2020-09-23 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

Wiki Loves Earth – vad hände sedan?

Vinnarbild i Wiki Loves Earth 2020.
Foto: Brydand100, CC BY-SA 4.0.

Flera månader har redan hunnit passera sedan årets upplaga av Wiki Loves Earth i Sverige. Nu har vi hunnit sammanställa statistik såväl som lärdomar. Projektledaren Eric Luth reflekterar över utfallet av tävlingen, och varför tävlingen behövs.

I Miljöbalkens portalparagraf kan man läsa att syftet med balken är att främja en hållbar utveckling, där alla som bor i Sverige såväl idag som imorgon kan ta del av en välmående miljö. Efter att den andra meningen har fastställt att naturen därför har ett skyddsvärde, förs människan in i den knepiga ekvationen: “människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.”

För att bevara det svenska naturarvet är naturskyddet viktigt. Därigenom får vi gemensamma spelregler för hur vi kan vistas i, använda oss av och bruka den skyddade svenska naturen. Det gäller ju för övrigt även för kulturskyddet. För att skydda och bevara såväl det svenska kultur- som naturarvet behöver vi sannolikt ett lagstadgat skydd. 

Minst lika viktigt är det dock, vilket även Miljöbalken antyder i den andra meningen, att alla som bor och verkar i Sverige känner ett engagemang för det gemensamma arvet, om vi vill kunna skydda och bevara det. Att vi känner att vi äger, förvaltar och utvecklar det, tillsammans. Det lagstadgade skyddet är viktigt. Men svenskarnas engagemang för det som lagen skyddar är oumbärligt. Annars faller ju det lagstadgade skyddets legitimitet.  

Wikimediarörelsen har under det senaste årtiondet med framgång drivit ett antal stora kampanjer, där målet har varit att engagera människor i det gemensamma natur- och kulturarvet. Sedan 2011 har Wikimedia Sverige anordnat den svenska deltävlingen av Wiki Loves Monuments, världens största fototävling, och i maj i år anordnade vi för fjärde året i rad Wiki Loves Earth. Vi driver inte bara kampanjerna för att få fler bilder på natur- och kulturarv till Wikipedia, även om det såklart är en viktig anledning. Vi driver också kampanjerna, för att vi vet att när vi tillsammans engagerar oss i det gemensamma arvet, kan vi också hjälpas åt att bevara och utveckla det.

2020 har varit ett speciellt år. Covid-19-pandemin tvingade oss att lägga om nästan all vår kommunikation kring tävlingarna, inte minst Wiki Loves Earth som ägde rum precis när pandemin briserade. Istället för gemensamma fotoresor och utflykter fick vi uppmuntra till lokalturism, helst utan kollektivtrafik. I många länder fick man knappt gå ut. Att vi alls kunde genomföra Wiki Loves Earth var en ynnest (en meningsfull ynnest, som Måns Hagberg konstaterar på vår blogg).

Och som vanligt slog resultatet oss med häpnad. Över 250 personer deltog i fototävlingen. Det är nästan dubbelt så många deltagare som 2019. Av dessa var nästan tvåhundra nyregistrerade. Sett till bilder laddades mer än dubbelt så många upp jämfört med förra året, snudd på tvåtusen stycken. 

Fototävlingen går ut på att fotografera naturarv, i det här fallet definierat som naturminnen, naturreservat, nationalparker och biosfärområden. Naturarvet har ganska få bilder på Wikimediaplattformarna historiskt. Nu ger statistiken vid handen att 432 unika objekt har avbildats i årets tävling. Det innebär att över fyrahundra naturarvsområden, där det inte tidigare fanns någon fritt licensierad bild på Wikimediaplattformarna, nu finns representerade med en bild som man kan se, använda och sprida vidare. 

En av vinnarbilderna är tagna i Abisko nationalpark. Foto: Jojoo64, CC BY-SA 4.0.

Engagemanget var stort från nordligaste Lappland till sydligaste Skåne. En av vinnarbilderna togs från berget Nuolja i Abisko, men flest bilder togs i Skåne. Även om de mest tätbefolkade länen såg många bidrag, var några av de länen med flest inskickade bilder långtifrån folkrikast: Gotland och Norrbotten. I allmänhet var fördelningen över Sverige ganska god. Det gäller i stort sett hela landet – utom Södermanland och Värmland, som dessvärre bara såg tre respektive en inskickad bild. Till nästa år får vi nog se till att göra göra specifika insatser i Södermanland och Värmland för att förbättra den statistiken. 

Flest fotografier togs med god marginal i Flatens naturreservat, vilket inte heller är så konstigt givet att det ligger i Stockholms kommun. För första gången i år kunde man dock bidra med fotografier från biosfärområden. Därför är det särskilt roligt att några av de naturområden med flest fotografier är Östra Vätterbranterna och Kristianstads vattenrike, två biosfärområden i södra Sverige. Totalt sett togs 130 bilder i svenska biosfärområden. Men för den geografiska representationens skull är lappländska nationalparken Sarek också ett av de mest välfotograferade områdena, liksom naturreservaten Verkegards och Blautmörskogen på Gotland.

De nytagna bilderna används över 500 gånger på de olika Wikimedia-projekten. Många bilder används fortfarande inte, utan ligger bara och väntar på att någon ska lägga till dem i Wikipedia-artikeln, Wikidata-objektet eller varför inte i en tidningsartikel, med rätt erkännande

Varje bild fyller en viktig funktion för den fria kunskapen. Bild för bild, steg för steg arbetar vi oss mot en mer hållbar värld. Vi vill tacka alla bidragsgivare, fotografer och deltagare för ett fantastiskt väl utfört arbete. Men även om bidragen och vinsterna var viktiga i sig, är det engagemang som har uppvisats för svensk natur viktigast. Med det engagemanget kan vi skydda och bevara vårt naturarv, även framgent.

Statistik

Antal deltagare250
Antal bilder1912
Nyregistrerade användare194

Deltagare med flest uppladdade bilder

Tulipasylvestris100
Jorchr72
Basingo62
Isaksko61
VulpesVulpes4250
Tanzania46
Haxpett43
Trougnouf42
Krr00539
GraBirka38

Bilder per län

Skåne län378
Stockholms län333
Västra Götalands län272
Gotlands län187
Norrbottens län110
Uppsala län99
Västmanlands län95
Jönköpings län94
Örebro län75
Östergötlands län59
Västernorrlands län 56
Kronobergs län54
Dalarnas län43
Jämtlands län42
Blekinge län40
Gävleborgs län30
Hallands län30
Västerbottens län29
Kalmar län21
Södermanlands län3
Värmlands län1

Objekt med flest kort

Flatens naturreservat52
Tivedens nationalpark37
Verkegards32
Blautmörskogen30
Östra Vätterbranterna25
Kristianstads vattenrike23
Sarek21
Klippans naturreservat17
Bullerö naturreservat16
Söderåsen16
Årstaskogen och
Årstaholmars naturreservat
16
Västra Råssö16
Tall Sarkavare16
Tyresta Nationalpark15
Nackareservatet i Stockholm15
Svartberget15
Padjelanta15
Vålådalens naturreservat14
Skuleskogen14
Jungfrun14

The post Wiki Loves Earth – vad hände sedan? appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-09-17 av rasmus
Copyriot

Ett paradexempel på hur missvisande det kan bli att tala om “digital feodalism”

Jag här redan nämnt några exempel på hur talet om “en ny feodalism” blivit en allt mer populär samtidsdiagnos. Men jag sparade det värsta.

Så sent som förra veckan utkom en bok med titeln The Medieval Internet, skriven av den danske medievetaren Jakob Linaa Jensen som är en etablerad forsare i sitt fält, med en rad böcker bakom sig. Titeln lät ändå lite spännande. Men sen läste jag kapitel 7, som bär rubriken “Digital Feudalism”, som är en uppvisning av den allra sämsta sortens nätkritik. Bruket av “feodalism” som skällsord har helt ersatt den kritiska analys som man borde kunnat vänta sig av ett verk med vetenskapliga pretentioner.

Jakob Linaa Jensen påstår sig i detta bokkapitel leda i bevis att “the very structure of the platform economy has a distinctly feudal taint”. Vad är det då som är så “distinkt feodalt”, kan man fråga sig.

Jo, först och främst att det finns “assymetriska beroenderelationer” mellan teknikföretagen och deras användare. Men sådana assymmetrier är ett kännetecken för klassamhällen i allmänhet, inklusive kapitalismen. Det är inte alls distinkt för feodalismen. Vilket är den invändning som måste resas ungefär varje gång som Jakob Linaa Jensen slänger sig med f-ordet.
Han påpekar att de feodala godsherrarna minsann exploaterade bönderna. Och visst är vi exploaterade även på internet? Alltså är internet feodalt!

Har ni förresten tänkt på hur kyrkan i det medeltida Europa kontrollerade flöden av information? Tänka sig, det gör dagens teknikjättar också. Det måste betyda att vi lever i en digital feodalism!

Som extra argument slängs in den “ökande övervakningen av användare” och “ökande reglering och kontroll”. Inte heller detta är såklart det minsta unikt för feodalismen. Snarare tvärtom. Medeltidens feodala samhällen var många saker, men de var inte några utpräglade övervakningssamhällen. Tvärtom så var det efter feodalismens upplösning – när de tidigmoderna nationalstaterna skaffade sig resurser att direkt beskatta varje undersåte – som den statliga övervakningen byggdes ut.

Ett citat, som exempel på hur slappt Jakob Linaa Jensen resonerar:

Modern tech giants arose in the crucial early years of twenty-first century – Google, Amazon, Facebook, etc. – and colonised the internet, driving out competitors. /…/ And ever-present Google wants to be THE gateway for all information in the world. /…/ The dominant tech companies act like new feudal lords. They want control and dependent subjects, like the medieval feudal lords wanted obedient and hard-working serfs and peasants.

Vid det här laget börjar det framgå att “feodalism” mest är ett omständligare sätt att säga “klassamhälle”. Vilket nog är extra attraktivt bland akademiker som helst inte vill bli misstänkta för att hysa en marxistisk böjelse.

I förbifarten hänvisas dock till den marxistiske medieteoretikern Christian Fuchs, som påpekat att företag som Uber och Airbnb pekar mot framväxten av “ett nytt proletariat” med låga löner och utan arbetsrättsligt skydd. Även detta lyckas Jakob Linaa Jensen läsa som ett argument för sin feodalismtes. Trots att existensen av ett proletariat är det bland det minst feodala man kan tänka sig!

Citatet ovan visar också hur hänvisningarna till “feodalism” varvas med hänvisningar till “kolonisering”. Vilket också borde vara svårt att få ihop. Än en gång har vi här två strikt skilda fenomen. Kolonialism är ju inget vi förknippar med det medeltida Europa. Det var efter medeltiden, efter feodalismens upplösning, som Europa började kolonisera andra delar av världen, först i form av handelskolonier, senare territorialkolonier. Men kapitlet rymmer ingen som helst diskussion om hur vi ska förstå talet om kolonisering. Begreppet används mest som ett extra invektiv, och kanske som en antydan om att det fanns någonting bättre, mer oskuldsfullt, innan koloniseringen tog fart.

På flera ställen slängs det in vaga hänvisningar till hur internet en gång i tiden var “fritt och anarkiskt”, men det klargörs aldrig när. I vissa passager antyds det att 1990-talets internet var fritt, i andra passager var det redan då under kontroll av “plattformar”. När den forna friheten sedan ska skildras, blir resultatet oerhört slafsigt. Författaren sätter likhetstecken mellan libertarianer, hippies, EFF, 4chan och Creative Commons. De historiska kopplingarna mellan sådana tendenser finns och har analyserats ett otal gånger av olika mediehistoriker.

Jakob Linaa Jensen har inte ens bemödat sig om en korrekt kronologi när han skriver internets historia. Han tror att nollnolltalet inträffade på tiotalet!

Först skriver han: “YouTube is another example, originating in the late nineties”.
Och sen: “In the 1990s, there was an abundance of pirated and illegal services for downloading music and films like Napster, Gnutella and BitTorrent.”
Va? Youtube grundades 2005, inte på 1990-talet. Napster släpptes visserligen i juni 1999, men Gnutella först 2000 och Bittorrent 2001. Fildelningsexplosionen utspelade sig kring nollnolltalets mitt, om detta råder inget tvivel.

