2017-01-18 av rasmus
Copyriot

Varför pengar är ett dåligt mått på global ojämlikhet

Nu uppmärksammas en rapport från Oxfam som konstaterar att världens åtta rikaste män äger lika mycket som halva jordens befolkning. Det är fjärde året i rad som organisationen lägger fram en sådan rapport i anslutning till elitmötet World Economic Forum. Den här gången är siffran – 8 personer! – chockerande nog ännu lägre än tidigare. Reaktionen är given: ta från de rikaste, ge till de fattiga!

Jag är helt för att ta från de rika och ge till de fattiga. Ändå är jag djupt misstänksam mot den här typen av siffror, vad de säger och vilka visioner de formar. Problemets kärna är att allt kretsar kring pengar. Den som reagerar på siffrorna, utan att fråga vad de mäter, bidrar till att befästa en fetischistisk förståelse av pengar. Och det är just den fetischismen som måste rivas ner för att någon verklig omfördelning av resurser ska kunna komma till stånd.

En sida av saken, som jag tidigare tagit upp i Glänta, handlar om vad för slags tillgångar som mäts. Det är ju inte så att planetens åtta rikaste män är några Joakim von Anka-typer som sitter på väldiga skattkistor fyllda med guldmynt. Det är inte ens fråga om pengar på bankkonton. Här handlar det om pengar som mått på finansiella tillgångar av alla möjliga slag. Det kan vara aktier eller fastigheter, “intellektuell egendom” eller konstverk, utsläppsrätter eller optioner på att i framtiden få köpa en råvara till ett visst pris, eller ännu mer invecklade derivat. De flesta av dessa tillgångar är i sig helt oanvändbara för en fattig bonde i Bangladesh.
För att det ska bli tal om att omfördela pengar måste tillgångarna först säljas på en marknad. Problemet är bara att tillgångarnas marknadspriser bygger på att det inte görs några storskaliga försök till global omfördelning. Om de åtta rikaste männens tillgångar plötsligt skulle säljas av, skulle marknaderna krascha. Inget ont i att marknaderna kraschar, tvärtom – men i ett sådant läge skulle den enda meningsfulla omfördelningen behöva ske utan pengarnas förmedling.
Därför vore det kanske också bättre att från början diskutera ojämlikhet i icke-monetära termer. För det handlar om så mycket. Det handlar om hälsa, om förbrukning av naturresurser, om möjligheter att forma sitt eget liv. Det handlar om makt. (Och visst, “makt” är inte något oproblematiskt begrepp, men en fördel är att nästan alla inser att makt inte låter sig mätas objektivt – till skillnad från pengar, vars själva syfte är att mäta saker.)

På delvis samma spår skrev riksdagsledamoten Ali Esbati (V):

Ännu viktigare än att frysa bilden här, är att tänka på vad en sådan skev förmögenhetsfördelning betyder över tid, i en dynamisk världsekonomi. Vad betyder det att vara superrik i en kapitalistisk ekonomi idag? Stor tillgång till varor och tjänster av olika slag, förstås. Och fastigheter, ofta. Det mesta av rikedomen är dock lagrad i form av ägande av produktionsmedel och av andras finansiella skulder. Det innebär alltså inte bara att man här och nu kontrollerar resurser, utan att rikedomen bygger på den genom systemet överenskomna makten att kontrollera resurser som ännu inte är skapade, utan rätten att äga dem i framtiden.
Det skeva ägandet av produktionsmedlen gör att orättvisorna inte bara har uppstått i någon fjärran förtid, utan uppstår nu, i arbetet, inte efteråt i samband med någon orättvis fördelning.

Även om vi skulle acceptera pengar som mått på makt eller på livschanser, så kvarstår enorma problem med den metod som Oxfam använder. Vad de har gjort är helt enkelt att kombinera två datakällor. Först har de titta i den årliga “Global Wealth Databook” från banken Credit Suisse för att få fram en siffra på hur mycket som ägs mänsklighetens fattigaste hälft. Därefter har de gått till tidningen Forbes lista över världens rikaste individer och räknat uppifrån tills de kommit upp i samma summa.
Varför denna metod är skev har förklarats mycket tydligt av ekonomijournalisten Felix Salmon. “Rikedom” definieras, både av Credit Suisse och av Forbes, som ett netto: tillgångar minus skulder. För de individer som har större skulder än tillgångar kommer resultatet att bli negativt.

Paradoxen som uppstår med denna mätmetod är att många av världens “fattigaste” människor visar sig bo i västvärlden och ha det jämförelsevis bra. Jag skulle nog själv hamna i den kategorin. Jag har aldrig tagit några andra lån än studielånet, men min sexsiffriga skuld till CSN är sannolikt större än mina tillgångar. Om man nu inte väljer att räkna mitt “humankapital” som en tillgång. Eller mitt svenska medborgarskap, som ger mig tillgång till ett socialt skyddsnät. Men jag är ganska säker på att Credit Suisse inte sätter penningvärden på sådana tillgångar.

De flesta som tar del av Oxfams utspel tänker nog inte ens tanken på negativ rikedom, alltså skuld. De tänker att det finns ett fåtal som har väldigt många pengar och ett flertal som har väldigt få pengar. Inte att en stor del av västvärldens befolkning (särskilt i USA) har mindre än noll pengar, eller att en del i denna grupp definitivt hör till de som vi skulle kalla för rika.

Oxfam har nu i ett metoddokument besvarat en del av kritiken. Där medger de i princip att individers rikedom inte kan mätas så som de själva har gjort, men menar att det ändå blir rätt på en aggregerad nivå:

In the global wealth distribution, some people we may not think of as being poor show up among the very poorest, as they are in net debt. These people may be in debt but be income-rich, thanks to well-functioning credit markets (think of the indebted Harvard graduate). A number of such cases will exist. However, in terms of population, this group is insignificant at the aggregate global level.

