When Ubuntu announced that it was going to switch to Unity for its primary Linux desktop, some users were outraged by Ubuntu’s shift to a new interface. Many turned to Linux Mint in place of Ubuntu. So, when
Alla EU-länderna skrev igår under Acta-avtalet, även Sverige. Undertecknandet av avtalet har omslutits av hemlighetsmakeri och inte föregåtts av den öppenhet och transparens som människor i Sverige och i övriga Europa förtjänar. Anna Troberg, partiledare för Piratpartiet, är upprörd.
Förra året låg Sverige på delad förstaplats på Reportrar Utan Gränsers lista över läget för pressfriheten runt om i världen. I år har vi rasat till en långt mindre hedrande tolfte plats. Orsaken är FRA-lagen.
– Jag är tyvärr inte förvånad, säger Piratpartiets partiledare, Anna Troberg. FRA-lagen har givit FRA befogenhet att massavlyssna hela det svenska folket. Det betyder att meddelarskyddet i realiteten har upphört att fungera.
Alla EU-länderna skrev igår under Acta-avtalet, även Sverige. Undertecknandet av avtalet har omslutits av hemlighetsmakeri och inte föregåtts av den öppenhet och transparens som människor i Sverige och i övriga Europa förtjänar. Anna Troberg, partiledare för Piratpartiet, är upprörd.
Förra året låg Sverige på delad förstaplats på Reportrar Utan Gränsers lista över läget för pressfriheten runt om i världen. I år har vi rasat till en långt mindre hedrande tolfte plats. Orsaken är FRA-lagen.
– Jag är tyvärr inte förvånad, säger Piratpartiets partiledare, Anna Troberg. FRA-lagen har givit FRA befogenhet att massavlyssna hela det svenska folket. Det betyder att meddelarskyddet i realiteten har upphört att fungera.
BiBTeX är det program som hanterar referenser i LyX och LaTeX som standard.
Det mesta fungerar, men BiBTeX är gammalt och har ibland märkliga inställningar och funktioner.
En sådan är att ord med stora bokstäver i början får små bokstäver, förutom i inledningsordet.
De markerade begynnelsebokstäverna ska vara stora, men de blir små i LyX...
Detta även om man knackat in stora bokstäver i sin BiBTeX-databas.
...Trots att titeln är inskriven som den ska i BiBTeX-databasen med stora bokstäver
Denna ”funktion” kan verkligen driva en till vansinne.
Det finns två sätt att få tillbaka de stora bokstäverna:
Detta gör att BiBTeX undantar dessa från sina knasiga regler och skriver dem från sin behandling och skriver dem som de är tänkta.
Denna lösning är omständlig. För att ändra en databas med många hundra titlar krävs mycket arbete och om man glömmer det för en enda titel blir ens litteraturlista inkonsekvent.
Hur ens litteraturlista ser ut styrs av inställningsfiler i BiBTeX som har en ändelse på .sty. Det är egentligen vanliga textfiler som man kan öppna i vilken texteditor som helst. I exemplet använder jag stilen sweplnat.sty, en av de vanligaste stilarna då man skriver på svenska.
BiBTeX har ett eget programmeringsspråk. Lär man sig det kan man ändra alla inställningar för hur ens litteraturlista ska se ut. Språket är emellertid svårt och man ska inte ändra saker som man inte vet vad de gör i .sty-filen.
För att ändra så att BiBTeX skriver titlar som de ska se ut, det vill säga som de är inskrivna i BiBTEX-databasen med små och stora bokstäver, letar man upp denna passage i .sty-filen:
och ändrar den så här:
Spara och kompilera om litteraturlistan.
Denna metod har fördelen att alla titlar i litteraturlistan påverkas, alla titlar som är inskrivna med stora bokstäver i BiBTeX-databasen kommer att få det i litteraturlistan. Nackdelen är att man får hålla reda på sin ändring så att man inte bryter mot eventuella regler man fått för sin artikel/bok genom modifieringen i .sty-filen.
Om man gör på något av sätten ska titeln se ut som den ska i litteraturlistan.
"It was the best of times, it was the worst of times, it was the age of wisdom, it was the age of foolishness, it was the epoch of belief, it was the epoch of incredulity, it was the season of Light, it was the season of Darkness, it was the spring of hope, it was the winter of despair, we had everything before us, we had nothing before us, we were all going direct to Heaven, we were all going direct the other way..."