Här börjar man fråga sig om det vetenskapliga förlaget Emerald helt har slutat med fackgranskning. Hur kan sådana sakfel släppas igenom? Till råga på allt så hänvisas redan i kapitlets öppning till en “Max Bloch” som ska ha analyserat den medeltida ekonomin.
Uppenbarligen åsyftas en av Europas mest kända historiker någonsin, Marc Bloch.

Men jag betvivlar att Jakob Linaa Jensen verkligen har läst honom, eller har läst några medeltidshistoriska studier över huvud taget. För om han hade gjort det, skulle han inte ha skrivit: “The slave system was abandoned in the early Middle Ages.” Ännu ett flagrant sakfel. För även om det medeltida Europa inte var ett utpräglat slavsamhälle, så som Romarriket hade varit, så fortsatte handeln med och utnyttjandet av slavar, inte bara här uppe i Norden, utan än mer i Södern. Framför allt i Spanien – inte bara under muslimskt välde utan även efter de kristnas reconquista, efter att pesten resulterat i brist på arbetskraft.

Att tala om “digitalt slaveri” är dock betydligt mindre populärt i akademiska sammanhang. Det låter helt klart för grovt. Men ytliga paralleller till medeltiden, det går tydligen fortfarande att komma undan med.

2020-09-17 av rasmus
Copyriot

Det våras för feodalismen

Bland de som vill ställa kritiska samtidsdiagnoser har det blivit allt mer populärt att dra paralleller till medeltiden. Från olika håll hävdas att vi går mot en ny feodalism. Ofta betecknas den rentav som en digital feodalism. På vilket sätt den skulle är feodal, det är inte lika tydligt.

Här är några exempel, från vad jag själv har bokmärkt i år:

  • Iranska konstnären Bahar Noorizadeh har i videoverket After Scarcity (2018) följt de utopiska tankebanorna hos sovjetiska cybernetiker som trodde sig kunna skapa en automatiserad planekonomi. I verket ställer hon frågan: “How might we use computation to get us out of our current state of digital feudalism and towards new possible utopias?”
  • Den vänsterliberala nationalekonomen Mariana Mazzucato rönte för ett år sedan stor uppmärksamhet för en debattartikel med rubriken “Preventing Digital Feudalism“. Men förutom i rubriken förekommer inte ordet “feodalism” i själva texten. Inte ens indirekt får vi någon vink om varför just detta skulle vara en rimlig beskrivning på det som borde motverkas. Mazzucato använder det som ett simpelt invektiv.
  • Shoshana Zuboff har blivit oerhört uppmärksammad för sin bok om “övervakningskapitalismen”. Kapitalism är som bekant någonting annat än feodalism. Men det hindrar inte Zuboff från att bre på med båda begreppen för att beskriva samma sak, som är i en intervju: “We find ourselves being shot backward into a kind of feudal pattern where it was an elite, a priesthood, that had all the knowledge and all the rest of the people just kind of groped around in the dark”. (Att viss kunskap koncentreras hos ett prästerskap har givetvis kännetecknat klassamhällen långt före feodalismens framväxt. Det är knappast heller ett centralt drag i den feodala samhällsordningen. Så vad tillför liknelsen?)
  • Rimligen borde marxister bara lite mindre slarviga i sina hänvisningar till “feodalism”, eftersom deras analyser grundas i begreppet produktionssätt, etablerat av Karl Marx. Men även en så framstående marxist som Jodi Dean tycks vara lite väl lockad av medeltidsmetaforen. “Capitalism is turning itself into neofeudalism” konstaterade hon i våras, i en förvisso intressant artikel som åtminstone diskuterar vad som är kännetecknande för det vi kallar feodalism. (Får nog återvända till detta i kommande inlägg.)
  • Feodalismens spöke dyker även upp i Peter Flemings ganska roliga bok The worst is yet to come. A post-capitalist survival guide. Även om Fleming kanske är mer anarkist än marxist, argumenterar han i likhet med Dean för att kapitalismen som vi känner den kan vara på väg ut och ersättas av något annat, ännu sämre system – en tes som absolut är värd att diskuteras på allvar, vilket tyvärr inte underlättas av att det nya dåliga genast ska etiketteras som “neo-feodalt”.
  • Slutligen noterar vi titeln på den gode Evgeny Morozovs kommande bok: Freedom as a service. The new digital feudalism and the future of the city (2022). Här finns det dock skäl att hysa högre förhoppningar på den teoretiska nivån, inte minst efter att ha läst Morozovs alldeles strålande kritik av Zuboffs tes om “övervakningskapitalismen”. Dessutom har han tidigare anmärkt på Twitter:

    Any theory of “digital feudalism” must account for the non-existing role of the state – situated in the international system – behind the “digital”. Since no such account exists – see US/Silicon Valley- “digital feudalism” is how the polite society grapples with “digital fascism”

Allt detta snack om “feodalism” i en tid när många av medeltidshistorikerna själva tvärtom har börjat undvika begreppet, något som Richard Abels diskuterar i en intressant översiktsartikel:

Indeed, over the last decade, ‘feudalism’ has become an ‘F-word’ at some professional conferences for medieval historians, only uttered ironically or with the intention to provoke.

Jag lutar åt att Abels har rätt i att pendeln kanske svängt för långt åt det andra hållet, mot en medeltidshistoria som i överdriven grad betonar ömsesidighet på bekostnad av hierarki. Visst fanns det aldrig ett enhetligt “feodalt system”, men som analytiskt begrepp kan “feodalism” ändå vara värt att behålla. Men då måste det vara tydligt definieras, på ett sätt som inte kan tillåta slarviga liknelser där tendenser i den samtida kapitalismen skrivs om till att handla om “ny feodalism”.

2020-09-14 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

Lokala laboratorier för framtidens liv

Hur kan vi gemensamt bidra till att hitta lösningar på globala problem? Svaret på frågan ligger i en kombination av lokalt engagemang och starka kopplingar till forskning. Anna-Karin Johansson, generalsekreterare på Svenska Unescorådet, berättar hur biosfärområden fungerar som modellområden för hållbar utveckling, och lyfter hur fototävlingen Wiki Loves Earth har visat det starka lokala engagemang som finns för biosfärområden i Sverige. 

Svenska Unesco-rådet delade ut ett särskilt pris i årets upplaga av Wiki Loves Earth, för bästa bild taget i ett biosfärområde. Priset vanns av Håkan Algotsson, med denna vackra bild på bron i Torsebro, Kristianstads vattenrike. Foto: Hakanalgotsson, CC BY-SA 4.0.

Vi står inför stora globala utmaningar – sociala, ekonomiska och ekologiska. För att kunna nå de mål som satts upp i FN:s strategi för hållbar utveckling, Agenda 2030, är det viktigt med internationell samverkan. Men denna samverkan behöver bygga på engagemang på lokal nivå. Det är där lösningar kan tas fram för att sedan spridas. 

Det är precis detta som är tanken bakom FN-organet Unescos biosfärområden. Unesco har utnämnt över 700 biosfärområden över hela jordklotet. Genom att värna den biologiska mångfalden, söka ny kunskap genom forskning, och skapa en hållbar relation mellan människor och miljö fungerar biosfärområden som laboratorier för framtidens liv.  

Sju av dessa biosfärområden ligger i Sverige, och de täcker tillsammans sju procent av landets yta. I de svenska biosfärområdena pågår arbetet för fullt med att starta pilotprojekt för ett mer hållbart sätt att leva. I biosfärområdet Östra Vätterbranterna, där årets vinnarbild i Wikimedia Sveriges fototävling Wiki Loves Earth är tagen, har man nyligen genomfört ett projekt där nyanlända flyktingar fått lära sig om biodling och i biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle har man byggt världens största solcellsdrivna vätgasstation. Andra exempel är biosfärområdet Blekinge Arkipelag, som bidragit till hållbar turism och en levande landsbygd genom satsningen Ark65, och vårt nordligaste biosfärområde Vindelälven-Juhtathdahka som skapat nya förutsättningar för dialog mellan samer och svenskar samt stad och landsbygd. Dessa biosfärområden arbetar långsiktigt för att kunna vara förebilder och inspiratörer för andra.  

Samarbete sker inte bara inom varje enskilt biosfärområde, utan också mellan områden. I projektet Biosphere for Baltic samlas 9 biosfärområden från 7 länder i Östersjöregionen för att utbyta erfarenheter inom bland annat lärande om havet och om havets ekosystem. 

Wikimedia Sveriges fototävling har visat det stora engagemang som finns för Sveriges 7 biosfärområden. Svenska Unescorådet är mycket stolta över att ha fått sitta med i juryn i årets tävling. Av de bidrag som skickades in var över 130 tagna i ett biosfärområde. Det är ett tydligt tecken på den stolthet som finns över våra biosfärområden!

Anna-Karin Johansson
Generalsekreterare, Svenska Unesco-rådet

The post Lokala laboratorier för framtidens liv appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-09-11 av Tore Danielsson
Blogg – Wikimedia Sverige

Nyinspelningar på Wikipedia

Fria noter med utslocknad upphovsrätt är en bra utgångspunkt för nyinspelningar. Folkvisan Det brinner en eld finns med i boken Ringlekar på Skansen digitaliserad av Projekt Runeberg. Boken är utgiven av Nordiska museet 1908 och är public domain. 

Musik, liksom andra mediefiler, på svenska Wikipedia ligger på en webbplats som heter Wikimedia Commons. Det är ett mediebibliotek där man själv sätter en licens och bestämmer hur vidare användning får ske. Vilma and Sami Duo delade sin version av folkvisan Det brinner en eld med licensen Creative Commons Attribution 3.0 på sin kanal på Youtube. Den licensen innebär att man fritt får återanvända musiken bara man berättar att den är framförd av just Vilma and Sami Duo.

Det brinner en eld av Vilma and Sami Duo. Via Wikimedia Commons, CC BY.

Om man gör en nyinspelning av ett äldre fritt verk kan man välja att sätta en fri licens på framförandet av verket. På så sätt kan nyinspelningen användas på till exempel Wikipedia och även delas på andra webbplatser. Licensen kan bara sättas och godkännas av de som innehar upphovsrätten. Är verket som man utgår från upphovsrättsligt fritt behöver man inte fråga om lov för att göra en nyinspelning – och så är ju ofta fallet just för äldre folkmusik och klassisk musik.

Den brinner i tusende kransar

Matts Arnberg samtalar med Mimmi Johansson om dansleken Det brinner en eld. Via Wikimedia Commons, CC0.

Folkvisan Det brinner en eld är också en danslek som Matts Arnberg och Radiotjänst spelade in en version av under en resa i Finland 1959. Här är det Mimmi Johansson som sjunger den inledande versen på dansleken och bidrar med sin kunskap drygt 60 år senare. Den här inspelningen finns med i de musikfiler som Musikverket tillsammans med Wikimedia Sverige laddar upp på Wikimedia Commons.

Vill du vara med och bidra?

I projektet Fri musik på Wikipedia söker vi efter fler nyinspelningar där upphovsrättsinnehavarna generöst kan tänka sig att dela med sig av musiken på fria plattformar. Är du kanske en av dem? Du får gärna höra av dig till Tore Danielsson om du har tips eller förslag på musik som kan passa på Wikipedia. Vi hörs!

The post Nyinspelningar på Wikipedia appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-09-10 av Josefine Hellroth Larsson
Blogg – Wikimedia Sverige

Vi ses på stan!

Wikimedia Sverige vill och ska växa, för att kunna sprida mer fri kunskap till fler. Därför inleder vi under hösten ett arbete med så kallad face2face-marknadsföring. Det innebär att föreningen har anställt fyra personer som ska prata med de människor som rör sig på gator och torg. Vi börjar att testa i Stockholm, med förhoppningen att sedan kunna sprida verksamheten över landet. 

Samtalen kommer handla om att berätta om vad Wikimedia Sverige gör och hur vi arbetar, för att människor ska välja att skänka pengar till vår verksamhet, och gärna även att bli medlemmar och volontärer i föreningen. 

Foto: Owula kpakpo. CC BY-SA 4.0

Just nu genomgår de nyanställda värvarna en intensiv utbildning för att förberedas inför att representera föreningen. Utbildningen handlar om allt ifrån hur Wikimedia Sverige fungerar och vad vi tror på, till en trygg och säker arbetsmiljö, och till hur insamling regleras i Sverige.

