycks här nedan är personens egna. Den här konferensen är en plats för att berätta sina historier, utbyta idéer och möta nya och gamla vänner.

Wikimania 2019 organiserades av Wikimedia Foundation och arrangerades av Wikimedia Sverige. Den samlade hundratals wikimedianer från hela världen. Årets tema var: Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen.

Felix Nartey – Wikipedia kan bli en jämställd plattform för alla

 Felix Nartey. Foto: Rberchie CC BY-SA 4.0. Via Wikimedia Commons.Felix Nartey, Årets wikimedian 2017, medgrundare av Open Foundation West Africa, global koordinator för Wikipedia Library på Wikimedia Foundation och en förespråkare för öppen kunskap. Foto: Rberchie CC BY-SA 4.0. Via Wikimedia Commons.

Felix Nartey känner ett stort engagemang för att stötta gemenskaper och att dela med sig av sina erfarenheter, för att säkra tillväxten av Wikimediarörelsen i Afrika och för att visa de framsteg som har gjorts. Det här är också något som Jimmy Wales, Wikipedias grundare, lyfte i sitt tal när han tillkännagav Felix som årets Wikimedian, på Wikimania 2017 i Montreal.

Felix Nartey är en av grundarna till Open Foundation West Africa (OFWA), en frivilligorganisation som kämpar för att sprida kunskap och digitala färdigheter i Västafrika. Organisationen är ansluten till Wikimedia Foundation and Creative Commons. Han har varit volontär i Wikimediarörelsen, Creative Commons och Mozilla Foundation. Felix Narteys arbete och stöd har varit avgörande för att utveckla de flesta afrikanska gemenskaper som jobbar med öppen kunskap. Han har bidragit till att minst fem av dessa gemenskaper har blivit användargrupper anslutna till Wikimedia Foundation, och några till är på väg att uppnå denna status.

År 2017 ledde Felix sin gemenskap i arbetet med att organisera Wiki Indaba i Accra, Ghana. Det är en officiell Wikimedia Foundation-konferens där kunskap från den afrikanska kontinenten står i fokus. Idén till konferensen kom från Wikimedia Sydafrika. Den hölls för första gången i Johannesburg år 2014. Därefter var konferensen vilande under två år, innan gemenskapen i Ghana ledda av Felix tog på sig ansvaret för den.

–  Konferensen genomförs nu varje år, och två andra länder har varit värdar för den. Konferensen har varit mycket viktig för arbetet med att bygga lokala gemenskaper i Afrika, säger Felix.

Den muntliga kunskapstraditionen

På Wikimania 2019 höll Felix Nartey en paneldiskussion om kunskap i muntlig tradition och minoritetsspråken.

– Om vi verkligen menar allvar med att Wikipedia ska vara summan av all kunskap, behöver vi hitta sätt att samla och att dokumentera alla olika former av kunskap, annars kommer vi varken att nå vårt mål eller leva upp till det. Vi måste förstå att det finns kunskap som inte består av text.

Felix tillägger att det även inkluderar skrivet källmaterial som ännu inte har digitaliserats eller verifierats av en västerländsk institution eller antropolog. I Ghana är stora delar av kunskapen muntlig, det är kunskap som ännu inte blivit dokumenterad.

– Under tiden som vi väntar på att det blir möjligt att dela den här typen av kunskap på plattformar som Wikipedia tog vi ett eget initiativ. I samarbete med animationsföretaget Animaxfyb Studios, berättade vi dessa historier med hjälp av animationer. Vi använde en av dessa filmer för att illustrerar Wikipediaartikeln om Ewe-folket.

Den här animationen berättar historien om Ewe-folket och deras färd till Ghana:

Skapare: Animaxfyb Studios Användare: Flixtey CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons.

”För mig är kunskap grundläggande, utan kunskap kan ingenting åstadkommas.” 

Innan människor från det globala södern, Asien och Latinamerika kom in i Wikimediarörelsen var den ensidig, fastslår Felix.

– När vi anslöt oss till rörelsen var vi tydliga med att det är absolut nödvändigt för oss att kunskapen i våra länder måste tas tillvara och på ett korrekt sätt, för att undvika det förkoloniala konceptet och för att sätta det i folkets kontext och den rådande utvecklingen.

Den utbildning vi ger handlar inte bara om att skriva på Wikipedia, vi ger också våra kollegor, vänner och användare insikt i värdet av att skriva på Wikipedia och hur våra länder och vår kontinent har nytta av det.  Under 2000-talet har Wikipedia givit en röst till dem som tidigare inte har hörts. Det här är en röst som vi kan använda för att minska förutfattade meningar och förhindra att osanningar sprids via internet, som det tenderar att göra. Eftersom det är öppet och fritt, kan alla vara med och bidra till en förändring. Tänk på det här som vårt sätt att aktivt bidra och att avkolonisera internet.

God utbildning för alla – Globala målen nr 4

Felix Nartey engagerar sig för fri kunskap eftersom det skapar förutsättningar för alla att ta del av det, oavsett din ekonomiska bakgrund eller status. Det här är den framtid vi bygger för världen, att kunskap ska vara en rättighet och inte ett privilegium.

– Om du förut frågade hur många som hade sett en encyklopedi, var det bara de välbeställda som kunde svara ja. Det var mycket dyrt att köpa ett uppslagsverk. Men idag har alla tillgång till Wikipedia och därmed gratis kunskap. Du lär så länge du lever och därför bidrar jag till Wikipedia. Bara tanken att mitt arbete kan hjälpa någon, är gott nog för mig.

Alla har inte möjligheten att köpa skolböcker och uppslagsverk. Wikipedia är en av de plattformar som enligt Felix kan användas för att förbättra utbildningen.

– Jag brukar citera Seneca: “Vi lär inte för skolan utan för livet”. Wikimedias olika wikiprojekt gör det möjligt för oss att dela kunskap och erfarenheter med varandra i vårt wikiversum. En Wikipediaartikel kan innehålla ett flertal aspekter och kontroverser, vilket skapar en förståelse för de olika infallsvinklar som finns. Därför är fri kunskap helt avgörande.

Seneca: “Vi lär inte för skolan utan för livet”
Foto: Visual Vikings, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons.

Enligt Felix Nartey är det viktigt att kunna skriva på sitt eget språk på Wikipedia, men han menar att de mindre språkversionerna har mycket jobb att göra tillsammans med de större språkversionerna.

– Det är mäktigt att läsa på sitt eget språk, men vi måste också inse att den engelska språkversionen av Wikipedia är den som är störst och används mest. Därför är det viktigt att länka till Wikipediaartiklar på andra språk, så att läsaren kan gå vidare till liknande artiklar på den språkversion som de föredrar.

”Var djärv”

Slutligen hoppas jag att vi inte bara tar det här tillfället för givet, utan att vi ser det som ett sätt eller en möjlighet att göra Wikipedia till en jämlik plattform – för alla, säger Felix Nartey.

– Den här resan som vi har påbörjat är inte lätt och det kommer att krävas hårt arbete och mod för att nå dit vi vill. Vi behöver människor som är toleranta, spontana, proaktiva och öppensinnade. Vi måste vara modiga och prata öppet om våra utmaningar. Vi har redan börjat genom att gemensamt analysera vår rörelse internt och öppna för möjliga förändringar genom vår förändringsstrategi Wikimedia 2030.

 

Relaterade länkar: 

Fler intervjuer gjorda under Wikimania 2019:

In English

 

Felix Nartey – the importance of Wikipedia as an equal platform for everybody

Felix Nartey. Foto: Rberchie CC BY-SA 4.0. Via Wikimedia Commons.Felix Nartey, Wikimedian of the Year 2017, co-founder of Open Foundation West Africa, Global Coordinator of the Wikipedia Library at the Wikimedia Foundation and an open knowledge advocate. Foto: Rberchie CC BY-SA 4.0. Via Wikimedia Commons.

Felix Nartey is passionate about supporting communities and providing his experience to ensure that Africa grows within the Wikimedia movement and to show the progress that it has made. This is also something Jimmy Wales, founder or Wikipedia, mentioned in his speech when he announced Felix as the Wikimedian of the Year, at Wikimania 2017 in Montreal.

Felix Nartey is the co-founder of the Open Foundation West Africa (OFWA), an NGO that champions information and digital literacy skills in the West African sub-region. It is also an affiliate of the Wikimedia Foundation and Creative Commons. He has done volunteer work for the Wikimedia Movement and Creative Commons as well as the Mozilla Foundation. Felix Nartey’s work and support has been critical in developing most of the African open knowledge communities. He has contributed to at least five communities which have become Wikimedia user groups, and more are on their way to attain this status.

In 2017 Felix lead his community to organize Wiki Indaba in Accra, Ghana. It is an official conference of the Wikimedia Foundation with interest in and focus on African content. The idea was conceived by the Wikimedia South African Chapter and its first edition was held in Johannesburg in 2014. The conference had since not been organised for two years when the Ghanaian team led by Felix took up the responsibility.

–  Today, the conference is organised each year and has subsequently been organised by two other countries. This event has been critical in building local communities in Africa, Felix tells.

The oral knowledge tradition

At Wikimania 2019, Felix Nartey held a panel discussion about knowledge in the oral tradition and minority languages.

– If we truly believe that Wikipedia should be the sum of all knowledge, we need to find ways to collect and record other forms of knowledge, because at the moment what we are collecting is the “sum of some human knowledge”. We need to understand that not all knowledge is in written form.

Felix adds that this also includes content that is written in text and not digitised, or content that has not been verified by Western institutions or anthropologists. In Ghana, a lot of the knowledge is oral, knowledge that is not covered or recorded.

– The current standards does not allow such information to be shared on platforms such as Wikipedia, but we can not watch idle for our knowledge not be covered. I led a partnership with the animation company Animaxfyb Studios, and we told those stories through animations. We used one of those animations to visualize the Wikipedia article about the Ewe people.

This animation tells the story of the Ewe people and their journey to Ghana:


Author: Animaxfyb Studios User: Flixtey CC BY-SA 4.0. Via Wikimedia Commons.

“For me knowledge is fundamental, because without knowledge, nothing can be accomplished.” 

Felix Nartey states the fact that before people from the Global South, Asia and Latin America came in to the Wikimedia movement, it was one sided.

– When we joined this movement, we had to make a clear statement that it was crucial for the knowledge in our countries be captured and captured correctly (not with a pre-colonial concept, but captured with the context of the people and current developments). The training we give is not only about writing on Wikipedia, we are enlightening our colleagues, friends and editors on the values of writing on Wikipedia and its relational benefit to our respective countries and continent. In the twenty-first century Wikipedia has become the growing voice of the people who have not been covered in the past, and this is the voice that we can use to reduce or further eliminate the bias and the current trends on the web. More importantly because it’s free and anyone can be a part of that change. Think of it as our way to change the status quo and to also decolonize the internet.

Quality education – SDG goal number 4

Felix Nartey is passionate about free knowledge because it provides an equal opportunity to everyone, irrespective of your economic background or status. This is the future we are building for the world, that knowledge becomes a right and not a privilege.

– In the past, if you asked how many people had seen an encyclopedia, you would most likely be talking to just a section of a room, to the upper class and the rich. It was very expensive to buy an encyclopedia but today anyone can access Wikipedia and free knowledge. Life is a dynamic process and education is a daily activity, hence my keen contribution to the platform. The mere idea that my work benefits someone is enough satisfaction for me.

Felix believes that without free knowledge, some people would have nothing. Not everyone has the possibility to buy school books and encyclopedias. Wikipedia is one of the platforms that can be used to improve education.

– I like to quote Seneca: ”We do not learn for school, but for life“. Wikimedia allows people to share knowledge, experiences and varying contexts on the array of projects it provides. One Wikipedia article can include different aspects and controversies, these open one’s mind to the different takes on a single article. This is why free knowledge is critical.

Seneca:
Photo: Visual Vikings, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons.

Felix Nartey thinks that it is important to write in one’s own language, but the local Wikipedias still have a lot of work to do to be a part of the leading global knowledge Wikipedias.

– It is powerful to read in one’s own local language, but we also have to recognize that by far the English Wikipedia is the biggest selling point of our movement. Hence the importance of the language links on each article page to direct readers to similar articles in their preferred language Wikipedias.

“Be bold”

At the end I just hope that we will not take this opportunity for granted but see it as the avenue or possibility to make Wikipedia an equal platform for everybody, Felix Nartey states.

– The journey we have chosen is not easy and it will take hard work and courage to get to where we want to go. We need people who are tolerant, spontaneous, proactive and open minded to change the cause of our current trajectory. We have to be bold and openly talk about our challenges. We have already started by analysing our movement internally and being open to possible changes in the future of our movement through our movement strategy, Wikimedia 2030.

 

Related links: 

Interviews done during Wikimania 2019:

The post Felix Nartey – Wikipedia kan bli en jämställd plattform för alla appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-12-11 av Alicia Fagerving
Blogg – Wikimedia Sverige

Konst på papper – charmas av teaterns måleriska värld

Statens Musikverk är en av Sveriges viktigaste institutioner när det gäller bevarandet av landets musikaliska och teatrala kulturarv. De driver nämligen Musik- och teaterbiblioteket samt Scenkonstmuseet vars samlingar har byggts upp under drygt ett hundra år. För att göra materialet mer synligt och tillgängligt för allmänheten har Musikverket vid flera tillfällen samarbetat med Wikimedia Sverige; vi har bland annat jobbat med inspelningar av äldre musik och anordnat skrivtillfällen för personal som ville ta sina första steg som Wikipediaskribenter. Och nu under hösten har vi hjälpt till med en större uppladdningsinsats av digitaliserat material till Wikimedia Commons.

Dekorationsskiss av Carl Grabow. Statens musikverk / Narciso Contreras, CC-BY-SA-4.0.

I Scenkonstmuseets samling finns cirka 20 000 föremål som klassas som konst på papper. Bland dessa finns kostym- och scenografiskisser, karikatyrer, gravyrtryck, rollporträtt och spelbilder. Motiven härrör främst från den svenska scenkonsten men även från svenska konstnärers utlandsproduktioner, utländska gästspel och historiska motiv från andra delar av Europa.

I denna uppladdning av bilder, som är fria för nedladdning och användning, är följande svenska konstnärer representerade: Isaac Grünewald, Carl Grabow, Christian och Thorolf Jansson, Lydia Skottsberg och Signe Hebbe.

Dekorationsskiss av Isaac Grünewald till pjäsen Simson och Delila. Statens musikverk / Narciso Contreras, CC-BY-SA-4.0.

Materialet från Isaac Grünewald består av kostym- och dekorskisser från exempelvis uppsättningarna av Simson och Delila och Oberon på Kungliga Operan i Stockholm, Fiesco på Dramaten och Sakuntala på Lorensbergsteatern i Göteborg; alla uppsatta på 1920-talet.

I museets samling finns ett stort antal skisser från Carl Grabows ateljé som är gjorda under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Ateljén låg på Kungsholmen i Stockholm och gjorde främst dekor åt stadens privatteatrar. Skisserna kommer från olika uppsättningar på exempelvis Dramaten, Östermalmsteatern och Oscarsteatern. Bland annat stod Grabow bakom dekoren för uruppsättningarna av Strindbergs Mäster Olof och Ett drömspel.