Därtill medger Oxfam att det finns ett problem i att använda växelkurser för att räkna om alla penningvärden till dollar. För den som bor utanför USA har tillgångarnas dollarvärde en begränsad betydelse. Under fjolåret visade det sig till exempel att Storbritanniens samlade rikedomar föll med 1,5 biljoner dollar, inte för att britterna sammantaget blev fattigare utan för att pundet föll och dollarn steg. Växelkursens effekt blir troligen ännu större om man jämför ett rikt land med ett fattigt land, utan att ta hänsyn till att levnadsomkostnaderna i det fattiga landet troligen är mycket lägre. Ett alternativ till att använda växelkurser skulle vara att räkna med köpkraftsparitet (även om detta mått kommer med en helt egen uppsättning godtyckliga avgöranden, som i mycket löper parallellt med godtycket i prisindex).

Inget av detta är ägnat att bortförklara eller nedtona den extrema ojämlikhet som råder i världen. Man kan nog rentav vända på steken och säga att ojämlikheten underskattas när man försöker mäta den i pengar. Framför allt leder penningfetischen till att idéer om omfördelning blir fastlåsta i kapitalets kategorier. Som jag skrev i Glänta, apropå hur det brukar låta i svensk vänsterdebatt:

Efter att pengarna har fördelats ska de användas till att köpa saker. Själva premissen är alltså att naturresurserna och arbetskraften fortsätter att vara varor som är till salu på en marknad. Om det inte finns varor att köpa på marknaden, finns det ju ingen köpkraft i pengarna. Visionen om socialism förutsätter att kapitalismen består.

Vad är då alternativet? Själva tanken på ett alternativ till pengar är troligen feltänkt, eftersom det då fortfarande skulle handla om en “allmän ekvivalent”. Men det är hemskt spännande att tidskriften Subaltern i sitt senaste nummer har tagit upp Otto Neurath och naturalräkningen. Till detta historiska exempel ska vi nog snart återvända.

2017-01-16 av Linda Sandberg
:DFRI

Välkomna till styrelsemöte 26 januari

Välkomna till öppet styrelsemöte med DFRI torsdag den 26 januari klockan 18.00-19.00. Efteråt kommer styrelsen ha ett arbetsmöte inför årsmötet.

Alla medlemmar är välkomna.

Skicka ett mejl till: dfri@dfri.se så vi vet att du kommer! Vi meddelar också dig vart vi kommer vara via mejl.

Dagordning

Tid: 18.00-19.00.
Plats: Stockholms innerstad

Med vänliga hälsningar,
Styrelsen

2017-01-12 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

How To Verify Checksum In Linux [Beginner Guide]

What is Checksum in Linux?

Checksum is like a digital fingerprint of a file. In technical terms,
A checksum is a small-sized datum from a block of digital data for the purpose of detecting errors which may have been introduced during its transmission or storage.

Well, checksum is a long string of data containing various letters and numbers. You’ll generally find them while downloading files from the web, e.g. Linux distribution image, software packages etc.

Most

2017-01-11 av Kristina Alexanderson
Creative Commons Sverige

Nu är 4.0 och CC 0 översättningen till svenska är klar!

Stort tack till all som gjort detta möjligt!

Catharina Ekdahl – utan dig hade detta aldrig hänt!
Olle Pettersson ansvarig för CC0 översättningen.
Karl Jonsson
Jonas Öberg

Stefan Högberg och Lennart Guldbrandsson !

 

2017-01-11 av Sara Mörtsell
Wikimedia Sverige

För deltagare i #1lib1ref – Wikipediasatsningen för bibliotek i hela världen

WIKILESA I
WIKILESA I Av Giselle Bordoy (WMAR) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons
På söndag den 15 januari fyller Wikipedia 16 år, och det är också startskottet för årets #1lib1ref – Wikipediasatsningen för bibliotek i hela världen, som pågår till den 3 februari. I Sverige är redan flera bibliotek anmälda, så som skolbibliotek spridda över hela landet, universitetsbibliotek och folkbibliotek från stora och mindre kommuner och Kungliga Biblioteket. Här följer mer konkreta instruktioner för redan anmälda deltagare och det är inte för sent att hoppa på, anmälan kan göras här.

Jag har anmält mig och mitt bibliotek, men vet inte hur jag ska delta.
Inga problem. Börja med att läsa igenom vad 1lib1ref går ut på (one librarian one reference) på engelska 1lib1ref.org och på svenska kan du läsa vårt första inlägg om 1lib1ref.

Kan jag delta som enskild bibliotekarie?
Japp, så som 1lib1ref betyder så är det inga problem, även om det ibland kan vara lättare i en liten grupp. Ta hjälp av instruktioner på denna sida om vad som ingår i en Wikifikatimme.

Vi vill delta som grupp, vad kan vi göra?
Inom 1lib1ref finns förslag på att hålla en gemensam Wikifikatimme för att lära och hjälpa varandra att bidra och diskutera Wikipedia. Instruktioner för förberedelse och genomförande samt förslag till diskussionsunderlag finns på svenska här.

Jag och mina kollegor har bokat in en wikifikatimme, var kan vi lista den?
Via adressen wikifika.se kommer du till en sida på svenska Wikipedia där alla möjliga wikiträffar annonseras så att användargemenskapen kan se vad som planeras och hjälpa till om det passar. Under rubriken #1lib1ref på svenska finns plats att lista ditt biblioteks evenemang.

Du lägger till ett evenemang genom att klicka på ”redigera wikitext” precis bredvid rubriken och då öppnar sig redigeringsfönstret och du kan följa ytterligare instruktioner där, förhandsgranska att det ser rätt ut och spara sedan.