Arbetet med att förbereda face2face-kampanjen har pågått under sommaren, och är väldigt lärorikt för föreningen. Vi lär oss massor om olika regler och förordningar, strategier för insamling, vilka budskap som är viktiga för oss att förmedla till allmänheten och hur andra organisationer arbetar med värvning av månadsgivare och medlemmar. Vi är medlemmar i Giva Sverige och följer de riktlinjer som alla medlemsorganisationer kommit överens om.

Varför face2face?

Det finns två långsiktiga mål med vårt arbete. Ett är att bygga hållbar finansiering som kan göra att vi sprider riskerna genom att ha många intäktskällor. Det andra handlar om att få fler medlemmar och volontärer som kan stärka föreningen genom att arbeta för våra frågor. Dessa två effekter kommer i lite olika faser av arbetet. Under hösten ligger fokus mer på insamling av medel, och från årsskiftet kommer vi arbeta ytterligare med att värva medlemmar och volontärer.

Foto: Foreign and Commonwealth Office. OGL v. 1.0

Vi kommer också att testa olika metoder och budskap på olika platser, för att kunna nå fram till så många som möjligt. Därför vill vi uppmana dig som aktiv att berätta för oss varför du engagerar dig, så att vi får fina exempel som vi kan berätta om till fler. Hur började ditt engagemang, och vad är viktigt för dig när vi pratar om Wikipedia och de andra Wikimediaplattformarna? Hör av dig till jenny.brandt@wikimedia.se med dina tankar. Du får självklart också själv berätta för andra om det du tycker är det viktigaste Wikimedia Sverige gör, så bidrar även du till att föreningen kan växa!

The post Vi ses på stan! appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-09-09 av Alicia Fagerving
Blogg – Wikimedia Sverige

Höstens härliga hackathon går inte av för hackor

Tyvärr ses vi inte på plats i Visby i år. Däremot online!
Visby Östergravar höst, av Artifex, Public Domain. Via Wikimedia Commons.

Löven gulnar, sommaren har lämnat oss. Dags att koka sylt, skörda potatisen och anmäla sig till Hack för Heritage 2020 – deadline är denna söndag, den 13 september!

Hack for Heritage är ett hackathon som i flera år har organiserats av Riksantikvarieämbetet. Både förra och förrförra året genomfördes det i höstfina Visby, men i år, i ljuset av rådande pandemi, går det av stapeln digitalt. Men precis som tidigare år är Wikimedia Sverige där – inget nytt på den fronten!

På hackathonet jobbar man i ett team för att ta fram en prototyp utifrån kulturarvsdata. Prototyperna man skapar kan vara vad som helst, allt från en app till en interaktiv upplevelse som skulle kunna användas på ett museum, bibliotek, arkiv eller galleri. Kulturarvsdatan som man använder under hacket kommer dels från Riksantikvarieämbetets samarbetspartners, både från tidigare år liksom nya för året. På hackathonets hemsida finns en lista med länkar till dessa källor.

Årets partners har båda tagit fram varsin utmaning som man kan välja att arbeta med. Ledorden i år är Tillgänglighet, Hållbarhet och Framtidstrender.

Låter det kul?

Hack for Heritage 2020 kommer till stora delar ske online, men det kommer att finnas möjlighet att delta på plats i Riksantikvarieämbetets lokaler i Visby eller via Blekinge Tekniska Högskola i Karlshamn som är årets samarbetsnod. Sista anmälningsdatum är 13 september och formuläret hittar du här. Vi ses!

The post Höstens härliga hackathon går inte av för hackor appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-09-08 av Mattias Axell
:DFRI

Styrelsemöte 22 september 2020

DFRI håller öppet styrelsemöte tisdag 2020-09-22 17:30-19:30 på Internet och ev. lokal i Stockholm. Vi beräknas hålla på i ungefär 1,5 timme. Alla medlemmar och andra intresserade är välkomna.
Dagordning finns här (kan ändras ända fram till att mötet börjar).
Anmäl dig per mejl till dfri@dfri.se om du vill delta. Då får du också information om länk till anslutning för deltagande via Internet samt ev. adress till ev. lokal med tillhörande vägbeskrivning dit.

2020-09-07 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

Skolinformation på Wikidata

I början av året importerades omkring 6 000 skolenheter till Wikidata. Det innebär att mycket av den information som försvann från Skolverket när Skolenhetsregistret sekretessbelades går att få tag på via Wikidata istället. Vi har intervjuat grundaren av projektet.

Raoul Wallenbergsskolan i Skövde, en av många grundskolor i Sverige. Foto: Wazzaa97, CC BY-SA 3.0.

I augusti tillkännagav Skolverket att skolinformation kommer att sekretessbeläggas. Eftersom information och statistik om Sveriges skolor enligt en dom i Kammarrätten från häromåret kan ses som affärshemligheter går det inte att begära ut det i enlighet med offentlighetsprincipen. Resultatet är att information som betygsfördelning, antalet godkända elever och liknande inte går att ta del av. Inte ens information om vilka skolor som finns, vilka adresser skolorna är belägna på, och vilka som äger dem, anses omfattas av offentlighetsprincipen. 

På Wikidata, en strukturerad databas med öppen och fri information, har ett gäng volontärer och användare skapat ett projekt för att sammanställa den information som finns om svenska skolor och skolenheter,* och resultatet är att merparten av den information som fanns i det tidigare Skolenhetsregistret nu istället finns tillgängligt via Wikidata. Det innebär att det går att söka, ta del av och sammanställa mycket av den information som tidigare gick att få tag på via Skolenhetsregistret via Wikidata istället. Vi intervjuade en av volontärerna bakom projektet, användaren Popperipopp, eller Robin Linderborg som han heter egentligen. 

Det kan vara svårt att förstå sig på Wikidata för en oinsatt, hur man ska använda det eller ens vad det är bra för. Varför är Wikidata användbart om man vill få tag på information? Varför är Wikidata viktigt för samhället?

Wikidata har enormt mycket data, men det kan vara svårt att överblicka vad som finns och vilken kvalitet det har. Jag kom först i kontakt med projektet när vi letade efter bra källor för parlamentariska val runtom i världen. En sådan konkret ingång är viktig för att skapa ett initialt intresse. Så jag tror att riktade informationsinsatser mot exempelvis journalister, forskare eller politiker kan vara effektivt. Visa upp ett område där Wikidata är bäst i klassen och använd det som ingång.

Fördelen med att ha ett dataset som skolenheter på Wikidata är att objekten är länkade till andra objekt. Med en kort introduktion till Wikidatas query-språk SPARQL kan man enkelt söka efter kopplingar mellan skolor, kommuner, privata företag, beslutsfattare och så vidare. Ju fler ögon på detta, desto bättre. Om användarna sedan får intressanta insikter eller skapar något innovativt tror jag att fler förstår nyttan av att hålla sådan data öppen och fritt tillgänglig. Det är en viktig samhällelig effekt.

Du är ju själv inne på hur mycket data som finns på Wikidata. All möjlig kunskap om alla möjliga ämnen. Det finns hur mycket som helst att göra! Vad fick dig att skapa ett projekt om just svenska skolenheter på Wikidata?

Jag jobbar på den ideella organisationen Datastory, där vi strävar efter att tillgängliggöra data för allmänheten. Vi har jobbat en hel del med skoldata och skapat interaktiva applikationer där användarna själva kan utforska den.

Jag såg att Wikipedia och Wikidata hade en del intressant information om skolor som saknades i den officiella statistiken, så jag började matcha de skolobjekten i vår databas. Efter ett tag insåg jag att det var mer effektivt att importera alla skolenheter direkt till Wikidata för att sedan kunna hämta ut all data via SPARQL-gränssnittet. En stor fördel med det tillvägagångssättet är dessutom att det möjliggör för andra att berika dataobjekten, information som vi sedan kan använda på Datastory. Så det är en win-win-situation.

Skolverket har ju nu beslutat att lägga skolenhetsregistret bakom sekretess. Vilken av den informationen har kunnat tillgängliggöras via Wikidata?

Den stora importen av skolenheter, omkring 6 000 objekt, gjordes i början av 2020, så de allra flesta skolenheter bör vara representerade på Wikidata. Undantaget är skolenheter som har registrerats efter importen.

Wikidata har i princip en kopia av det så kallade Skolenhetsregistret som numera är nedsläckt. Det innefattar information om alla skolenheter, skolor, huvudmän, och så vidare. Wikidata har även uppgifter om elevantal för många skolenheter. Det som saknas är övrig statistik som betyg, antal elever per lärare, med mera.

För den som vill ta del av informationen om skolenheter på Wikidata, hur ska den gå tillväga?

Sök. Wikidatas sökfunktion är bra för den som vill hitta information om en specifik skola eller skolenhet. Om man är ute efter mer strukturerad information, om exempelvis alla skolor i en kommun, skulle jag verkligen rekommendera att lägga en timme på Youtube-videon ”Querying Wikidata with SPARQL for Absolute Beginners” för en introduktion till ett mer avancerat sökgränssnitt. Det är enormt inspirerande att se vilka möjligheter som finns med den kunskapen i ryggen.

Hur kan jag själv vara med och bidra till att förbättra informationen om skolenheter på Wikidata?

Känner du till någon berömd person som har gått på skolan? Lägg till den uppgiften. Har du en bra bild på skolan? Ladda upp den. Hittar du ett fel? Rätta det. Man behöver inga särskilda tekniska kunskaper för att bidra direkt, och bidragen gör skillnad.

P. s. Om du har för ont om tid för att lära dig grundläggande SPARQL-kod har Robin sammanställt en sökning åt oss, som du kan komma åt här

Robin har använt Västerås som modellkommun. Om du vill ändra till en annan kommun:

  1. Gå till rad 5. 
  2. Stryk Q34550. 
  3. Tryck CTRL+Space, så kan du få hjälp med automatisk komplettering av kod. 
  4. Skriver du exempelvis “Jönköpings kommun” kommer den föreslå rätt objekt åt dig, i det här fallet Q504689. 
  5. Tryck på den vita pilen i det vänstra hörnet – “Utför förfrågan” – och du kommer få fram en fin lista med alla skolenheter.  

*  ”Som ett resultat av den nya skollagen (2010:800) samlas uppgifter in per skolenhet istället för per skola från och med läsåret 2012/13. […] Vissa skolor har valt att organisera sig i flera skolenheter och har då gett skolenheterna namn som exempelvis Centralskolan 1 och Centralskolan 2.
Statistiken presenteras alltid för en skolenhet. Inom gymnasieskolan kan ibland samma program återfinnas på flera skolenheter på det som i dagligt tal kallas för en skola. Programmet kan då ha olika resultat vilket till exempel kan bero på att skol-enheterna ansvarar för olika inriktningar på programmet.” https://www.skolverket.se/download/18.2a23c2b1698641e369cda/1556535871912/Bra att veta och begreppsförklaringar_190425.pdf

The post Skolinformation på Wikidata appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-08-31 av Josefine Hellroth Larsson
Blogg – Wikimedia Sverige

Wik-e-meet ger digital gemenskap för Wikipedianer

Från 2 juli till 27 augusti organiserades 9 digitala wikistugor av två volontära wikipedianer, hobbsansak och Audrey Lebioda, Nationalmuseum, med ett nytt tema varje vecka. Projektet föddes, på initiativ av Wikimedia Sverige, ur antagandet att det inte borde vara något problem för Wikipedianer att träffas, trots omständigheterna som coronapandemin förde med sig. Fysiska wikistugor hålls vanligtvis regelbundet över hela landet; även om man ofta skriver enskilt hjälper det att träffas just för att frigöra tid för wikipediaredigering. Ensam på sin kammare kan det vara lite svårare att komma igång. Att erbjuda digitala träffar kändes mer än naturligt i ett wikipedianskt sammanhang. Sagt och gjort: tillsammans med WMSE brainstormade vi, tog fram ett schema och lanserade konceptet Wik-e-meet! Varje torsdagskväll, mellan 18 och 20, träffades således en skara på mellan 6 och 10 deltagare, de flesta återkommande, via Zoom för att bidra till olika wikipediaprojekt. 