Fritz Ahlgrensson var Kungliga Teaterns dekorationsmålare 1858–1868. Cirka 150 skisser finns bevarade på museet och en del finns nu tillgängliga digitalt. Hans efterträdare var Christian Jansson som i sin tur efterträddes av sin son Thorolf Jansson. Far och son Janssons skisser utgör en stor del av museets samling av konst på papper med uppemot tvåtusen dekorationsskisser.

Dräktskiss av Signe Hebbe. Statens musikverk / Narciso Contreras, CC-BY-SA-4.0.

Runt sekelskiftet var karikatyrteckningar av skådespelare, rollporträtt och spelbilder vanliga i tidningar som illustrationer vid exempelvis recensioner. Scenkonstmuseet har tusentals sådana av flertalet konstnärer. I denna uppladdning finns en mängd rollporträtt och spelbilder i karikatyrstil gjorda av Lydia Skottsberg, med motiv från till exempel Dramaten, Oscarsteatern och Blancheteatern med porträtt av skådespelare som Tollie Zellman, Uno Henning och Inga Tidblad.

I museets samling finns också material från scenkonstpersoner vars huvudsyssla inte var bildkonst. Skådespelaren, operasångaren och pedagogen Signe Hebbe finns representerad i samlingen med ett antal teckningar, dräktskisser och karikatyrer från olika föreställningar, ibland också i form av självporträtt.

Champagneön, Vasateatern 1903. Rollporträtt. Public Domain.

Dessutom passade vi på att ladda upp flera glasnegativbilder med teaterhistoriskt tema. Denna del av Musikverkets samling på Wikimedia Commons har funnits till i över två år och har nu vuxit till över 3 000 bilder. Här finns både porträtt av framstående teaterpersonligheter och föreställningsbilder.

Alla filer som laddats upp under årets projekt hittar du i en speciell kategori på Wikimedia Commons. Välkommen att använda och sprida materialet – på Wikipedia och i den stora världen!

The post Konst på papper – charmas av teaterns måleriska värld appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-12-10 av Gitta Wilén
Blogg – Wikimedia Sverige

Amir Sarabadani – fakta på Wikipedia utbildar om HBTQ

English version below.

Följande intervju gjordes under Wikimania 2019 i Stockholm, Wikimedia-gemenskapens årliga konferens. De åsikter som uttrycks här nedan är personens egna. Den här konferensen är en plats för att berätta sina historier, utbyta idéer och möta nya och gamla vänner.

Wikimania 2019 organiserades av Wikimedia Foundation och arrangerades av Wikimedia Sverige. Den samlade hundratals wikimedianer från hela världen. Årets tema var: Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen.

Amir Sarabadani – fakta på Wikipedia utbildar om HBTQ

– Om jag kan göra tio människor om dagen mindre homofobiska, då har jag bidragit till samhället.

Amir Sarabadani Amir Sarabadani, wikimedian, volontär, mjukvaruutvecklare, feminist och ordförande i kommittén för uppförandekod i Wikimedias tekniska sammanhang. Foto: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0.

Amir Sarabadani arbetar som mjukvaruutvecklare på Wikimedia Deutschland. Han har skrivit på Wikipedia sedan han var 13, det är halva hans liv. Han har varit administratör i mer än tio år och gjort volontärarbete som utvecklare i mer än nio år. Amir är en förebild och en orubblig förkämpe för att Wikipedia ska vara en säker plats fri från trakasserier. Han är också ordförande i kommittén för uppförandekod i Wikimedias tekniska sammanhang.

Amir Sarabadani är främst aktiv på persiska Wikipedia, som är mest läst i Iran och i Afghanistan.

– Jag skriver om HBTQ-frågor på Wikipedias persiska språkversion. Det blir långa informativa artiklar om homosexualitet, HBTQ och föräldrarskap, och om samkönade äktenskap. Varje artikel blir läst omkring 1000 gånger om dagen. Det är mycket viktigt för mig att tillhandahålla information som gör människor mindre homofoba.

Trygg på Wikipedia

Amir Sarabadani vill att den persiska språkversionen ska vara en trygg plats för HBTQ-personer. Han vill skapa ett skyddat utrymme på Wikipedia. Han har i viss mån varit framgångsrik, för som teknikkunnig och med administratörsrättigheter, lyssnar användarna på honom.

Det finns en gemenskap inom persiska Wikipedia som är öppensinnad och välutbildad. Den gruppen består av människor både inom och utanför Iran, det är bra, säger han.

– Vi måste kämpa för att för att människor som inte är mainstream, inte ska bli trakasserade på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet. Tyvärr förekommer det, men jag arbetar för att minimera det.

Uppförandekod

Amir Sarabadani volontärarbetar som ordförande i kommittén för uppförandekod i Wikimedias tekniska sammanhangen. Förutom att säkerställa att uppförandekoden efterlevs på den digitala plattformen, ser han även till att den respekteras på tekniska workshoppar, så kallade hackathon, och i Phabricator (ett verktyg med öppet källkod som används inom Wikimedia-gemenskapen för projekthantering, rapportering av programvarufel och förfrågningar om funktioner). Under det hackathon som hölls i Stockholm två dagar innan Wikimania 2019, ledde Amir ett team bestående av sex personer som ansvarade för det som benämns som riktlinjer för inkluderande möten.

– Mitt uppdrag är att säkerställa att om det förekommer diskriminering av någon som är i minoritet, så ska den inte bli obesvarad. Ingen ska komma undan med det.

I hans uppgift som volontär ingår det att hanterar troll, människor som agerar medvetet destruktivt. Han tar även hand om sexuella trakasserier, både i de digitala forumen och på de fysiska platserna, till exempel under tekniska workshoppar. Det är viktigt att människor agerar inkluderande gentemot varandra.

– Det går ofta att se mönster i sexuella trakasserier, speciellt när ett flertal människor rapporterar liknande problem. Det här är inte en helt lätt sak att hantera. Jag brukar fråga de som känner den personen, om någon av dem skulle bli förvånade om de fick höra talas om det som inträffat, de flesta gångerna blir de inte det. Personer som inte respekterar vår uppförandekod blir portförbjudna. Vi måste säkerställa att det här är trygga platser.

Jämställdhet – Globala målet nr 5

Av de Globala målen är det den om jämställdhet som är speciellt viktigt för Amir.

– Vi tenderar generellt att lite för lätt glömma bort hur priviligierade vi är och det gör mig arg, säger han. Jag är en absolut feminist. Om du inte är feminist, kommer jag att ha problem med dig. Och ja, vi behöver fler kvinnor som är ingenjörer i Wikimedia-rörelsen.

Bli en kämpe mot trakasserier på Wikipedia

Amir bjuder in alla wikimedianer som är villiga att stå upp mot trakasserier att ansluta sig.

– Det finns många sätt att kämpa för uppförandekoden. Det är inte helt riskfritt, en kan själv bli föremål för trakasserier. Det kan bli tufft, med det är ett viktigt jobb som måste göras.

Amir menar att kärlek och stöd från Wikimedia-gemenskapen är helt avgörande, och vi är en gemenskap som växer i antal. Ju fler människor som arbetar för vårt wikiversum av öppen kunskap, desto starkare kommer vi att bli – tillsammans.

Relaterade länkar:

Fler intervjuer gjorda under Wikimania 2019:

 

In English

 

The following interview was made during Wikimania 2019 in Stockholm, an annual conference for the Wikimedia community. The opinions expressed below are the person’s own. This conference is a place for telling stories, exchanging ideas and to meet new and old friends. 

Wikimania 2019 was organized by the Wikimedia Foundation and hosted by Wikimedia Sverige. It gathered hundreds of Wikimedians from around the world. The theme this year was: Stronger together: Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals.

Amir Sarabadani – educates about LGBTQ with facts on Wikipedia

– If I can make ten people a day less homophobic, I have done my job to the society.

Amir Sarabadani
Amir Sarabadani, Wikimedian, volunteer, software engineer, feminist and chairperson of the code of conduct committee in technical spaces at Wikimedia. Photo: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0.

Amir Sarabadani is a software engineer at Wikimedia Deutschland. He has been editing Wikipedia since he was 13, for half of his life. He has done admin for more than ten years, and been a volunteer developer for more than nine years. Amir is a role model and a fierce fighter for a safe and no-harassment space at Wikipedia. He is also the chairperson of the code of conduct committee in technical spaces at Wikimedia. 

Amir Sarabadani is mostly active on the Persian language version of Wikipedia, which is mostly read in Iran and in Afghanistan.

– On Persian Wikipedia I am writing about LGBTQ issues. It is long informative articles about homosexuality, LGBTQ parenting and gay marriage. Each one of them are read about 1000 times a day. It is of great importance for me to provide information that will make people less homophobic.

Safe space on Wikipedia

Amir Sarabadani wants the Persian Wikipedia to be a safe space for LGBTQ people. He wants to create a shelter on Wikipedia and he has been to some level successful – because he is a technical person and has admin rights, people are listening to him.

There is a community within the Persian Wikipedia that is open minded and well educated, containing people from both inside and outside of Iran, which is a good thing, he says.

– We need to fight to make sure that people who are not mainstream do not get harassed because of their sexual orientation or their gender identity. Which unfortunately happens, but I am trying to reduce it as much as possible.

Code of conduct committee

Amir Sarabadani is also volunteering as the chairperson of the code of conduct committee in technical spaces. This includes enforcing code of conduct issues in technical spaces, including hackathons and Phabricator (an open source tool used within the Wikimedia community for project management, software bug reporting and feature requests). During the hackathon prior to Wikimania 2019, Amir led the team for friendly space policy, a group of six people.

– My mission is to make sure that discrimination against any minority does not go unanswered. No one should get away with that.

In his volunteer work he is taking care of trolls, people whose agenda is to be destructive. He is also taking care of sexual harassments, both in the technical spaces and in physical spaces, for example hackathons. It is important that people act inclusively and are nice to each other.

– Sexual harassments are most of the time a pattern, especially when several people are reporting this problem. It is not an easy thing to manage, but I usually ask people close to this person if they would be surprised to hear about this, and most of the time they are not. People who do not respect the code of conduct will get banned. We need to enforce these places as safe spaces.

Gender equality – SDG number 5

The SDG goal of gender equality is important to Amir.

– In general we tend to easily forget how privileged we are, and this makes me angry. I am an unapologetic feminist. If you are not a feminist, I am going to have a problem with you, and yes, we do need more female engineers in the Wikimedia movement.

Become a fighter against harassment on Wikipedia

Amir invites anyone of you Wikimedians who are willing to stand up against harassment to join the cause.

– There are many ways to fight for the code of conduct. It will not come without costs, because they themselves might become a target for harassment. Even though it can get bad, it is an important work we need to do, he says.

Amir believes that the love and support from the Wikimedia community is crucial, and we are a growing global community. The more people who are working for this Wikiverse of open knowledge, the stronger we will get – together.

 

Related links: 

Interviews done during Wikimania 2019: 

The post Amir Sarabadani – fakta på Wikipedia utbildar om HBTQ appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-12-06 av Alicia Fagerving
Blogg – Wikimedia Sverige

Ett kulturhistoriskt bibliotek flyttar in på Wikimedia Commons

Ett besök på Nordiska museet i Stockholm ett måste för den som är intresserad av Sveriges kultur, historia och folkliv. Med sina över 1,5 miljoner föremål, som har samlats in över nästan 150 år (Artur Hazelii första insamlingsresa genomfördes 1872) är det Sveriges största kulturhistoriska museum. Men ett museum är mycket mer än dess föremålssamlingar, såväl de som visas upp för allmänheten som de som är undangömda i magasinen. Under detta ett och ett halvt sekel har hundratals människor med anknytning till Nordiska museet rest land och rike runt, pratat med folket, samlat in föremål och forskat för att kontextualisera dem för kommande generationer.

Från biblioteket till nätet – och världens största fria kunskapsprojekt

I Nordiska museets ståtliga salar möter vi både materiellt och immateriellt kulturarv. Foto: Arild Vågen, via Wikimedia Commons. CC-BY-SA-3.0.

Deras intellektuella arv finns dokumenterat i tidskriften Fataburen, vars historia går tillbaka till 1881 då Samfundets för Nordiska museets främjande Meddelanden gavs ut för första gången. Sedan 1931 är Fataburen en årsbok. För att göra informationen om dess historia och innehåll mer tillgänglig har Nordiska museet valt att släppa publikationens metadata fria. Nu har Wikimedia Sverige arbetat tillsammans med museet för att göra det ännu mer användbart genom att inkludera data på Wikimedias plattformar – Wikidata, Wikimedia Commons och Wikisource.

Wikidata, en fri och öppen databas för strukturerade data, innehåller mängder av bibliografiska data, huvudsakligen om vetenskapliga artiklar. Det finns en väl inarbetad praxis kring hur bibliografiska data skall modelleras, varför Nordiska museets data fann en naturlig plats där. Användaren kan nu hitta information om 1733 artiklar ur Fataburen, såsom vilka som skrivit dem och i vilka volym de publicerades. Objekten innehåller även länkar till Nordiska museets del av publiceringsplattformen DiVA, vilket skapar en naturlig ingångspunkt till att lära sig mer om museets resurser.

Eftersom Nordiska museet har skannat artiklarna kunde vi även ladda upp drygt 200 av dem – de med utslocknad upphovsrätt – till Wikimedia Commons och kategorin Fataburen. Filer som ligger där är enkla att komma åt för Wikipedias användare och kan till exempel länkas till från Wikipediaartiklar. Tack vare detta kan de nå en betydligt större målgrupp än bara genom museets egna plattformar. De kan även korrekturläsas på Wikisource.

Västergötländska kusar – julbakelser – ur artikeln Jullev och levhögar i några Västgötasocknar (1911). Via Wikimedia Commons. Public Domain.

Wikisource är ett förhållandevis litet projekt med ett stort mål – att göra digitaliserade äldre texter tillgängliga för fler. Inskannade dokument är i grund och botten bilder – de är inte sökbara, texten kan inte kopieras eller tolkas av ett skärmläsarprogram. Maskinläsningsprogram (OCR) finns som kan förvandla bilder till text, men resultatet är aldrig perfekt och måste korrekturläsas av mänskliga ögon. Och det är precis vad Wikisources volontärer gör, spalt för spalt och sida för sida – läs gärna vårt tidigare inlägg eller Wikisources hjälpsidor om du är nyfiken på hur det går till och hur du också kan hjälpa till. Några av Fataburens artiklar har redan lästs igenom och städats upp för att skapa en så behaglig läsupplevelse som möjligt – och fler kommer det bli! Så varför inte ta en paus i dagens bestyr och läsa om Gustaf Retzii etnografiska gärning eller om vad folktron säger om björnens vintersömn?

På Nordiska museet är Wikipedia viktigt

Deltagare i en kvinnohistorisk skrivstuga på Nordiska museet. Foto: Sandra Åhman, via Wikimedia Commons. CC-BY-SA-4.0.

Detta är inte första gången Nordiska museet vänder sig till Wikipedia och dess systerprojekt för att tillgängliggöra de resurser och den kunskap de besitter. Vi har tidigare skrivit om projektet Kulturhistoria som gymnasiearbete där gymnasister får ta en djupdykning i museets bibliotek i arkiv för att utforska ämnen ur Sveriges kulturhistoria – för att sedan dela med sig av sina nyfunna kunskaper på Wikipedia. Det har även anordnats skrivstugor där alla nyfikna kan ta del av museets resurser för att förbättra Wikipedia, och mängder av foton och illustrationer ur museets samlingar har laddats upp på Wikimedia Commons.