Hur kommer det att synas att jag har bidragit?
När du har lagt till din fotnot till en pålitlig källa och ska spara din redigering så ombeds du att lämna en redigeringskommentar. I det dialogfönstret skriver du helt enkelt kort vad du gjort för ändring och du skriver #1lib1ref, ex ”lagt till källa #1lib1ref”. När du gör det hamnar ditt bidrag i det globala #1lib1ref-flödet som alla kan ta del av:

Let’s talk about it!
Genom hashtaggen kan du se andras konversationer i sociala medier och sprid gärna att du är med och vad diskussionerna om Wikipedia och bibliotek handlar om för dig och för din organisation, källkritik, synliggöra samlingarna, det digitala medielandskapet, informationssökning, aspekter på tillgänglighet och delaktighet

Sara Mörtsell
Sara Mörtsell
Projektledare Utbildning,
Wikimedia Sverige
sara.mortsell@wikimedia.se


2017-01-10 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

7 Great Ubuntu Application Launchers You Can Use

By default, Ubuntu comes with the Unity desktop environment, and while it is quite a good interface, especially for people who are new to Linux, you may want to use a different launcher. Maybe you want a launcher that looks more like the dock on your Mac, or the taskbar on Windows. Either way, there are quite a lot of options that you can choose from, when it comes to application launchers for Ubuntu. So, if you’re looking for some Unity launcher alternatives, here are 7 great Ubuntu application launchers you can use:

1. Docky

Docky is as close as you can get to the macOS dock on Ubuntu. The launcher works exactly the way a Mac’s dock

2017-01-09 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

10 Best Indicator Applets For Ubuntu 16.04

If you are in a mood to make the most out of your desktop; you need to install some of the best indicator applets for Ubuntu 16.04. For beginners, we will also recommend installing indicator applets as one of the first things to do after installing Ubuntu 16.04.

What is indicator applet?

When you have indicator applets (IA) installed, you may observe to have more accessibility. Also, 3rd Party software developers can make things easier by offering an indicator applet for their application. Also, indicator applets act somewhat like widgets on your iPhone or Android.

2017-01-08 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

Daimler joins Linux Foundation’s open source project Automotive-Grade-Linux

LAS VEGAS, Jan. 5, 2017: CESAutomotive Grade Linux (AGL), a collaborative open source project developing a Linux-based, open platform for the connected car, today announced that Daimler is joining The Linux Foundation and Automotive Grade Linux.

Daimler is the tenth automaker to join AGL and will actively contribute to developing the Unified Code Base (UCB), AGL’s connected car platform. The third version of the UCB was recently released

2017-01-08 av rasmus
Copyriot

S287: Om teori och metod i försvarsprisindex (FPI)

Försvarsprisindex (FPI) är ett mått på “försvarsprisinflation” och har avgörande betydelse för tilldelningen av resurser till Sveriges försvarsmakt. Valet av beräkningsmetod har kallats “den osynlige beslutsfattaren” i svensk försvarspolitik. Det här inlägget handlar dock inte alls om försvarspolitik, utan tar blott upp FPI som ett intressant exempel på ett prisindex.

Att indexera priser innebär alltid att man gör en mängd teoretiska antaganden och metodologiska val, som ofta får högst politiska konsekvenser. Konsumentprisindex (KPI) används som mått på allmän inflation och vägleder inte bara Riksbankens räntepolitik, utan också förhandlingar om löner, pensioner och hyror. Försvarsprisindex (FPI) styr ”bara” den årliga uppräkningen av försvarsanslagen, men är metodologiskt intressant eftersom det är ett index som ska mäta priset på att producera den ekonomiska nyttigheten ”försvar”. Därmed kan det kasta ljus på metodologiska dilemman med bredare relevans, även för KPI och därmed även för möjligheten att mäta inflation. Jag kastade mig därför över några aktuella rapporter som handlar just om FPI och försvarsprisinflation.

Syftet med prisindex är “att mäta prisförändringar på en prestanda- och kvalitetsmässigt oförändrad eller likvärdig vara eller tjänst” (FOI 2014). Det stora dilemmat för all prisindexering är att den verkliga marknaden inte är kvalitetsmässigt oföränderlig. Tvärtom byts varorna hela tiden ut, nya modeller ersätter gamla modeller. Olika varor köps i olika proportioner och i det långa loppet skapas system där det sällan är så enkelt som att en vara ersätter en annan. För att mäta prisförändringar är det ändå nödvändigt att räkna om kvaliteterna till kvantiteter. Kort sagt måste man sätta ett pris på den förbättrade (eller försämrade) kvalitet som erhålls.

Varor och tjänster förändras över tid. Ju längre tidshorisont, desto svårare blir problemet. En liter bensin är nog samma vara i dag som för tio år sedan, liksom en hårklippning. Men med olika sorters tillägg eller ändrad reningsgrad i bensinen, respektive förändrad service vid frisörbesöket, kan även sådana produkter få ändrat innehåll över tiden. Ju mer komplexa produkterna är, desto större är vanligen problematiken att bestämma vad som är pris och vad som är volym. Vid längre tidsperioder kan jämförelsen ofta bli närmast meningslös.

(ESV 2010)

Kostnad är inte detsamma som pris. För statistikerna är kostnadsutvecklingen en produkt av två faktorer: volymutveckling och prisutveckling. Dessa kan ses som helt parallella med vad Marx kallade bruksvärde och bytesvärde. Om en vara – exempelvis en hårklippning – blir bättre i kvalitet, ska detta räknas som en ökad volym. Om hårklippningen samtidigt blir dyrare, gäller det att avgöra om detta bara är en följd av den ökade varuvolymen. Kostnadsutveckling minus volymutveckling är lika med prisutveckling. Vad statistikerna benämner som “pris” är alltså en kategori där man i princip ska ha “städat bort” alla kvaliteter i varan. För att mäta ut t.ex. KPI är det alltså nödvändigt att kvantifiera kvalitetsutvecklingen, just för att kunna räkna bort den.

Bruno Latour ville en gång förstå själva moderniteten som vilande just på en ständig “renhållningsprocess” som syftar till att skilja subjekt från objekt. I detta fall handlar det om att hålla isär politik och ekonomi. I den statliga budgetprocessen tjänar prisindexering syftet “att skilja ut inflation och löneöklningar i den totala förändringarna av kostnaderna inom en verksamhet, så att förhandlingar om anslag enbart ska avse reala förändringar.” (ESV 2010) Syftet med FPI är “att kunna låta politikerna koncentrera sig på reala volymförändringar snarare än på pris- och löneförändringar” (FOI 2016).

