2017-09-23 av Eric Luth
Wikimedia Sverige

Svenskspråkiga Wiktionary – 600 000 artiklar och 70 000 svenska ord!

Svenskspråkiga Wiktionary uppnådde 21 och 23 september 2017 två stora milstolpar. Wiktionary-gemenskapen, de som aktivt bidrar till Wiktionary, har skrivit ett blogginlägg som uppmärksammar de stora segrarna, och som uppmanar till fler att hjälpa till.


396px-wiktionarysv-svg

Svenska Wiktionary (sv.wiktionary.org) har den 21 och 22 september 2017 passerat två milstolpar, nämligen 600 000 artiklar och 70 000 svenska uppslagsord. I maj månad gjordes också den 3 miljonte redigeringen sedan projektet startade i maj 2004.

Sida nummer 600 000 blev ”rzymski”, som är polska för romersk. Svenskt uppslagsord 70 000 blev ”stormande”.

Wiktionary, den fria ordboken, är ett systerprojekt till Wikipedia, den
fria encyklopedin. Båda drivs av Wikimedia Foundation, som i Sverige
företräds av föreningen Wikimedia Sverige. Allt arbete utförs ideellt,
vem som helst får hjälpa till, och resultatet är fritt att återanvända i
andra sammanhang enligt samma Creative Commons-licens som gäller för
Wikipedia. Liksom Wikipedia, finns även Wiktionary på många olika språk,
varav svenska Wiktionary är bland de tjugo största. Varje språkutgåva av
Wiktionary förklarar ord från många olika språk.

Svenska Wiktionary innehåller svenska förklaringar till ord från 325
olika språk. Störst av dessa är svenska (70 000 ord), tyska (67 000) och
engelska (31 000), men även finska, franska, polska, ryska och isländska
är representerade med fler än 5000 ord vardera. Av Europeiska unionens
24 officiella språk är nu samtliga representerade med minst 500 ord.
Sämre står det till med flera stora världsspråk (som kinesiska och
arabiska), invandrarspråk (som somaliska) och de svenska
minoritetsspråken (som meänkieli och romani). Svenska Wiktionary har ett
trettiotal aktiva deltagare, som bidrar med minst fem redigeringar i
månaden, och några få som är mycket aktiva. Det finns gott om utrymme
för fler deltagare som vill hjälpa till med ordboksprojektet.


2017-09-21 av Påvel Nicklasson
Påvels blogg

Sortera filer på mp3-spelare

Mitt senaste teknikköp är en mp3-spelare. Många har ersatt denna manick med mobiltelefoner. Mp3-spelare har dock många fördelar:

  • Det är ingen telefon (man blir inte störd)
  • Om man glömmer den på gymmet eller tappar den har man inte förlorat halva sitt liv
  • Lång batteritid

Ett vanligt problem är att låtar inte kommer i rätt ordning då man kopierar över dem från sin dator till spelaren eller dess minneskort. Jag tillhör den äldre generation som lyssnar på album. Det blir dessutom omöjligt att lyssna på ljudböcker om kapitlen kommer slumpmässigt. Det händer även om man numrerat låtar med 01, 02 osv.

Det beror på svagheter i det gamla filsystemet FAT som används av de flesta musikspelare. Förenklat sorteras filer efter den ordning de är kopierade till disken istället för i bokstavs- eller nummerordning. De flesta mp3-spelare har för dåligt inbyggt system för att kompensera för detta.

Man kan lösa detta med spellistor eller med att lägga samman filer. Det innebär merarbete.

I Linux fixar man det snabbast med programmet fatsort. I *buntubaserade program installerar man det med:

sudo apt-get install fatsort

Man ansluter mp3-spelare med USB. Därefter tar man reda på spelarens partitionsbeteckning. Det kan man bland annat göra med kommandot:

cat /proc/partitions

 

Min mp3-spelare har partitionsbeteckningen sdf. Spelarens minneskort är sdg och partitionen sdg1. De kan ha andra beteckningar på andra system.

 

Om man inte förstår resultatet kan man koppla bort musikspelaren och ge kommandot igen. Då ser man vilken enhet som saknas.

Därefter kör man fatsort på spelarens inbyggda minneskort. Det enklaste sättet är:

sudo fatsort -f /dev/sdg1

 

Eftersom man kör fatsort med sudo måste man ange sitt lösenord

 

sdg1 är mitt minneskort.

Färdigt! Nu ligger alla filer i nummer- och bokstavsordning på min spelare. Fatsort är ett mycket snabbt sätt att få ordning och reda på FAT-partitioner.

Om man lägger in nya filer måste man köra om fatsort.

Fatsort har vissa svagheter och man bör läsa manualen. Är ens filsystem skadat kan det skadas ytterligare. I manualen finns ytterligare sätt man kan använda fatsort.

flattr this!

Flattr this!

2017-09-19 av gittawilen
Wikimedia Sverige

Att bidra till gemensam kunskap

Alrida Mattison. Foto: Adrien Martinez CC BY-SA.Alrida Mattison blev Wikipedian i somras. Nu kan hon: länka bilder från Wikimedia Commons, uppdatera, rätta fel, lägga till källor och skapa nya Wikipediaartiklar. Foto: Adrien Martinez CC BY-SA.

Det var nyfikenheten som fick Alfrida Mattison att söka till och åka på årets upplaga av Wikipedialägret i Molkom. Under en vecka fick hon lära sig grunderna i att redigera Wikipedia. Alfrida lade bland annat in mer än 50 kulturarvsbilder från Wikimedia Commons till relevanta artiklar samt såg till att Megan Abbott, den kända amerikanska författaren, fick en artikel på svenskspråkiga Wikipedia.

Alfrida Mattison är till vardags masterstudent i datalogi, på KTH i Stockholm. Som utvecklare är hon intresserad av open source-projekt, där många bidrar med kod till en gemensam kodbank. Tanken på att bidra till något gemensamt, fick henne att söka till Wikipedialägret i Molkom.

– Det som lockade mig var just Wikipedias likhet i arbetet med öppen källkod. I Wikipedia bidrar vi gemensamt med kunskap istället för kod.

Alfrida tyckte att det var lite läskigt att börja skriva på Wikipedia på egen hand, utan att veta hur det går till, men att det verkade roligt.

– Lägret var en chans för mig att lära mig hur det fungerar och ett bra sätt att få stöd med att komma igång.

Det visade sig vara mycket lättare än vad hon trodde att börja bidra. Gruppen började med att uppdatera existerande artiklar, lägga till källor och att rätta stavfel.

– Det gav min en överblick på hur det går till i Wikipedia och det inte är lika svårt som att börja med att författa en helt ny text. Att skriva en helt ny artikel innebär en längre startsträcka än om man gör små delar.

Illustrerade Wikipedia med bilder på kulturarv

De bilder som illustrerar Wikipediaartiklarna ligger uppladdade på mediadatabasen Wikimedia Commons. En av veckans övningar under lägret var att använda bilder som Riksantikvarieämbetet har laddat upp under fri och öppen licens, ett samarbete i projektet Kopplat öppet kulturarv, som Wikimedia Sverige driver med stöd från Postkodlotteriets kulturstiftelse. Alfrida använde över 50 av bilderna till att illustrera relevanta Wikipediaartiklar.

– Jag satt en hel dag och tittade på fotona i bildgalleriet, läste text och länkade till ögonen gick i kors. Det var många bilder på kyrkor och gamla gårdar, några Wikipediaartiklar fick två bilder, en exteriör, på fasaden och en interiör, på någon takmålning. Det var lätt att länka där det fanns bra metadata.