Vi började med temat fri kunskap/källbeläggning, grunden för Wikipedia. Andra tillfället genomfördes på engelska i syfte att vända sig till engelsktalande wikipedianer bosatta i Sverige. Därefter skrevs det om konst, HBTQ, covid-19, hembygd och vatten. Ett tillfälle vände sig till kollaborativa wikipedianer, med en wikiDojo som gav upphov till en utökad artikel om krokning/tunisisk virkning. Näst sista tillfället tillägnades Wikimedia Commons. 

Exempel på krokning. Foto: dani0010. CC BY-SA 2.0

Det blev en bred blandning bland deltagarna: mer eller mindre erfarna och med olika intressen. Somliga vågade sig på wikidata-objekt och strukturerad data under ledningen av en erfaren deltagare; andra använde sig flitigt av översättningsverktyget. Många diskussioner blev det om olika begrepp och inkonsekvenser mellan olika språkversioner på Wikipedia (mallar, källor osv).

Enligt Dashboard, som användes för att spåra bidragen, har det skapats minst (alla redigerare loggade inte in) 101 nya artiklar, 1 169 befintliga artiklar redigerades och totalt blev det 2 905 redigeringar. 918,8k byte har adderats, 140 nya källor och 10 nya filer till Wikimedia commons. Från startsidan för Wik-e-meet har man tillgång till varje eventsida, med respektive dashboard och detaljerade listor på nya och redigerade artiklar.

Organisatörerna är nöjda med utfallet och ser gärna till att fortsätta hålla i Wik-e-meets även i framtiden. Upplägget kommer förmodligen att vara en gång i månaden eller varannan vecka, men ingenting är bestämt ännu. Håll utkik på länken ovan, på Bybrunnens anslagstavla eller på Wikipedia:Wikiträffar.

Sandra Abi-Khalil et Audrey Lebioda

The post Wik-e-meet ger digital gemenskap för Wikipedianer appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-08-31 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

Fotografera arbetslivsmuseer i Wiki Loves Monuments 2020!

I Sverige finns 1 500 arbetslivsmuseer, över hela landet. Alla ingår i Wiki Loves Monuments, som inleds 1 september. Helena Törnqvist, arbetslivsintendent på Arbetets museum, uppmanar oss att fotografera arbetslivsmuseer i vår närhet, för att kulturarvet ska bevaras – och för att vår konstnärliga ådra ska få utlopp!

Alnö hembygdsgård i Sundsvall, fotograferad i Wiki Loves Monuments 2019. Foto: Pudelek (CC BY-SA 4.0)

Alla kan vara med och bidra till att visa upp ovärderligt kulturarv för världen i fototävlingen Wiki Loves Monuments. Det är en kul tävling, med ett viktigt uppdrag! Visa vad som är monumentalt av vikt för just dig och att resten av världen behöver se detta. Det du tycker är viktigt kanske inte så många har upptäckt, och kanske finns det heller inte så många bilder på det. Nu har du chansen att med fina bilder göra andra nyfikna på monument du tycker är viktiga,  och dessutom att  bevara det du tycker är viktigt på bild. Skapa ditt eget monument!

Vad är då ett monument? Som synonym nämns minnesmärke, staty, skulptur, bestående verk m.m. Begreppet kan ha en omfattande innebörd. I tävlingen Wiki Loves Monuments ingår flera olika kategorier, arbetslivsmuseer är en av dem. De andra är fornminnen, byggnadsminnen och K-märkta fartyg.

I Sverige finns 1 500 arbetslivsmuseer runt om i landet. Ofta bevaras här ortens historia med mycket kärlek till att berätta just den historien. Många ideella timmar läggs av många människor för att de tycker att det är viktigt att bevara, och dessa människor besitter kunskap om en tid som inte sällan gått förlorad. Här behövs det mer bilder.

Det finns en uppsjö av spännande arbetslivsmuseer placerade där man minst anar det, ofta natursköna omgivningar. En skatt att upptäcka och fotografera. Arbetslivsmuseerna är ofta fulla av intressanta saker. Dessa saker ligger inte alltid i en monter som gör det omöjligt att fotografera för reflexer i glaset. Det går ofta att komma nära och upptäcka ovanliga bildvinklar och skapa fantastiska bilder. Här kan din konstnärliga ådra få utlopp! Gör ett monument av en detalj! Var lite crazy!

Man kan fotografera storslagna omgivningar och små detaljer. Låt din konstnärliga ådra få utlopp! Här gamla verktyg i Bungemuseet på Gotland. Foto: Tulipasylvestris, CC BY-SA 4.0.

Vi behöver fler bilder av fler monument. Bra bilder kan man aldrig få för mycket av! Ge dig ut vid alla tider på dygnet vid alla väder för att fotografera det du gillar. Dramatiska bilder i motljus eller i solnedgångens färger, i grodperspektiv eller ovanifrån, i gyllne snittet eller inget snitt alls! Släpp hämningarna och ta bilder som ingen annan. Du kan inte mer än vinna tävlingen!

När jag var med i juryn för Wiki Loves Monuments för några år sedan så var det det jag ville se. Annorlunda bilder! Bilder där både motiv och bild gav en aha-upplevelse och skapade en nyfikenhet på att besöka arbetslivsmuseet eller monumentet.

Jag vet att det med hjälp av Wiki Loves Monuments tillkommer jättefina bilder att söka på Wikipedia och internet, fria att använda. En skatt att ösa ur. Jag vet till exempel att det finns jättefina bilder på svenska ångbåtar när jag är i behov av en sådan bild. Bidra till att utöka den bildskatten och bevara till eftervärlden det du tycker fattas!

K-märkta fartyg ingår också i tävlingen! Här fiskefartyget Nordvåg i Träslövsläge. Foto: MillaVbg, CC BY-SA 4.0.

Kulturarv och bevarandet av detta på bild är ovärderligt. Inte minst blir vi uppmärksammade på det när något unikt kulturarv går förlorat såsom i brand och katastrofer eller krig och konflikter. Ett exempel är den förödande branden i Notre Dame i Paris 2019.

Detta år då det mesta ställts in på grund av den rådande coronapandemin så behöver vi mer än någonsin arrangemang som Wiki Loves Monuments, digitalt på internet över hela världen. Ge dig ut och leta upp och fotografera ditt monument. Vi ser framemot just ditt bidrag till fototävlingen Wiki Loves Monuments!

Helena Törnqvist
Arbetslivsintendent på Arbetets museum,
tillika frilansande fotograf

The post Fotografera arbetslivsmuseer i Wiki Loves Monuments 2020! appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-08-28 av Axel Pettersson
Blogg – Wikimedia Sverige

Ännu fler favoriter från Wiki Loves Earth

Det här är ett gästinlägg av användaren Zquid. Mångårig Wikipedian, fotograf och jurymedlem.

Jag har, till min stora glädje, ingått i jurun för Wiki Loves Earth för tredje gången. Och i år var det ännu svårare än tidigare att välja bland alla bilder – nästan tvåtusen bidrag kom in. Vi i juryn hade många och långa funderingar, för det var trots allt bara tio bilder som kunde gå till den internationella finalen. Dessa tio tillkännagavs på bloggen förra veckan. Sedan frågade Axel Pettersson på Wikimedia Sverige om jag kunde välja ut några favoriter av de som inte nådde ”Topp 10”, och presentera i ett blogginlägg. ”Några” favoriter, alltså…

Jag fick alltså sätta mig igen och välja. Och det var inte lätt den här gången heller.

Jag tycker att bilder är fina på olika sätt. En del är så vackra att jag vill täcka väggarna med dem. En del är rent magiska och får mig att vilja leva resten av mitt liv skrivandes poesi ute i naturen. Och andra har nåt slags svårdefinierat ”det”.

Men här kommer en del av bidragen som jag fastnat för men som inte hamnade i ”Topp 10”:

Åsums ängar, Kristianstad vattenrike av Hakan Algotsson, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
Traneröds mosse av Afranke71, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
Hjuksån i naturreservat Hjukenåsarna av Cristofer Eriksson, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
Berget Nallo, Njállu på nordsamiska, i Kebnekaiseområdet av DiHib, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
Vraket Fylgia vid Huvudskär i Stockholms skärgård av GreenWaterDiver, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
Skubbhult naturreservat i Hylte, av JDaxell, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
Gantofta nära Helsingborg av Danilovitch2, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
Traneröds mosse av Bengan52, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Detta är alltså ett litet urval av de bilder som inte gick vidare i årets Wiki Loves Earth. Jag vill tacka Wikimedia Sverige för att jag fick sitta med i juryn, och framförallt tacka alla som deltagit.

Jag hoppas att många vill vara med och tävla även nästa år, eller i Wiki Loves Monuments som startar nu i september.

The post Ännu fler favoriter från Wiki Loves Earth appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-08-27 av marcin
Marcin de Kaminski

Ny organisk ”essäsamling” om Googles algoritmer

Den kanske lite oväntade inledaren Ivar Arpi skrev i Svenska Dagbladet den 18/8 2020 om hur ”Google manipulerar dina sökresultat”. Som exempel lyfte han frågan om att sökningar på vita heterosexuella män genererar andra saker än användaren (han) skulle önska.

Bildgooglar du ”gay couple” kommer du få rader av lyckliga homosexuella par. Gissa vad som händer om du söker på ”straight couple”? På varje rad kommer homosexuella par att vara med. ”Black family” ger vad man söker, ”white family” ger något annat, för att uttrycka det milt. Söker man på ”straight white couple” blir det ännu konstigare. Det andra fotot är en inzoomning av knogar som det står ”HATE” på. Den tredje bilden visar ett svart par. Som Murray skriver: ”Frågar man efter detta i plural (”straight white couples”) dyker det upp så bisarra bilder att det är tydligt att något är i görningen”.

Historien skrivs om utifrån våra mycket samtida känsligheter.

Arpi är intressant skribent, men framförallt väldigt erfaren (och framgångsrik) hundvisslare, så kommentarerna lät inte vänta på sig. Sammantaget blev det en spontan och organisk ”essäsamling” om hur Google egentligen fungerar – med Arpi som inledande konversationsstartare.

Johannes Klenell vid Arbetet inledde starkt med att försöka lugna (?) samtalet. ”Ivar Arpi kan vara lugn”! utbrast Klenell och förklarade lustfyllt hur Arpis tes om att Google förvränger verkligheten inte är så allvarlig som det framställts – eftersom man fortsatt kan finna normstärkande sökresultat om man bara googlar rätt.

Hade Arpi efter det orkat göra bildsökningen ”couple” så hade han kunnat pusta ut. Där finns nämligen de rader på rader med lyckliga heterosexuella par han söker.

Det handlar såklart om hur normer i ett samhälle ser ut. Det heterosexuella paret är en sådan norm i vårt samhälle att det inte behöver definieras av sin sexuella läggning. Det bara är.

I Arbetaren antar Annie Hellqvist en folkbildande roll och förklarar hur Google egentligen fungerar. Hon menar att Arpis tes är ett olycksfall i arbetet och försöker ge tips på vägen för att det inte ska upprepas.

För att förklara från kortfattat: Google bilds sökresultat bygger till stor del på ord, inte på vad som faktiskt syns i bilden. Lägger jag upp en bild på en häst och skriver om sälar i tillhörande text kan denna häst komma att dyka upp vid bildsökningar på sälar. Det betyder inte att Google förvrider verkligheten. Det betyder bara att den som googlar behöver vara lite källkritisk. 

Samma approach ser man i Syre där Johanna Buchholtz uppmanar Arpi att gå en googlingskurs.

Att en sökning på Google baseras på komplexa algoritmer och har inbyggda fördomar i sitt system är något som ska fortsätta undersökas och kritiseras. Men att ”white men”, eller ”white straight couple” som Arpi också sökte på, inte resulterar i bilder på enbart vita män och vita olikkönade par behöver inte vara resultatet av en politiskt korrekt manipulation som Arpi tvärsäkert hävdar. Mycket har de ett finger med i spelet på, men den närmaste slutsatsen som kan dras är att det blir så här för att Google inte är en kontrollerad bilddatabas. De flesta som lägger upp material är inte sökmotorsoptimerare, de taggar inte sina bilder särskilt noggrant. Återigen blir det texten som omger bilden som ligger till grund för sökresultatet som presenteras för dig. 

I Aftonbladet bereds Mattias Beijmo rum för att techsplaina Arpi, vilket faktiskt är en läsvärd kavalkad av utmaningar som vi alla borde lära oss mer om. Kombinerat med de tekniska detaljerna som redan nämnts – hur manipuleras egentligen de algoritmer vi utsätts för?