Hur ska man hantera kvalitetsutveckling på försvarsområdet? Att ett vapensystem blir kraftfullare är en kvalitetsförbättring i en sorts absolut mening. Men krig är en mycket relativ verksamhet. Vapensystemens kvaliteter existerar i praktiken bara i relation till motståndarens vapensystem. Relativistiskt betraktat blir en teknologisk kapprustning i grunden ett nollsummespel.

Utifrån detta sätt att se på saken kommer en kvalitetsförbättring i den försvarsmateriel som används att mötas av en motsvarande kvalitet hos motståndaren. På så sätt bli kvaliteten på försvarets slutprodukt oförändrad, trots att kvaliteten på insatsvaran har förbättrats.

FOI (2016)

I formuleringar som denna märks det ständigt närvarande antagandet att “kvaliteten på försvarets slutprodukt” i grunden är en kvantitet, som kan växa eller krympa, även om det saknas empiriska redskap för att fastställa dess storlek. Detta är än en gång intressant, för det är ett antagande som finns närvarande i alla försök att använda pengar som mått på “reell” ekonomisk utveckling.

På en grov nivå kan man säga att försvaret producerar den kollektiva nyttigheten försvar. Det är närmast en tautologi.

(ESV 2010)

Vad är då en “oförändrad produkt” när det gäller produkten “försvaret”?
För de flesta andra produkter är det den absoluta effekten av produkten som är intressant. Som konsument kan man utan förbehåll glädja sig åt en säkrare bil, en TV med klart skarpare bild, en ljudanläggning med bättre ljud osv. Vad gäller produkten “försvar” är det däremot den relativa effekten jämfört med en potentiell motståndare som är intressant. Om ett vapensystem med bättre eldkraft, räckvidd och skydd riskerar att förlora en strid det tidigare skulle ha vunnit som ett resultat av att motståndaren skaffat sig ännu kraftfullare vapensystem, så har ju försvarsprodukten minskat i relativ effekt, trots att den absoluta effekten har blivit större.
Utifrån detta resonemang kan det hävdas att en “oförändrad produkt” är en produkt med en oförändrad relativ effekt mot en potentiell motståndare, trots att produkten i absoluta termer har högre prestanda.
Detta reser frågan om pris- och lönekompensationen inom försvarsområdet ska kompensera kostnadsutveckling för en oförändrad relativ effekt mot en potentiell motståndare eller bara oförändrat absolut effekt.

(FOI 2014)

Det speciella med försvaret är att dess kvalitet måste bedömas i förhållande till “motståndaren”. Då måste man i slutändan också, för att mäta prisutvecklingen, ha en idé om vem motståndaren är. Ett övervaknings- eller vapensystem kan ju ha olika bra effekt beroende på om det används mot Ryssland, mot IS-terrorister eller mot en befolkning som gör uppror i ett krisläge. Här anas ett närmast schmittskt moment i den skenbart objektiva prisindexeringen: hur man mäter försvarets prisutveckling beror ytterst på vem som är den tänkta fienden.

Vissa av de författare som ingått i litteraturgenomgången, exempelvis Kirkpatrick (2008), hävdar dock att det är försvarseffekten jämfört med en potentiell motståndare som bestämmer den nytta som försvaret skapar. Han benämner försvarsmateriel som “tournament goods

FOI (2016)

“Tournament goods” verkar inte vara något etablerat begrepp inom ekonomivetenskaperna, utan har mest använts ett fåtal gånger av försvarsekonomer. Men det är intressant att fundera på dess potentiella tillämpningsområde.

Tournament goods are goods that only have value when compared to the goods of other actors. A good example of a tournament good is football players. A football player has, as military equipment, no intrinsic value, but is valued when compared to the opponents players. There seem to be little research done on tournament goods, but some insight into the mechanics of tournament goods can be derived from Lazear and Rosen
(1981)
.
/…/
In case of military equipment, the difference in gain from winning and loosing could be quite large.
For essential equipment like fighter aircraft, the best fighter aircraft will give control of the air, hence
the rank is essential. In this case we could expect quite high willingness to invest.
/…/
If television sets were a tournament good and, say, only the
50 per cent largest television sets of any block of apartments were working at any time, the prices of
television sets would inevitably increase.

(FFI 2015)

Defence and Peace Economics heter en vetenskaplig tidskrift som för bara någon vecka sedan publicerade ett temanummer om försvarsinflation, med bidrag från bland andra Peter Nordlund vid FOI. Tidigare under 2016 stod han som en av tre författare till rapporten “Försvarsspecifik inflation” (FOI 2016), som tittade på försöken att mäta försvarets prisutveckling i andra länder. Där konstateras att prisutveckling i normala fall ska mätas i förhållande till en given “output”, men att alla är överens om det omöjliga i att mäta försvarets output “i form av försvarsförmåga, försvarseffekt, nytta eller liknande”.

  • Det är svårt att över huvud taget definiera produktionen av försvar på ett sätt som tillåter mätning.
  • Det är svårt att kombinera bredden av produktionen till ett enhetligt mått.
    /…/
    försvarseffekten är svår, eller kanske t.o.m. omöjlig att mäta i standardiserade enheter över tid.

    (FOI 2016)

Dessa skäl är intressanta, eftersom de i varierande grad fäller även för produktionen av många andra nyttigheter. Tänk t.ex. barnomsorg, utbildning eller kulturverksamheter. Även i dessa fall anses det allmänt vara svårt att mäta produktivitet, just eftersom produktivitet är ett mått på förhållandet input/output. I stället för att mäta output mäter man då input och gör antagandet att produktivitetsutvecklingen antingen är noll, eller att den följer någon sektor i ekonomin som förefaller lättare att mäta.