Du behöver alltså inte komma till museet – det kan komma till dig, via Wikipedia.

The post Ett kulturhistoriskt bibliotek flyttar in på Wikimedia Commons appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-12-05 av Gitta Wilén
Blogg – Wikimedia Sverige

Joy Agyepong – öppen kunskap för en hållbar framtid

English version below

Följande intervju gjordes under Wikimania 2019 i Stockholm, Wikimedia-gemenskapens årliga konferens. De åsikter som uttrycks här nedan är personens egna. Den här konferensen är en plats för att berätta sina historier, utbyta idéer och möta nya och gamla vänner.

Wikimania 2019 organiserades av Wikimedia Foundation och arrangerades av Wikimedia Sverige. Den samlade hundratals wikimedianer från hela världen. Årets tema var: Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen

Joy Agyepong – öppen kunskap för en hållbar framtid

Joy AgyepongJoy Agyepong, wikimedian, volontär, entreprenör, socialt engagerad aktivist och en förespråkare för öppen kunskap med erfarenhet från den ideella sektorn. Foto: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0.

Under Wikimania 2019 hade Joy Agyepong rollen som co-space leader på konferensspåret Environmental Sustainability. Joy är en volontär, entreprenör, exekutiv assistent för Open Foundation West Africa, OFWA, och hon utbildar studenter om hållbar miljö. 

Open Foundation West Africa är en ideell förening och en användargrupp ansluten till Wikimedia Foundation. De driver en digital plattform för öppen kunskap som sammanlänkar de öppna kunskapsresurserna i Västafrika. OFWA arbetar med att hjälpa grannländer som behöver få information om Wikimedia för att kunna starta egna gemenskaper och dela sina berättelser, genom att bidra till den öppna och transparenta kunskap, som är fri för alla att använda.

– Jag ser stora fördelar med öppen och fri kunskap. Ända sedan jag gick med i rörelsen har jag tyckt om vad den vill uträtta i det långa loppet. Jag vill fortsätta att arbeta för den och jag vill bli känd som någon som bidrar till rörelsen för öppen kunskap och som jobbar för att få nybörjare ombord. Knowledge is indeed joy, det finns ingen mening med att hålla den för sig själv, säger Joy.

Som förespråkare för öppenhet, drivs Joy av en passion för öppna data och tillväxten av öppen kunskap inom gemenskapen i Västafrika. Eftersom arbetet i användargruppen, OFWA, har mycket gemensamt med det som uträttas med öppna kunskapsresurser i Ghana, har hon lärt sig hur Wikimedia Foundation och wikiversum är strukturerat.

Ledare och lärare

Joy blev wikimedian 2016, och hon har haft ett flertal ledande roller som volontär sedan dess. För närvarande är hon exekutiv assistent för Open Foundation West Africa. Joy tog sig an volontäruppdraget som hjälpledare för det spår på Wikimedia 2019 som hade temat hållbarhet och miljö. Det är ett ämne som engagerar henne djupt. Hemma i Ghana driver hon sin egen NGO Joy Aid Foundation.

– I mitt dagliga arbete, förutom att jag introducerar Wikimedia-aktiviteter till individer och institutioner i Ghana, vilket är mitt huvuduppdrag, utbildar jag även ungdomar i miljöfrågor och nödvändigheten av hållbara städer. Min målgrupp är skolelever. Jag undervisar om vikten av att skydda miljön och vad vi kan göra för att undvika och minska effekterna av negativ miljöpåverkan, på en grundläggande nivå. Det finns fortfarande tid att göra något åt det – men vi går långsamt fram. Jag kommer inte att ge upp, säger hon.

Av de Globala målen ligger dessa tre närmast Joy: God utbildning för alla, Hållbara städer och samhällen samt Bekämpa klimatförändringarna.

– Som wiki[m/p]edian är jag intresserad av att visa på hur en god utbildning för alla kan bidra till en förståelse om hur våra samhällen påverkar miljön. Jag lär människor att skriva artiklar på Wikipedia, att översätta dem till vårt lokala språk och att bidra till andra Wikimedia-projekt. Som förespråkare för miljöfrågor och wiki[m/p]edian från Afrika, kan jag se den här drivkraften som en vinnande strategi för att överbrygga kunskapsgapet på Wikipedia, tillhandahålla fri kunskap och resurser och öka läsekretsen för att informera världen om den pågående klimatkrisen. Wiki Loves-projekten, till exempel Wiki Loves Earth, är ett sätt att lyfta fram frågor om hållbarhet, säger hon.

Nätverkande och lärande

Under Wikimania 2019, sökte Joy efter människor att få kontakt med, att nätverka med och att lära sig av,  och att skapa samarbeten mellan andra Wikimedia-organisationer som arbetar med hållbarhetstemat. Som hjälpledare för Hållbarhet och miljö-teamet på konferensen, var hon mycket intresserad av att lära sig vad de andra wikimedianerna tyckte i frågor om klimatförändringar och hur Wikimedia-projekt kan användas som verktyg för att dämpa effekterna av dem. Hon tänker att det är viktigt att lära av andra grupper och kulturer inom rörelsen.

– Aktiviteterna pågår i en öppen kultur och mycket kunskap delas. Vi måste behålla det här öppna tankesättet också efter konferensen och ta med oss det hem, då kommer det att bli fantastiskt, menar Joy.

 

Relaterade länkar: 

In English

 

The following interview was made during Wikimania 2019 in Stockholm, an annual conference for the Wikimedia community. The opinions expressed below are the person’s own. This conference is a place for telling stories, exchanging ideas and to meet new and old friends. 

Wikimania 2019 was organized by the Wikimedia Foundation and hosted by Wikimedia Sverige. It gathered hundreds of Wikimedians from around the world. The theme this year was: Stronger together: Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals.

Joy Agyepong believes in open knowledge for a sustainable future

Joy AgyepongJoy Agyepong, Wikimedian, wikimedian, volunteer, entrepreneur, social activist and an open knowledge advocate with experience in the nonprofit sector in Ghana. Photo: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0.

During Wikimania 2019 in Stockholm, Joy Agyepong took on the role as the co-space leader at the Environmental Sustainability conference track. She is a volunteer, entrepreneur, social activist, the Administrative Executive at Open Foundation West Africa and she educates students in environmental sustainable knowledge. 

Open Foundation West Africa is a non-profit organisation and a user group affiliated with Wikimedia Foundation. OFWA runs an open education platform, interlinking the open resources within the West African sub region. Their mission is to help neighbouring countries who need to know about Wikimedia to start their communities and to tell their stories through an open transparent knowledge that exist for the free use for everyone.

– I appreciate open and free knowledge. Ever since I joined the movement I have fallen in love with the community and what it seeks to achieve in the long term. I want to keep pushing, I want to be recognized as someone who contributes in diverse ways to support the open knowledge movement which in turn nurtures talents and brings newbies on board. Knowledge is indeed joy and there is no point in keeping it to oneself, Joy says.

Being an open advocate, Joy is passionate about the growth of open resources and knowledge for the open community in West Africa. Since the work of the user group, OFWA, is interrelated with open resource activities in Ghana, she has learned about the way Wikimedia Foundation and the Wikiverse is structured.

A leader and a teacher

Joy became a Wikimedian in 2016, and she has had many lead roles as a volunteer since then. She is currently the Administrative Executive of Open Foundation West Africa. Joy volunteered as a co-space leader for the Environmental Sustainability conference track at Wikimania this year. It is a theme she cares deeply about. In Ghana, she runs her own environmentally oriented NGO, Joy Aid Foundation.

– In my personal work life, apart from bringing Wikimedia activities to the doorsteps of individuals and institutions in Ghana which is my core mandate, I also educate young people about environmental issues and the need for sustainable cities. My target audience is students in public schools, where these students are taught at grassroot level the importance of protecting the environment to reduce climate change, thus what to do to avoid and to cut down the issues of climate change. There is still time to do things about it, although we are moving at a slow pace, I would not relent, she says.

For Joy, her three major targets of the UN Social Development Goals are: Quality Education, Sustainable Cities and Communities, and Climate Action.

– As a Wiki[m/p]edian I am interested in demonstrating quality education and knowledge which provides an understanding of society’s impact on the natural world. I teach people how to write articles on Wikipedia, translate articles into our local language and contribute to other Wikimedia projects. Also, as an environmental advocate and Wiki[m/p]edian from Africa, I see this drive as a win-win approach to bridge the knowledge gap on Wikipedia, provide free knowledge and resources, and increase readership to inform the world about the current climate crisis. The Wiki Loves Projects like Wiki Loves Earth is a way to highlight sustainable issues, she believes.

Networking and learning

During Wikimania 2019, Joy’s interest was to look for people to connect with and to network, to learn and cultivate a cross-collaboration with other Wikimedia affiliates, with a focus on the sustainable theme. As a co-leader for the environmental sustainability team, she was very interested in learning what the other Wikimedians thought about the issues of climate change and how it can be curbed using Wikimedia projects as a tool. She believes this is one important ingredient – to learn from other groups and cultures within the movement.

– It is an open environment with activities at the conference, a lot of knowledge is shared. We need to keep this open mindset even after this conference and we hope to extend what has been established back home. It is going to be awesome, Joy says.

 

Related links

 

The post Joy Agyepong – öppen kunskap för en hållbar framtid appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-12-04 av Evelina Bång
Blogg – Wikimedia Sverige

Ordna en aktivitet du också!

En del av Wikimedia Sveriges arbete är att ge bidrag till initiativ som volontärer tar och leder. Det kan vara skrivstugor, fotosafarier eller läger – vad skulle du vilja göra?

Du kan söka bidrag för aktiviteter som syftar till att skapa fritt material eller fri kunskap. Jag har själv både deltagit i och ordnat aktiviteter. Har du möjlighet så rekommenderar jag verkligen att du tar chansen att anordna en aktivitet – det är både roligt och utvecklande.

Så här gör du

  1. Formulera din idé. Hör av dig till Wikimedia Sverige om du vill bolla idén.
  2. Skriv en ansökan där du berättar vad du vill göra och hur mycket det kommer att kosta.
  3. Genomför aktiviteten, ha roligt, utvecklas och bidra till fri kunskap.
  4. Rapportera till Wikimedia Sverige hur det gick, och skriv gärna ett blogginlägg och berätta om det.

Vill du ha idéer om aktiviteter du kan ordna? Läs vidare nedan för att se vad andra har gjort.

Skrivstugor

I Göteborg träffas man varje tisdag i Göteborgs Litteraturhus och skriver tillsammans under rubriken Kvinnliga huvudpersoner på Wikipedia. I mars 2019 firade skrivstugan femårsjubileum och under åren har de jobbat med över 600 artiklar.

Kvinnliga huvudpersoner på Wikipedia skickar varje år in en ansökan till Wikimedia Sverige och söker bidrag för medlemskap i Göteborgs Litteraturhus, fika och andra inköp till sin skrivstuga.

Deltagare på en skrivstuga på Litteraturhuset i Göteborg. Foto: Hannibal, Kvinnliga huvudpersoner på Wikipedia editathon 39, CC BY-SA 4.0

Fotosafari

Fotosafari innebär att man ger sig ut och tar bilder av något, till exempel ett naturreservat. En bra anledning att anordna ett fotosafari är Wikimediarörelsens fototävlingar Wiki Loves Monuments och Wiki Loves Earth, med deltagare från hela världen.

Det går förstås också att ordna fotosafari av andra anledningar. För två år sedan åkte en grupp volontärer till Kiruna för att fota staden innan den flyttas. Efter safarin laddade volontärerna upp 305 bilder från Kiruna på Wikimedia Commons.

Vy över Kiruna, fotad under ett fotosafari i september 2017. Foto: Arild Vågen, Kiirunavaara september 2017 09, CC BY-SA 4.0

Mässdeltagande

Volontärer från Wikimedia Sverige har under flera år deltagit på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Många av volontärerna är utrustade med kameror för att fota författare. Andra står i en monter och berättar om Wikipedia för besökarna.

Volontärer i Wikipedia-montern på Bokmässan 2019. Foto: Vogler, Wikipedia-montern volontärer Bokmässan 2019, CC BY-SA 4.0

Wikipedialäger

2016 sökte två volontärer bidrag för att genomföra det första Wikipedialägret i Sverige. Lägret vände sig till kvinnor som var nybörjare på Wikipedia och tio personer deltog.

Flera deltagare på lägren har därefter fortsatt skriva på Wikipedia och arbeta som volontärer inom Wikimediarörelsen. Jag är själv en av deltagarna på det första lägret 2016, och våren 2019 var jag med och arrangerade ett Wikipedialäger under en helg i Falun

Deltagare och ledare vid ett Wikipedialäger i Molkom sommaren 2017. Foto: Sofie Sigrinn, WPläger Molkoms folkhögskola 2017, CC BY-SA 4.0

Hör av dig!

Vad har du för idéer till aktiviteter som du vill ordna med hjälp av föreningen? Hör av dig till Wikimedia Sverige för att komma igång.

The post Ordna en aktivitet du också! appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-12-04 av Mattias Axell
:DFRI

Styrelsemöte onsdag 12 december

DFRI håller öppet styrelsemöte onsdag 12 december 18:00 i Stockholm. Vi beräknas hålla på i ungefär 1,5 timme. Alla medlemmar och andra intresserade är välkomna.

2019-12-03 av Gitta Wilén
Blogg – Wikimedia Sverige

Lukas Mezger – Wikimedia Sustainability Initiative

English version below

Följande intervju gjordes under Wikimania 2019 i Stockholm, Wikimedia-gemenskapens årliga konferens. De åsikter som uttrycks här nedan är personens egna. Den här konferensen är en plats för att berätta sina historier, utbyta idéer och möta nya och gamla vänner.

Wikimania 2019 organiserades av Wikimedia Foundation och arrangerades av Wikimedia Sverige. Den samlade hundratals wikimedianer från hela världen. Årets tema var: Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen. 

Lukas Mezger – Wikimedia Sustainability Initiative

Lukas MezgerLukas Mezger, advokat, wikimedian, volontär och en av initiativtagarna till Wikimedia Sustainability Initiative. Foto: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0. 

Lukas Mezger är wikipedian och medlem i Wikimedia Deutschland sedan 2005. Han är advokaten som startade Wikimedia Sustainability Initiative, ett initiativ för hållbarhetsarbete inom Wikimedia-rörelsen, tillsammans med Andrea Zanni från Wikimedia Italia. 

2014 tillfrågades Lukas Mezger om han var intresserad av att ingå i styrelsen för Wikimedia Deutschland. I och med det fick den ideella föreningen inte bara en mycket kompetent advokat, utan också en medlem med ett starkt engagemang inom miljöfrågor.

– De frågade mig om jag ville ingå i styrelsen då de letade efter någon som både är intresserad av det organisatoriska, såsom en advokat, och en erfaren wikimedian. Sedan september förra året har jag nu rollen som ordförande i styrelsen.

Wikipedia och fri kunskap är något som Lukas Mezger verkligen tror på. Han tycker att det är verkligt intressant, men att det tar mycket tid. När folk frågar honom varför han ägnar så mycket tid åt Wikimedia Deutschland och varför det är så viktigt för honom, berättar han att han har det med sig från sin uppväxt.