I call center-liknande lokaler i Kina är väggarna fyllda med smartphones. Underbetald arbetskraft står med utslitna pekfingrar framför väggen av små skärmar som spottar fram tusentals automatiserade Googlesökningar. De klickar sedan om och om igen på den sökträff kunden beställt trafik till.

Själv ger jag i ETC faktiskt Ivar Arpi rätt – det finns inte objektiva algoritmer. Jag drog mig lite för att skriva texten när jag fick frågan, eftersom jag uppfattar det inledande inlägget som en trollning snarare än ett kvalitativt inlägg i debatten – men det är samtidigt viktigt att diskussionen om algoritmer och bias på nätet inte blir alltför skev.

Istället bör vi diskutera vad det innebär att man inte lyckats lära algoritmer för ansiktsigenkänning att särskilja nyanser imörkare hudtoner, vilket i takt med utrullning av automatise-rade metoder för policing riskerar att försätta alla som digitalt definierats som icke-vita för misstanke och eventuell fara.

Med rapporten ”Slumpvis utvald”, framtagen av Civil Rights Defenders i samarbete med forskare vid Stockholms universitet, i färskt minne kan vi konstatera att det existerande problemet med etnisk- och rasprofilering inomsvensk poliskår måste hanteras innan tekniska lösningar för rättsliga åtgärder vidare implementeras. Om redan väl­dokumenterade orättvisor inom behandling av rättsvårdan­de myndigheter förstärks av fördomsfulla algoritmer, som i sin tur betraktas som objektiva, har vi att se fram emot en ökade klyfta vad gäller rättstatens principer och våra ge­mensamma demokratiska värden. Ett sådant samtal är vad Polismyndigheten bör engagera sig i, innan man implemen­terar innovativa metoder för brottsbekämpning – metoder som då riskerar att slå helt fel.

Vi bör också tala om hur kommuner som Trelleborg menar att man effektiviserat sin handläggning genom att omstruk­turera delar av sitt system att betala ut ekonomiskt bistånd till att istället för erfarna socialsekreterare låta digitala robo­tar göra bedömningar på vilka livsavgörande beslut sedan fattas. Akademikerförbundet SSR har upprepade gånger de senaste åren lyfte denna fråga, se­nast tidigare i år genom en JO-­anmälan.

Koden till robotens algoritmer är inte tillgänglig för granskning, och i avsak­nad av tydlig delegationsordning så betraktar man därför algoritmen som obehörig. Samtidigt fortsätter robo­ten att gallra bland ansökningar om försörjningsstöd, utan att erbjuda insyn i vilka parametrar den prioriterar. Om programmeringerna skett utan att soci­ala aspekter verkligen tagits omhand har vi alla ett problem, likaså om implemen­teringen av roboten skett av tjänstemän utan rätt teknisk kompetens. Precis dessa frågor var EU-kommissionens särskilda utre­dare av algoritmiskt beslutsfattande oroad för när jag mötte henne tidigare i våras.

Oundvikligt är också att prata om hur vi nu befinner oss i en snabbt ökande kunskapsklyvning där en växande del av befolkningen såväl i Sverige som i andra delar av världen får majoriteten av sin kunskap om omvärlden genom snabba flöden styrda av otillgängliga algoritmer.

Den nu fortsatt eskalerande pandemin behöver ett ökad kunskapsläge baserat på fakta – inte på villfarelser. Den svenska analysfirman Earhart beskrev i ett samtal som den nationella kommittén för Det demokratiska samtalet arrangerade härom­veckan hur de granskat tusentals och åter tusentals datapunk­ter från det öppet sökbara internet beskrivandes olika former av konspiratoriska självhjälpskurer mot covid­-19. Och tyvärr också enormt många exempel på hur personer avlidit ef­ter att ha druckit blekmedel och andra kemikalier i jakten på ett botemedel. Den typen av algoritm­styrd rappakalja drabbar främst den som saknar andra möjligheter att inhämta kunskap.

Som alltid är väldigt lite av allt ovanstående helt nytt. För åtta år sedan skrev jag en text till SVT Opinion om hur ”Google [nu] äger våra liv” just utifrån perspektivet att den verklighet Google sades leverera i sina sökresultat allt mer sällan var sann och istället var vad som betraktades som relevant. Om Google därför åt Ivar Arpi levererar konfliktbetonade resultat med fokus på hudfärg och sexualitet tänker jag att där finns något att betänka.

2020-08-19 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

Vinnare i Wiki Loves Earth 2020

Idag, 19 augusti 2020, tillkännages vinnaren i den svenska deltävlingen av Wiki Loves Earth 2020. Wiki Loves Earth är en av världens största fototävlingar, och i fokus står naturarv och skyddade naturområden. Vinnarbilden är tagen av Anders Lundgren, Bankeryd, och föreställer Röttlefallet utanför Gränna. Den har utsetts bland över 1 900 bidrag, från Abisko i nord till Trelleborg i syd. 

Foto: Brydand100, CC BY-SA 4.0. Från Wikimedia Commons.

Arrangören av tävlingen, Wikimedia Sverige, har samarbetat med Svenska Unescorådet och Naturvårdsverket för att se till att det finns bra information om biosfärområden, naturreservat, naturminnen och nationalparker på Wikipedia och Wikidata i samband med tävlingen.

I tävlingen ingår för första gången biosfärområden och vinnarbilden är tagen i Östra Vätterbranternas biosfärområde, som sträcker sig längs förkastningsbranterna mot Vättern i Jönköpings kommun. Biosfärområden utses av FN-organet Unesco och de arbetar för hitta lokala lösningar på globala problem. Därför bidrar de konkret till genomförandet av FN:s strategi för hållbar utveckling, Agenda 2030. 

– Det har varit spännande att se alla bilder från de sju svenska biosfärområdena. Jag är imponerad över kvaliteten på bilderna och det har varit tydligt att det finns ett mycket stort lokalt engagemang i alla biosfärområden. Eftersom biosfärområdena utgör hela 7% av Sveriges yta är det viktigt att människor känner att biosfärområdena angår och berör dem och detta tycker jag lyser igenom i många av bidragen, säger Svenska Unescorådets generalsekreterare Anna-Karin Johansson.  

– Jag ställde upp i tävlingen för att jag tycker att det är viktigt att sprida information kring vår fantastiska natur, säger vinnaren, Anders Lundgren.

Wikimedia Sverige, som arrangerade tävlingen, är en ideell förening som verkar för fri kunskap, bland annat genom uppslagsverket Wikipedia. Att anordna fototävlingar som Wiki Loves Earth och Wiki Loves Monuments är ett sätt att verka för att illustrera uppslagsverkets artiklar, och bidra till fritt licensierade fotografier.

– Vi är övertygade om att fri kunskap bidrar till hållbar utveckling, säger John Andersson, verksamhetschef i Wikimedia Sverige. I det här fallet har över 400 unika områden fotograferats, och på många av dem fanns tidigare inga fria bilder digitalt. På så vis blir Wiki Loves Earth större än bara en tävling – det är ett gräsrotsarbete för att synliggöra och därmed digitalt bevara och sprida kunskap om Sveriges vackra natur. 1 september inleds även Wiki Loves Monuments, världens största fototävling där kulturarv står i fokus.

En jury har utsett de tio bästa bidragen från Sverige, som går vidare till en internationell final. Bland de tio vinnarbidragen återfinns bilder från fjällmiljöer, närbilder på djur och växter och forsande vattenfall. De över 1 900 bidragen, som har tagits av 250 deltagare, gör årets upplaga till den största någonsin i Sverige, och globalt har över 100 000 bilder på skyddad natur och naturområden lämnats in till tävlingen.

Kontaktuppgifter:

Eric Luth

Wikimedia Sverige

+46 765 55 50 95

eric.luth@wikimedia.se 

The post Vinnare i Wiki Loves Earth 2020 appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-08-19 av Jan Ainali
Blogg – Wikimedia Sverige

Vinnare i Wiki Loves Earth 2020

Wiki Loves Earth 2020 i Sverige har avslutats, och nu kan den svenska juryn tillkännage sitt resultat! Juryn, som har letts av mig, Jan Ainali, har även bestått av Wikipedia-användaren Zquid, och Svenska Unescorådets biosfärkoordinator Joel Wiklund Hult. Över 1 900 bilder skickades in till tävlingen – stort tack för alla bidrag! Nedan följer de tio vinnarna. Alla tio som presenteras här går vidare till den internationella tävlingen.

Vinnare

Röttlefallet av Brydand100, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons.

Andra pris

Stenhumla av Jopeli, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons.

Tredje pris

Sjaunja naturreservat av DiHib, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons.

Fjärde plats

Sareks nationalpark av Gabrielwennstig, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons.

Femte plats

Sångsvan av Cira 7, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons.

Sjätte plats

Orrtupp av Spjutkastare, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons.

Sjunde plats

Backsippor av Malin Vretblad Plesse, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons.

Åttonde plats

Abisko nationalpark av Jojoo64, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons.

Nionde plats

Brattlidsfjället av Jojoo64, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons.

Tionde plats

Lunndörren av Andreaze, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons.

Tack till alla deltagare

Återigen har det varit ett stort nöje att få vara med i juryn och bedöma alla fina bilder så ett stort tack till de 232 tävlingsdeltagarna. Vi önskar de tio vinnarbilderna lycka till i finalen!

The post Vinnare i Wiki Loves Earth 2020 appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-08-19 av Jan Ainali
Blogg – Wikimedia Sverige

Wikimedians for Sustainable Development

Detta är ett gästinlägg av Jan Ainali, om hur Wikimania i Stockholm kom att bli den viktiga katalysatorn för att användargruppen Wikimedians for Sustainable Development skulle se dagens ljus. Det kan även ses som en studie i hur våra konferenser länge har fungerat som viktiga inkubatorer för nya idéer.

Allting har en början

För drygt sju år sedan höll Wikimedia Sverige sin första skrivstuga om hållbar utveckling. Jag var då verksamhetschef och detta ledde på grund av stort intresse och aktiva samarbetspartners till fler projekt med tydligt fokus på hållbar utveckling. Bland annat samarbetade vi med WWF i Uganda och för humanitära kartinsatser.

Sophie Österberg på den första skrivstugan för hållbar utveckling. Arild Vågen / CC BY-SA

Detta fick mig också att tänka på att göra detta till ett större, globalt, projekt. Inspirerad av hur WikiProject Medicine hade arbetat skapade jag en stor projektsida på meta: Education for Sustainable Development på min fritid. Detta var ju termen som användes vid tidpunkten, de globala målen eller Sustainable Development Goals, hade inte antagits än. Men det var trögt att få med sig folk, trots försök till en säljande introduktionsvideo.

Jan Ainali / CC BY

Wikimania 2017

Några år senare skapades på annat håll, men av liknande drivkrafter, Wikimedians for Disaster response efter att Daniel Mietchen hade hållit en presentation på temat på Wikimania i Montreal. Nu började vi bli lite fler som var intresserade.

Wikimania 2018

Så långt som jag kan komma ihåg, har svenskar som besökt Wikimania alltid diskuterat hur vi skulle kunna göra saker om vi skulle arrangera det själva. Det kulminerar ofta under ett Wikimaniabesök. Då är det ju lätt att se saker som skulle kunna göras bättre, eller bara annorlunda. Wikimania 2018 var lite annorlunda. Nu visste vi ju att det nästa år skulle hållas i Sverige. Traditionsenligt hålls också en session för att överföra kunskap till det kommande teamet och så även 2018. Under denna session, där även en Wikimedian in Residence hos Unsesco, befann sig, kläckte vi en lite galen idé. De globala målen började ju nu bli ett etablerat begrepp. Tänk om Wikimania 2019 skulle ha dem som tema för hela konferensen?! Mottagandet verkade blandat. Jag var själv inte inblandad i planeringen, eller ens bosatt i Sverige längre, så jag tänkte inte mycket mer på det då.