I beräkningen av FPI har man lagt in ett “produktivitetsavdrag” vars syfte är att stimulera Försvarsmakten till effektiviseringar. “Enligt detta produktivitetsavdrag förväntas Försvarsmakten ha samma produktivitetsavdrag som den privata, lönsamhetsdrivna sektorn.” (FOI 2014)

Eftersom FPI baseras på input och inte på output har det konstruerats som ett kompositindex, alltså en viktad sammansättning av icke-militära prisindex, som ska återspegla hur priserna utvecklas för “sammansättningen av arbetskraft, materiel, varor och tjänster som försvaret köper” (FOI 2014). Det är fråga om ett grovt försök till approximation som möter en massa problem inte minst i fråga om hur snabbt och kraftfullt som ändrade växelkurser ska få genomslag. Dessa detaljer är i sig inte särskilt intressanta. Det är däremot frågan om hur man kan mäta prisutveckling när det kommer till stora investeringar i infrastruktur som görs med mycket långa mellanrum:

Ett speciellt problem rörande mätning av priser som är aktuellt för försvaret gäller unika och stora produkter. Det rör varor som ofta tillverkas av en enda säljare för en enda köpare och dessutom nog så ofta vid ett enda tillfälle, eller åtminstone med så många års mellanrum att produktens kvalitet förändrats i så hög utsträckning att de inte är jämförbara. /…/ Det innebär att det i Sverige för många varor inom försvarsområdet i dagsläget inte är möjligt att fastställa vad som är pris respektive volym i den sammanlagda kostnadsförändringen.
Grunderna för prismätning /…/ är alltså i fallet försvarets inköp /…/ behäftat med allvarliga problem i samtliga led.

(ESV 2010)

Frågan är om inte detta kan sägas om grunderna för prismätning i allmänhet.

2017-01-07 av rasmus
Copyriot

S286: Anteckning om USA:s styrränta

Ungefär samtidigt som Donald Trump valdes till president i USA, höjdes den amerikanska styrräntan, som nu alltså ligger på plus. Samtidigt styr minusräntor i Europa och Japan. Men även om västvärldens penningpolitik i någon mån glider i sär, är det fortfarande inom ramen för samma historiskt unika lågräntepolitik.
Det monetära undantagstillståndet består och inte heller i USA finns något nämnvärt utrymme för ytterligare räntesänkningar nästa gång en akut finanskris bryter ut. Ingen kan säga hur förhållandet kommer att se ut mellan Trump-regeringen och Federal Reserve. Trump angrep Fed hårt i sin valkampanj, angrepp som på slutet även innehöll tydligt antisemitiska inslag. Det kan hända att målsättningarna kolliderar om Fed finner skäl att höja räntorna desto mer för att motverka överhettning till följd av de infrastruktursatsningar som Trump utlovat. Men det är minst lika troligt att Trump och Fed kommer att hitta en synk, till priset av att Trump sviker vissa vallöften – vilket han definitivt kommer att göra, åtminstone enligt finansmarknadernas bedömning. Den senaste tidens börseufori i USA talar sitt tydliga språk:

Markets seem to be expecting higher interest rates, rather than an inflationary boom. /…/
Markets are betting that he will abandon the issues that defined his candidacy and disappoint the voters who won him the election.

Tomas Konicz drar parallellerna till den s.k. Volcker-shocken kring 1980, när räntan i USA plötsligt höjdes drastiskt. Följderna blev att kapital flödade från övriga världen till USA, som gick in i sin långa fas av finansdriven tillväxt. Andra sidor av samma mynt var stigande statsskuld och avindustrialisering. Räntehöjningen satte igång alla slags flöden från periferin till centrum: i global skala, men också inom USA. Följderna är grafiskt tydliga på kartor över var i landet det sker flest självmord eller överdoser. När kapitalet strömmade i riktning mot finanscentren, efterlämnades ett “unnecessariat“:

Here’s the thing: from where I live, the world has drifted away. We aren’t precarious, we’re unnecessary. The money has gone to the top. The wages have gone to the top. The recovery has gone to the top. And what’s worst of all, everybody who matters seems basically pretty okay with that. /…/
If there’s no economic plan for the Unnecessariat, there’s certainly an abundance for plans to extract value from them. /…/
If I still don’t have your attention, consider this: county by county, where life expectancy is dropping survivors are voting for Trump.

För att återgå till det kortsiktiga perspektivet: att USA:s styrränta höjs en liten bit över nollstrecket signalerar en vändpunkt, men det är knappast någon räntechock så som Volckershocken var. Den stora skillnaden är att finansialiseringen nu redan är fullt utblommad. Den stora likheten är nog vilka följderna blir i den globala ekonomin. Volckershocken ledde direkt till Mexikos stora skuldkris 1982, den första i en rad kriser i den globala semiperiferin, som tvingade fram olika “åtgärdsprogram” med privatiseringar som centralt inslag.

Räntehöjningen i USA fungerar i praktiken som ett sätt att skjuta över bördor på Kina. Kinas valutareserver smälter bort i full fart, likt isen på Grönland. Smältvattnet sugs upp av finansmarknaderna i USA och bidrar till att hålla uppe börsvärderna. Sådan är kanske kärnmekanismen i den lilla men symboliska räntehöjningen.

Åren efter 2008 fanns ett slags globalt konsensus kring stimulanspolitik som svar på krisen (må vara att Tyskland drog i motsatt riktning inom EU). Nu har detta konsensus brutit samman. Räntor som rör sig åt olika håll är del av samma mönster som protektionism och militära upptrappningar.

Nixon närmade sig Kina som ett led i sin antisovjetiska strategi. Att nu Trump närmar sig Putin kan rentav ses som en historisk upprepning med ombytta roller, skriver Konicz – alltså som ett försök att motverka Kinas globala maktambitioner. I en sådan strategi passar höjda styrräntor i USA påfallande väl.

Men all denna geopolitik är inte hälften så intressant som den “geoekonomiska” frågan om var vårt tids nya “unnecessariat” kommer att skapas.

2017-01-07 av Mattias Östmar
Wikimedia Sverige

Följ uppladdade bilder från Wikimedia Sverige på Twitter

I samband med projektet Kopplat Öppet Kulturarv har André Costa skapat en twitterbot som automatiskt tweetat ut ett urval av de bilder som laddas upp till Wikimedia Commons.