"It was the best of times, it was the worst of times, it was the age of wisdom, it was the age of foolishness, it was the epoch of belief, it was the epoch of incredulity, it was the season of Light, it was the season of Darkness, it was the spring of hope, it was the winter of despair, we had everything before us, we had nothing before us, we were all going direct to Heaven, we were all going direct the other way..."
Den katalanska grenen av Piratpartiet i Spanien stämmer nu FBI för lagbrott i samband med MegaUpload-razzian förra veckan. Piratpartiet menar att FBI brutit mot åtskilliga spanska lagar vid tillslaget.
Katalanska Piratpartiet skriver i ett uttalande:
En spännande traktat har nyligen publicerats, som med hjälp av det logiska begreppet tautologi omkullkastar etablerade förståelser av ekonomi. Först bara några ord om bakgrunden.
Moderaterna arrangerade ett seminarium om någonting som de kallar ”den digitala ekonomin“. Några av medarrangörerna var Ericsson, Telia och Google. Detta var förra veckan, innan Ericsson släppte sin kvartalsrapport som av börsen bedömdes som katastrofal (vilket kan föra tankarna till hösten 2000, då det var Ericssons katastrofala kvartalsrapport som bekräftade slutet på it-bubblan och början på en minirecession. Det är dock föga troligt att it-bubblan nämndes på förra veckans seminarium.)
Till ett av seminariets panelsamtal inbjöds även den PR-front som kallar sig “Musiksverige”. Deras inlägg tog formen av en liten traktat som enligt obekräftade källor först skrevs under arbetsnamnet Tractatus Logico-Economicus, men som nu publicerats under rubriken “Om den digitala marknaden“. Här har vi den centrala utsagan:
Vi menar att man inte ens bör jämföra ”lagligt gratis” med ”olagligt gratis”. Medan ”lagligt gratis” leder till tillväxt och sysselsättning, är det är självklart att ”olagligt gratis” – illegal konkurrens – skadar marknaden.
Det är självklart att illegal konkurrens skadar marknaden. Utsagan får lov att avkodas som en tautologi: Lagen = Marknaden.
Die Tautologie hat keine Wahrheitsbedingungen, denn sie ist bedingungslos wahr; und die Kontradiktion ist unter keiner Bedingung wahr. Tautologie und Kontradiktion sind sinnlos.
A tautology has no truth-conditions, since it is unconditionally true: and a contradiction is true on no condition. Tautologies and contradictions lack sense.
Wittgenstein: Tractatus (4.461)
Det är en sanning – en meningslös sanning – att lagen definierar marknaden. För övrigt vore det lika meningslöst att ställa lagen mot marknaden, så som vissa upphovsrättskritiker ofta har gjort. Om någonting i detta kan kallas för meningsfullt, är det den outtalade förmedlingen mellan lag och marknad.
“Musiksverige” menar ju inte bara att lagen definierar marknaden, utan även att marknaden bör definiera lagen. Detta normativa bör kommer ur den premiss som är alltför självklar för att uttala på ett seminarium som hålls i riksdagen: att det enda tänkbara är en växande marknad.
En annan logisk innovation i “Om den digitala marknaden” är den svindlande omdefinitionen av begreppet kund. Hittills har detta betecknat någon som betalar för en vara, men detta är måhända en mossigt analog tanke. För i den digitala ekonomin kan man bli kund utan att spendera ett öre.
40 procent av streamingkunderna eller cirka en miljon svenskar betalade år 2011 för sin streaming.
Vilka som räknas till gruppen “streamingkunder” är inte helt klart. Rimligtvis alla som någon gång under året har kollat på ett YouTube-klipp med musik.
Nästa steg för “Musiksverige” torde bli att omdefiniera begreppet musikexport (om dess tidigare metamorfoser, se näst sista kapitlet i min kommande doktorsavhandling) till att även inkludera sådan “export” som ingen betalar för. Kanske går det då rentav att formulera “en nationell strategi för att öka exporten”, utan att andra länder i motsvarande grad måste öka sin import.
EU-kommissionen presenterar idag onsdag sitt förslag till reviderat direktiv för persondataskydd, vilket i princip är EU’s motsvarighet till den svenska personuppgiftslagen.
-Det är en glad överraskning att EU-kommissionen tycks ha lyssnat på den opinion som är orolig över vår rätt till privatliv på nätet, säger Piratpartiets ledamot i Europaparlamentet Christian Engström.