– När jag går och lägger mig på kvällen och tänker på vad jag har gjort under dagen, och känner att jag har uträttat något, då har det varit en bra dag. Att skriva en Wikipedia-artikel är en av de saker som ger mig den känslan, att jag gjort något bra den dagen.

Lukas Mezger tror att om fler människor har tillgång till mer kunskap kommer världen att bli en bättre plats. Folk blir inte nödvändigtvis bättre människor genom att ha mer kunskap, det finns mycket smarta människor som också är onda. Men om vårt samhälle har mer tillgång till mer kunskap kan vi fatta bättre beslut och ha bättre diskussioner.

– Till exempel, om människor har kunskap om klimatförändringarna och hur viktigt det är att vi agerar på dem, då kommer mänskligheten att ha en chans att överleva på den här planeten. Det är därför som jag gjort det här volontärarbetet inom hållbarhet.

”Den gröna killen”

Lukas hör hemma i det konservativa lägret, därför har han aldrig känt sig som en politiskt ”grön person”. Kanske har det att göra med att han har vuxit upp i Tyskland, att han är miljömedveten.

– Som en god medborgare i Tyskland källsorterar och återvinner du, släcker lyset när du lämnar rummet och så vidare. Jag har fått lära mig att mina egna handlingar för miljön spelar roll.

På grund av att Lukas har fokuserat på de globala hållbarhetsfrågorna inom Wikimedia-gemenskapen ses han numera som ”den gröna killen”. Han har aldrig tidigare varit en miljöaktivist, men det är han nu och det känns lite udda, berättar han.

– Jag undrade varför det inte var fler där ute i Wikiversum som kände det samma, att det här är viktigt. Det finns de som säger att fri kunskap är en sak och att miljön är en annan, men jag tycker att alla måste bidra och att Wikimedia-rörelsen ska gör vad de kan för miljön.

Grön energi

Lukas började med att titta på hur Wikimedia kan bidra till ett mer hållbart samhälle. Det var därför som han skapade Wikimedia Sustainability Initiative tillsammans med Andrea Zanni, tidigare ordförande för Wikimedia Italia. Andrea berättade för honom att om han vill uppnå något i den internationella gemenskapen måste han först skapa en sida på Wikimedias meta-wiki.

– Jag började fundera på hur aktivism fungerar. Jag tänkte att jag behövde en lista med namn på personer som stöttar hållbarhetsinitiativet för att kunna visa att gemenskapen bryr sig om de här frågorna. När jag vänder mig till beslutsfattarna på Wikimedia Foundation vill jag kunna visa dem att det inte bara är jag och Andrea, utan över 600 medlemmar i gemenskapen som stödjer det här.

Därefter valde Lukas att fokusera. Han valde ut tre frågor att kommunicera:

  1. Grön energi till driften av Wikimedias servrar.
  2. Möjlighet att delta på distans under Wikimedia-event.
  3. En hållbar investeringsstrategi för donationer gjorda till Wikimedia.

I Tyskland och i Sverige väljer alla som har ett miljömedvetande förnybar energi till sina hem. Wikimedia Deutschlands kontor har använt förnybar energi sedan länge. Det är möjligt på grund av hur marknaden är konstruerad. I Europa kan du välja att köpa el från en rad olika energibolag eftersom vi har en oreglerad marknad, så förhåller det sig överraskande nog inte i Amerika.

– I USA bestämmer hyresvärden, inte hyresgästen, vilken leverantör som elen ska köpas ifrån. För att få förnybar energi till Wikimedia Foundations kontor måste de alltså gå till ägaren av byggnaden.

Även om Wikipedia är den femte populäraste webbplatsen i världen, förbrukar den inte lika mycket energi som streamingtjänsterna Youtube och Netflix gör, då ett uppslagsverk mest bara innehåller text och små bilder.

– När vi kontaktar Equinix och CyrsOne, företagen som som driver våra servrar, vill de inte prata med oss för att vi är en för liten kund för dem. Vi skulle behöva flytta våra servrar till en annan leverantör, men problemet är att vi behöver den där snabba och pålitliga åtkomsten, just för att vi är världens femte största webbplats. Det är svårt för oss att hitta någon som kan erbjuda oss samma nivå på service och det skulle kosta oss mycket pengar att byta leverantör.

Deltagande på distans

Dessutom måste vi flyga mindre och tänka på vilken typ av inverkan gemenskapens konferenser har på miljön. En sak vi kan göra är att ge möjligheter till att delta på distans och att dela vår kunskap brett, genom att filma samtalen live och att spela in dem, tror han.

– Vi har ett starkt varumärke. Om vi är öppna med att vi har en miljöprofilering, kan vi vara ett föredöme för hela ekosystemet av öppen kunskap och skicka ett budskap till Silicon Valley. Det är viktigt att ta initiativet och att prata om det, vi kan vara ett exempel för andra.

En hållbar investeringsstrategi

Den tredje och sista saken som Lukas fokuserar på är investeringsdelen. Vårt arbete skulle vara lite meningslöst om vi inte hade en hållbar investeringsplan för Wikimedias donationsfond. Vi måste placera våra pengar på ett hållbart sätt, inte på företag som Shell, Exxon Mobil och BP, bland andra.

Hållbarhetsfokus i Wikimedias årsplan

Lukas och Andreas arbete har lönat sig. Nu finns det en medvetenhet om hållbarhet i Wikimedia Foundations årsplan. Det finns en vilja att undersöka vårt koldioxidavtryck och att skapa en färdplan för att minska vår miljöpåverkan.

– Det här gör mig glad. När saker är med i färdplanen kommer de också att skrivas in i årsplanen. Det kommer att avsättas pengar till det här och saker kommer att hända. Jag startade hållbarhetsinitiativet på Wikimania Mexico City 2015. Jag är mycket otålig, tillägger han.

Det här är Lukas Mezgers råd om hur du kan tänka som aktivist:

  1. Hitta dina allierade. Prata med folk, berätta inspirerande historier och hitta andra att jobba med.
  2. Fokusera. Ha en tydlig agenda om vad du vill göra. Lägg fram tydliga förslag.
  3. Fira dina framgångar. Klaga inte på saker som du inte har gjort, fira det som du har uppnått.

Om du är en registrerad Wikimedia-medlem kan du stödja the Sustainability Initiative.

Läs Carbon Footprint Report av Wikimedia Foundation: Wikimedia Foundation Sustainability Assessment and Carbon Footprint.

Logo: the Sustainability Initiative

Logotyp: Blinry CC BY-SA 4.0.

Relaterade länkar: 

 

In English

The following interview was made during Wikimania 2019 in Stockholm, an annual conference for the Wikimedia community. The opinions expressed below are the person’s own. This conference is a place for telling stories, exchanging ideas and to meet new and old friends. 

Wikimania 2019 was organized by the Wikimedia Foundation and hosted by Wikimedia Sverige. It gathered hundreds of Wikimedians from around the world. This year’s themeThe theme this year was: Stronger together: Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals.

Lukas Mezger – the Wikimedia Sustainability Initiative

Lukas MezgerLukas Mezger, lawyer, Wikimedian, volunteer, and one of the creators of the Sustainability Initiative. Photo: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0.

Lukas Mezger, a Wikipedian and community member of Wikimedia Deutschland since 2005. He is the lawyer who started the Wikimedia Sustainability Initiative together with Andrea Zanni from Wikimedia Italia. 

Lukas Mezger was asked to join the board of Wikimedia Deutschland in 2014. By this choice they did not only get a highly competent lawyer, they also got a member engaged in environmental issues.

– They asked me to join because they were looking for someone interested in the organisational side – such as a lawyer – and also for an experienced Wikipedian, he says with a smile, and since last September he has served as the president of the board.

Wikipedia and free knowledge are things he really believes in. He thinks this is truly interesting, but it demands a lot of time. When people ask him why he devotes so much time to Wikimedia Deutschland and why it is so important to him, he tells them that he was raised this way.

– When I go to bed at night and think about the day, and if I feel that I have done some useful work today, it has been a good day. Writing a Wikipedia article is one of these things that gives me that feeling, that I have created something good today.

Lukas Mezger believes that if more people have access to more knowledge, the world will become a better place. Individuals do not necessarily become better people through having more knowledge, there are very smart evil people, but if our society has more access to more knowledge, we can make better decisions and have better discussions.

– For example if people know more about climate change and how important our actions against it are, then we will have a chance to survive as a human race on this planet. This is why I did this sustainability voluntary work.

“The green guy”

Lukas never felt like a “green person”, being politically conservative, but maybe growing up in Germany automatically makes you more environmentally aware.

– In Germany, as a good citizen, you put the waste into different bins, you do the recycling, you turn off the light when you leave the room, and things like that. I was taught that your own contribution to the environment matters.

By focusing on sustainability questions globally within the Wikimedia community, Lukas has now become “the green guy”. He has never been an environmental activist before, but now he is and it feels a bit strange, he says.

– I wondered why there were not other people out there in the Wikiverse that feel the same, that this is important. A lot of people say that free knowledge is one thing and the environment is another, but I think that everybody needs to do their part, and the Wikimedia movement has to do its part as well.

Green energy 

Lukas started by looking at the ways in which Wikimedia could contribute to a more sustainable society, and this is why he created the Sustainability Initiative together with Andrea Zanni, the ex-president of the Italian Wikimedia chapter. Andrea told him that if you want to achieve something in the international community you have to first create a page on the Wikimedia Meta Wiki.

– I started to think about how activism works. I thought that I needed to have a list of supporters to demonstrate that the community actually cares about this. When I go to the decision makers at the Wikimedia Foundation, I want to be able to show them that it is not just Andrea and me, it is over 600 community members supporting this.

The next thing Lukas decided to do was to focus, and that is why he chose three issues to communicate:

  1. Green energy for the Wikimedia servers.
  2. Remote participation at Wikimedia events.
  3. A sustainable investment strategy for the Wikimedia endowment.

In Germany and in Sweden, everybody who is environmentally conscious choses renewable energy to run their homes. The Wikimedia Deutschland office has already been running on renewable energy for a long time. This is possible because of the way the market is constructed. In Europe we can choose from different energy providers since we have a deregulated market, which surprisingly is not always the case in America.

– In the USA, the landlords decide on the electricity source, not the tenant. So for the Wikimedia Foundation offices, you have to go to the owner of the building to provide you with renewable energy.

Even though Wikipedia is the fifth most popular website in the world, it actually does not use a lot of energy like streaming services as Youtube and Netflix do, because the encyclopedia only contains text and small images.

– When we called Equinix and CyrusOne, the companies that run our servers, they did not want to talk to us because we are a too small client for them. We would need to move our servers to another provider, but the problem is that we need fast and reliable access, because we are the fifth most popular website. It will be difficult for us to find someone who can offer us the same level of service and it would cost us a lot of money to move to a different provider, Lukas explains.

Remote participation

Furthermore we need to fly less and think about what kind of impact our community conferences have on the environment. One thing is to provide possibilities for remote access and the second thing is to share our knowledge more widely by recording the talks, he thinks.

– We have this powerful brand. If we are public with our intention to have an environmental profile, this would set an example to the open knowledge ecosystem and send a message to the Silicon Valley. Doing something and talking about it as well is important, because we could set an example to others.

A sustainable investment strategy

The third and last thing that Lukas is focusing on is the investment part. Our work would be kind of pointless if we do not have a sustainable investment plan for the Wikimedia Endowment. We need to put our money where our mouth is, not with Shell, Exxon Mobil, and BP, for example.

Sustainability focus in the Wikimedia annual plan

Lukas’ and Andrea’s work has paid off, sustainable awareness is now in the Wikimedia Foundation’s annual plan. There is a will to look into our carbon footprint and create a roadmap for reducing our environmental impact.

– This makes me happy. Once things are in the roadmap, they will be in the annual plan, they will get founded and carried out. I started the Sustainability Initiative back at Wikimania Mexico City in 2015, I am very impatient, he adds.

This is Lukas Mezger’s advice on being an activist:

  1. Find allies. Talk to people, tell inspiring stories and find others to work with.
  2. Focus. Have a clear and distinct agenda about what you want to do. Make clear proposals.
  3. Celebrate. Do not complain about things you have not achieved, celebrate what you have done.

If you are a registered Wikimedia community member, you can support the Sustainability Initiative.

Read the Carbon Footprint Report by Wikimedia Foundation: Wikimedia Foundation Sustainability Assessment and Carbon Footprint.

Logo: the Sustainability Initiative

Logo: Blinry CC BY-SA 4.0

Related links: 

 

The post Lukas Mezger – Wikimedia Sustainability Initiative appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-11-29 av Gitta Wilén
Blogg – Wikimedia Sverige

Greta Doçi – öppna data som ett verktyg för kvalitet i utbildning

English version below

Följande intervju gjordes under Wikimania 2019 i Stockholm, Wikimedia-gemenskapens årliga konferens. De åsikter som uttrycks här nedan är personens egna. Den här konferensen är en plats för att berätta sina historier, utbyta idéer och möta nya och gamla vänner.

Wikimania 2019 organiserades av Wikimedia Foundation och arrangerades av Wikimedia Sverige. Den samlade hundratals wikimedianer från hela världen. Årets tema var: Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen.

Greta Doçi – öppna data som ett verktyg för kvalitet i utbildning

Greta Doçi
Greta Doçi, wikimedian, volontär och mjukvaruutvecklare, deltog i det hackathon som hölls dagarna innan Wikimania 2019. Foto: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0. Via Wikimedia Commons.

Jag tror på att mänskligheten bör dela för att utvecklas. Annars kommer vi aldrig att få veta vad som finns där, vad som gömmer sig bakom dörren. Öppen källkod, öppen kunskap, fri mjukvara och verktyget Wikipedia, kan vara en plattform för det, säger Greta Doçi, wikimedian och mjukvaruutvecklare inom öppen källkod.

Greta Doçi är övertygad om att Wikipedia är ett bra verktyg för utbildning, både för att undervisa om världen och dess mångfald och för att lära oss om hur vi kan samarbeta med varandra.

Wikiversum drivs av öppen källkod och fri mjukvara. Med öppen källkod menas oftast mjukvaran och koden som det bygger på. Det betyder att användare fritt kan använda och bearbeta mjukvaran, att de kan kopiera och distribuera mjukvaran, med eller utan några förändringar.

– Personligen gillar jag öppen källkod på grund av gemenskapen och att det ger oss möjligheten att bygga våra egna projekt. Du kan vara med och bidra om och när du har kunskapen, säger Greta Doçi, som lägger in timmar med arbete på kod för en öppen värld.

Greta Doçi är en mjukvaruutvecklare från Albanien som har bott i Berlin under det senaste året. Efter att ha haft en praktikplats på Wikimedia Deutschland i sex månader, arbetar hon nu på Nextcloud, ett företag som erbjuder en samling av program som är tillgängligt för kunder via molnet och som bygger på öppen källkod.

Öppen källkod för en hållbar framtid

Greta tror inte att centralisering är någon bra idé generellt. Att skapa en struktur som är beroende av en person eller ett företag skapar en sårbarhet. Det kommer att finnas en risk för maktmissbruk och en ovilja att göra förändringar.

– Å ena sidan vill vi att all kunskap ska finnas på en plats där alla kan komma åt den, till exempel i WikiData och på Wikipedia. Men å andra sidan bör det vara decentraliserat, där alla kan bidra och använda det utan några copyrightbegränsningar. Ju fler människor som är inblandade i beslutsfattandet, desto stabilare grund är det för en hållbar framtid.