I skrivande stund är det bilder från Nationalmuseum och Världskulturmuseerna som är aktuella. Twitterboten är ett sätt att uppmärksamma att arbete pågår med bilduppladdningar, vilket gör att fler intresserade kan bidra i både kvalitetssäkrings-arbete och användning i wikipediaartiklar eller annorstädes.

Exempel på bild av Isaac Grünewalds konst som nyligen släppts till public domain.

Twitterboten är gjord med hjälp av IFTTT (If This Then That), en gratis webbtjänst som låter användaren låta händelser som att en sida uppdateras trigga andra händelser som att en tweet skickas ut från ett visst konto. Programmering utan att skriva någon programkod, alltså.

Föremål från Sigvald Linnés utgrävningar i Teohuatican, Mexiko 1932.


2017-01-06 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

12 Useful Commands For Filtering Text for Effective File Operations in Linux

In this article, we will review a number of command line tools that act as filters in Linux. A filter is a program that reads standard input, performs an operation upon it and writes the results to standard output.

For this reason, it can be used to process information in powerful ways such as restructuring output to generate useful reports, modifying text in files and many other system administration tasks.

With that said, below are some of the useful file or text filters in Linux.

1. Awk Command

Awk is a remarkable pattern scanning and processing language, it can be used

2016-12-31 av rasmus
Copyriot

Kassetthouse 2016 – årets 12 bästa släpp

För en gångs skulle levererar denna blogg en årsbästalista.

Jag har köpt och lyssnat på en hel del musikkassetter under 2016. Andra kassetter har jag velat köpa men inte kunnat eftersom de små upplagorna – ofta bara runt 50 ex – brukar sälja slut snabbt. Så jag har också laddat ner en hel del digital kassettmusik från Bandcamp eller via Soulseek. Olika sorters musik, ofta i gränstrakterna mellan genrer men ändå inte på ett helt flytande vis, just tack vare de kassettbolag som går in för att bygga egna musikaliska rum med särprägel. Dessa kassettbolag – från länder som Ryssland, Kanada, Kroatien, Frankrike, Sverige och USA – utmärker sig ofta för en estetisk konsekvens i utgivningen. Efter att ha upptäckt en kassett som faller en i smaken kan man lika gärna beställa hem de andra kassetterna från samma bolag och räkna med gott utbyte.
På så vis har kassettåret 2016 för mig i väldigt hög grad kretsat kring kassetthouse. Vilket inte är någon genre, men väl ett sånt där “eget rum”, eller snarare en hel lägenhet där de olika rummen representeras av kassettbolag som 100% Silk och 1080p, med korridorerna fulla av artister som distribuerar på helt egen hand. Musiken är analogsyntetisk, taktfast och drömmig. (Jag vet inte varför jag skrev “drömmig” i stället för “drömsk” men det känns tidsenligt.) Den kan dra åt ambient eller funk, shoegaze eller dub, men själva noden för dessa kopplingar är ändå house. Ibland strösslas etiketter som “outsider house”, “introvert house”, eller “lo-fi house”.
Skitsamma, jag säger kassetthouse, även om många av artisterna även släpper musik på vinyl eller i rent digitala versioner. Sådana format kan användas till DJ-mixar. Kassettmediet, däremot, låter sig inte mixas. Det har viss betydelse när det kommer till olika varianter av housemusik, som ofta släpps med DJ:s i särskild åtanke, efter att ha producerats med mixvänliga intron och outron. Det kan göra musiken mindre lyssningsbar i omixat skick. När musiken däremot släpps på kassett så är det en tydlig markering om att den faktiskt är gjord för att lyssnas på, även utan att först ha mixats av en DJ. Därför är form och innehåll oskiljbart i kassetthouse, vilket inte förminskas av att musiken samtidigt distribueras i digitala kanaler.

Här kommer så min lista som rymmer tolv kassettsläpp i inte så strikt ordningsföljd.

Elka – Chants

1080p | Discogs | Bandcamp
Om en kassett från 2016 ska få representera den nya vågen av kassetthouse så får det nog ändå bli den här kassetten från Vancouver, som är epicentrum för hela grejen. Elka (Elan Benaroch) producerar i grunden klassisk deep house, men med en maximerad kontrast mellan de energiskt synkoperade trummorna och de ibland närmast somnabula syntharmonier som svävar i bakgrunden.

Bludwork ‎– Nightmare

100% Silk | Discogs | Bandcamp
Bludwork är enligt uppgift en 18-åring från Georgia, som i höstas gav ut sin andra kassett på 100% Silk. Inte helt olikt ovan nämnda Elka, men kanske varmare klanger och stundtals ännu mer dansant.


Body-san ‎– Shining The Money Ball

1080p | Discogs | Bandcamp
Brandon Knocke i Portland kallade sig tidigare Discoverer men det här är mer egenartat, lite släpigt, mycket drömmigt. Det blir inte mer egenartat när man ser videon till ett av spåren.


Kaazi ‎– Zen Travel

100% Silk | Discogs | Bandcamp
Släpptes samtidigt som Bludworks kassett (se ovan) och har väl musikaliskt rätt stora likheter. “Cycle” är ett fantastiskt spår som förtjänar att bli dansat till. I väntan på detta har Kaazis kassett rullat många varv på repeat hos mig.

Nerea / DJ Longdick ‎– Carnet de Voyage

House Plants Records | Discogs | Bandcamp
Splitkassett med en schweizisk och en australiensisk artist, varav den senare använder ett verkligt avskräckande namn. Låter som något från 100% Silk men är utgivet på ett nytt kassettbolag från Toulouse, House Plants Records. Kan passa på att tipsa om deras mixtape Heat from Toulouse #1 som på rör sig från lofi-house till marockanska rytmer.