Januari är månaden då det händer. Förra året firades tioårsjubileum världen över hela januari. I år är det inte lika mycket firande, men det är intensivt och händelserikt ändå.
Till att börja med avslutade Wikimedia Foundation (WMF) årets insamlingskampanj. Över en miljon donatorer bidrog med 20 miljoner dollar. Pengarna säkrar driften av Wikipedia och systerprojekten under året som kommer och möjliggör satsningar på det södra halvklotet med kontor i Indien och Brasilien, och gör det lättare att läsa och redigera på Wikipedia i smarta telefoner.
Nedsläckningsbild under SOPA-protesten
Efter det firades Wikipedias elvaårsdag den 15 januari, men det firandet kom lite i skymundan av planeringen av den nedsläckning av engelskspråkiga Wikipedia som skedde 18 januari i protest mot lagförslagen SOPA och PIPA. Protesterna fick ett massivt genomslag och resultatet har gjort att många amerikanska politiker nu är skeptiska till förslagen. Det går dock inte att andas ut än, lagförslagen kan komma tillbaka under nya namn. Dessutom finns ACTA och OPEN som lurar vid horisonten som faror för det öppna internet vi har idag.
Fortsatt positiva nyheter är att WMF har utsetts till bästa globala NGO av Global Journal. Utmärkelsen uppmärksammar idéen om att gemensamt samarbeta för att samla och frigöra all världens kunskap.
Som ett steg i att göra Wikipedia mer tillgängligt för läsare utan tillgång till datorer presenterar Wikimedia Foundation och Orange idag samarbetet Wikipedia Zero. Samarbetet gör att miljontals abonnenter i länder i Afrika och mellanöstern kan surfa gratis på Wikipedia, utan nätavgifter. Fler länder och regioner kommer att omfattas framöver och förhoppningen är att fler operatörer än Orange kommer att erbjuda samma möjlighet.
Till slut kommer det mer pengar. Pavel Durov, grundare av det sociala nätverket VKontakte, meddelade idag att han donerar 1 miljon dollar till WMF. VKontakte är en Facebookliknande tjänst med 160 miljoner användare i Ryssland, Ukraina, Kazakstan och Vitryssland. Durov anser att Wikipedia, med sin altruistiska tanke, är viktigare än VKontakte och donerar för att underlätta finansieringen.
För Wikimedia Sveriges del ser det också positivt ut. Vi har beviljats bidrag av WMF och håller på att bygga upp verksamheten för att kunna öka stödet till gemenskapen. Kontoret är på plats, föreningssekreteraren är snart anställd och i slutet av februari är det dags för årsmöte. Bland det som ska hända under året är Gemenskapens projekt, Wiki Loves Monument 2012 och fortsatta samarbeten med museer och arkiv.
Vill du vara med? Kom på en wikiträff, bli medlem eller hör av dig till någon i styrelsen.
Apache Open Office närmar sig en första release. Man har byggt en hemsida med information för användare och utvecklare som börjar bli riktigt bra.
Här kan man hämta utvecklingsversioner för att testa. Notera att det rör sig om utvecklingsversioner, ej avsedda för skarpt arbete!
Jag skrev i ett tidigare inlägg om att första versionen av AOO mestadels kommer att vara en upprensning av koden där delar som inte kan släppas med Apachelicens ersätts med nya bibliotek.
Det kommer dock att bli en hel del nyheter utöver detta.
De nya funktionerna kommer att ha Apaches licens och kan därför integreras även i kommande versioner av LibO.
Jag har inte sett någon tidtabell för när man planerar att släppa AOO skarpt. Förhoppningsvis dröjer det bara någon eller på sin höjd några månader.
Som bekant har The Pirate Bay meddelat att de slutar länka till torrentfiler, till förmån för magnetlänkar som i sin tur låter en ladda hem torrentfilen.
Därmed fullföljs den utveckling som inleddes hösten 2009, då The Pirate Bay slutade att lagra torrentfiler, för att i stället länka till torrentfiler lagrade på den nya sajten Torrage.com. Detta innebar i sig att The Pirate Bay blev en helt annan verksamhet än den som tidigare samma år hade klassats som medhjälpt till brott mot upphovsrätten av Stockholms tingsrätt. Vid samma tid (november 2009) började The Pirate Bay även att . erbjuda magnetlänkar.