 

Alfrida illustrerade ett flertal Wikipediaartiklar med kulturarvsbilder från Wikimedia Commons, bland annat Bryggeri med bilden: “Människor, häst och tunnor i på en gård vid Hötorget på Norrmalm i Stockholm”, från Riksantikvarieämbetet, fotograf okänd, CC0.
Alfrida illustrerade ett flertal Wikipediaartiklar med kulturarvsbilder från Wikimedia Commons, bland annat Bryggeri med bilden: “Människor, häst och tunnor i på en gård vid Hötorget på Norrmalm i Stockholm”, från Riksantikvarieämbetet, fotograf okänd, CC0.

Skrev sin första artikel

Alfridas första egna Wikipediaartikel handlade om Megan Abbott, efter det har hon fortsatt att beta av kvinnliga författare som saknas på Wikipedia.

– När Megan Abbott inte fanns med, hon som anses vara en av de viktigaste nutida kriminalförfattarna i USA, var jag tvungen att göra något åt det. Sedan skrev jag om författaren Laura Lippman, hennes man Davis Simon hade en artikel, men inte hon. Det är kul att bidra till en jämnare representation av författande kvinnor och män på Wikipedia.

Sitta en stund och ha roligt

Efter sommaren, när studierna på KTH är igång igen, blir det svårare att hinna med att göra längre inlägg på Wikipedia, men Alfrida tänker att det bästa är att göra mindre bidrag, än att inte göra något alls.

– Det finns hur mycket som helst att göra i Wikipedia och jag hoppas på att träffa de från lägret som bor i Stockholm, för att sitta tillsammans och skriva. Annars är skrivstugorna ett roligt tillfälle att berätta om sina skrivprojekt och få inspiration, avslutar Alfrida.

Text: Gitta Wilén

 


2017-09-14 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

Linux gets blasted by BlueBorne too

BlueBorne is a set of Bluetooth security holes that just keeps on hitting. Besides smartphones and Windows, it seriously impacts Linux desktops and servers.

The security company Armis has revealed eight separate Bluetooth wireless protocol flaws known collectively as BlueBorne. This new nasty set of vulnerabilities have the potential to wreak havoc on iPhones, Android devices, Windows PC, and, oh yes, Linux desktops and server, as well.

While BlueBorne requires

2017-09-13 av Marcus Rejs
Gnuheter – Rejås Blog

Public Money – Public Code

Free Software Foundation Europe startar idag ett initiativ för att sprida information om fri programvara i den publika sektorn. Inget nytt egentligen, vi har pratat om det länge och det finns flera äldre initiativ. Men detta är nytt, fräscht och snyggt.

Tummen up!

2017-09-13 av Per-Ola Mjömark
Internetdagarna 2017

Hur har artificiell intelligens påverkat samtida design?

English version available below.

Molly Wright Steenson talar måndag 20 november.

Sedan 1994 har Molly Wright Steenson varit internetpionjär och arbetat med banbrytande designstudior, konsultfirmor och företag inom Fortune 500. Hon är författaren bakom den kommande boken Architectural Intelligence: How Designers and Architects Created the Digital Landscape (ung. Arkitektonisk intelligens: Hur designer och arkitekter skapade det digitala landskapet), som handlar om den radikala historien bakom hur artificiell intelligens har påverkat design och arkitektur och hur den har lagt grunden till samtida digital design.

– Min keynote-föreläsning kommer att handla om hur artificiell intelligens har påverkat samtida design, och hur påverkan har utvecklats under de senaste 50 åren för de arkitekter som har samarbetat med forskare inom artificiell intelligens och cybernetik. I min forskning slår jag fast att många samtida företeelser som har funnits på internet sedan tidigt 1990-tal (och även före nätet) härstammar direkt från denna påverkan och detta samarbete mellan arkitekter och tekniker – och när vi granskar hur internet når ut till våra hem, byggnader och städer med allt större datorintelligens, är denna bakgrund desto viktigare eftersom vi på det sättet förstår vart vi är på väg, förklarar Molly Wright Steenson.

Du håller seminarier för utbildare och studenter som står inför samtidens radikalt nya former av interaktion och teknologi. Vilken roll kan disruptiv teknologi spela i dagens klassrum?

– Jag vill att mina designstudenter ska förstå, konfrontera och kritiskt engagera sig i teknologin. Den som ägnar sig åt design arbetar i grund och botten med tillverkning och måste arbeta med de samtida materialen, och där ingår saker som inte alltid är konkreta. Hur lär vi designer att använda artificiell intelligens och maskininlärning? Och hur påverkar vi de tekniker som utvecklar dessa teknologier så att de förstår vad design kan bidra med, i fråga om hur vi hanterar problem, uppfyller mänskliga behov och arbetar kreativt med resultaten? När jag arbetar med studenter (eller utbildare, eller talar inför en publik) hoppas jag att de ifrågasätter sina antaganden och vänder upp och ned på saker för att förstå dem bättre. Det jag hoppas på är att det leder till bättre och mer etisk design och arkitektur, och bättre designer och tekniker!

Vi är så glada att du kommer till Stockholm. Har du redan haft tillfälle att besöka Sverige?

– Jag älskar Sverige och har varit här mycket sedan 2010, sammanlagt omkring sex eller sju månader. Jag var gästforskare vid Umeå universitets HUMLab 2010–2015, och var där allt mellan några veckor till några månader, och har även besökt Designhögskolan och Arkitekthögskolan vid Umeå universitet för att föreläsa, närvara vid opponeringar, delta i och tala på konferenser. Jag har också föreläst på KTH Arkitekturskolans föreläsningsserier och på Mobile Life Centre vid Stockholms universitet. Dessutom kommer en del av min släkt från Östersundstrakten. De emigrerade till Seattle 1905, och jag känner många av mina svenska kusiner (några av dem kanske rentav kommer på Internetdagarna!).


The impact of AI on contemporary design

Molly Wright Steenson is a designer, writer, and international speaker whose work focuses on the intersection of design, architecture, and artificial intelligence. Now she is coming to Stockholm and The Internet Days.

A web pioneer since 1994, Molly Wright Steenson has worked at groundbreaking design studios, consultancies, and Fortune 500 companies. She is the author of the forthcoming book Architectural Intelligence: How Designers and Architects Created the Digital Landscape, which tells the radical history of AI’s impact on design and architecture and how it poured the foundation for contemporary digital design.

–My keynote will be about the impact of AI on contemporary design, and how that impact developed over the last 50 years in the work of architects who collaborated with AI and cybernetics research. My research finds that many contemporary things we’ve done on the internet since the early 90s (even pre-Web) comes from this direct influence and collaboration between architects and technologists—and as we look at the Internet reaching out into our rooms, buildings, and cities, with increasing computational intelligence, that history is all the more important as we understand where we’re going, Molly Wright Steenson explains.

You’ve held workshops for educators and students facing the radical new kinds of interactions and technologies of this era. How can disruptive technologies play a role in the classrooms of today?

–I want my design students to understand, confront, and critically engage with technology. If designers are makers, then they need to be working with contemporary materials—and that includes things that aren’t quite so tangible. How do we teach designers to work with AI and machine learning? And how do we influence the technologists who develop these technologies to understand what design can bring to the table in how we frame problems, suit human needs, and work creatively with the outcomes? When I work with students (or educators, or when I give a talk to an audience), I hope that they’ll question their assumptions and turn things upside down to understand them better. What I hope will happen as a result is better and more ethical designs and architecture—and better designers and technologists!