Engagera dig i öppenhet och i Wikimedia

Om du har tekniska kunskaper och vill bidra till de olika Wikimedia-projekten på en professionell nivå som utvecklare, kan du gå till förstasidan klicka på den länk som säger: “Deltagande”.

–  Du kommer så klart till en Wikisida med massor av information som kommer att hjälpa dig att hitta allt som du behöver veta för att gå med i ett team. Det finns också IRC-kanaler, chattkanaler och e-postadresser. Du kan skicka ett mejl, så kommer teamet att berätta hur du kan engagera dig. Tech-folket har också många event. Information om dessa får du via banners som ligger överst på var och en av de olika språkversionerna, berättar Greta.

En call out för kvinnor som vill utveckla för Wikimedia

Det finns fortfarande färre kvinnor som är utvecklare inom Wikimedia än män. Det här är något som Greta Doçi vill se en ändring på.

– Jag har arbetat med mångfaldsfrågor i sex år nu, men det tar tid att göra förändringar.

Wikidata projektet

Det mest intressanta teknikprojektet är Wikidata, som Greta Doçi tänker är framtiden.

– Jag ser fram emot till när jag kan köpa min egna virtuella assisten som jag kan fråga vad som helst och den kommer att svara med information som jag har varit en del av att skriva, säger Greta och ler.

Så här engagerar du dig i Wikimedia rörelsen

Deltagande: Wikidata.

Relaterade länkar:

 

In English

The following interview was made during Wikimania 2019 in Stockholm, an annual conference for the Wikimedia community. The opinions expressed below are the person’s own. This conference is a place for telling stories, exchanging ideas and to meet new and old friends. 

Wikimania 2019 was organized by the Wikimedia Foundation and hosted by Wikimedia Sverige. It gathered hundreds of Wikimedians from around the world. The theme this year was: Stronger together: Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals.

Greta Doçi – open data as a tool for quality in education

Greta Doçi
Greta Doçi, Wikimedian, volunteer and software engineer, attended the hackathon, the pre-event at Wikimania 2019, in Stockholm. Photo: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0. Via Wikimedia Commons.

I believe that humanity should share to develop. If we do not do that, we will never know what is there, what is behind the door. Open source, open knowledge, free software and the tool Wikipedia, is the platform for it, says Greta Doçi, a Wikimedian and software engineer working in an open source environment.

Greta Doçi believes that Wikipedia is a great tool for education, both for teaching about the diverse world we are living in and for people to learn how to collaborate with each other.

The Wiki universe runs on open source and free software. By open source you normally refer to the software and the code behind it, which means that users are free to use the software and to copy and redistribute the software, with or without changes.

– Personally, I like open source because of the community and that it gives us the power to build our own projects. You have the opportunity to contribute if and when you have the knowledge, says Greta Doçi, who is putting in hours of code for a better and open world.

Greta Doçi is a software engineer from Albania, who has been living in Berlin for the last year. After doing an internship for six months at Wikimedia Deutschland, she is now working as an intern at Nextcloud (an open source suite of client-server software for creating and using file hosting services).

Open source for a sustainable future

She does not believe that centralization in general is a good idea. Creating a structure depending on someone or a company makes it vulnerable. There will be a risk for power abuse and a resistance to make changes.

– On the one hand we want the whole knowledge to be at a place where everybody can access it, for example in WikiData and on Wikipedia. But on the other hand, it should be decentralized, so everyone can contribute and use it without any copyright restrictions. The more people are involved in the decision making, the better foundation for a sustainable future.

Get involved in the open movement and in Wikimedia

If you have got the technical skills and want to contribute to the Wikimedia projects at a professional level as a developer, you can go to the front page at any language version and click on the link that says: “Get involved”.

– And of course it is a Wikipage with lots of information that will help you find everything you need to know to join a team. There are also IRC channels, chat channels and email addresses. You can send an email and the team will tell you how to get involved. The tech people are also doing a lot of events, you will get information about that as banners on top of the different language version of the Wikipedia pages, she says.

A call out for Wikimedian women volunteer developers

There are still fewer Wikimedian women volunteer developers than men. This is something that Greta Doçi would like to see change.

– I have been working with diversity issues for six years now, but it takes time to make changes.

The Wikidata project

The most interesting tech project is Wikidata, which Greta Doçi thinks is the future.

– I am looking forward to when I can buy my virtual assistant that I can ask about anything and it will answer me with information that I have been a part of writing, she says and smiles.

How to get involved in the Wikimedia movement

Get involved: Wikidata.

Related links:

The post Greta Doçi – öppna data som ett verktyg för kvalitet i utbildning appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-11-27 av Mattias Axell
:DFRI

Många ville lära sig tips för integritet och digital säkerhet på Internetdagarna 2019!

DFRI var under 25-26 november på Internetdagarna 2019 för att lära, rådge och tipsa konferensdeltagare om integritets- och säkerhet på internet.

Under två dagar representerades DFRI av fyra medlemmar som lärde ut olika tips kring integritet och digital säkerhet kopplat till internet, för både mobil- och datoranvändning.

Många konferensdeltagare tog hjälp av DFRI under lunch- och fikapauser. DFRI är mycket nöjda med insatsen och samarbetet med Internetstiftelsen som ligger bakom den årligt återkommande konferensen Internetdagarna.

2019-11-26 av Gitta Wilén
Blogg – Wikimedia Sverige

Humanitarian OpenStreetMap – crowdsourcad öppna data ger underlag för bättre beslut

English version below

Följande intervju gjordes under Wikimania 2019 i Stockholm, Wikimediagemenskapens årliga konferens. De åsikter som uttrycks här nedan är personens egna. Den här konferensen är en plats för att berätta sina historier, utbyta idéer och möta nya och gamla vänner.

Wikimania 2019 organiserades av Wikimedia Foundation med Wikimedia Sverige som värd. Den samlade hundratals wikimedianer från hela världen. Årets tema var: Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen

Humanitarian OpenStreetMap – crowdsourcad öppna data ger underlag för bättre beslut

Tyler Radford, Humanitarian OpenStreeMap.
Tyler Radford, chef för Humanitarian OpenStreetMap Team, en av de inbjudna talarna till Wikimania 2019 i Stockholm. Foto: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0. Via Wikimedia Commons. 

HOT, Humanitarian OpenStreetMap Team, är ett internationellt team som uteslutande ägnar sig åt humanitära åtgärder och samhällsutveckling med hjälp av öppna data. Det är en ideell organisation som arbetar med att tillföra data till de digitala kartornas grå ytor, där det saknas information och där människor befinner sig i nöd.

Tyler Radford, som är chef för Humanitarian OpenStreetMap Team, har arbetat med HOT sedan 2015. Det är en position som passar honom väl, eftersom han både är en erfaren IT-konsult och har arbetat med katastrofhjälp vid FN och amerikanska Röda Korset.

– Mitt arbete på HOT är en mix av mina tidigare arbetserfarenheter. Vi är både en organisation som använder och utvecklar digital teknologi, och en humanitär ideell organisation.

OpenStreetMap var vid starten ett projekt som huvudsakligen fokuserade på att skapa digitala kartor över Storbritannien.

– På den tiden, 2005, tänkte vi inte riktigt på det som öppen och fri kunskap. Vi visste inte vad det skulle komma att utvecklas till, vi skapade coola funktioner. Det var omöjligt att föreställa sig hur det skulle komma att se ut 15 år senare, berättar Tyler.

Behovet av kartor under humanitära kriser

Vid 2010, då rörelsen var fem år gammal, skakades Haiti av ett kraftigt jordskalv. Omkring 200 000 människor dog i jordbävningen och många statliga institutioner förstördes. Det drogs igång en stor internationell hjälpinsats. När de humanitära organisationerna och den amerikanska regeringen anlände till Haiti, saknades information om var de kunde hitta skadade och möjliga överlevande. Ett av de största problemen var bristen på kartor med detaljerad information.

– Vid den här tiden fanns det medlemmar i vår gemenskap som funderade på om det skulle gå att använda OpenStreetMap som ett sätt att hjälpa till, genom att ta fram uppdaterade kartor med information om var det fanns människor som var drabbade och som fortfarande satt fast under byggnader och var det behövdes en räddningsinsats.

OpenStreetMap-gemenskapen fick tillgång till satellitbilder över Haiti och HOT startade en så kallad “kriskartläggning”. De samlade snabbt ihop den data som var publik online och satte ihop den på ett sätt som kunde användas av hjälparbetarna. HOT:s partner på Ushahidi skapade en plattform som gjorde det möjligt att visualisera hjälpbehovet som ett lager ovanpå OpenStreetMap. Det gjorde det möjligt för människor att skicka in textmeddelanden, som översattes till engelska av volontärer och placerades på kartan.

– Vi digitaliserade satellitbilderna, byggde kartor och gjorde dem sedan tillgängliga för hjälparbetarna på plats. Så här gick det till när Humanitarian OpenStreetMap startade. Vi är OpenStreetMap, men HOT har ett speciellt intresse för att använda tekniken främst för humanitära ändamål.

Det som startade med en mindre grupp av volontärer 2010, har nu vuxit till en separat ideell förening och en global gemenskap. HOT fungerar som en länk mellan OSM-gemenskapen och de humanitära organisationerna. De tillhandahåller teknologi, verktyg, träning och kunskap. Tyler Radford tänker att HOT har det gemensamt med Wikimediarörelsen, att det är en organisation med en bred gemenskap.

– Vi är en global gemenskap med människor som arbetar för att tillgängliggöra kunskap om vår fysiska värld. Precis som att Wikimedia har visionen om all kunskap till alla människor, är vi fokuserade på kunskap om vår omgivning, att kartlägga och publicera den på OpenStreetMap.

Tyler Radford berättar att HOT främst arbetar med att kartlägga där få andra gör det. Just nu håller de på att starta ett projekt i de östra provinserna i Demokratiska republiken Kongo. Där pågår just nu det näst största ebolautbrottet i historien.

– Det kan komma som en överraskning, men vi har ingen bra information om var det äger rum. Utbrottet pågår i mycket avlägsna områden, ofta känner vi inte till byarnas namn på det lokala språket. När människor kommer in för behandling är informationen om de drabbade byarna inte tillgänglig för den medicinska personalen som är på plats.

Fylla i luckorna 

När du söker efter platser där HOT-teamen arbetar i någon av kartapparna, kommer du ofta att se en grå yta. Det saknas data för kartan, trots att det kan bo tusentals människor i dessa områden.

– När du tittar på kartan över norra Uganda på gränsen till Södra Sudan i din mobil, har många av dessa områden en grå yta och inget mer. Det finns inga utmärkta vägar, inga byggnader, inga gator, inga gatunamn, ingenting. Det här området är världens näst största flyktingläger. En miljon människor lever där, men det syns ingenting på kartan. Vi tycker verkligen att det är orättvist mot människorna som bor där.

HOT hjälper dem nu att kartlägga sina egna samhällen. De börjar med grundläggande information såsom gator och byggnader, med hjälp av satellitbilder.

– Men du kan inte se allt där uppifrån, du vet inte om byggnaden är någons hem, en skola eller ett sjukhus. Det är därför som det finns volontärer på plats, som kan ta sig till dessa områden. Vår volontärgemenskap arbetar både online och på plats.

Användbar metadata

Volontärerna som är på plats använder mobiltelefoner för att skriva in information om området i ett e-formulär som skickas till OpenStreetMap. Det är viktig information om till exempel källor med vatten, vattentankar, var det finns toaletter, om dessa har belysning och är säkra att använda om natten och så vidare. Den digitala kartan har rum för en obegränsad mängd av användbar metadata.

När volontärerna kartlägger en byggnad på OpenStreetMap, kan de också lägga till metadata om vilken sorts byggnad det är. Om det är en skola kan de också lägga till information om vilken typ av faciliteter som finns där, har byggnaden toaletter, finns det några lärare, vilka ämnen undervisar de i, vilka åldrar har barnen som går på skolan med mera. Allt går in i en stor databas som kan visualiseras utifrån vilken typ av information som är användbar för hjälparbetaren som arbetar i just det området.

För att bli en “kartläggare” behöver du skapa ett konto och kunna lägga in information på en mobiltelefon eller en dator.

– Det är på liknande sätt som att redigera på Wikipedia, alla kan skriva och uppdatera. Efter det sker en valideringsprocess, ytterligare en person granskar det som skrivs. Vår vision är att dela summan av all geografisk data och att göra det möjligt för alla att bidra.

Att kartlägga världen brukade vara något för forskningsresande som ritade sin bild av världen. HOT vill ändra på det genom att tillhandahålla verktygen och kunskap om att kartlägga, då kan människor välja vilken information som de vill lägga in eller ej.

– I de sammanhang där vi arbetar, kan vi se att fördelarna med att ha sitt eget samhälle på kartan överväger eventuella nackdelar. Men i svåra humanitära situationer är det inte alltid så, speciellt där det finns aktiva konflikter. Vi är extremt noga med vilken information som läggs på kartan och vilka som gör kartläggningen. Det är ett beslut som tas av gemenskapen på platsen. Den som gör kartläggningen kan vara öppen med vem hen är eller välja att vara anonym på grund av säkerhetsskäl, på samma sätt som du kan välja att vara anonym på Wikipedia.

OpenStreetMap och Wikidata

På OpenStreetMap kan du lägga till en Wikidata-tagg på ett objekt, och på Wikipedia kan du lägga in en OpenStreetMap-karta i en artikel. Wikipedia och OpenStreetMap har kopplingar, men Tyler Radford ser att den stora vinsten skulle vara att våra respektive gemenskaper gör saker tillsammans.

– Det är två globala gemenskaper med människor som är intresserade av öppen data, öppen kunskap och öppen information. Vi gör saker på lite olika sätt, men vi har båda som mål att finnas och verka på så många platser som möjligt.

Tyler Radford tänker att den stora möjligheten ligger i att vi samarbetar

– Jag ser så många kopplingar här, Wikimediarörelsen är lite som vårt storasyskon. Ni har varit med lite längre och tillväxten i er gemenskap är otrolig. Det är viktigt att våra gemenskaper pratar med varandra. Låt oss göra gemensamma projekt och se vad vi kan lära oss av det. Vi välkomnar alla att komma till våra OpenStreetMap-konferenser.

 

Relaterade länkar: 

 

In English

The following interview was made during Wikimania 2019 in Stockholm, an annual conference for the Wikimedia community. The opinions expressed below are the person’s own. This conference is a place for telling stories, exchanging ideas and to meet new and old friends. 

Wikimania 2019 was organized by the Wikimedia Foundation and hosted by Wikimedia Sverige. It gathered hundreds of Wikimedians from around the world. The theme this year was: Stronger together: Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals.

Humanitarian OpenStreetMap – crowdsourced open data for better decision making

Tyler Radford, Humanitarian OpenStreetMap.Tyler Radford, Executive Director for the Humanitarian OpenStreetMap Team, one of the invited speakers at Wikimania 2019 in Stockholm. Photo: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0. Via Wikimedia Commons.

HOT, Humanitarian OpenStreetMap Team, is an international team dedicated to humanitarian action and community development through open mapping. The non profit organization is working on filling out the grey areas on the digital map, where there is lack of data and people are in need.

Tyler Radford, Executive Director for the Humanitarian OpenStreetMap Team, has been working with HOT since 2015. It is a position that suits him well, he is an experienced technology consultant and has been working with disaster relief at the UN and the American Red Cross.