Så att The Pirate Bay nu slutar länka till torrentfiler är bara fortsättningen på en utveckling som har pågått i drygt två år. Men jag skulle gärna se mer av en kvalificerad diskussion av vad det innebär. Själv är jag föga insatt i det hela, men jag tycker mig urskilja ungefär två fördelar och två nackdelar. Vill gärna höra synpunkter på i vilken mån detta är välgrundat.
Fördel 1: decentraliseringen betyder att det blir svårare för vissa aktörer att blockera eller sabotera The Pirate Bay.
Fördel 2: möjligen kan detta betyda ett tillbakapressande av de svärmar av skumrasksajter som fyller sökmotorernas resultatsidor med torrentlänkar gömda djupt bland fulreklam och malware.
Nackdel 1: Magnetlänkarna ger inte samma möjlighet att på förhand välja ut vissa av filerna i en torrent för att endast ta del av dessa. Det ges överlag sämre information på förhand om vad man är i färd att ladda hem. (Om jag inte har missuppfattat saken totalt.)
Nackdel 2: Visst, alla de stora torrentklienterna stödjer numera magnetlänkar. Men dessa nya versioner av torrentklienterna kräver nya versioner av operativsystem. Åtminstone är detta fallet med på Mac OS, där alla de dessa klienter kräver minst Leopard (10.5). Den som kör Tiger (10.4) har svårare att hitta en torrentklient som kan hantera magnetlänkar.
Detta är ett problem som The Pirate Bay kanske borde ha varit bättre på att informera om. Men via Emil Isberg kom tipset om att någon faktiskt har kompilerat ihop Transmission 2.30b4 for Tiger, som gör det möjligt att använda magnetlänkar även på en mac med några år på nacken (t.ex. min s.k. jobbdator).
Dessa två fördelar och två nackdelar är knappast en fullständig utvärdering av övergången till magnetlänkar. Jag slänger mest upp dem för att sporra en ordentlig diskussion om vad det hela innebär.
Sveriges it-minister Anna-Karin Hatt höll nyligen ett tal inför telekomföretagare, under rubriken “Fri kommunikation är livsviktigt“. Talet innehåller detaljer som är politiskt relevanta, från vilka vi just nu ska bortse. En annan detalj är nämligen att talet inleds och avslutas med referenser till den italienske radioingenjören Gugliemo Marconi, som förresten även var ledamot av Gran Consiglio del Fascismo.
Anna-Karin Hatts tal hade ett budskap som var allt annat än fascistiskt. Däremot kan det tolkas som laserlibertarianskt, eftersom det kulminerade med följande citat från Marconi (1932):
It is dangerous to put limits on wireless.
Huruvida citatet är autentiskt kan betvivlas. Det är svårt att hitta trovärdiga källor på att Marconi verkligen formulerade sig så. Men nu har Sveriges it-minister de facto gjort det till en politiskt paroll, vilket kvarlämnar viss förvirring.
Anna-Karin Hatt är ju fortfarande ansvarig för reellt existerande regleringar av trådlös kommunikation. Stränga straff hotar den som med sin radiosändare signalerar på en radiofrekvens som staten har reserverat till Telia, Sveriges Radio eller försvarsmakten. Och inte ens dessa har rätt att sända med obegränsad effekt på “sina” frekvenser. Så visst är trådlösa kommunikationer inskränkta i Sverige, liksom i alla andra länder. Farligt!
Inte bara it-ministern har “limits on wireless” på sitt bord. Även andra centerpartistiska ministrar ägnar sig åt att reglera elektromagnetiska vågrörelser. Miljöminister Lena Ek chefar över Strålsäkerhetsmyndigheten som bl.a. sätter gränser för bruket av laser, ett begrepp som används för ett av alla de frekvensområden som kan användas för trådlösa kommunikationer. Det vore sjukt radikalt om it-ministern skulle ta konsekvenserna av sin senaste utsaga och verka för en fullständig avreglering av all slags laser.
I dag fyller Piratpartiets grundare, Rick Falkvinge 40 år. Det vill vi så klart uppmärksamma här på hemsidan. Om Rick inte hade grundat partiet hade vi alla haft betydligt mer fritid, men å andra sidan hade det funnits mycket mindre hopp för världen och framtiden. :-)
Stort grattis, Rick!
OOo/LibO Draw är inte det bästa verktyget för avancerad bildbehandling. Om man vill arbeta med bilder är GIMP för punktuppbyggda bilder och Inkscape för vektorgrafik betydligt kraftfullare och mångsidiga program.