We are delighted to welcome you to Stockholm. Have you ever had the chance to visit Sweden before?

–I love Sweden and have spent a lot of time there since 2010—totaling something like 6 or 7 months. I have been a visiting researcher at Umeå University’s HUMLab between 2010–2015, coming for anywhere from a few weeks to a few months, and have been a visitor at Umeå Institute of Design and Umeå School of Architecture to give lectures and to be on critiques, defenses, and to attend and speak at conferences. I’ve also spoken in the KTH School of Architecture lecture series and at the Mobile Life Centre at Stockholm University. Also: my grandfather’s side of the family is from near Östersund. His parents emigrated to Seattle in 1905, and I know many of my Swedish cousins (some of whom might come to Internetdagarna!).

2017-09-11 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

Best KDE Linux Distributions For Your Desktop



KDE remains one of the most popular desktop environments available for Linux users. KDE prioritizes aesthetics and modernity with a user-friendly computing experience. It also comes with a host of applications and features that complete the experience. But which distro

2017-09-11 av gittawilen
Wikimedia Sverige

Ljud kan också vara fri kunskap

Göteborgskören HarmonicaGöteborgskören Harmonica (några medlemmar saknas på bilden), har bidragit med kunskap om vårt kulturarv i form av en ljudfil till Wikimedia Commons, som sedan har länkats till wikipediaartikeln om den svenska nationalsången ”Du gamla, du fria”. Foto: Anders Ewaldz CC BY-SA.

Artiklarna på Wikipedia illustreras med bilder som har en öppen och fri licens, men visste du att en Wikipediaartikel även kan illustreras med körsång?

Göteborgskören Harmonica har arrangerat, sjungit in ”Du gamla, du fria” och laddat upp för fri användning. Sofie Jansson, som sjunger sopranstämma i kören berättar:

– Som kör kan det vara tråkigt att bara sjunga melodistämman, ibland finns det gamla arrangemang som är upphovsrättsfria. Vår körledare, Anders Ewaldz har också gjort några egna arrangemang som han har släppt under en av de fria CC-licenserna, för att vi ska kunna dela med oss av sångerna på Wikimedia Commons. ”Du gamla, du fria” är ett sådant exempel och där finns även noterna till arrangemanget uppladdade på Commons som pdf.

Fler melodier på gång

Harmonica är en blandkör som ses en gång i veckan i Göteborg och sjunger för att det är roligt, men de gillar också att utvecklas. Det är körledaren Anders Ewaldz som höjer dem till nya nivåer. I september förra året var de till exempel på en miniturné i Tyskland och så brukar de ha minst ett par konserter på hemmaplan varje år.

– Vi sjunger olika typer av musik olika år, men försöker också få tid till att sjunga in lite fritt material. Vi har spelat in några fler låtar, men de behöver ljudbearbetas innan de är redo för offentlighetens ljus, såsom ”För rederliga män” (gammalt lussekväde) och Johannes Brahms ”In Stiller Nacht”, berättar hon.

Just nu sitter Sofie och skriver en svensk text till en ukrainsk nyårsvisa som har använts som juldänga med engelsk text, där musiken är fri men inte den engelska texten. Den kommer de förhoppningsvis att kunna sjunga och spela in senare i år.

Lyssna på när Sofie och kören Harmonica sjunger den svenska nationalsången.

Du kan lyssna på ”Du gamla, du fria” i Wikipediaartikeln och som ljudfil på Wikimedia Commons (File:Du gamla, du fria.ogg. CC BY-SA 4.0 Sigrinn).

På den fria mediadatabasen Wikimedia Commons ligger material som främjar kunskap och utbildning. Den är kanske mest känd för att det är därifrån alla bilder på Wikipedia länkas in, men den innehåller inte bara bilder utan även annan multimedia, bland annat ljudfiler, 3D-modeller och pdf:er. Kravet är att filerna är fritt licensierad med CC BY-SA eller ännu friare Creative Commons licens eller public domain. Det är dessa licenser som definierar fri kunskap.

Vem som helst kan bidra med ljud

Vilka fler sånger (vars upphovsmän har varit döda i mer är 70 år) och ljud borde finnas på Wikimedia Commons för att illustrera Wikipediaartiklar? Vilken information kan du bidra med som gör artiklarna på Wikipedia bättre och ökar allas vår kunskap?

Under tisdagskvällar i september kan den som vill komma och vara med på öppna repetitioner med Harmonica. Info hittar du på deras webbplats och på Facebook.

Text: Gitta Wilén


2017-09-11 av Peter
:DFRI

Styrelsemöte 5 oktober

DFRI håller öppet styrelsemöte torsdagen den 5 oktober 18:00 i närheten av Gärdet i Stockholm.

Vi beräknas hålla på i ungefär 1,5 timme.

Dagordning för mötet

Alla medlemmar och andra intresserade är välkomna. Anmäl dig per mejl till dfri@dfri.se om du vill delta. Då får du också information om den exakta adressen och en vägbeskrivning.

2017-09-10 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

How to Integrate KDE Connect with GNOME Shell

KDE Connect provides an absolutely amazing convenience to Linux users who own an Android phone. It allows you to share files between the devices and view your notifications from your phone on your desktop. It even lets you send and reply to your text messages.

There’s one drawback, though. What if you don’t like KDE? Fear not GNOME fans, there’s a great way to integrate KDE Connect seamlessly into your GNOME desktop.

Related: How to Send and Receive SMS on Linux with KDE Connect

Install KDE

2017-09-09 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

How To Dual Boot Linux Mint And Windows 10 [Beginner’s Guide]

Brief: This guide shows you how to dual boot Linux Mint with Windows 10 and enjoy both Linux and Windows together in one system.

So you have decided to switch to Linux. Good decision! And if you chose to use Linux Mint, that’s even a better decision.

Linux Mint is one of the best Linux distributions for beginners. Using Linux Mint is fairly easy and installing Linux Mint is no rocket science either. In this tutorial, we’ll see how

2017-09-08 av gittawilen
Wikimedia Sverige

Gästblogg: Svenska Unescorådet om digitalt bevarande under fri licens

Chiesa Parrocchiale di San Felice Vescovo Martire. Foto: lucaphoto CC BY-SA 4.0. via Wikimedia Commons.

Den 11 september kl. 16.00–18.30 invigs utställningen av bland andra Svenska Unescorådet och Wikimedia Sverige och visas under tiden 11–25 september i Spånga församlingshus, Stockholm. Foto: lucaphoto [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons.

Hur kan digitalisering bidra till att skydda hotat kulturarv? Varför är det viktigt att värna hotat kulturarv genom att göra det fritt tillgängligt? Vi är stolta att ha Mats Djurberg, generalsekreterare, Svenska Unescorådet som gästbloggare med anledning av fotoutställningen ”Resor genom vårt ömtåliga kulturarv: upptäck, bevara och sprid”, ett samarbete mellan Wikimedia Sverige, Unesco och Wikimedia Italia.

Under de senaste åren har frågor om kulturarv hamnat i fokus för världens uppmärksamhet. IS brutala härjningar i Syrien och Irak har chockerat. Det har inte enbart handlat om ett i det närmaste ofattbart mänskligt lidande, utan även om en omfattande och systematisk förstörelse av regionens rika kulturarv. I krig är det vanligt att kulturarv också förstörs eller skadas, men IS har tagit förstörelsen till en ny nivå och gjort kulturarv till direkt mål i sin krigsföring. Denna medvetna förstörelse har filmats och spritts via sociala medier för att provocera och splittra.