Betonkust & Palmbomen II ‎– Center Parcs EP

1080p | Discogs | Bandcamp
I vissa ljud finns en kantighet som kan låta som ett konverteringsfel från 1980-talet, vilket kan föra tankarna till vaporwave. Utgivet på 1080p men skiljer sig ändå en smula från det typidksa Vancouver-soundet. Palmbomen är holländaren Kai Hugo som förra året delade sitt artistnamn i två, kanske som en vink till Amon Düül II och Silvester Anfang II. Använder sig av upphittad videofilm, som alla andra.

Buz Ludzha ‎– Jungle Tapes

Tape Throb Records | Discogs | Bandcamp
Hallå, den här kassetten är ännu inte slutsåld! Jag fick den med en hälsning från artisten och ett fint klistermärke med budskapet “home taping is making music”. Irländaren Andrew Morrison, som släpper musik både som Buz Ludzha och som The Cyclist, har som få andra i scenen gått in för en ljudbild präglad av just kassettbandet och dess distortion. Under året har han även släppt ett par riktigt bra vinylsläpp, mer dansgolvsorienterade: The Cyclist – Pressing Matters och Buz Ludzha ‎– Basslines For Life.
Men den här kassetten är ett försök att rekonstruera jungle, distat och svajande över i dub, punk och blues. Det påminner förresten om ett liknande sidoprojekt som släppts på kassett under året: Luca Lozanos Junglish Massive.

Perfume Advert ‎– Foreverware

Seagrave | Discogs | Bandcamp
Brittisk duo som tidigare gett ut två kassetter på Opal Tapes och 1080p. Den här gången kanske lite tyngre förankrade i dubtechnon. Låter tyskt och tidlöst.

Pleasure Model ‎– Kendo Dynamics

100% Silk | Discogs | Bandcamp
Antoni Maiovvi kommer från italohållet vilket kanske märks på de smått bombastiska arrangemangen, samtidigt som ljudbilden är väldigt karakteristisk för vad som ges ut på 100% Silk.

Potions ‎– Pushing The Cuboid

100% Silk ‎ | Discogs | Pretty All Right
Potions har gett ut typ 20 kassetter på fem år, det är rätt starkt. Här märks en del syntpopinfluenser och en låt är byggd på en Throbbing Gristle-sampling, en annan staplar saxofoner.

ISSHU ‎– Greyscale

Seagrave | Discogs | Bandcamp
Jag vet inte, men utgår från att ISSHU kommer från London. Väldigt mörkt på det brittiska sättet, där musikens dansanta kvaliteter känns som förvrängda ekon från ett dansgolv. Således svårt att inte dra paralleller till Burial, även om ljudbilden här är betydligt mer oslipad. Kassetten släpptes bara härom veckan och jag hann beställa ett ex innan det såldes slut. När jag får hem den ska den få rulla på repeat några gånger, men dessförinnan håller jag mig till lite digitalt nosande.

2016-12-30 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

SeaMonkey 2.46 Open-Source Internet Suite Is Out for Linux, macOS, and Windows

It's built on the same Mozilla platform as Firefox 49

Believe it or not, the free and open-source SeaMonkey Internet suite produced by Mozilla and consisting of a web browser, e-mail and chat client received its second big update for 2016, versioned 2.46.

SeaMonkey 2.46 is here more than nine months after the 2.40 release and is a major milestone that has been built on the same Mozilla platform as the Firefox 49.0 web browser. It brings lots of improvements and support for the latest Web technologies, including HTML5, JavaScript, as well as better hardware acceleration. The biggest change is support for HTML5 full-screen

2016-12-29 av rasmus
Copyriot

Kort historik över kreditkonsumtionen i Sverige, 1945–1985

Jag har publicerat min första peer review-artikel som tydligt faller inom ämnet ekonomisk historia (där jag alltså forskar numera, efter att tidigare ha disputerat i historia. Senaste numret av Historisk Tidskrift innehåller min artikel “Kreditkonsumtion i Sverige, 1945–1985. Avbetalningshandel, kreditkort och dess politiska reglering”. Empiriskt bygger den främst på branschtidskrifter från detaljhandeln (Rateko, Kooperatören) samt statliga utredningar. Den teoretiska diskussion om finansialisering som jag först förde blev utlyft och passar nog bättre i en annan tidskrift, en annan gång.

Kring år 1960 köpte många svenska hushåll sin första tv-apparat. Bland dessa var det bara hälften som först hade sparat ihop köpesumman – resten undertecknade i stället ett avbetalningskontrakt. Fyrtio år senare blev mobiltelefonen var mans egendom och kunde ofta köpas till priset av endast en krona – förutsatt att köparen förband sig att teckna ett flerårigt abonnemang hos en teleoperatör.
Exemplen antyder vilken betydelse som finansmarknaderna har haft för att skapa nya massmarknader för hemelektronik. Bilar, möbler och hushållsmaskiner är andra varor som till stor del har köpts på kredit under den svenska efterkrigstiden, en tid som länge präglades av en hårt reglerad finansmarknad. Men alla har inte haft samma möjligheter att konsumera på kredit och alla varor har inte sålts på samma kreditvillkor. Den politiska regleringen av kreditgivningen har bidragit till att forma konsumtionsmönster på ett sätt som förtjänar större uppmärksamhet i konsumtionshistorisk forskning.

Så inleds artikeln – notera att hänvisningen till mobilabonnemang som kreditform stammar från tidigare diskussionerCopyriot).

Artikeln råkar (det var faktiskt inte meningen) redan finnas tillgänglig som pdf. Tacksam för respons!

2016-12-27 av rasmus
Copyriot

S285: Zygmunt Bauman om retrotopia

Om en månad utkommer sociologen Zygmunt Bauman med boken Retrotopia, ur vilken ett utdrag har publicerats i senaste numret av Glänta. Bauman driver tesen att vår samtid präglas av en “’tillbaka till det förflutna’-vändning” på en rad olika nivåer. Tydligaste uttrycket torde vara nationalistiska och högerpopulistiska rörelser, kanske räknar han även islamismen hit – det vet jag inte, eftersom resonemanget i textutdraget rör sig på en ganska övergripande nivå.