– My work with HOT is a mixture of my previous work experiences. We are an organisation that are using and developing technology, we are also a humanitarian organisation and a NGO.

In the beginning, OpenStreetMap was a project that was mainly focusing on mapping the United Kingdom.

– Back in 2005 we did not really think of it as free and open knowledge. We could not fully know what was going to happen at that point, we created cool features. It was hard to envision what it would look like 15 years later, Tyler says.

The need of maps in humanitarian crisis

At 2010, when the movement was five years old, there was a massive earthquake in Haiti. One of the major problems was the lack of maps with detailed information. 200,000 people died in the earthquake and many governmental institutions were destroyed in the process. There were a huge international relief effort. As the humanitarian organisations and the US government were arriving in Haiti, there was almost no information on where to find people, injured or possibly still alive.

– There were a number of people in our community at that time who thought about using OpenStreetMap as a way to help, by providing updated maps and information on where people were affected, and where people were still trapped under buildings and needed to be rescued.

The OpenStreetMap community got access to satellite imagery over Haiti. HOT started the so called “crisis mapping”, to rapidly gather the publicly available data online and bring it together in a way that could be used by humanitarians. Their partners at Ushahidi created a platform allowing you to visualize requests for help layered on top of OpenStreetMap. People could send in text messages which got translated into English by volunteers and plotted on a map.

– We started digitizing the imagery, building a map and making it available to the responders on the ground. This is really were Humanitarian OpenStreetMap got started. We are OpenStreetMap, but HOT has a special interest in using it mainly for humanitarian purposes.

What started as a group with a few hundred volunteers 2010, has grown into a separate NGO and global community. HOT serves as a connection between the OSM community and humanitarian organisations, providing technology, tools, training and knowledge. Tyler Radford believes that they are in some way similar to the Wikipedia movement. There is an organisation and a broader community.

– We are a global community with people working to make knowledge about our physical world available. Just like Wikimedia’s vision is about all knowledge for all humans, we are focused on knowledge about our physical world, our environment, to map and publish this knowledge on OpenStreetMap.

Tyler Radford says that HOT is mostly mapping where very few other people are. Right now they are starting a project in the Eastern Democratic Republic of Congo where the second largest Ebola outbreak in history is happening.

– What might surprise people is that we do not have good information on where it is taking place. This outbreak is happening in very remote locations, we do not often know the name of the villages in the local languages. When people come in for treatment, the information about affected villages is not available to the medical personnel on the ground.

Filling in the gaps 

When you search for the places where the HOT teams are working, in any map application, you would often see a grey background. There is a lack of data available on the map, even though sometimes are thousands of people living in the area.

– If you look at the map in your mobile, at Northern Uganda on the border of South Sudan, many of those locations are just a grey background and nothing more, no roads, no buildings, no street names, nothing. This area is the second largest refugee settlement in the world, one million people are living there but it appears as nothing on the map. We really feel it is an injustice to the people who are living there.

HOT are now helping them to map their communities, starting with basic information like streets and buildings, using satellite images.

– But you can not see everything from up there, you do not know if the building is someone’s home, a school or a hospital. That is why there are volunteers on the ground that can go to those locations. Our volunteer community works both online and on the ground.

Useful meta data

The on-ground volunteers are using mobile phones to enter information about the area in a mobile survey that goes into OpenStreetMap. Important information like: wells and water tanks where people can find water, and where there are toilets. Does it have lighting for safe use during the night and so on. The digital map has room for unlimited amount of useful metadata.

When they are mapping a building on OpenStreetMap, volunteers are also able to add metadata about what kind of building it is. If it is a school, you can add information about what kind of facilities there is, does the building have toilets, are there any teachers, what subjects are they teaching, what are the ages of the children that attends the school and so on. It all goes into a huge database and can be visualised depending on what kind of information is useful for the humanitarians that are working in the area.

To become a “mapper” you have to register an account and be able to add information on your mobile phone or a computer.

– It is similar to editing on Wikipedia, anyone can edit and update. Then there is a process by which we have a validation step, a second person who reviews those edits. Our vision is to share the sum of all geographical data and to make it possible for everyone to contribute.

Mapping the world used to be an expeditionary thing, people draw their vision of the world. HOT wants to change that perception by providing the tools and the open knowledge for mapping, then people can choose to add information or not.

– In many contexts where we are working, we can see that the advantages of having your community on the map outweighs the disadvantages, in humanitarian situations that is not always the case, especially where there are active conflicts. We are extremely sensitive to what goes onto the map and who is doing the mapping. It is a decision made by the community on the ground. The individual doing the mapping can choose to identify themselves or remain anonymous for safety reasons, as you can choose to be anonymous on Wikipedia.

OpenStreetMap and Wikidata

Within OpenStreetMap you can add Wikidata tags to any object, and on Wikipedia you can add a OpenStreetMap map to an article. The Wikimedia movement and Openstreetmap does have interlinkages, but Tyler Radford sees the bigger potential for collaboration on the community level.

– We have these global communities of people who are interested in open data, open knowledge and open information. We just do it in slightly different ways, but we both have this goal of working in as many locations as possible.

Tyler Radford thinks that the big collaboration opportunity is to join forces.

– I feel there are so many interconnections here, the Wikimedia movement are a little bit like our big sister/brother, you have been around little bit longer and your community growth has been amazing. Keeping our communities talking with each other is important. Let us do projects together and see what we can learn from this. We invite everyone to come to our OpenStreetMap conferences.

 

Related links: 

The post Humanitarian OpenStreetMap – crowdsourcad öppna data ger underlag för bättre beslut appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-11-26 av Tore Danielsson
Blogg – Wikimedia Sverige

Wikipedia i biblioteken

Biblioteken är en bra plats för att hitta källor till Wikipedia-artiklar! Foto: Sandra Åhman (Stockholms Kvinnohistoriska) CC BY-SA 4.0.

Biblioteken och Wikipedia har mycket gemensamt. Båda är platser som förmedlar kunskap. Biblioteken har böcker och kunniga bibliotekarier och Wikipedia har användare som behöver källbelägga sina artiklar. Biblioteken är som gjorda för att ha kreativa möten där fri kunskap och skrivande står i centrum.

Länk till artikeln Vad är fri kunskap? på Digiteket. Bild: Tore Danielsson (WMSE) CC BY-SA 4.0.

Wikimedia Sverige utbildar bibliotekspersonal

I januari startar en utbildning för bibliotekspersonal på fem i orter i Sverige, där Wikimedia Sverige går igenom hur man kan använda Wikipedia som ett verktyg för att öka den digitala kompetensen hos bibliotekspersonal. I förlängningen kommer denna kunskap också förmedlas vidare till allmänheten.

Utbildningen inleds med att bibliotekspersonalen tar del av kurser och artiklar på lärplattformen Digiteket, där Wikimedia Sverige bidrar med två artiklar och fem kurser. Dessa artiklar och kurser finns fritt tillgängliga för alla som är intresserade, även för de som inte jobbar på bibliotek.

Länk till artikeln Vad är Wikipedia? på Digiteket. Bild: Tore Danielsson (WMSE) CC BY-SA 4.0.

Artiklarna och kurserna på Digiteket

De två artiklarna ligger redan uppe på Digiteket, du når dem via länkarna under bilderna ovan . Kurserna publiceras under de kommande två veckorna. Namnen på kurserna är:

  • Skriva på Wikipedia.
  • Samarbeta på Wikipedia.
  • Hantera bilder och illustrera artiklar.
  • Introduktion till och enklare redigering i Wikidata.
  • Så genomför du en egen workshop med Wikipedia som plattform.

I kurserna får du lära dig hur du kommer igång med att skriva på Wikipedia. Wikipedia är en neutral plattform som är utvecklad för samarbeten och alla bidrag är välkomna. Det man påbörjar en dag kan en annan person fortsätta med nästa dag. Det man skriver tillsammans på Wikipedia tillhör alla och får fritt återanvändas genom den Creative Common-licens, CC BY-SA 3.0, som gäller för hela encyklopedin.

Utbildningen är en del av Digitalt först med användaren i fokus

Bakgrunden till utbildningen, kurserna och artiklarna är ett samarbete mellan projektet Digitalt först med användaren i fokus och Wikimedia Sverige. Målet är att öka den digitala kunskapen kring Wikipedia för de som arbetar på biblioteken. Utbildningen riktar sig till bibliotekarier, men artiklarna och kurserna ligger fritt tillgängliga på Digiteket för alla som är intresserade.

 

The post Wikipedia i biblioteken appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-11-25 av Mattias Axell
:DFRI

DFRI lär ut säkerhets- och integritetstips på Internetdagarna 2019

Du kan träffa DFRI på Internetdagarna 2019!

25 och 26 november firar de årliga Internetdagarna 20-årsjubileum, och DFRI är på plats och informerar om integritet på nätet och vår verksamhet: att värna yttrandefrihet, transparens och informationsfrihet, personlig integritet och människors rätt att själva bestämma över sin personliga information och sina digitala spår.

– Varför pratar vi inte mer om mänskliga rättigheter på nätet, jättebra att ni är här, säger en av besökarna.

– Jag har inte alls tänkt på hur viktigt det är med lösenord säger en annan.

DFRI tipsar också om olika verktyg för att skydda sina data.

1) Sökmotorer som DuckDuckGo.com eller Startpage.com.

2) Appen Signal för att ersätta SMS, MMS och telefonsamtal. Appen krypterar meddelanden och röst- eller videosamtal mellan Signalanvändare.

3) Verktyget Nextcloud för att lagra filer, dela dokument och jobba tillsammans utan spårning. Här finns också kalender, uppgiftshantering och chatt.

Fler tips om integritetsvänliga verktyg och guider kan du hitta här:
https://ssd.eff.org/
https://securityinabox.org/en/

2019-11-22 av Jan Ainali
Blogg – Wikimedia Sverige

Wikipediapoddens återkomst

Det här är ett gästinlägg från Jan Ainali och Magnus Olsson, Wikipedianer, Wikimedianer och poddledare. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Vi, Jan Ainali och Magnus Olsson, gjorde en omstart av Wikipediapodden inför Wikimania, som hölls i Stockholm i augusti 2019. Jag, Jan, hade idén och en viss övertalning krävdes för att få med Magnus.

Wikipediapodden är en podd om Wikipedia på svenska som skapades 2014 av Håkan Wester och Gustav Lundin. Det första avsnittet publicerades den 5 september och huvudtemat var Wikipedia i skolan. Jag,  Jan Ainali, var gäst redan i premiären. Den första omgången bestod av två säsonger och 19 avsnitt åren 2014–2015. En tredje säsong påbörjades 2016 men den kom av sig redan efter ett inspelat avsnitt.

Vad händer i världen?

Det är inte jättevanligt med Wikipediapoddar i världen generellt, de som finns brukar vara komedipoddar där en artikel slumpas fram eller på annat sätt väljs, och sen sitter några och spånar mer eller mindre fritt om ämnet eller oftast något helt annat med Wikipedia endast i titeln som alibi. Bland de som faktiskt handlar om Wikipedia kan nämnas (mest historiska) Wikipedia Weekly och Wikijabber.

Wikimania och återkomsten

De tidigare avsnitten av Wikipediapodden hade ett tema, men jag (Jan) presenterade ett koncept med stående punkter och med Wikimania som en huvudpunkt.

De andra fasta punkterna är Aktuellt från svenska Wikipedia, som är mitt (Magnus), ansvar, och Internationella nyheter, Mjukvarunyheter, som, jag (Jan) har huvudansvar för, sen väljs en personlig artikel, Veckans Wikipedia-artikel och vi avslutar med att uppmärksamma aktuella Wikipediaträffar.

Magnus Olsson
Magnus från sin inspelningsplats.

Jag (Jan) ordnade webbsidan, wikipediapodden.se, förberedde podcastaggregatorer för den nystartade podden. En Facebooksida och Twitterkonto skapades, bidrag från Wikimedia Sverige för server, domän och omdirigeringar beviljades efter ansökning, vars teknikpool också fixat utrustning som mikrofoner. Inte minst hittade Jag (Jan) den fantastiska vinjettmusiken, surf-country låten Surf Shimmy av Kevin Mcleod. Den finns under fri licens, så klart, och det gör samtliga avsnitt också. En mikrofon lånades hem av mig (Magnus) från Wikimedia Sveriges teknikpool. Där går det också att låna saker som kameror, stativ, framförallt sånt, men det går också till exempel att få tillgång till en ”badge-making-machine”, och gör sina egna promo-knappar. Så länge det främjar fri kunskap, såklart.

Jan redigerar Wikipediapodden

Jan från sin inspelningsplats.

Sedan jag (Jan) krattat manegen var det bara att köra! Avsnitten görs i formen “inspelad-live”, där jag redigerar bort något i en efterlyssning. Oftast har vi suttit på olika platser men under ett par avsnitt inför och efter Wikimania kunde vi sitta tillsammans i Magnus vardagsrum. Efter återkomsten har Wikipediapodden också haft gäster, och första gästen var Eric Luth som var konferensgeneral för Wikimania 2019. Han tog sig tid i den mest hektiska tiden av förberedelser, och presenterade sin Wikipediaartikel om travhästen Aubrion du Gers, med ett enastående vinnarfacit på Wikipedia presenterad som vilken idrottspersonlighet som helst. Strax innan uppmärksamheten i podden hade hästen avlidit efter en krock med en annan häst.

Specialare

Inför Wikimania lovade jag ( Jan) specialavsnitt och inledde med ett avsnitt med GLAM-wikimedianen Tore Danielsson, anställd på Wikimedia Sverige. Under Wikimania var vi båda volontärer, och inte mycket tid fanns att uppbringa för poddande. Trots det ordnade jag knappt tio stycken specialavsnitt med dignitärer som Årets Wikimedian Émna Mizouni, Wikimedia Foundations VD Katherine Maher och programmeraren Alicia Fagerving, i ett någorlunda tyst rum under avslutningsfesten.

Wikipediapodden om

I ett par avsnitt efter Wikimania följde vi upp konferensen i wikimaniaprogrampunkten. Bland annat kunde vi välkomna vår andra gäst, Gitta Wilen, kommunikatör på Wikimedia Sverige. Hon hade fått en nyvunnen fascination för kartor, dels geografiska, men även individuella kartläggningar och uppfattningar om kartor. Senare ersattes Wikimaniapunkten till förmån för det nya inslaget Wikipediapodden om. Det är en öppen där vi tycker till, och försöker presentera vår bild, av svenskspråkiga Wikipedia, dess riktlinjer och riktning, konstigheter och verkligheter.

Disclaimer

Naturligtvis är Wikipediapodden i första hand två enskilda Wikipedianers syn på Wikimedia-projekten i allmänhet och svenskspråkiga Wikipedia i synnerhet. Det finns inget mandat varken från Wikipedias gemenskap eller föreningen Wikimedia Sverige. Förhoppningsvis bygger ändå våra åsikter på någon sorts insikter efter snart 25 år totalt i branschen. Åsikter baserade på insikter; kanske ska det bli en undertitel till podden?

Hur känns det?