För att skapa ett kalifat har IS förklarat krig mot den mångfald av kulturyttringar som speglar områdets rika kulturarv och är en viktig del av det som kallas ”mänsklighetens vagga”. Världsarvet Palmyra i Syrien är kanske det mest framstående exemplet på vad IS uppfattar som särskilt provocerande eftersom platsens historia visar på en mångkulturell mötesplats, en symbol för tolerant och fredlig samexistens mellan flera olika folk och kulturer.

Krig och klimatförändringar

Världssamfundet har dock reagerat mot förstörelsen. Domen i den internationella brottsmålsdomstolen ICC mot den maliske jihadisten Ahmad al-Faqi al-Mahdi, som kom förra året, likställde, för första gången, förstörelsen av kulturarv – världsarvet Timbuktu i Mali – med krigsbrott. Domen, som är den första i sitt slag, kommer att vara vägledande för framtiden.

Men kulturarvet hotas idag inte bara av terror och extremister utan även av snabba klimatförändringar. Det ställer stora krav på vårt samhälle vad gäller kunskap, åtgärder och inte minst en nära samverkan mellan myndigheter och organisationer. Stora resurser kommer behöver läggas på att skydda och bevara vårt gemensamma kulturarv runt om i världen när klimatet förändras.

Men för tydlighetens skull: det största hotet mot kulturarvet är trots allt intressekonflikter som uppstår när samhällen förändras, när vägar ska byggas och nya bostadsområden anläggas. Många kommuner, myndigheter och företag saknar idag relevant kompetens och resurser att bedöma vad som värt att bevara och hur det ska göras. Det kommer vara en av de stora utmaningarna de närmaste årtiondena när världens befolkning växer och urbaniseras. Det handlar också om att förstå att kulturarv inte är en bromskloss för utveckling, utan att bevarande ger stora möjligheter när gäller att generera både arbetstillfällen och skapa mervärde för en stads eller regions attraktion såväl som bostadsort som besöksmål.

Den viktiga digitaliseringen av det hotade kulturarvet

En förutsättning för effektivt bevarande är kunskap. Digitalisering ger unika möjligheter att tillgängliggöra och ge ökad kunskap till många. Wikipedias och Unescos utställning om vårt hotade kulturarv är ett viktigt bidrag till att sprida kunskap om vårt gemensamma kulturarv och dess utmaningar men också att öka intresset och kunskapen för att bevara det.

Mats Djurberg generalsekreterare, Svenska Unescorådet.

 

Bilderna har tillgängliggjorts från många olika källor, såsom museer, arkiv och allmänheten, och finns alla under fri licens på Wikimedia Commons, Wikipedias mediabank. Se kulturarvsbilderna under öppen och fri licens, online.

Tid: Utställningen invigs 11 september kl 16.00–18.30, där bland annat Svenska Unescorådet och Wikimedia Sverige invigningstalar. Vi bjuder på dryck och enklare tilltugg.

Plats: Spånga församlingshus, Värsta allé 1, Spånga, Stockholm.


2017-09-07 av Linda Sandberg
:DFRI

Cryptoparty 4 oktober på Tekniska museet – missa inte det!

Vad: DFRI arrangerar i samarbete med Tekniska museet nästa Cryptoparty Stockholm
Plats:
Tekniska museet
Tid: 17.00-19.30

Cryptoparty STHLM är öppet för alla och det kostar inget att delta. En behöver inte veta något om kryptering för att komma. 

Program  

Framtidslabben
17.15 Hej och välkomna – Linda Sandberg och Jenny Olsson, DFRI/Cryptoparty STHLM 

Meckalabbet
17.30 The Sum of All Human Knowledge, men vad vet Wikipedia om dig egentligen? – Axel Pettersson, Wikimedia Sverige  

18.30 GDPR – Allt du behöver veta, Birgitta Edberg, Privasee  

19.00 CryptoQuiz med @kafkaspice och @copylinda

Hackalabbet 

17.30 Varför är det viktigt med kryptering? Jenny Olsson och Linda Sandberg, DFRI/Cryptoparty STHLM  

18.00-19.00 Ansiktsmålning mot kameraövervakning – workshop ledd av Anders Sundeman, Sparvnästet  

Packalabbet 

17.30 Tor – Hur funkar det att surfa anonymt? – Magnus Ahltorp  

18.30-19.30 Hur säker är en ”säker” WiFi-anslutning egentligen? Därför ska du inte koppla upp dig på gratis WiFi anslutningar som på tex fik – Julien Pinget  

Frågehörna – DFRI  har en bemannad frågehörna under kvällen, dit en kan gå och ställa sina frågor kring kryptering, övervakning, verktyg och annat. Alla frågor är välkomna och kan vi inte svara på något, försöker vi hjälper er att hitta dem som kan.  

Välkomna <3

Linda, Jenny och alla cryptoänglar

2017-09-07 av gittawilen
Wikimedia Sverige

Wikipedian blir Wikipedian i residence på Internetmuseum

Emma Rydberg, Wikipedian in Residence, WiR, på Iternetmuseum, IIS. På Bilden Kristina Alexandersson (Webbstjärnan, IIS), Jörgen Löwenfeldt, verksamhetsansvarig för Internetmuseum och Emma Rydberg (WiR).
Emma Rydberg Wikipedian in Residence, WiR, på Iternetmuseum, IIS, tillsammans med Jörgen Löwenfeldt (verksamhetsansvarig för Internetmuseum, IIS) fotograferas av Kristina Alexandersson (Chef, internet i skolan, IIS). Foto: Gitta Wilén (WMSE) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

I höst kommer Internetmuseum att ha en Wikipedian in Residence. Emma Rydberg, som varit administratör på svenskspråkiga Wikipedia i sex år, kommer att hjälpa museet med att tillgängliggöra internethistorien på Wikipedia och Wikimedia Commons.

Vi tycker naturligtvis att det här är både roligt spännande. Emma Rydberg är en mångårig administratör på Wikipedia och erfaren skribent, hon är även utbildad researcher och samhällsvetare. Hennes roll på Internetmuseet blir att gå igenom museets förstahandskällor och värdera deras relevans för Wikipedia. I arbetsuppgifterna ingår det även att studera museets fysiska och digitala arkiv, för att se vad som kan släppas under fri licens.

– Det känns väldigt roligt att kunna bidra till att sprida den kunskap om Sveriges internethistoria som Internetmuseum har. Som en del av Wikipedias gemenskap kommer jag att hjälpa till med förståelsen av Wikipedia och se till att artiklarna inom ämnesområdet håller hög kvalitet, säger Emma Rydberg.

Som Wikipedian in Residence, WiR, kommer Emma att inventera Wikipedias behov av museets ämnesexpertis för att se vad som saknas i nuläget och vilka artiklar som behöver skapas och byggas ut. Hon kommer också att hålla i några evenemang öppna för allmänheten att bidra med mer av internethistoria till Wikipedia och samtidigt lära sig mer om hur Wikipedia fungerar.

– Det här är ett sätt för oss på Internetmuseum att se till att kunskapen om internets historia sprids så brett som möjligt. Wikipedia är den naturliga starten för den som söker fakta i ett ämne, och vi vill bidra till att informationen där både är heltäckande och spännande, Jörgen Löwenfeldt, verksamhetsansvarig för Internetmuseum, som drivs av Internetstiftelsen i Sverige, IIS.