Sustainable Development Goals / Public domain

Wikimania 2019

Men sen kom den glada nyheten! Stockholmskonferensen skulle ha temat de globala målen. Jag och Daniel Mietchen började planera konferensbidrag. Vi hade idéer om hur hela rörelsens verksamhet skulle kunna ställas om. Den skulle kunna vara i linje med, och planeras utifrån, de globala målen. Men de kom av sig lite av att han inte kunde resa till Stockholm. Och själv hade jag också tagit på mig att se till att allting skulle livesändas. Med över 200 sessioner i 15 parallella spår gjorde att hela mitt fokus gick till video. En ansökan som inte fått tillräcklig kärlek lämnades in, men blev på rimliga grunder ej antagen. Som tur var gjorde hela temat och en massa andra fantastiska presentationer att ämnet hållbar utveckling började bubbla igen. Nu började folk på allvar fundera på hur Wikimedia skulle förhålla sig till det här viktiga ämnet.

Wikidatacon 2019

Lite senare på hösten hade dessa tankar mognat, och under en av sessionerna på Wikidatacon gjorde vi slag i saken. De utmärkta möjligheterna att delta på distans på denna konferens hade lett till att chattgrupperna gick varma. Idén om en användargrupp för hållbar utveckling fick gott stöd. Många hade grunnat på detta sedan Wikimania, men inget riktigt tillfälle att diskutera detta vidare hade presenterats innan detta. En sida på meta skapades och bollen som satts i långsam rullning fler år tidigare började ta fart på allvar.

Formalia

Att bli en Wikimediaanvändagrupp är inte en så komplicerad process, men det är en process, och en väldokumenterad sådan. Vi hoppades kunna bli godkända innan årsskiftet. Vi ville inte tappa tid i hur användagruppen skulle vara tillåtna att delta i viktiga möten som Wikimedia Summmit. Tyvärr malde byråkratins kvarnar lite långsamt, men så i januari 2020 var vi godkända.

Logotypen för Wikimedians for Sustainable Development

Under tiden hade vi hunnit ha en tävling för en logotyp, så nu var vi i igång med full fart.

Vad är då syftet med Wikimedians for Sustainable Development?

Från vår sida på meta:

The group’s focus includes work on all topics related to sustainable development, including in particular the United Nations Sustainable Development Goals (also known as the Global Goals). The user group is a cross-project, cross-language and transnational group that welcomes and supports contributions to all Wikimedia projects. We aim to partner with organizations that are actively working towards a world with sustainable development whether they are NGO’s, academic institutions, public bodies of different levels or even perhaps companies in order to create, collect and curate knowledge.

I praktiken kan man säga att hela användargruppen är lite av ett metaprojekt. Vi samordnar aktiviteter och användare för att minska dubbelarbete och hitta synergieffekter. Tyvärr så kom ju pandemin bara några månader efter att vi startat. Utan att hunnit skaffa oss inarbetade rutiner blev vårt arbete ganska drabbat och stod stilla en lång stund. Men så i juni kom vi igång med regelbundna möten och har nu flera intressanta projekt på gång.

Aktiviteter i närtid

Redan nästa vecka under World Water Week planerar vi en bildkampanj med verktyget ISA. Då kan man hjälpa till att lägga strukturerat data på bilder på Wikimedia Commons på temat vatten och sanitet. Temat ingår i det sjätte globala målet.

Vi håller också på att planera en större kampanj för att skapa korta artikelversioner av komplicerade ämnen. Översättningar till andra språk blir då enklare. Här är vi helt inspirerade av WikiProject Medicine och det arbete som de har gjort, senast i samband med Covid-19. Vi samarbetar med en klimatintresserad grupp utanför Wikipedia, Climate Cardinals, för att kunna skala upp arbetet och få in ämnesexperter.

19-26 september är det Global Goals Week och då blir det en veckolång skrivstuga online med temat Wiki Loves SDGs.

Vill du börja på ett lättare sätt kan du helt enkelt skriva upp dig som en deltagare. Det är inget direkt åtagande utan visar mer att du stöttar gruppens syfte. Du kan också prenumereranyhetsbrevet som vi sammanställer varje månad. Där försöker vi få med det mesta som händer som är relaterat både till Wikimedia och hållbar utveckling.

Slutligen vill jag tipsa om Wikipediapodden avsnitt 86 med tema användargruppen. Vill du veta ännu mer så finns det en kvarts material till där.

Detta blogginlägg bygger delvis på en presentation från OpenBelgium i mars 2020.

The post Wikimedians for Sustainable Development appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-08-17 av Gitta Wilén
Blogg – Wikimedia Sverige

Årets Wikimania är inställt – men inte vårt engagemang

English version below.

Wikimania 2019, hörsal, öppningsceremoni. CC-BY SA 4.0 Vysotsky.Hörsalen i Aula Magna under öppningsceremonin Wikimania 2019. Foto: Vysotsky, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons.

Det låter kanske motsägelsefullt att en community, som mestadels skapar och bygger saker online, ska sakna att inte få träffas på plats. Även om bara en liten del av gemenskapen deltar ser många av oss fram mot den årliga användarkonferensen – Wikimania. 

Förra året var vi nästan tusen personer som deltog på Wikimania i Stockholm. I år skulle konferensen ha hållits i Bangkok, Thailand 5–9 augusti. Allt var på banan, konferenslokaler hade bokats, visumansökningar var inlämnade, semester och ledigheter planerades, men så drabbades världen av en global pandemi. Det ena evenemanget efter det andra ställdes in, så ock årets Wikimania. 

Nu när röster höjs för en ökad och obligatorisk övervakning i den globala pandemins namn och ägandeskapet över vad som är fakta åberopas från respektive länder, finns Wikipedia och Wikimedia-projekten som ett världsomspännande kunskapsprojekt för alla. Artikeln för Covid-19 finns på över 130 språkversioner på Wikipedia och även Coronaviruspandemin 2019–2020 är läst av många.

I augusti förra året, på Wikimania 2019, träffade jag och lyssnade på tio personer med tio olika fokusområden inom öppen kunskap och sammanfattade samtalen i en serie bloggposter. Vad de pratade om och arbetar för är än mer aktuellt under 2020. Här kommer korta utdrag från serien med länkar så att du kan läsa vidare om vad de sa.

Crowdsourcad öppna data ger underlag för bättre beslut

Tyler Radford: Humanitarian OpenStreetMap Team:

Vi är en global gemenskap med människor som arbetar för att tillgängliggöra kunskap om vår fysiska värld. Precis som att Wikimedia har visionen om all kunskap till alla människor, är vi fokuserade på kunskap om vår omgivning, att kartlägga och publicera den på OpenStreetMap.

Samla in data, tolka, ordna och dela information

Liam Wyatt – om Wikimedia och vårt viktiga wikiversum:

Det första som kulturinstitutionerna vill prata om är hur de borde skriva Wikipedia-artikeln om sin organisation och deras berömda föremål. Det är den enklaste typen av relation. Det verkligt akademiska värdet ligger i deras samlingar, i hur förhållandet ser ut mellan hundratals olika objekt och hur det kan berätta historien om en kultur, en plats, ett språk, ett fartyg eller vad än ämnet är.

Öppen kunskap i olika språkversioner

Anonym wikimedian – när anonymitet är en förutsättning:

Vi erbjuder utbildning i hur man skriver på Wikipedia, eftersom det är ett bra verktyg för att bevara språk, både talade och skriftliga. Genom att du skriver och dokumenterar på ditt modersmål håller du det vid liv. Det här är något människor över hela världen kan vara med och bidra till.

Öppna data för kvalitet i utbildning

Greta Doçi – utvecklar i vårt wikiversum:

Å ena sidan vill vi att all kunskap ska finnas på en plats där alla kan komma åt den, till exempel i Wikidata och på Wikipedia. Men å andra sidan bör det vara decentraliserat, där alla kan bidra och använda det utan några copyright-begränsningar. Ju fler människor som är inblandade i beslutsfattandet, desto stabilare grund är det för en hållbar framtid.

The Wikimedia Sustainability Initiative

Lukas Mezger – en hållbar utveckling för Wikimania:

Vi har ett starkt varumärke. Om vi är öppna med att vi har en miljöprofilering, kan vi vara ett föredöme för hela ekosystemet av öppen kunskap och skicka ett budskap till Silicon Valley. Det är viktigt att ta initiativet och att prata om det, vi kan vara ett exempel för andra.

Öppen kunskap kommer i många former 

Felix Nartey – Wikipedia kan bli en jämställd plattform för alla:

Om vi verkligen menar allvar med att Wikipedia ska vara summan av all kunskap, behöver vi hitta sätt att samla och att dokumentera alla olika former av kunskap, annars kommer vi varken att nå vårt mål eller leva upp till det. Vi måste förstå att det finns kunskap som inte består av text.

Öppen kunskap för en mer jämlik framtid

Amir Sarabadani – fakta på Wikipedia utbildar om LGBTQ:

Jag skriver om HBTQ-frågor på Wikipedias persiska språkversion. Det blir långa informativa artiklar om homosexualitet, HBTQ och föräldraskap, och om samkönade äktenskap. Varje artikel blir läst omkring 1 000 gånger om dagen. Det är mycket viktigt för mig att tillhandahålla information som gör människor mindre homofoba.

Öppen kunskap i våra olika kulturella kontext

Kimberli Mäkäräinen – bruket av samiska språk på Wikidata och Wikimedia Commons:

Ett språk är en hel kunskapsbas. I ett språk ingår det många saker som inte självklart kan översättas till ett annat språk. Om du jämför ett språk med en familj, har familjemedlemmarna en historia tillsammans. Du och dina familjemedlemmar vet vad ni pratar om tack vare att ni delar historia, medan de som inte delar samma historia inte förstår.

Öppen och fri kunskap kunskap för en hållbar utveckling

Joy Agyepong – öppen kunskap för en hållbar framtid:

Som wiki[m/p]edian är jag intresserad av att visa på hur en god utbildning för alla kan bidra till en förståelse om hur våra samhällen påverkar miljön. Jag lär människor att skriva artiklar på Wikipedia, att översätta dem till vårt lokala språk och att bidra till andra Wikimedia-projekt. Som förespråkare för miljöfrågor och wiki[m/p]edian från Afrika, kan jag se den här drivkraften som en vinnande strategi för att överbrygga kunskapsgapet på Wikipedia, tillhandahålla fri kunskap och resurser och öka läsekretsen för att informera världen om den pågående klimatkrisen. Wiki Loves-projekten, till exempel Wiki Loves Earth, är ett sätt att lyfta fram frågor om hållbarhet.

På Wikipedia är du inte produkten

Andrew Lih – Wikipedia, världens femte största webbplats:

När du tittar på de populäraste webbplatserna i världen, hur många av dem är utan annonser? Hur många av dem är inte ute efter att göra en affär? Jag kommer inte på någon annan än Wikipedia. Vi försöker inte sälja på dig något eller att få tillgång till din privata information och sälja vidare till tredje part. På Wikipedia är du inte produkten.

Var med och delta online  

Läget med Covid-19 har skapat nya förutsättningar för Wikimedia-gemenskapen. De skrivstugor och träffar som har anordnats på plats, har nu flyttat online. Det innebär nya möjligheter. Nu kan du delta oavsett var du befinner dig i landet, i världen. 

Du är välkommen att engagera dig i den grad som du känner att du vill och kan 

Arbetet med att tillgängliggöra öppen kunskap för alla fortsätter i höst med online-evenemang i de olika Wikimedia-projekten. På Meta-wikin hittar du information om våra Wikiträffar (några hålls även på engelska). Du kan även hitta information på Facebook när du söker på ”Wik-e-meet”.

Bli medlem i Wikimedia Sverige

Som medlem har du möjlighet att hålla dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev. Prenumerera här.

Wikimedia Sverige vill bli fler. Som medlem är du en del av vår ideella förening och kan vara med och påverka vårt arbete med att informera, engagera, stötta och utveckla arbetet med fri kunskap för alla.

Här kan du bli medlem. Du är välkommen att bli en av oss!

 

In English

Wikimania 2020 was cancelled, not our commitment

Wikimania 2019, hörsal, öppningsceremoni. CC-BY SA 4.0 Vysotsky.The auditorium in Aula Magna during the opening ceremony Wikimania 2019. Photo: Vysotsky, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons.

It may sound contradictory that a community, which mostly creates and builds things online, should miss not being allowed to meet on-site.  Although only a small part of the Wikimedia community participates, many of us are looking forward to the annual user conference – Wikimania.