Jag (Magnus) har aldrig presenterat mig som en talare, och ryggmärgsreaktionen var Nej! när Jan frågade. Samtidigt lite nyfiken och hur illa kan det bli? Det är ju bara att testa, spela in en gång och blir det katastrof så finns det papperskorgar på nästan alla datorer. Jan var aningen tryggare, efter flera besök i både radio- och TV-studier. Dessutom drog Jan det stora lasset i förberedelser och programpunktshanterande. Rollfördelningen är att jag (Magnus) pratar mer ur magkänsla och på volley medan Jan mer sansat ifrågasätter, inte minst med wikipediafrasen “källa på det?”. Samtidigt är det jag (Magnus) som studerat programpunkterna och skrivit anteckningar och noter, medan Jan memorerar och pratar från blankt papper.

Helt klart adrenalinskapande i varje fall, inte minst att lyssna på sig själv. Jan gör en genomlyssning och klipper bort det värsta svamlandet. jag (Magnus)  är mer masochistisk och väljer att lyssna så fort avsnittet släppts. I början gjorde det riktigt ont, det tog några avsnitt att vänja sig vid en förfärligt bred dialekt som i egna öron klingar välartikulerad professor i lingvistik och retorik men i själva verket låter som en skinhead från Solna som hejar på AIK och tycker kungen är bra.

Hur går det för Wikipediapodden?

Eftersom att vi inte har installerat några spårningsmekanismer, och nästan inte har tillgång till statistik på några av de externa plattformarna är det lite svårt att säga hur många lyssnare vi har. Men det finns ett antal indikatorer som ger ett spann i alla fall.

Eftersom att vår webbserver i sig talar om hur många gånger en fil har laddats ned kan vi ana det teoretiska maximala antalet lyssnare (under förutsättning att andra plattformar inte spar vår fil i sin cache). Där kan vi se att det mest nedladdade avsnittet är avsnitt 22 som har laddats ned hela 4059 gånger. Men det är så mycket att det finns anledning att tro att den stora mängden kommer från att dessa sajter med jämna mellanrum frågar om filen finns kvar genom att göra ett anrop.

På Spotify får vi lite statistik, där kan vi se hur många som har lyssnat på avsnitten och där har det mest laddade avsnittet (också nummer 22) lyssnats på 39 gånger.

Slutligen kan vi ana att våra fans också följer oss i sociala medier. På Twitter har vi 37 följare och Facebook 23.

En försiktig uppskattning baserat på all den data som vi har tillgänglig skulle kunna bli att det är minst 40 lyssnare spritt över alla plattformar. Det kan naturligtvis vara fler än 100, det är inte en orimlig gissning, men den spekulationen är lite vildare än programmets etos.

Tipsa redaktionen!

Den hårt arbetande redaktionen, Jan och Magnus, vill naturligtvis ha tips. Vad ska vi ta upp i podden? På Wikipediapodden om, eller Veckans artikel eller vad som helst. Programpunkterna är inte huggna i sten, eller i så fall i en väldigt mjuk bergart. Naturligtvis vill vi ha gäster också, hojta om ni vill vara med eller om ni tycker någon borde vara med, gärna på vår projektsida.

Vi hörs på ställen där podcasts hörs eller gå direkt till wikipediapodden.se för att lyssna eller prenumerera!

Jan Ainali och Magnus Olsson

 

 

 

The post Wikipediapoddens återkomst appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-11-13 av Sus Andersson
:DFRI

Lagrådsremiss om hemlig dataavläsning

Regeringen har i oktober lämnat en lagrådsremiss om hemlig dataavläsning. DFRI:s kritiska remissvar från förra året nämns flera gånger – men regeringen väljer att ändå gå vidare med ett lagförslag. Det föreslås träda i kraft den 1 mars 2020.


Misstänkta brottslingar använder allt oftare kryptering, som gör det svårt att spåra dem via de metoder som brottsbekämpande myndigheter använder idag, som exempelvis hemlig avlyssning. Därför vill regeringen få till en lag som gör det möjligt att placera spionprogram i exempelvis misstänktas datorer och mobiltelefoner. Systemskydd ska kunna brytas eller kringgås och tekniska sårbarheter ska få utnyttjas.


När förslaget kom lämnade DFRI ett mycket kritiskt remissvar. DFRI ser förslaget om hemligt dataavläsning som ett synnerligen omfattande intrång i rätten till privatliv och skyddet av den personliga integriteten. Dessutom kan verktyg som används för hemlig dataavläsning också innebära stora risker för hela samhället. Genom att aktivt söka efter eller köpa sårbarheter i informationssystem och sedan bygga verktyg för att utnyttja dessa säkerhetsluckor utsätts allmänheten för stora risker. 


I lagrådsremissen avfärdar regeringen de kritiska synpunkter som inkommit från DFRI och flera andra remissinstanser. De risker som uppstår till följd av minskad informationssäkerhet kan enligt regeringen accepteras.

DFRI anser att målet med brottsbekämpning borde vara att göra tillvaron säkrare för landets invånare, inte att utsätta oskyldiga för större risker!

2019-11-12 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

Skicka in synpunkter om artikel 17!

Den 26 mars röstade en majoritet av Europaparlamentets ledamöter ja till ett nytt upphovsrättsdirektiv för en digital inre marknad. Efter medlemsstaternas godkännande i rådet har varje medlemsstat två år på sig att genomföra direktivet i nationell lagstiftning. Det innebär att Sverige senast sommaren 2021 måste ha ändrat och uppdaterat svensk lagstiftning så att den är i enlighet med EU-direktivet.

I Sverige ansvarar Justitiedepartementet för att ta fram ett förslag till hur direktivet kan genomföras i Sverige. Just nu inhämtar de synpunkter från organisationer och företag baserade i Sverige om hur direktivets olika artiklar bäst bör genomföras. På fredag, 15 november, är deadline för att lämna in synpunkter på artikel 17 (“uppladdningsfilter”). Nästa fredag, 22 november, är deadline för synpunkter på artiklarna 13-16, som bland annat innefattar artikel 14 (en positiv artikel som inför public domain-garantier) och artikel 15 (ibland kallad “länkskatt”). 

Wikimedia Sverige är en liten förening, men den här typen av lagstiftning berör i grunden det internet som vi verkar på. En dysfunktionell upphovsrätt bidrar till ett dysfunktionellt internet, som i sin tur gör det svårare för oss och andra att sprida och tillgängliggöra kunskap. Därför har vi prioriterat resurser och tid för att vara en konstruktiv part när direktivet blir svensk lagstiftning. Vi är med i referensgruppen för direktivets genomförande, och förbereder just nu våra synpunkter på artiklarna 14, 15 och 17. Dessutom gör vi vad vi kan för att samordna och koordinera med andra närstående organisationer i Sverige, liksom att hjälpa och bistå föreningar i andra EU-länder. För oss är det viktigt att inte bara upphovsrättssällskapen och de stora big tech-bolagen, båda med starka finansiella resurser och gott om immaterialrättsjurister, har möjlighet att svara. Organisationer och företag som representerar användaren och det fria internet måste också kunna svara. Användarna är den största parten som berörs av det nya upphovsrättsdirektivet, men den part som är sämst företrädd i genomförandet. Det tycker vi är beklagligt.

Därför har vi också förberett en FAQ med frågor och svar om vad artikel 14, 15 och 17 egentligen innebär. FAQ:n är fritt tillgänglig på vår wiki, och är dessutom under helt fri licens – CC0. Det innebär att du kan ta av texten och omformulera den, helt fritt. Använd dig av detta – och skicka in ett svar! Regeringen och i förlängningen riksdagen behöver förstå hur användaren berörs av upphovsrättsdirektivet, och nu har du möjlighet att berätta hur dessa artiklar påverkar dig.

Vi har också förberett några utkast på hur ett svar skulle kunna se ut. Om du är intresserad av dessa är du välkommen att höra av dig, så kan vi dela det vi har förberett.

Sista datum:

  • 15 november för artikel 17
  • 22 november för artikel 13-16

Synpunkter lämnas till till enheten för immaterialrätt och transporträtt (Ju/L3) på adress ju.l3@regeringskansliet.se.

Länk till FAQ: https://se.wikimedia.org/wiki/FAQ_om_upphovsr%C3%A4ttsdirektivet

Eric Luth
Projektledare,
Wikimedia Sverige
eric.luth@wikimedia.se

The post Skicka in synpunkter om artikel 17! appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-11-11 av jfp108
:DFRI

Inlämning av synpunkter – EU:s nya upphovsrättsdirektiv

Vi har tidigare skrivit om EU:s nya upphovsrättsdirektiv [här]. Förslaget röstades igenom tidigare i år, efter omfattande debatt. Oavsett vad man tycker om direktivet i sin helhet så kvarstår det faktum att detta nu skall implementeras i svensk lag.

DFRI är med i regeringens samrådsgrupp.

En av direktivets mest kontroversiella aspekter, Artikel 17 (f.d. art. 13) — ofta kallad ”artikeln om uppladdningsfilter” — tas upp vid två olika tillfällen. Det första var i slutet av september, medan det andra har skjutits upp tills vidare. Synpunkter kring promemorian som skickades ut i samband med första mötet bör lämnas in senast den 15 november.

Vårt fokus ligger självklart på de punkter som skulle inskränka slutanvändarnas frihet och integritet.

Ni som önskar engagera er i frågan får gärna ta kontakt med oss via mejl till dfri@dfri.se

2019-10-25 av Gitta Wilén
Blogg – Wikimedia Sverige

Vinnare i Wiki Loves Monuments 2019

Årets Wiki Loves Monuments är avgjord. Vi tackar för alla fina tävlingsbidrag som har skickats in. Tio stycken bidrag tar sig vidare till den internationella tävlingen, men samtliga uppladdade bilder kommer att kunna göra ett värdefullt jobb i bland annat Wikipedia-artiklar.

Juryn, som består av Albin Larsson, Audrey Lebioda, David Castor och Jonas Hedberg, har haft ett tufft men kärt arbete att välja bland de 2560 bilderna. Är ni nyfikna på hur processen gick till kan ni kika på resultatsidan på Wikimedia Commons.

Nu önskar vi dessa tio värdiga vinnare lycka till i den internationella finalen:

Första plats

Rester av kalkbruk på Norsholmen, Fårö, av Arild Vågen
CC BY-SA 4.0via Wikimedia Commons.

Arild Vågen berättar om fototillfället:
– Den här bilden tog jag under min semester i somras när jag relativt planlöst cyklade runt den nordöstra delen av Fårö. Jag hade ingen karta och telefonens batteri var död så jag visste inte riktigt var jag var. Långt ute på en halvö (som visade sig vara Norsholmen) såg jag en betongstruktur sticka upp och bestämde mig för att försöka ta reda på vad det var så jag tog mig ut på den karga halvön och stötte på den här fascinerande utskeppningshamnen. När jag kom hem hittade jag objektet i fornminnesregistret och en fascinerande historia kom fram, en gång i tiden var hamnanläggningen förbunden med järnväg till ett kalkbruk. I dag är halvön ett naturreservat.

Plats 2

Barockträdgården i Drottningholm av Martin Kraft
CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Barockträdgården, Drottningholm. Foto: Martin Kraft CC BY-SA 4.0

Den här bilden tog Martin Kraft den 13 August, han laddade sedan upp den till Wikimedia Commons den 30 september 2019.

Plats 3

S:t Katarina ruin i Visby på Gotland av Arild Vågen
CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

S:t Katarina ruin i Visby på Gotland. Foto: Arild Vågen CC BY-SA 4.0.

Fotografen Arild Vågen berättar:
– Jag hade en dryg vecka kvar av semestern och bestämde mig för att åka till Gotland. På väg upp till Fårösund där jag skulle bo så stannade jag några timmar i Visby. Jag spenderade lite tid i kyrkoruinen och försökte fånga resterna av kyrkan. Det är en mycket väl fotograferad kyrkoruin och det var många människor som rörde sig i ruinen, bilden togs med ett extremt vidvinkelobjektiv riktat rakt upp.

På delad 4 till 10 plats

(Presenterade i slumpvis ordning:)

Gravfält Brakelund i Hasslösa, Lidköping, av Nicklas Sjölund Larsson
CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Gravfältet Brakelunda i Hasslösa, Lindköping. Foto: Nicklas Sjölund Larsson CC BY-SA 4.0.

Fotografen Nicklas Sjölund Larsson arbetar som historielärare på Gymnasium Skövde Västerhöjd. Han driver Instagram-kontot @ancient_sites där han belyser förhistoriska platser i Sverige, med ord och bild sätter han in dem i ett större globalt sammanhang:

– Att jag för drygt tre år sedan började fotografera gamla platser var från början ett sätt att lära känna Skaraborg, den bygd jag precis flyttat till från Göteborg. Det var också ett sätt att återknyta till min egen gymnasieutbildning inom fotografi, vilken jag inte använt mig av sedan tjugoårsåldern.

Platserna jag som jag har besökt och fotograferat är ofta de som gör sig bra på bild och innehåller ett eller flera element som får dem att sticka ut, antingen i egenskap av vad de representerar rent historiskt eller att de helt enkelt är vackra/spektakulära. Jag försöker även att fånga dem på bild vid tidpunkter då ljuset eller vädret förstärker deras prakt. Det innebär i praktiken oftast att jag planerar mina besök med hjälp av till exempel Riksantikvarieämbetets sökfunktion för fornminnen Fornsök och sedan ger mig ut för att fotografera under timmarna runt soluppgång och solnedgång, då skuggorna blir långa och/eller ljuset smickrande.

Jag försöker också tänka på vilken plats som är bäst att besöka vid vilken tid på dygnet med hänsyn tagen till solens läge i öster respektive väster. I övrigt är det mest klassiskt bildkompositionstänk jag utgår ifrån; med förgrund, mellangrund och bakgrund, tredjedelsregeln, ledande linjer etc. Generellt jobbar jag dock sällan med traditionellt landskapsfoto med milsvida vyer, utan fotar oftare mer begränsade så kallade intimlandskap, där själva fornminnet hamnar i fokus.

Allt det här kan ju få det att framstå som att min planering är oerhört noggrann, men så är absolut inte fallet, jag kan lika gärna bara få för mig att spontant svänga av vid en grusväg som leder till ett fornminne,eller annan sevärdhet, jag tidigare besökt, eller en plats som är helt ny för mig.

Gudhem klosterruin av Nicklas Sjölund Larsson
CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Kvarlämningar av ett medeltida kloster i Gudhem, Falköping, Sweden. Foto: Nicklas Sjölund Larsson CC BY-SA 4.0.

Nicklas Sjölund Larsson fortsätter:
Även om det sägs att ”den bästa kameran är den du har med dig”, får jag erkänna att jag sällan fotar med exempelvis mobilen, utan att jag brukar använda två olika spegellösa kameror av lite proffsigare modell. Även om bildresultaten numera inte alltid behöver skilja så mycket mellan en mobilkamera och en spegelreflex- eller spegellös kamera så gör handhavandet definitivt det. Dock behöver kameror av idag inte vara enorma, eller ens dyra, för att du skall kunna uppnå i princip samma fantastiska resultat som (och ofta smidigare handhavande än) de stora flaggskeppskamerorna, så jag råder de flesta som vill börja fota att börja litet och billigt.

Läckö slott på Kållandsö, Lidköping, av Nicklas Sjölund Larsson
CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Läckö Barockslott på Kållandsö, Lidköping. Foto: Niklas Sjölund Larsson.