Våra WiR

Emma Rydberg kommer att vara en i raden av ämnesexperter som bidrar med sina kunskaper om Wikipedia på plats hos en extern samarbetspart. Wikimedia Sverige har tidigare haft WiR på bland annat Riksantikvarieämbetet (André Costa och Lennart Guldbrandsson), SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, (Arild Vågen), samt på SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (Carl Fredrik Sjöland).

För att följa Emmas arbete kan du besöka Internetmuseums Wikipedian in Residence-sida och i Internetmuseums kanaler i sociala medier.

Läs Internetmuseums pressrelease.


2017-09-07 av Per-Ola Mjömark
Internetdagarna 2017

Grävguru ger insyn i offentliga dokument

Den här artikeln publicerades först av Anders Frick på IIS öppna data-blogg.

Tarjei Leer-Salvesen är grävande journalist på Fædrelandsvennen, ett mediehus i Kristiansand i Norge. Detta är historien om hur han skapade webbplatsen innsyn.no, som idag har omkring 8,5 miljoner sökbara offentliga dokument i databasen. På sajten finns dokument från bland annat den norska kyrkan, försvaret, Oslo kommun, polisen, stortinget, samt universiteten och en del företag i hälsobranschen.

Kristiansand kommun, där Fædrelandsvennen ges ut, var en av de första kommunerna i Norge som erbjöd sökbara diarium med en historik från år 1999. Journalisterna i regionen använde systemet mycket eftersom det var en bra verktyg för att kunna skapa god journalistik. Samtidigt behövde medarbetarna på kommunens arkivenhet ägna en hel del arbetstid åt att hjälpa journalisterna.

– Men en dag år 2013 bestämde sig kommunens arkiv för att ta bort dessa möjligheter – utan att förklara varför. Först i efterhand fick vi olika förklaringar varför detta skedde, men rent konkret blev en databas raderad och ersatt med en länksamling till PDF-dokument. Varje morgon stod en medarbetare på kommunens arkiv och skrev ut dokumenten på en skrivare för att därefter skanna in dem igen. Resultatet blev bildbaserade PDF-filer som det inte gick att söka i, säger Tarjei Leer-Salvesen.

Journalisterna behövde återvända till att gå igenom dokumentlistor och diarium manuellt, vilket var ett tidskrävande arbete. Resultatet de efterföljande månaderna blev att journalistiken baserad på de skriftliga källorna blev allt sämre.

Vändningen kom när Tarjei Leer-Salvesen började gräva i ett ärende där kommunen hade gått till domstol för att överta egendom från en privat investerare. Kommunen sa sig behöva marken för att bygga en ny teater och tvångsinlöste den. Teatern blev senare byggd, men på ett helt annat ställe. Omkring 14 år senare sålde kommunen den tvångsinlösta marken och tjänade stora pengar, vilket gjorde investeraren arg.

Tarjei Leer-Salvesen började gräva i vad som egentligen var hade hänt och om den raderade databasen hade funnits kvar så skulle det jobbet ha tagit mindre än en minut. Nu handlade det istället om att hitta rätt bland hundratusentals sidor. Totalt 14 årgångar à 30.000 sidor är rätt omfattande.

– Min nyhetsredaktör sa då till mig att ”Tarjei, du är nyhetsjournalist. Detta är ett doktorandprojekt. Det går inte!”, säger han.

Men när nöden är som störst kan hjälpen vara som närmast. När Tarjei Leer-Salvesen tog en kopp kaffe tillsammans med utvecklaren Atle Brandt och beklagade sig så ställde Atle frågan om arkivmaterialet alltid var strukturerat på samma sätt och om Tarjei hade hört talas om OCR-skanning. En halvtimme senare gick de till chefen med en idé: Återskapa den raderade databasen och publicera på mediehusets webbsidor.

Sagt och gjort. Det lokala projektet satte igång under 2014 men återkoppling från kollegor på andra ställen i Norge gjorde att man utvecklade det hela till ett nationellt projekt. År 2015 registrerade man domännamnet innsyn.no och har sedan dess gradvis utvecklat det hela till en nationell webbplats som idag har arkivmaterial från en lång rad offentliga aktörer. Idag finns omkring 8,5 miljoner dokument sökbara i databasen. Framtagningen är gjord av Fædrelandsvennen med ekonomiskt stöd från Stiftelsen Fritt Ord.

Innsyn.no är alltså en webbplats som gör det lättare att utnyttja rättigheterna som finns i Offentlighetsloven. Lagen ger rätt till insyn i dokument inom offentlig verksamhet för alla som så önskar.

– Ett stort problem är att de flesta människor inte förstår hur man ska hitta rätt bland de miljontals dokument som produceras varje år i den offentliga sektorn. På innsyn.no samlar vi metadata om offentliga dokument och skapar ett system som gör det enkelt att söka information, hitta de dokument som människor är intresserade av och skicka en beställning till rätt kontor. Detta kan nu göras på några sekunder, säger Tarjei Leer-Salvesen.

Tarjei Leer-Salvesen har arbetat som journalist sedan han var 19 år. Första jobbet var på NorWatch där han undersökte företags CSR-policy i praktiken. De senaste tio åren har han arbetat halvtid för Fædrelandsvennen, halvtid med research för dokumentärfilm. Han har även arbetat som frilans och på NRK Brennpunkt, som är Norges motsvarighet till Uppdrag granskning. Numera är det Fædrelandsvennen som gäller till 100 procent. Uppdragsgivare har alltså varierat, men ett återkommande tema i hans journalistiska gärning är referenserna till offentlighetsloven för att begära tillgång till skriftlig dokumentation i de ärenden som han undersöker.

Han arbetar främst med att skriva artiklar, men lägger en del av arbetstiden på att utveckla verktyg som mediehuset har behov av. Utöver det arbetar han med att förmedla journalistiska metoder med omvärlden.

När det gäller utvecklingen av nya verktyg så har han en del planer som är kopplade till innsyn.no. Man kommer bland annat att expandera kraftigt i Norge och tittar även på möjligheten att sprida projektet till fler länder.

– Ett helt annat och mer humoristiskt transparensprojekt som jag har drivit i några år kallar jag för Forvaltningskunst. Jag samlar in dokument som har skickats till journalister men som är så hårt censurerade att de inte längre kan läsas. Dessa jag gör bilder på. Bilderna åtföljs av en historia om journalistiken och dokumentet, säger han.

Har du även fler transparensprojekt på gång?

– Förra året skrev jag boken «Arkivsøk for journalister» och jag undervisar också lite på universitet och högskolor. Jag har även undervisat journalistgrupper i andra länder, bland annat Nepal, Tunisien och Kenya. Huvudsyftet med verksamheten är att sprida medvetenheten om möjligheterna att använda informationen i offentliga arkiv. Digitala verktyg är helt centrala och om verktygen är bra så används informationen oftare, säger han.

Vilka utmaningar har Norge när det kommer till transparens och öppna data?

– Delar av den statliga sektorn har varit bra när det gäller verktyg för transparens. Jag tänker särskilt på ministeriernas öppna diarium. Men vi har en lång väg att gå när det gäller öppna dataset. På läns- och kommunnivå har vi en offentlig sektor som inte tänker på samma sätt som de bästa statliga delarna. Det finns även statliga delar som borde vara mycket mer öppna än vad man är – jag tänker särskilt på polisen, försvaret och hälsoföretag. Alla offentliga myndigheter ska beakta säkerhet och integritet, men jag tycker att de borde visa större öppenhet när det gäller styrningen och ekonomiska medel, säger han.