Last year we were almost a thousand people who participated at Wikimania in Stockholm. This year it would have been held in Bangkok, Thailand 5–9 August. Everything was on track, conference venues had been booked, visa applications had been submitted, holidays and vacations were planned, but then the world was hit by a global pandemic. One event after another was canceled, and so was this year’s Wikimania.

Now that voices are being raised for increased and mandatory monitoring in the name of the global pandemic, and ownership over facts are invoked from each country, Wikipedia and Wikimedia projects are available as a worldwide knowledge project for everyone. The article Coronavirus disease 2019 is available in over 130 language versions on Wikipedia and the COVID-19 pandemic is read by many.

In August last year, at Wikimania 2019, I met and listened to ten people with ten different focus areas in open knowledge. I have summarized the conversations in a series of blog posts. What they talked about and strives for is even more relevant in 2020. Here are short excerpts from the series with links so you can read more about what they said.

Crowdsourced open data for better decision making

Tyler Radford: Humanitarian OpenStreetMap Team:

We are a global community with people working to make knowledge about our physical world available. Just like Wikimedia’s vision is about all knowledge for all humans, we are focused on knowledge about our physical world, our environment, to map and publish this knowledge on OpenStreetMap.

Collect, interpret, collate and share information

Liam Wyatt – om Wikimedia och vårt viktiga wikiversum:

The first thing the cultural institutions want to talk about is how they ought to write the Wikipedia article about their organization and their famous objects. That is the simplest layer of relationship. The true academic value is in their collections, in the relationship of hundreds of different objects to each other and how that tells the story of a culture, a place, a language, a ship or whatever the topic is.

Open knowledge in several language versions

Anonymous wikimedian – when anonymity is a required:

We are providing education for editing Wikipedia, because it is a great tool to preserve languages, spoken and written. By writing and documenting in your native language you are keeping it alive. This is something people all over the world could contribute to.

Open data as a tool for quality in education

Greta Doçi – a developer in our Wikiuniverse:

On the one hand we want the whole knowledge to be at a place where everybody can access it, for example in WikiData and on Wikipedia. But on the other hand, it should be decentralized, so everyone can contribute and use it without any copyright restrictions. The more people are involved in the decision making, the better foundation for a sustainable future.

The Wikimedia Sustainability Initiative

Lukas Mezger – a sustainable future for Wikimania:

We have this powerful brand. If we are public with our intention to have an environmental profile, this would set an example to the open knowledge ecosystem and send a message to the Silicon Valley. Doing something and talking about it as well is important, because we could set an example to others.

Open knowledge comes in different forms

Felix Nartey – Wikipedia as an equal platform for everybody:

If we truly believe that Wikipedia should be the sum of all knowledge, we need to find ways to collect and record other forms of knowledge, because at the moment what we are collecting is the “sum of some human knowledge”. We need to understand that not all knowledge is in written form.

Open knowledge for an equal future

Amir Sarabadani – facts on Wikipedia educates about LGBTQ:

On Persian Wikipedia I am writing about LGBTQ issues. It is long informative articles about homosexuality, LGBTQ parenting and gay marriage. Each one of them are read about 1000 times a day. It is of great importance for me to provide information that will make people less homophobic.

Open knowledge in different cultural contexts

Kimberli Mäkäräinen – using the Saami languages on Wikidata and Wikimedia Commons:

A language is an entire knowledge base. There are all sorts of things incorporated into a language that are not necessarily translatable into another language. If you compare a language to a family, the members of the family will have a history together. You will all know what you are talking about because of the history you share, but nobody else does.

Open knowledge for a sustainable development

Joy Agyepong – open knowledge for a sustainable future:

As a Wiki[m/p]edian I am interested in demonstrating quality education and knowledge which provides an understanding of society’s impact on the natural world. I teach people how to write articles on Wikipedia, translate articles into our local language and contribute to other Wikimedia projects. Also, as an environmental advocate and Wiki[m/p]edian from Africa, I see this drive as a win-win approach to bridge the knowledge gap on Wikipedia, provide free knowledge and resources, and increase readership to inform the world about the current climate crisis. The Wiki Loves Projects like Wiki Loves Earth is a way to highlight sustainable issues, she believes.

You are not a product at Wikipedia

Andrew Lih – Wikipedia, the world’s fifth largest website:

If you look at the top most popular websites in the world, how many of them do not have any ads? How many of them are not revenue generating? I can not think of any except from Wikipedia. We do not try to sell you something, or get private information about you to sell to someone. You are not a product at Wikipedia.

Join and participate online

The situation with Covid-19 has created new conditions for the Wikimedia community. The edit-a-thons and meetups that has been on site has now moved online. This means new opportunities. You can now participate no matter where you are in the country, in the world.

Get involved!

The work to make open knowledge available to everyone will continue this autumn with online events in the various Wikimedia projects. On the Meta-wikin you will find information about our Swedish Wikiträffar (some are also held in English). You can also find information on Facebook when you search for ”Wik-e-meet”.

Become a member of Wikimedia Sverige

As a member you have the opportunity to stay up to date with our newsletter. Subscribe here (only in Swedish).

Wikimedia Sweden wants to grow. As a member (inormation in  Swedish), you are a part of our non-profit association, you will have a chance to participate in shaping the work with open knowledge for anyone.

Become a member. You are welcome to become one of us!

 

 

 

 

The post Årets Wikimania är inställt – men inte vårt engagemang appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-08-14 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

Wikimania Stockholm – one year later

On 14 August 2020, exactly one year has passed since Wikimania began in Stockholm. Much has happened during this year, but the fight for free knowledge and sustainable development goes on. The Conference Manager Eric Luth gives his views on what Wikimedia Sverige has learnt, and brings along, from the conference.

Eric Luth and Sofie Jansson in Morgonstudion, 14 August 2019. Photo: Eric Luth, CC BY-SA 4.0.

Wednesday, 14 August 2019. It is early in the morning, 07:21. Sofie Jansson, member of the board of Wikimedia Sverige, and I are sitting in a studio in the TV-huset (”TVhouse”) on Östermalm. The show is Morgonstudion, the topic is Wikimania, and I am a bit nervous. This is the start of the largest annual event of the Wikimedia movement – now taking place in Stockholm; everything is prepared, and nothing more can be done. It will either make it, or break it.

Wikimedia Sverige supports free knowledge. Sharing of knowledge is written in our DNA; all colleagues, all volunteers dedicate their work or spare time to the sharing of free knowledge. It is all the thousands of individual users that contribute to the Wikimedia platforms on a daily basis that make them work and grow, and to be appreciated and loved by so many. Wikimedia is collaborative creation at its best.

I start however to realize, more and more, that free knowledge is not only a goal and a vision. It is also a means for change. In many of the projects that Wikimedia Sverige have been running or supporting in the recent years, there are higher goals on the horizon. In WikiGap, a global campaign to write articles about women on Wikipedia, free knowledge is used as a tool to make the world a bit more gender equal. In a project such as the Stockholmskällan (”Stockholm source”), students create Wikipedia articles about their local history – and thus, free knowledge contribute to both qualitative education and resilient cities. Through Wikispeech, Wikimedia Sverige and partners are building a speech synthesis based on open source, contributing to a world where every single human being can freely share in the sum of all knowledge, not only those who can see or read.

Free knowledge is a means for change. We made use of this insight in the theme of Wikimana 2019: ”Stronger together. Wikimedia, Free Knowledge and the Global Goals.” What if the Wikimedia movement could start contributing to sustainable development, not only passively, through the positive side effects of the projects we are running, but actively, through new partnerships, new projects, new perspectives and not the least new forms of knowledge?

Five days, one question: how can we find new ways, where free knowledge in itself promotes and furthers sustainable development? Can Wikimedia contribute to inclusive cities, sustainable seas and good health and well-being? Can free knowledge contribute to sustainable agroforestry, inclusive industrialization and the end of poverty? We didn’t know the answers. And I won’t say that we know them now. But we know so much more!

The main part of the conference opened with a TedX-inspired track, where prominent speakers got access to the large stage in Aula Magna for 15 minutes each. The vice-chancellor of the Swedish University of Agricultural Sciences, Karin Holmgren, pointed out the importance of open science for sustainable agriculture, and in the long run, for sustainable lives. Tyler Radford, Executive Director at the Humanitarian Open Street Map Team (HOTOSM), emphasized that open map data can save lives. A longer speecg by the Sami journalist and scholar Liv-Inger Somby gave a number of concrete examples and ideas of how free knowledge can strengthen language minorities and indigenous peoples, with the vulnerable Samis in the Russian parts of Karelia as one example. And Annika Söder, former state secretary at the Swedish Ministry of Foreign Affairs, reminded us that free knowledge is important also for freedom of speech, democracy and in the long term human rights.

In hundreds of seminars, panel discussions, workshops and other types of events, these discussions went deeper. Experts were invited, new questions were asked, unexpected answers were sometimes given, and the Wikimedia movement studied the possibilities and challenges of the Global Goals for the Wikimedia movement in detail. The co-founder of the Museum of the United Nations – UN Live, Michael Peter Edson, stated that he had never encountered an international movement taking on the Global Goals in a manner like this. And hopefully, all participants could take new perspectives, answers – and perhaps even new questions – back home.

Wikimedia Sverige has increased its international involvement in the recent years. With colleagues and affiliates in many countries, we are working to share more free knowledge across the world. Wikimania took took the international involvement to a new level. It allowed us to invite 1 000 participants from about a hundred of countries to Stockholm. Next time, we’re going to Bangkok. But no matter where in the world we find ourselves, we learnt this: free knowledge can contribute to sustainable development across the world. All countries and communities face their challenges. But free knowledge can contribute to the answers to them all.

It went relatively well in the TV-studio. There were so many things I wanted to say, but so little time. My colleagues and friends contributed on their ends. Anass Sedrati spoke in the TV4 Channel’s counterpart about how global the conference is. In Kulturnyheterna, a news program with a cultural focus, Jimmy Wales explained the importance of sustainable development. The conversation started in many media outlets, during countless of presentations and among friends in small groups, just about one year ago, but it continues across the world to this day. Stronger together: Wikimedia, free knowledge and the Global Goals never ends. We have just begun.

The post Wikimania Stockholm – one year later appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-08-14 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

Wikimania Stockholm – ett år senare

14 augusti 2020 är det exakt år sedan Wikimania inleddes i Stockholm. Det har hunnit hända mycket på ett år, men kampen för fri kunskap och hållbar utveckling fortsätter. Konferensgeneralen Eric Luth ger sina tankar om vad Wikimedia Sverige har lärt och tagit med sig av konferensen.

Eric Luth och Sofie Jansson i Morgonstudion, 14 augusti 2019. Foto: Eric Luth, CC BY-SA 4.0.

Klockan är 07:21. Det är onsdag, 14 augusti 2019. Jag och Sofie Jansson, ledamot i Wikimedia Sveriges styrelse, sitter i en studio i TV-huset på Östermalm. Programmet är Morgonstudion, ämnet är Wikimania, och jag är nervös. Nu drar Wikimediarörelsens största årliga evenemang igång i Stockholm, Wikimedia Sverige släpps in i de mediala finrummen, och nu kan allt bära eller brista. 

Wikimedia Sverige verkar för fri kunskap. Kunskapsspridning står inskrivet i vårt DNA; alla kollegor, alla volontärer ägnar sitt jobb eller sin fritid åt att sprida fri kunskap. Det är alla tusentals individer som dagligen bidrar till Wikimediaplattformarna som får dem att fungera, växa och älskas av så många. Wikimedia är kollaborativt skapande när det är som bäst. 

Alltmer slås jag dock av insikten att den fria kunskapen inte bara är ett mål. Det är också ett medel för förändring. I flera av de projekt som Wikimedia Sverige drivit under de senaste åren har högre mål hägrat i horisonten. I WikiGap, en global kampanj för att skriva artiklar om kvinnor på Wikipedia, används fri kunskap som ett medel för att göra världen lite mer jämställd. I ett projekt som Stockholmskällan får elever skriva Wikipedia-artiklar om sin lokalhistoria – och därmed genom fri kunskap bidra till både bättre utbildning och hållbara städer. Genom Wikispeech bygger Wikimedia Sveriges utvecklare en talsyntes på öppen källkod, där fri kunskap bidrar till att alla kan ta del av kunskapen, inte bara de som kan se eller läsa. 