Man ska dock inte förakta vad man kan åstadkomma i Draw. Jag har tidigare skrivit om hur man kan ge bilder en genomskinlig bakgrund i Draw genom att exportera dem till GIF. Det fungerar i praktiken som att frilägga bilder.
Det finns ett annat sätt som fungerar på punktuppbyggda bilder.
Jag vill frilägga konturen av huvudet mot den gröna bakgrunden.
Bakgrunden är en rektangel jag ritat i Draw. Huvudet är en bild i PNG-format jag hämtat från Openclipart och lagt ovanpå bakgrunden.
1. Välj Verktyg -> Pipett (I LibO 3.4 heter det Color Replacer, översättningen av programmet till svenska släpar efter litet.). Detta fönster öppnas:
2. Markera bilden med huvudet. Klicka på pipetten uppe till vänster i fönstret och välj den ljusblå bakgrunden på huvudet. Se till att Transparent är valt i kolumnen till höger. Klicka på Ersätt.
För det enkla exempel jag visar räcker det med några klick. Det finns mer avancerade inställningar att utforska
3. Färdigt! Nu är huvudet frilagt mot den gröna bakgrunden.
4. Man kan givetvis snygga upp och gruppera bilderna:
Man kan också använda funktionen för att byta till andra färger istället för till Transparent. I mer avancerade bilder kan man experimentera med inställningarna för Tolerans för att få rätt område frilagt. Läs mer om funktionen här.
Funktionen har vissa begränsningar och fungerar inte för vektorgrafik eller rasterbilder.
Magnus Linton nya reportagebok De hatade gör nedslag i Norge, Nederländerna och Ungern. Det är en fängslande och obehaglig bok som jag läste i två svep förra veckan. Men detta ska inte bli en recension, i stället vill jag plocka upp en tråd som känns relevant för den här bloggserien.
I reportaget från Ungern intervjuas även filosofen Gáspár Miklós Tamás, som av Magnus Linton beskrivs som “Ungerns svar på Slavoj Žižek”. Jag antar att parallellen består i att båda filosoferna brukar uttala sig i pressen.
Vad gäller själva tänkandet vet jag inte om G.M. Tamas har så mycket gemensamt med Slavoj Žižek. Däremot uppger han sig själv vara influerad av Robert Kurz och närliggande värdekritiker, som kort sagt förstår krisen som ett resultat av den mikroelektroniska revolutionen. Produktiviteten har stigit till den nivå där den relativa mervärdeproduktionen börjar stagnera och finansialiseringen har endast under en begränsad tid kunnat skjuta symptomen på framtiden. Ökad produktivitet leder också till att en stor del av världens befolkning faktiskt blir överflödig, utifrån ett kapitallogiskt perspektiv.
Denna resumé kan man ha i bakhuvudet när man läser sidorna 46–49 i Magnus Lintons bok, som jag här citerar ur:
Men intressantare än att sätta en förfärlig etikett på tillståndet är enligt GM Tamás att försöka förstå drivkrafterna bakom den “biopolitiska utvecklingen”, alltså staters ökade behov av att reglera människors betenden. Antiromsk lagstiftning har redan passerat parlamentet och en allmän opinion om att vissa delar av befolkningen är oanvändbar har etablerats. Det senare handlar om många kategorier – socialbidragstagare, pensionärer, långtidssjuka, arbetslösa, etcetera – men i första hand etniska minoriteter, och framför allt ovanstående kategorier i kombination med viss etnicitet.
– Problemet är ju att industrisamhället är historia, samtidigt som det fortfarande är en bred uppfatning att allas liv ska struktureras kring arbete. Den som inte arbetar ska inte heller äta. Den som av olika skäl, tillfälligt eller under längre tid, lever på staten är i allt högre grad betraktad som parasit. /…/
Professor Tamás tanke om arbetskraftsöverflöd, makt och etniska minoritetsförtryck /…/ vilar på övertygelsen att den industriella utvecklingen inte längre förmår skapa arbete åt alla utan bara vissa. Den knyter an till en idé som länge var gemensam för såväl liberala som marxistiska och konservativa husgudar – Mill, Marx och Burke – och går ut på att ekonomisk tillväxt är en del av en samhällsevolution i alla samhällen, och under en period i denna mer utsträckta evolution är tillväxt synonymt med ett bättre liv för alla. Men sedan kommer en punkt då ett samhälle nått en så god materiell standard at det är andra saker än den rent materiella ekonomin som ska växa – relationer, kultur, fri tid etcetera – och det är fenomen som välfärdsforskare kort och gott kallar utveckling.