Vad kan Sverige lära av Norge och tvärtom?

– Jag är inte så välbekant med Sverige som jag kanske borde vara, men mina svenska kollegor säger att de i stor utsträckning saknar sökbara offentliga journaler. Sådana verktyg är användbara för såväl journalister som näringsliv och ideella organisationer, ja kort sagt för alla som har intresse av att bättre förstå hur den offentliga sektorn fungerar. Jag har också en del norska kollegor som skriver om kriminalitet och de säger att Norge måste lära sig av Sverige som är mycket mer öppna än oss inom rättsområdet, till exempel när det gäller öppenheten kring bevis i brottsmål, säger Tarjei Leer-Salvesen.

På Nordic Open Data Forum i samband med Internetdagarna i november kommer Tarjei Leer-Salvesen att berätta mer om hur man utvecklade innsyn.no och hur planerna ser ut framöver.

2017-09-06 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

How Long Do Solid State Drives Really Last?

When large-scale flash storage first came to the consumer market as an alternative to conventional hard drives, the biggest concern (aside from price) was longevity. Tech fans had a pretty good idea of the general reliability of hard drives, but SSDs were still something of a wild card.

But years later, the market for SSDs has matured considerably, and we’ve got a lot more data on…well, data. The good news is that SSDs are probably much more reliable than you think, and certainly at least as good as hard drives in terms of data retention and failure rates. The bad news is that SSDs tend to fail more often with age, and not with extended data reading and writing, as formerly predicted.

That means

2017-09-06 av Per-Ola Mjömark
Internetdagarna 2017

Vilken undergroundscen blir nästa globala bransch?

English version available below.

Matt Mason inledde sin karriär som DJ på piratradiostationer och klubbar i London. Något som har påverkat alla hans yrkesval senare i livet.

– Jag visste det inte då, men det visade sig att förmågan att läsa av en skara människor på dansgolvet och spela ett set som de gillade var en utmärkt kunskap som gick att överföra på andra områden. Att förstå vad en publik vill ha och ge den det har legat till grund för allt jag har arbetat med senare i livet, från att grunda en tidning till skapa reklamkampanjer, skriva böcker och pjäser till att konstruera dataprogram för konsumenter. I grund och botten handlar allt om samma sak, säger Matt Mason.

– Mitt första jobb som DJ lärde mig också en annan mycket viktig sak: det är okej att misslyckas. Släppa skivor och ordna fester – jag misslyckades oftare än jag lyckades, men jag fortsatte tills jag fick till några hits. Det är inte ofta man får chansen till det som ung. Man får inte misslyckas i skolan eller på universitetet, man betygsätts hela tiden, så ungdomarna lär sig att bli rädda för misslyckanden och undvika risker. Men det är genom att misslyckas som man lär sig. ”Fail fast” – Misslyckas snabbt – är ett mantra i Silicon Valley, för där vet man att det är värdefullt, men i skolan lär vi oss att aldrig misslyckas. Många av mina kompisar som också var DJs blev mycket framgångsrika företagare, eftersom de inte var rädda för att misslyckas.

I din bok ”The Pirate’s Dilemma” redogör du för utvecklingar som har omvandlat alternativkulturella scener till blomstrande branscher och rörelser. Vilka är nästa subrörelser som i kombination med teknik kan störta gamla hierarkier och ge makt åt individen? Vilka är nästa undergroundscener som kan bli globala branscher?

– Vi har sett det här hända på flera olika sätt det senaste året. Populismens framväxt i väst har i hög grad bestått av subrörelser som använder tekniken för att störta gamla hierarkier och ge makt åt individen. Jag önskar bara att den individen inte hade varit Donald Trump. En ljusglimt är de nya motståndsrörelser som har uppstått som en reaktion, nya vänsterrörelser runt om i världen som engagerar de yngre generationerna, fenomen som Black Lives Matter och Women’s March här i USA. Så jag är fortfarande optimist. Musik och kultur har tappat kraft, särskilt i västvärlden, eftersom det sätt som de direkt accepteras på är så välkänt. Jag skrev om det här i de sista kapitlen i ”The Pirate’s Dilemma”. Tekniken som alternativkultur är ett område som jag tror kommer att bli intressant igen. Internet har varit så: en grupp människor som pratade om ”cyberspace”, inte en hel industri. Det finns områden inom AI, AR, 3D-tryck, förnybar energi och annan teknik som hör ihop med överflödsekonomin, där jag tror att vi kommer att se nya spännande alternativkulturer slå rot, särskilt om de förtrycks av populistiska regeringar.

Att omvandla musik till pengar är fortfarande ett aktuellt ämne. BitTorrent har enligt dig spelat en avgörande roll i att minska piratkopieringen och uppmuntra laglig fildelning och musikspridning. Vad tror du sker de kommande åren på det här området? Vilka kommer att vara huvudfrågorna?

– Jag tror att piratkopiering kommer att vara en icke-fråga inom musikvärlden då. I år har vi haft den största ökningen av intäkter från musik sedan CD-försäljningen nådde en topp 1998. Streamingtjänsterna slår piratkopieringen genom att konkurrera med den. Jag önskar bara att det inte skulle ha tagit 15 år – det skulle ha skett snabbare om branschen hade anammat streaming tidigare, men jag är tacksam över att det ser så bra ut nu.

–Huvudfrågorna kommer i framtiden att vara mikrobetalningar och avtal, som båda kommer att handla om tekniker som BitCoin och blockkedjor. Det är fortfarande mycket svårt att göra mikrobetalningar i stor skala, vilket gör det svårare att konkurrera med tjänster som Netflix och Spotify. Det var vårt största hinder med BitTorrent. Avtal för inspelad musik är fortfarande som svarta lådor. Bob Weir från The Grateful Dead sa en gång till mig att det enda sättet att få fram hur mycket deras skivbolag var skyldiga dem var att stämma dem. Det är fortfarande så det fungerar, inte bara med skivbolag utan nu också med streamingtjänsterna. Men avtal som bygger på blockkedjor som i princip är öppna huvudböcker skulle göra musikbranschen mer transparent. Det skulle vara ännu mer revolutionerande för dagens situation än vad piratkopieringen var, och göra branschen sundare och mer artistvänlig.

Vi är så glada att du kommer till Stockholm. Har du redan haft tillfälle att besöka Sverige?

– Ja, jag älskar Stockholm! Jag har inte varit här på några år, men jag är väldigt glad att komma tillbaka.

Har du redan bestämt dig för vad din keynote-föreläsning ska handla om?

– Troligen något av ämnena vi har pratat om i den här intervjun. Jag lanserar två nya sociala plattformar i år som jag kan berätta om, båda är experiment i alternativkultur som får stöd av teknik. Det kan passa bra att tala om dem!

 


Which is the next underground scenes that might turn into global industries?

Matt Mason is a creative executive and author who was recently named number eleven on Fast Company’s 100 Most Creative People in Business list. Matt currently serves as the head of 1-800-N0TH1NG, an innovation lab building immersive products and content with a focus on gamification.

Matt Mason began his career as a pirate radio and club DJ in London. Something which affected his business journey and the choices he have made later on in his life.