Nicklas Sjölund Larsson avslutar med ett tips om att vänta med att ladda upp  bilderna till Wikimedia Commons för att kunna bidra till tävlingen :
– Jag tycker att Wiki Loves Monuments är ett föredömligt sätt att sprida våra mer okända skatter från kulturlandskapet.  Det går också hand i hand med det jag försöker göra i min yrkesroll och på Instagram. Jag brukar nog oftast spara bilderna jag vill dela med mig av till tävlingen snarare än att ladda upp dem direkt till Wikimedia Commons.

Kalmar slott borggården fasad av Arkland
CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Kalmar slott borggården fasad. Foto: användare Arkland CC BY-SA 4.0

Fotografen Arkland/Lars Lundqvist berättar om fototillfället och ger tips:
– Bilden på Kalmar slott tog jag i samband med en jobbresa till Kalmartrakten. Ljuset var fint och framhävde litet av väggens struktur. Skuggorna och den symmetriska dekorationen gjorde sitt till.

Wiki Loves Monuments är ett rullande fotoprojekt för mig. Jag tömmer kameran när jag kommer hem, gallrar och redigerar samt sätter objektets identitet på bildfilens namn. Sedan gör jag en bulkuppladdning i september. Senaste året har jag gjort flera dedicerade fototurer enbart med sikte på WLM. Men normalt så passar jag på när jag ändå är ute på resa.

Jag har några tips: Planera gärna dina fototurer. Kolla upp vad som finns och satsa på sådant som inte är fotat tidigare. Är du vid ett objekt som redan finns i Wikimedia Commons, fundera på om det kan finnas detaljer att komplettera med. En annan sak är att vara litet kritisk när du ska välja ut bilder. Undvik identiska avbildningar, välj den bästa. Är bilden sned eller behöver litet redigering, lägg gärna tiden på att fixa till den.

Garpenbergs gruvkapell av Calle Eklund
CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Garpenbergs gruvkapell. Foto: Calle Eklund CC BY-SA 4.0.

Calle Eklund berättar om fototillfället:
– Jag passerade kapellet varje dag på väg till jobbet i somras, några gånger hade jag kameran och stativet med mig i bilen. Morgonen innan bilden togs stod en skylift i vägen, men som tur var hade de flyttat på den. Det var nära att jag kasserade den här bilden, då det hade kommit skit på den inre linsen, där man skruvar på kameran. Men jag lyckades fixa det i Photoshop.

De flesta bilderna till Wiki Loves Monuments tar jag i augusti och september. Jag sparar ibland, men de glömmer jag oftast bort när det är dags. Till Wiki Loves Earth tog jag bilderna efter att jag såg att tävlingen var igång.

När jag är på besök i städer tar jag rätt många kort på byggnader som skulle kunna vara byggnadsminnen och kollar upp senare. Jag använder också ofta funktionen objekt i Wikipedia-listor för att få upp dem på en karta eller till Google Earth i mobilen för att se om det finns något i närheten av var jag är eller ska.

Mitt bästa tips: utifrån att både denna bild och ett tidigare finalbidrag är tagna i gryningen, lär det väl vara att fota i soluppgång/solnedgång. Jag vill även framhäva vikten av att bidra med många bilder, även de man inte tycker har så stort estetiskt värde till tävlingen kan komma till nytta i andra sammanhang.

Ångvarpfartyget S/S Siljan i Insjön, Dalarna, av Arild Vågen
CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Ångvarpfartyget S/S Siljan, Insjön, Dalarna. Foto: Arid Vågen CC BY-SA 4.0.

Fotografen Arild Vågen berättar om fototillfället:
– Den här båten har jag fotograferat sedan den första upplagan av WLM i Sverige. Den ligger för ankar i Insjön i Dalarna. Jag brukar varje år låna en eka av en vän och ro ut och ta bilder av båten. Siljan är en gammal varpbåt (båtar som används för timmerflottning). Den ägs fortfarande av ett lokalt sågverk som håller henne i skick.

Nedlagt tegelbruk i Hundhagen, Leksand, av av Arild Vågen
CC BY-SA 4.0via Wikimedia Commons.

Ett nedlagt tegelbruk i Hundhagen, Leksand. Foto: Arild Vågen CC BY-SA 4.0.

Fotografen Arild Vågen, som både lyckades med bedriften att ta hem förstaplatsen och få med sammanlagt fyra bilder till finalen, berättar om hur det gick till när han tog den här bilden:

– Varje år spenderar jag en sensommarhelg i Insjön i Dalarna. Jag brukar låna en roddbåt för att utforska omgivningarna. Ett år noterade jag att en skorsten höjde sig över skogen på andra sidan sjön och bestämde mig för att ta reda på vad som dolde sig där. Efter att följt en liten å kom vi fram till ett övergivet tegelbruk med en övervuxen gräsplan belamrad med gamla bilar.

Från Wikimedia Sverige kommer återigen ett stort tack. Tack till alla fotografer som bidrar med bilder, samarbetsorganisationer som bidrar med data om alla objekt, juryn som bedömer alla bilder, internationella teamet som styr upp allt runt tävlingen och till alla andra som förbättrar texter, ser till att kategorisera och beskriva bilder och ser till att dom kommer till användning i Wikipediaartiklar och på Wikidata. Nu är det bara att ge sig ut igen och fotografera inför nästa års tävlingar.

The post Vinnare i Wiki Loves Monuments 2019 appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-10-23 av Mattias Axell
:DFRI

Se Ett samtal om den personliga integriteten och framväxten av övervakningsekonomin från Goto10 i efterhand

Se samtalet mellan Mattias Axell och Isadora Hellegren kring metoder för datainsamling, deras framväxt och dess betydelse för den personliga integriteten idag och i framtiden i efterhand här.

2019-10-21 av Mattias Axell
:DFRI

Styrelsemöte tisdag 5 november

DFRI håller öppet styrelsemöte tisdag 5 november 18:00 i Stockholm. Vi beräknas hålla på i ungefär 1,5 timme. Alla medlemmar och andra intresserade är välkomna.

2019-10-14 av Mattias Axell
:DFRI

Ett samtal om den personliga integriteten och framväxten av övervakningsekonomin

22 okt, 17:00–18:00

Kom till Goto 10 för att delta i ett brännande samtal mellan Mattias Axell och Isadora Hellegren kring metoder för datainsamling, deras framväxt och dess betydelse för den personliga integriteten idag och i framtiden.

I ett samtal med fokus på personlig integritet på nätet diskuterar Mattias Axell och Isadora Hellegren framväxten av nya metoder för datainsamling av individers beteenden och upplevelser på nätet och hur dessa kom att ge form åt en ny form av övervakningsekonomi. Tillsammans frågar de vad det har haft för betydelse för den personliga integriteten idag och hur det kan se ut i framtiden.

För att kunna blicka framåt måste man förstå historien. Våra samtalsdeltagare blickar bakåt i historien till framväxten av exempelvis Facebooks och Googles affärsmodeller för att tillsammans med publiken förstå hur vi hamnade där vi är idag. Google i sina tidiga dagar råkade hålla en cache av databiprodukter – stavning, klickmönster, plats – som producerades med varje sökning. Det var först efter att dot-com-bubblan brast 2000 som företaget tvingades ta reda på hur man gör mer än att bara tillhandahålla en gratis tjänst till sina användare.

Det nöjde sig med att sälja reklamplatser, men reklamen skulle vara ”relevant” och ”riktad” med användning av all detaljerad beteendemässig information som Google samlat in från användare. Idag är det mycket mer lukrativt att sälja förutsägelser om användarnas beteende och allt fler aktörer lutar sig på dessa metoder i sina verksamheter. Men vad betyder den här utvecklingen för din personliga integritet – och för demokratin?

Mattias Axell är styrelseledamot i Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter och har sedan snart tio år tillbaka utforskat integritetsfrågor på olika sätt. Både utifrån den enskildes möjligheter och olika former av organisationer, familjer, kompisgäng, civil, privat och offentlig sektor. DFRI är en ideell och partipolitiskt obunden förening som verkar för främjandet av digitala rättigheter. De värnar om yttrandefrihet, transparens och informationsfrihet, personlig integritet och människors rätt att själva bestämma över sin personliga information och digitala fotspår.

Isadora Hellegren är projektledare på Internetstiftelsen med en master inom kommunikation med fokus på internet och samhällsutveckling. Hon har även en bakgrund inom forskningsinstitut med fokus på internet, internetstyrning och mänskliga rättigheter och är även invald styrelseledamot i Global Internet Governance Academic Network (GigaNet). Vid Internetstiftelsen leder hon arbetet med Goto 10, mötesplatsen för internetrelaterade kunskapsutbyten och innovation.

Samtalet är en del av Din data och din demokrati, en serie evenemang som fokuserar på internetrelaterade frågor i förhållande till samhälle och demokrati. Genom dessa evenemang arbetar Internetstiftelsen för att aktivt öppna upp samtal mellan aktörer utifrån olika perspektiv. Under hösten 2019 fokuserar Din data och din demokrati särskilt på frågor om personligt integritet.

Länk: https://www.goto10.se/evenemang/personlig-integritet-och-overvakningsekonomi/

Kontakt
Goto 10
info@goto10.se
Internetstiftelsen
Hammarby Kaj 10D
Box 92073
120 07 Stockholm

2019-10-14 av Axel Pettersson
Blogg – Wikimedia Sverige

More Northern Europe collaboration

Det här är ett gästinlägg från Sanja Šain-Strömberg, lägerdeltagare, Wikimedian och konferensdeltagare sedan några år tillbaka. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

After the first regional conference for Wikimedia affiliates in Northern Europe in Stockholm 2018, the second one has taken place in the second largest Estonian city of Tartu.

About 30 participants from Denmark, Estonia, Finland, Iceland, Latvia, Norway, Russia and Sweden spent three days together in the inspiring environments of the Natural History Museum and the Estonian Student’s Society Building, discussing the present and the future of Wikimedia of Northern Europe.

Group photo, including Jakob Hurt. Photo: Ivo Kruusamägi & Vahur Puik, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Between the discussions, our organizers passionately presented their city and its important role in the development of Estonian culture. Even taking a photo for the local newspaper was an opportunity for a small history lesson about a notable Estonian whose statue we surrounded.

Separated into veteran and rookie tracks, the participants got united in debating Wikimedia goals, projects, and expectations, and setting criteria for successful projects. Since many of the participants and organizers of the Wikimedia Northern Europe Meeting (WikiNEM) were meticulously taking notes, the documentation page provides a detailed account of what a small group can achieve in only one weekend.

Documentation! Photo: Märt Põder, CC0 1.0, via Wikimedia Commons

Although the working language was English, one could also hear a mixture of Scandinavian languages, amateur Russian and beginners’ Finnish.

In the end, some left with the promise to get involved in other content projects like Wiktionary or Wikidata, others decided to share their newly acquired knowledge about various handy tools with fellow Wikimedians back home, and many got inspired for new Northern collaborations.

Hopefully we will get to see yielded results at the next WikiNEM, which is planned to take place in Norway in 2020.

The post More Northern Europe collaboration appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-10-13 av Mattias Axell
:DFRI

Boktips från introduktion om Digital Medvetenhet vid Vingåkers bibliotek under eMedborgarveckan

11 oktober 2019 höll DFRI en fullsatt föreläsning på Vingåkers biblioteks Digidelcenter som ett inslag under eMedborgarveckan.

Efter föreläsningen var det många av deltagarna som hade frågor. En fråga som kom upp handlade om böcker

Det finns många böcker på området men många finns bara på engelska. Några av de mest uppmärksammade är listade här nedanför:

Reportagebok

Greenwald, Glenn (2014). No Place to Hide: Edward Snowden, the NSA, and the U.S. Surveillance State (first ed.). London: Hamish Hamilton. ISBN978-0-241146-699.

Självbiografi

Snowden, Edward (17 september, 2019). Permanent Record. Henry Holt and Company. ISBN978-1-250-23724-8.

Fackböcker

Zuboff, Shoshana (2019). The Age of Surveillance Capitalism: The Fight for a Human Future at the New Frontier of Power. New York: PublicAffairs. ISBN9781610395694.

Schneier, Bruce (2015). Data and Goliath: The Hidden Battles to Collect Your Data and Control Your World.

Roman

Boye, Karin (1940). Kallocain. ISBN 9789174290875 (på svenska),

2019-10-04 av Axel Pettersson
Blogg – Wikimedia Sverige

1000 Wiki Loves Monuments-tack!

September är över och med det går årets Wiki Loves Monuments in i nästa fas. För alla deltagare innebär det dels att det är dags att fortsätta fotografera för att spara på sig bilder inför nästa år, men också att förväntansfullt vänta in juryns bedömning av alla uppladdade bilder.

För juryn däremot innebär oktober starten på en intensiv men njutbar period där alla fina bilder ska beskådas och granskas i jakt på de bilder som utmärker sig lite mer än alla andra, som blir den topplista som belönas med priser och går vidare till internationella finalen.

Skulptur vid Villa Muramis. Foto: Albin Larsson, CC BY-SA, via Wikimedia Commons.

Årets jury består av fyra starka individer, som med blandade erfarenheter kommer att lyfta fram årets bästa bilder och monument:

Albin Larsson hittar genom kombinationen orienterare, verksamhetsutvecklare på Riksantikvarieämbetet och verktygsskapare rätt bland både fornminnen i skogen, byggnader i städer och alla miljöer i Wikimediavärlden.

Audrey Lebioda har med sin bakgrund på Nationalmuseum ögon för det artistiska och sköna i målningar, men får nu omsätta det i monumentala fotografier.

David Castor predikar den fria kunskapens gospel, och bidrar med texter, bilder och klokskaper på Wikipedia, Wikimedia Commons och till församlingen.

Jonas Hedberg navigerar K-märkta fartyg bland grynnor och skär, och ser till att allt går fritt till på Sjöhistoriska museet.

Hålkort till vävstol vid Växbo lin. Foto: Hievelina, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Sett till antalet uppladdade bilder gav årets tävling en vändning efter många år av sjunkande siffror, och slutsumman på 2560 bilder är en ökning med över 1000 bilder jämfört med förra året. Antalet deltagare i tävlingen, 64, är ungefär oförändrat, men antalet deltagare som skapat ett konto under september har minskat från 33 förra året till 15 stycken i år.

Trots att det här var nionde gången WLM genomfördes i Sverige finns det fortfarande många objekt kvar att fotografera. Inte bara bland alla fornminnen som finns utspridda i naturen, utan även bland mer lättfunna mål som arbetslivsmuseer och fartyg. Desto större anledning att fortsätta jakten på alla saknade monument, så att 10-årsfirandet kan avslutas med kompletta listor.

The post 1000 Wiki Loves Monuments-tack! appeared first on Wikimedia Sverige.

2019-10-03 av Mattias Axell
:DFRI

DFRI föreläser om Digital Medvetenhet på Vingåkers Bibliotek under eMedborgarveckan 2019

I år har DFRI blivit inbjudna att föreläsa på Vingåkers Bibliotek i Vingåker. Föreläsningen sker 11 oktober 2019 14:00-15:00. Föreläsningen är en introduktion kring digital medvetenhet och hur vi som människor kan vara mer medvetna kring vårt digitala liv, speciellt hur vi använder internet.

eMedborgarveckan är en del av Digidelnätverket och sker under andra veckan i oktober varje år.

Vingåkers Bibliotek är ett av de bibliotek i Sveriges som har byggt ett så kallat Digidelcenter. Där tillgängliggörs digitala möjligheter, stöd och verktyg för bibliotekets besökare.

Varmt välkomna!