– Den arbetslöshet vi har idag kommer aldrig, totalt sett, att gå ner. I Europa kommer det på lång sikt aldrig någonsin mer uppstå en situation i vilken en majoritet av den arbetsföra befolkningen har en anställning. Aldrig. Som god marxist hyser jag en gränslös beundran för det kapitalistiska systemet, men politikerna tycks för korkade för att göra någonting bra av det. En majoritet av mänskligheten är fortfarande olycklig.
Han rabblar siffror för ungdomsarbetslösheten i olika länder – Spanien 46 procent, Grekland 38, Italien 28 – och i likhet med flera av de postmarxister han delar tankar med menar han att svaret på den nya etnotismens framväxt måste sökas här.
– Ingen politiker tar en arbetstidsförkortning på allvar, vilket innebär att dagens stater ställs inför ett ofrånkomligt dilemma: Hur legitimera situationen? Och lösningen är som alltid att man ifrågasätter vissa typer av människor. Så gjorde man i Romarriket. Så gör man idag. /…/ I feodalsamhället gjordes det med blod; vissa påstods ha finare blod än andra. I dag säger man i stället att vissa folkgrupper tycks genetiskt eller kulturellt oförmögna att delta i de uppgifter som måste utföras för att bygga ett välfungerande samhälle. Och dessa människor måste hållas kort, placeras i fängelse, kastas ur landet, sättas i arbetsläger.
Han betonar att processen förstås inte följer någon genomtänkt plan, utan är en kombination av medelklassens oro för sina landvinningar, krav på ordning och säkerhet för den politiska eliten och majoritetens tendens att föredra enkla lösningar.
– Min poäng är att om samhällena går vidare på detta spår kommer den här nya rasismen vara oundviklig. Jag hatar den verkligen, men jag tror inte detta är något som kan ädnras på med humanistisk propaganda, det vill säga sånt jag sysslar med. Jag skriver alla dessa antirasistiska essäer i liberala tidningar men uppriktigt sagt tror jag inte det hjälper.
Jag har inte läst någonting utförligare som Gáspár Miklós Tamás själv har skrivit om arbetssamhällets kris. Men jag är aningen tveksam till att dra in faktorer som “materiell standard” i förklaringsmodellerna. Här tror jag faktiskt att man kommer längre med ett resonemang som tar sin utgångspunkt i kapitaltillväxtens inre rörelselagar och de begränsade möjligheter som dessa erbjuder för att hantera en ökad produktivitet. Då är det möjligt att analysen blir mer pessimistisk: att låta “relationer, kultur, fri tid” växa är nog ingen lösning, så länge dessa förblir beroende av en underliggande tillväxt i varuekonomin.
Min uppfattning är att Magnus Lintons egen krisanalys går i annan riktning än Gáspár Miklós Tamás. Även om det bör understrykas att De hatade är en reportagebok som inte gör anspråk på att teoretisera kring den övergripande krisen, kan jag inte låta bli att låta läsningen gå i sådana riktningar. Så här säger Magnus Linton i en intervju:
Varför har striden kring multikulturalismen blossat upp just nu?
– Jag tror egentligen att det handlar om ett hat mot relativismer, postmodernismer eller dekonstruktion. Det finns en frustration inom alla möjliga olika sfärer över att det inte finns några enkla svar. Människor känner inte igen sina nationer, sina kulturer, de känner inte igen sina kön. Det har genererat en frustration som har nått till en punkt som nu exploderar på olika sätt.
Lite för psykologiserande, för min smak. Fast den där socialpsykologiska dimensionen är högst relevant. Frågan är hur den kan länkas samman med den realekonomiska dynamiken. Är inte “relativismen” i någon mening gemensam för postmodernism och finansialisering, de parallella svaren på 1970-talets kris? Där har vi något att nysta vidare i!
I dag framkommer det uppgifter i Computer Sweden om att FRA flera gånger brustit allvarligt i sin hantering av databaser, integritetskänslig information som sprids utan motivering och personuppgifter med oklar koppling till signalspaningen. Det är Siun, Statens inspektion för underrättelseverksamheten, som upptäckt bristerna. Man fann brister vid inte mindre än fyra av de tretton kontroller som gjordes. Piratpartiet ser mycket allvarligt på det inträffade.