–I didn’t know this at the time, but it turned out that learning to read a crowd on a dance floor and playing a set that worked for them was a great transferable skill. Understanding what an audience wants and giving it to them has been the foundation of every role I’ve taken on since, from founding a magazine to building ad campaigns to creating books and screenplays to building consumer software products. It’s all essentially the same basic thing, says Matt Mason.

–My early work as a DJ also taught me another really important lesson: that it’s okay to fail. Putting out records and putting on parties – I failed more times than I succeeded, but I kept trying until I scored some hits. You don’t get to do that much as a young person. You can’t fail at school or college because it all counts – you’re being graded the whole time, so kids learn to fear failure and avoid risk. But failing is how you learn. ‘Fail fast’ is a mantra in Silicon Valley because it’s value is recognized, but at school we are taught ‘fail never.’ Many of my friends I grew up DJing with went on to be really successful entrepreneurs because they weren’t scared of failing.

In your book ”The Pirate’s Dilemma”, you uncover trends that have transformed countercultural scenes into burgeoning global industries and movements. Which will be the next fringe movements that, combined with technology, might subvert old hierarchies and empower the individual? Which is the next underground scenes that might turn into global industries?

–We’ve seen this happen in a variety of ways in the last twelve months. The rise of populism in the West has largely been fringe movements using technology to subvert old systems and empower individuals. I just wish that individual hadn’t been Donald Trump. The silver lining is the rise of new resistance movements as a response, new left wing movements around the world galvanizing younger generations, things like Black Lives Matter and Women’s March here in the United States. I remain optimistic. Music and culture have become less potent, especially in the West, because the way they are instantly co-opted is so well understood – I wrote about this in Pirate’s in the later chapters. Technology as counterculture is an area that I think will get more interesting again. The Internet used to be that – a bunch of people on the fringe talking about ‘cyberspace’, not an industry. There are spaces in AI, AR, 3D printing, renewable energy and other technologies related to the economics of abundance where I think we will see new interesting countercultures take root – especially if they are suppressed by populist governments.

Monetizing music is still a hot topic. According to you, BitTorrent has played a vital role in reducing piracy and encourage legal file sharing and music dissemination. What do you think about the next few years in regards of this issue? What will be the key issues?

–I think at this point, piracy is a non-issue in the music business. This year we have seen the highest period of growth in music revenue since the peak of CD sales in 1998. Streaming services beat piracy by competing with it. I just wish it hadn’t taken 15 years – it would have happened faster if the industry had embraced streaming sooner, but I’m grateful that things are looking good.
The key issues moving forward will be micropayments and contracts – which will both be about technologies like BitCoin and blockchains. It’s still *really* hard to do micropayments at scale, which makes it harder to start a competitor to services like Netflix and Spotify. That was our number one obstacle at BitTorrent. Contracts in recorded music are still black boxes. Bob Weir from The Grateful Dead once told me that the only way they ever really got to the truth of how much their labels owed them was by suing them. That is still how things operate – not just at the labels, but also now at the streaming services too. But contracts based on blockchain that are essentially open ledgers would bring transparency to the music business. That would be more disruptive to the status quo than piracy was, but it would make the business healthier and more artist-friendly.

We are delighted to welcome you to Stockholm. Have you ever had the chance to visit Sweden before?

–Yes, I love Stockholm! I have not been for a few years but I’m very excited to be back.

Have you decided yet on what theme your keynote presentation will revolve around?

–Probably some of the issues above. I’m launching two new social platforms this year which I will have data to share on, both experiments in counterculture underpinned by technology. It might be good to talk on those!

2017-09-04 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

Ubuntu 17.10 Artful Aardvark Beta 1 is here


Ubuntu 17.10 should be available in October. With Canonical making GNOME the default desktop environment, and killing the much-maligned Unity, this will be the most exciting release in years. Quite frankly, the operating system had been feeling sort of stale lately, so a new default DE should shake things up.

Today, the first official Beta of Ubuntu 17.10 becomes available. This pre-lease version of the operating system, codenamed

2017-09-04 av Sara Mörtsell
Wikimedia Sverige

Nytt kraftfullt verktyg synliggör vad studenter åstadkommer på Wikipedia

Screenshot of course page 2017 Programs Events Dashboard
Kurssidan för ”Dictatorship and Democracy in the Middle East” som den ser ut i verktyget Program & Events dashboard. Instrumentbrädan sammanställer data från Wikipedia utifrån studenternas aktiviteter.
Lunds universitet var det första svenska lärosätet ut i år, med att bidra till att förbättra Wikipedias innehåll. Hur gick det för masterkursen i Mellanösternkunskap? Hur många artiklar förbättrades och hur stor spridning har det nya innehållet fått? Nu kan läraren följa och hålla reda på resultaten med verktyget Program & Events Dashboard.

Kursen hette ”Dictatorship, Democracy and Human Rights in the Middle East” och gavs av läraren Darcy Thomson tidigare i år. Hon beskriver kursens koppling till Wikipedia så här:

The course aims to translate the research conducted by students within the framework of this course, into widely available knowledge accessible to a global audience. Working in groups of two or three persons, students are to create or significantly improve a Wikipedia entry on a topic that directly relates to the main themes of the course; governance in the Middle East, and human rights in connection to the region.

Stöd från nytt verktyg

För att samla och dokumentera studenternas arbeten användes i kursen det nya verktyget Program & Events Dashboard, som vi på Wikimedia Sverige jobbar med att implementera under 2017 ihop med högskola, universitet och andra partners. Som Darcy Thomson nämner, är en viktig pusselbit för lärare som använder Wikipedia att studenterna på så sätt får hela det omgivande samhället som mottagare till sina texter och till sitt kursarbete. Därför är det viktigt att ta fram den data som synliggör att Wikipedia förenar pedagogik med effekter långt utanför klassrummet.

Sidvisningar för artiklar har alltid funnits tillgängligt för lärare och studenter att själva ta fram eller be om men det är tidskrävande för den som är ovan att manuellt göra det och kräver bearbetning för att sammanställa på ett användbart sätt. Det nya verktyget samlar kursens aktiviteter till en hub som också presenterar data på ett överskådligt och tillgängligt sätt.

Över 5 miljoner visningar

Så hur gick det? Via kursens egen kurssida, som registrerades vid starten på Program & Events Dashboard, går det att se att sudenterna skapade sex helt nya artiklar och förbättrade 50 andra artiklar inom ämnesområdet. Artiklarna hade under den perioden över 5 miljoner visningar, och det är artikelinnehåll som fortsätter att bli läst och använt av alla som använder Wikipedia för att söka information och kunskap.


2017-09-01 av gittawilen
Wikimedia Sverige

Lantmäteriet ändrar licensvillkor från CC BY till CC0

Detalj ur ekonomiska kartan 20K6E Bergsboda
Detalj ur Ekonomiska kartan 20K6E (Bergsboda J133-20K6e61).

Från och med den 1 september 2017, får den mängd geodata som tidigare haft licensvillkoret CC BY, nu den helt fria och öppna licensen CC0, vilket innebär att källan inte längre behöver anges. Det gör det enklare att skapa och sprida tjänster som innehåller Lantmäteriets öppna geodata.

Öppna geodata är den data som utan kostnad får användas, ändras och delas fritt. Lantmäteriets öppna geodata består idag av den översiktliga kart-, höjd- och positioneringsinformationen samt historiska ortofoton (skalriktiga flygbilder).