Fri kunskap är ett medel för förändring. Det tog vi fasta på i Wikimanias tema. Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen. Tänk om Wikimediarörelsen skulle kunna bidra till hållbar utveckling, inte bara passivt, genom positiva bieffekter av de projekt vi driver, utan aktivt, genom nya partnerskap, nya projekt, nya infallsvinklar och inte minst nya former av kunskap?

Fem dagar, en fråga: hur kan vi finna nya vägar, där fri kunskap blir ett medel för hållbar utveckling? Kan Wikimedia bidra till inkluderande städer, hållbara hav och hälsosamma liv? Kan fri kunskap bidra till hållbart skogsbruk, inkluderande industrialisering och avskaffad fattigdom? Vi visste inte svaren. Jag tänker inte heller säga att vi nu vet svaren. Men vi vet så mycket mer! 

Huvuddelen av konferensen inleddes med ett TedX-inspirerat spår, där prominenta talare fick tillträde till den stora scenen i Aula magna i femton minuter vardera. SLU:s prorektor Karin Holmgren poängterade hur viktigt öppen vetenskap är för hållbart jordbruk, och i förlängningen hållbart liv. Tyler Radford, VD vid Humanitarian Open Street Map Team (HOTOSM), framhöll att öppen kartdata kan rädda liv. Ett längre anförande av den samiska journalisten och akademikern Liv-Inger Somby gav ett antal konkreta exempel på hur fri kunskap kan stärka språkliga minoriteter och ursprungsbefolkningar, med de utsatta samerna i ryska Karelen, som exempel. Och Annika Söder, tidigare kabinettssekreterare vid Utrikesdepartementet, påminde oss om att fri kunskap också är viktigt för yttrandefrihet, demokrati och mänskliga rättigheter. 

I flera hundra seminarier, panelsamtal, workshoppar och andra typer av evenemang fördjupades dessa diskussioner. Experter bjöds in, nya frågor ställdes, oväntade svar gavs, och Wikimediarörelsen studerade de Globala målens möjligheter och utmaningar för Wikimediarörelsen i detalj. Medgrundaren till Museum of the United Nations – UN Live, Michael Peter Edson, konstaterade att han aldrig hade stött på en internationell rörelse som tog sig an de Globala målen på ett sådant här vis. Och förhoppningsvis fick alla deltagare med sig nya perspektiv, svar – och kanske till och med frågor – hem.

Wikimedia Sverige har växlat upp sitt internationella engagemang. Tillsammans med kollegor och föreningar i andra länder kan vi verka för fri kunskap över hela världen. Wikimania tog vårt internationella engagemang till en ny nivå. Vi fick bjuda in 1 000 deltagare från ett hundratal länder till Stockholm. Nästa gång reser vi till Bangkok. Men var i världen vi än befinner oss lärde vi oss detta: fri kunskap kan bidra till hållbar utveckling i hela världen. Alla länder och gemenskaper har sina utmaningar. Men fri kunskap kan bidra till svaren på dem alla.

Det gick bra i TV-soffan i Morgonstudion. Det fanns så mycket jag ville ha sagt, om än inte så mycket tid. Mina kollegor och vänner stöttade upp på andra håll. Anass Sedrati berättade i TV4:s motsvarighet om hur global konferensen är. I Kulturnyheterna förklarade Jimmy Wales vikten av hållbar utveckling. Samtalet inleddes i många medier, under otaliga föreläsningar och bland vänner i smågrupper, för ganska exakt ett år sedan, men det pågår världen över än idag. Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen tog aldrig slut. Vi är bara i början. 

The post Wikimania Stockholm – ett år senare appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-07-22 av Alicia Fagerving
Blogg – Wikimedia Sverige

Wikipedia dansar och sjunger

Gössa Anders Andersson, Viborg, Orsa. Via Wikimedia Commons, CC-BY-SA-4.0.
Gössa Anders Andersson (1878–1963) framför Orsa brudmarsch efter Bleckåfiol. Via Wikimedia Commons, CC0.

Är du missnöjd med dagens utbud i radio? Vad sägs då om 700 svängiga låtar från olika delar av Finland och Sverige? De spelades visserligen in för sisådär 70 år sedan, men en bra sång blir aldrig gammal. Och i dag ligger de uppe på Wikimedia Commons – i den här kategorin.

På resa med Matts Arnberg

Xenia Rönnblom (1902–1999) från Nagu sjunger om mamsell Lina som ägde bara sin kissa. Det finns ännu ingen Wikipediaartikel om Xenia – kan du hjälpa till? Via Wikimedia Commons, CC0.

Samlingen, som Wikimedia Sverige laddat upp i samarbete med Musikverket, består av inspelningar som den svenske musikologen Matts Arnberg gjorde mellan 1940- och 1960-talen. Han reste land och rike runt för att dokumentera folkmusik för Radiotjänsts räkning. I den uppladdade samlingen finns godbitar från bland annat Dalarna och Jämtland, men även från flera ställen i det svenskspråkiga Finland.

Sedan tidigare finns inspelningarna tillgängliga på Musikverkets hemsida, där man även kan ta del av bakgrundsinformation om Arnbergs liv och gärning. Nytt för det här projektet är att Musikverket beslutade att släppa inspelningarna under licensen CC0. Det innebär att de kan fritt laddas ner, spridas och modifieras – den mest generösa Creative Commons-licensen!

Vi vill se mer musik på Wikipedia

Svea Jansson (1904–1980), en av Nordens främsta vissångare, besjunger kärringen som for till Danmark. Via Wikimedia Commons, CC0.

Detta är vår första uppladdning av Matts Arnbergs material. Musikverkets samling omfattar över 7 000 inspelade låtar och vi kommer att fortsätta vårt projekt efter sommaren för att föra över fler av dem till Wikimedia Commons.

Detta är inte första gången vi samarbetar med Musikverket för att sprida historiska inspelningar. För ett år sedan laddade vi upp bland annat en unik samling jojkmusik. Vår satsning i år genomför vi som en del av projektet Fri musik på Wikipedia, vars mål är att jobba lite mer systematiskt med Sveriges historiska musikskatt på Wikimedias plattformar.

Om du känner till några fria samlingar musik eller musikrelaterad data som du tycker borde laddas upp, eller om du har andra idéer på hur Wikipedias täckning av musik skulle kunna förbättras, ta gärna en titt på denna sida på föreningens wiki. Du kan även kontakta projektledare Tore Danielsson. Vi hörs!

The post Wikipedia dansar och sjunger appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-07-17 av Peter
:DFRI

EU-domstolen nekar överföring av personuppgifter

För fem år sedan ogiltigförklarade EU-domstolen Safe Harbor och nu gör de samma sak med den snarlika efterföljaren Privacy Shield. Det är två exempel på regelverk som är tänkta för att möjliggöra överföring av personuppgifter från Europa till andra länder. Domstolen konstaterar att europeiska personuppgifter fortfarande inte är säkra under USA:s övervakningslagar eftersom dessa inte ger tillräckligt skydd för icke-amerikaner.

EU-domstolen ger samtidigt en känga till den irländska dataskyddsmyndigheten. Eftersom många amerikanska teknikbolag har sina europeiska dotterbolag på Irland är det irländska Data Protection Commission (DPC) som ska bevaka alla europeiska användares rättigheter. Istället verkar de sticka huvudet i sanden och försöka förhala så mycket de kan. Domstolen i Luxemburg slår i domen fast att DPC har en skyldighet att agera.

2020-07-16 av Datasvammel
Datasvammel

Onion Services

Istället för att användare ska behöva leta efter en .onion-adress för att komma åt en webbsajt över Tor-nätet (som hidden service), har Tor-projektet nu tagit fram en HTTP-header för automatisk upptäckt av .onion-sajten. Det är lätt att konfigurera detta, man lägger helt enkelt upp en Onion-Location-header i sin vanliga webbsajt som pekar på .onion-adressen. I min nginx-konfiguration för den här bloggen lade jag helt enkelt bara till detta: add_header Onion-Location "http://hxrni7witdpetpuf.

2020-07-12 av Jenny Brandt
Blogg – Wikimedia Sverige

Nyast på jobbet: Jenny

Hej. Mitt namn är Jenny Brandt och jag arbetar med insamling och som vikarierande organisationsassistent här på Wikimedia. 

Fokus under min karriär har varit just insamling och sälj inom den ideella sektorn. Jag kommer senast från Amnesty International där jag arbetade i nio år med ledning av deras medlemsvärvningsverksamheten. På min fritid sjunger jag och engagerar mig i människorättsfrågor, oftast sker detta samtidigt då kören jag är i med i är Stockholms Amnestykör. Hade det inte varit för Corona hade jag tillbringat resterande tid i Hälsingland. Nu roar jag mig istället med att lära mig morsealfabetet.

The post Nyast på jobbet: Jenny appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-07-09 av marcin
Marcin de Kaminski

Att sopa framför egen dörr osv

Jag 2015:

Från DI Digital:

Det finns en fascination att koppla upp saker mot Internet. Fräckt så, förstås. Men ibland kan det kännas lite väl överentusiastiskt. Bara under sommaren har vi exempelvis fått lära oss att det inte är klockrent att koppla upp bilar, eftersom hackare på håll kan tvärbromsa och styra dem. Det har också dykt upp bevis på att det är dåligt att ha wifi-anslutning till prickskyttegevär. Och att skateboards kanske mår bra av att vara analoga.

Nu senast kom rapporter om att även kylskåp går att avlyssna. Så om man valt en modell där man kan kolla kalendrar och e-post (skitsmart med en kyl där man också kan jobba!) så bör man vara medveten om att den inte alltid lyckas upprätta en krypterad anslutning till nätet, varpå den riskerar att läcka allt du gör. Inte så hett.

Jag 2020:

2020-07-06 av Gitta Wilén
Blogg – Wikimedia Sverige

Inbjudan till WikiKvinnor online-konferens

WikiKvinnorLogotyp: CC BY-SA 4.0 Lwordish.

I år kan alla som identifierar sig som kvinnor delta på en Wikipedia-konferens söndag den 2 augusti. Tidigare år har det anordnats Wikipedia-läger för kvinnor, men med anledning av det rådande läget väljer vi i sommar att hålla en endagskonferens online. 

Det här medför en rad möjligheter – du som inte har möjlighet att resa kan koppla upp dig och vi kan vara fler deltagare än om vi setts på plats. Visst låter det bra! Ta chansen att lära dig en hel del om vårt Wiki-versum och att träffa sådana som oss, vi som tror på öppen, fri och global kunskap.

Programmet skapas utifrån det som intresserar oss

Konferensens program skapar vi tillsammans. Du som deltar kan lämna förslag på programpunkter i vårt Facebook-evenemang. Sedan sätter arrangörerna ihop ett program baserat på förslagen.

  • Klockan 11–18 fyller vi konferensen med programpunkter.
  • Klockan 18–20 fokuserar vi på sociala aktiviteter och ger möjlighet att snacka av sig om dagen.

Programmet kan innehålla allt från introduktioner till Wikipedia till djupgående diskussioner om Wikidata eller jämställdhet i Wikimediarörelsen. Vill du själv hålla i en programpunkt? Det får du gärna göra! Skriv det i din anmälan i formuläret eller i ett mejl till oss wikikvinnor@gmail.com.

Både nya och erfarna ledare

Arrangörerna för WikiKvinnor-konferensen, som jobbar ideellt, det är:

Alex Jauhiainen deltog på sitt första Wikipedia-läger förra sommaren då vi var på Viskafors folkhögskola. I år är Alex med och arrangerar sensommarens konferens.

– Det var så kul att umgås och lära sig tillsammans med andra kvinnor och icke-binära. Vi hade så många intressanta diskussioner. Det gav definitivt mersmak och var lite mitt startskott till att engagera mig mer. En får så mycket intressanta idéer när en umgås med andra wikipedianer, berättar Alex.

Vilka är välkomna?

Konferensen riktar sig till alla som identifierar sig som kvinnor. Om du har en annan könsidentitet (till exempel icke-binär) men har erfarenhet av att tolkas som kvinna är du också välkommen.

Anmäl dig, det blir kul!

Det går bra att anmäla sig till konferensen även om man inte kan vara med hela dagen. För att kunna delta på konferensen behöver du fylla i anmälningsformuläret senast den 20 juli. Anmäl dig här.

WikiKvinnor-konferens Facebook-sida

The post Inbjudan till WikiKvinnor online-konferens appeared first on Wikimedia Sverige.