Lantmäteriet uppger att det finns flera orsaker till en förändring av licensvillkoren. En är att det förenklar för de som kombinerar information från flera källor i rapporter, produkter och tjänster, en annan orsak är att de inte sätter något värde i att bevaka och följa upp huruvida källa anges eller ej.

– Lantmäteriet har sedan snart två år släppt småskalig kartinformation som öppna data, men vårt mål och vår förhoppning är att all information ska gå den vägen. Det kräver dock ökade anslag då vi idag är till stor del avgiftsfinansierade. Men som ett led i att öka tillgänglighet och användbarhet Lantmäteriets öppna data så förändrar vi nu licensvillkoren till CC0 vilket förhoppningsvis leder till både förenklad och ökad användning, berättar Bobo Tideström verksamhetsutvecklare på Lantmäteriet.

Med den här ändringen i licensvillkoren, från CC BY till CC0, blir det nu möjligt för tjänster som hanterar geodata att använda Lantmäteriets fria och öppna data, utan att hantera en krånglig och i vissa fall omöjlig licenshantering.

CC0 möjliggör ökad vidareanvändning

Krav på attribuering gör det svårt att inkludera flera dataset i olika produkter. I tjänster kombineras Lantmäteriets ofta stora mängder av data som ofta beräknas på olika sätt vilket gör att enormt långa listor skulle krävas med källor för varje enskild datapunkt.

– Attribueringskrav gör det även svårt att veta när man gjort tillräckligt för att uppnå licensen. All typ av osäkerhet gör det svårare att arbeta med materialet och gör att många kommer att välja bort dataset med otydliga eller licenser som kräver attribuering eller andra saker. Att göra fel innebär att du kanske i ett senare läge måste bygga om hela din tjänst. Denna osäkerhet drabbar framförallt mindre aktörer, berättar John Andersson, verksamhetschef på Wikimedia Sverige.

Terrängkartor och Openstreetmap

Jens Jackowski är engagerad i Openstreetmaprörelsen. Han är även äventyrspedagog och arbetar med ungdomar med affektstörning, de är ofta ute i skog och mark.

– Nu kommer det bli möjligt att bifoga information om hur terrängen ser ut, om det är myrmark eller blockigt, hårt eller mjukt underlag, det senare är viktig information för ridkartor. Jag tänker det gör det lättare att undvika faror, berättar han.


2017-08-31 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

How to install Linux Mint on your Windows PC

Are you a Windows power-user? You can get and install Linux Mint running on your PC -- either to try it out, or as a replacement for Windows.

I think Linux Mint isn't just a great desktop, it's a great replacement for Windows. With Windows security problems such as WannaCry, people are starting to explore

2017-08-30 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

Must Have Linux Mint Software

This is the software for the Mint Linux distro that enables you to get the most out of this top Linux distro.

I must admit that I'm still shocked at how popular Linux Mint has become. The reasons why are covered in my "Why Linux Mint won" article. But there's more to Linux Mint than the distro itself. There are also what I'd call "must have" applications. This article will share my own must have applications that I think every Linux Mint user should check out.

Best

2017-08-30 av Marcus Rejs
Gnuheter – Rejås Blog

10 år sedan: SIS förklarar omröstningen ogiltig

För 10 år sedan meddelar SIS att omröstningen om OOXML är ogiltig.

Som jag har berättat om tidigare var jag engagerad i skandalen på SIS där Microsoft kuppade igenom ett Ja till sin föreslagna standard OOXML.

SIS befann sig nu i ett underligt läge. Man hade haft en omröstning som alla insåg inte gått rätt till och den hade lett till att man skulle rösta Ja i ISO. Den ursprungliga gruppen skulle med största sannolikhet ha kommit fram till ett Nej. Vad skall man göra?

Det var för lite tid för att göra en ny omröstning. Och om man skulle göra en, hur skulle den gå till?

I en intervju med Lars Flink, dåvarande VD för SIS några dagar innan kan man mellan raderna läsa lösningen när han på frågan om SIS kan riva upp beslutet svarar:

– Det enda som skulle kunna riva upp beslutet är om något formellt fel begåtts. Om något i processen inte varit korrekt. Om det är aktuellt nu är en hypotetisk fråga som jag avstår från att besvara.

Några dagar senare, idag för 10 år sedan, kom beskedet. SIS ogiltigförklarar omröstningen. Anledningen är röstfusk. Så här säger Lars Flink i en intervju i Ny Teknik.

– Vi har fått en hel del information under de här dagarna och den pekar på att någon deltagit i omröstningen med mer än en röst.

Jag har hört ryktesvägen att något sådant fusk inte förekom. Men en läsare på min blogg föreslår att det kan vara Microsoft som avses. Jag vet inte, men det var nog den enda lösningen för SIS att klara sig ur denna situation.

Men hur skulle man göra med omröstningen i ISO? Det slutade med att SIS lade ner Sveriges röst i ISO.

2017-08-29 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

How to Connect to a VPN Automatically on Linux

There are easy ways to connect to your VPN from Ubuntu. A lot of VPNs provide excellent Linux clients. Even if they don’t, you can use the Network Manager applet to set up a VPN connection. However, if you want to connect without a GUI or you want your connection to run automatically as a service for all users, those options won’t really work.

Most of the best VPN services are built on OpenVPN. OpenVPN is a free and open-source VPN server that you can actually use to set up your own VPN. There’s no need to do that, though. You only need the client part of OpenVPN.

When you install OpenVPN on Ubuntu, you also get the client. You can use the OpenVPN client to connect to any OpenVPN server, regardless

2017-08-29 av Per-Ola Mjömark
Internetdagarna 2017

Viktigt att vara medveten internetanvändare

–Internetdagarna är i första hand en mötesplats. Eftersom innehållet är upplagt som olika små konferenser skapas nya möten naturligt. Det är viktigt för att alla deltagare ska ges möjlighet att kunna utöka sitt professionella men även intressemässiga nätverk, säger projektledare Niklas Serén.

Hur skulle du beskriva årets program?

–Programmet är väldigt brett. Många av spåren tittar på lösningar framåt – vi har inte så mycket beskrivningar av det som varit. Det är viktigt eftersom internet är något som ständigt förändras och där vi hela tiden behöver vara medvetna internetkonsumenter. I år fokuserar vi på själva hjärtat av internet: de positiva krafterna som finns här.

Bland evenemangen hittar vi bland andra Bitcoin, AI, fake news, GDPR och VR/AR – delar som är relativt nya för årets program men som verkligen cementerats som samtida ämnen som inte är “flugor”. Vi fokuserar dessutom alltid på att försöka bygga program som är folkbildande och nyttobaserade – jag tror det här programmet är det bredaste vi nånsin haft.

Är det någon keynote-talare du ser lite extra fram emot att lyssna på?

–Jag har haft förmånen att kurera huvudtalarna i fem år nu och jag är naturligtvis enormt fascinerad av dem allihop. Måste jag nämna ett par så väljer jag Cathy O’Neil som kommer prata om data, algoritmer och kopplingar till demokratifrågor. Hennes bok “Weapons of Math destruction” är väldigt bra och jag rekommenderar alla att läsa den.

–Jag vill också lyfta Matt Mason som är en gammal piratradio-DJ som diskuterar hur stora delar av vår nuvarande kultur, från IT-miraklet till hiphop, i princip byggts på brott mot upphovsrättslagar och hur gårdagens pirater nu är en del av etablissemanget. Det är ett perspektiv som många av våra kära nutida debattörer borde ta del av, imho.