Analysen som läggs fram är i grunden föga originell. De svepande slutsatserna känns också illa underbyggda. Allt bakåtblickande är nostalgi och all nostalgi klumpas samman som uttryck för samma förlust av framåtblickandet.

I den översatta texten lutar sig Bauman tungt mot en bok av slavisten Svetlana Boym, The future of nostalgia (2001). Där diagnosticerade hon vår tids “globala nostalgiepidemi” som uttryck för “en längtan efter kontinuitet i en fragmenterad värld”. Utan vidare anammar Bauman den medicinska metaforen. Men vad betyder det egentligen att likna nostalgin vid en epidemi? Sprids den genom smitta, från individ till individ? En sociolog bör vara mer varsam med sina begrepp än så.

Ändå gillar jag den finansiella metafor som Bauman samtidigt tar i bruk. Tidigare bokfördes framtiden som en tillgång och det förflutna som en skuld, men nu har det skett en omkastning. Nu är det förflutenheten – “en plats där det fortfarande var möjligt att träffa fria val och hysa förhoppningar” – som bokförs på tillgångssidan. (Fast jag blir inte klok på när denna omkastning skulle ha skett och jag skulle önska en analys av de paradoxer och motsättningar som ofrånkomligen måste följa under den tid då omkastningen pågår.)

Om man ska måla med den allra bredaste penslen så är det förvisso inte fel att konstatera ett skifte där blickarna vänts 180 grader på tidsaxeln: “efter att ha satt sitt hopp till den alltför-uppenbart-påplitliga framtiden har människor istället kommit att satsa på vaga minnesbilder av ett förflutet som uppskattas för sin förmenta stabilitet”.

“Det handlar framförallt om återupprättandet av den gemenskapsmodell som kännetecknade stamsamhället”, skriver Bauman. Verkligen? Om detta ska föreställa ett försök till analys av vår tids nationalism så är jag inte övertygad. Stamsamhället är per definition ett samhälle som inte är integrerat i en stat. Vår tids politiska nostalgi – inte bara till höger – orienterar sig i första hand mot ett mera nära förflutet, då nationalstaten i vissa avseenden var starkare, stabilare eller mer suverän. Men samtidigt rymmer nationalismen, särskilt i sin fascistiska version, ett framåtblickande moment. Och om vi ska tala IS, är jag alls inte övertygad om att de skulle drivas av nostalgi, alldeles oavsett att de byggt sin mytologi på det tidiga kalifatet. (Här tror jag faktiskt att det freudska begreppet dödsdrift har mer att ge än nostalgibegreppet.)

Nu har jag som sagt bara läst ett utdrag av den ännu outkomna boken, så det är möjligt att Bauman diskuterar dessa saker i andra kapitel. Men hans tendens att blanda ihop stam- och statsnostalgi, eller hans slängiga snack om en “nostalgisk epidemi”, inger mig inga stora förhoppningar.

2016-12-26 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

HandBrake 1.0.0 Released

After more than 13 years of development, the HandBrake Team is delighted to present HandBrake 1.0.0. Thank you to all of our many contributors over the years for making HandBrake what it is today.

We again remind everyone that the HandBrake Website is the only official source for HandBrake. Downloads are not mirrored on any third-party services, excepting the Linux PPA. For more information on downloading and installing HandBrake safely, please read Where to get HandBrake.

On that note,

2016-12-21 av Anna Troberg
Wikimedia Sverige

God Jul och Gott Nytt År!

wikitomte

2016 berövade oss David Bowie och gav oss Donald Trump. Det är ett nedköp som är svårt att toppa. Men, just för att detta anno horribilis på så många sätt har prövat världens kollektiva tålamod till det yttersta är det extra viktigt att uppmärksamma alla de ljuspunkter som tänts inom räckhåll för det vi själva kan påverka. Jag vill kort lyfta fram några av dem:

Först och främst vill jag speciellt uppmärksamma alla volontärer i föreningen och i gemenskapen kring Wikipedia. I en tid när så många andra famlar sig fram i en sörja av desinformation är dessa anonyma hjältinnor och hjältar undantaget. Istället för att ryckas med i en osund klickonomi håller de stadigt kursen guidade av källkritikens ständigt lysande fyrbåk. Helt oavlönade lyckas de skapa en plattform – Wikipedia – som kännetecknas av mycket av det som stora mediehus och andra sociala plattformar ständigt misslyckas med – objektivitet och effektiv källkritisk granskning. Detta arbete resulterade under året också i att Wikimedia Sverige vann Sociala Medierpriset 2016, ett pris som vi tog emot i volontärernas och Wikipediagemenskapens namn.

Under året har Wikimedia Sverige också haft glädjen att stifta många nya bekantskaper. Kansliet huserar numera fyra nya medarbetare: Sebastian, Mattias, Eric och Alicia. Vi har dessutom fått chansen att påbörja samarbeten med Skolverket, Genusfotografen, Unesco, Stockholms stadsbibliotek, The Unstraight Museum, Sambruk, Svenska Hemslöjdfsöreningarnas Riksförbund och många andra.

Vi har även haft möjlighet att fördjupa bekantskapen med gamla goda vänner och samarbetspartners som Livrustkammaren, Historiska museet, Nationalmuseum, Riksantikvarieämbetet, Stockholmskällan, Kungliga Biblioteket, Linnéunniversitetet, Flygvapenmuseum, Riksutställningar och många andra.

Läs gärna mer om föreningen, rörelsen och våra samarbeten.

2016 har också varit mitt första år som verksamhetschef för Wikimedia Sverige. Det har varit en spännande resa in i en internationell gemenskap av fantastiska människor – inom Wikimediarörelsen och bland våra samarbetspartners – som brinner för att sprida fri kunskap och göra världen bättre för andra. När man står sida vid sida med alla dessa fantastiska människor från hela världen inser man att inte ens ett år som 2016 riktigt förmår sig att leta sig in under huden. Gemenskapen är det perfekta motgiftet.

Tack för det här året. Vi har bara börjat. 2017 kommer vi att leverera motgift i form av väl källbelagd kunskap till ännu fler.

Och med det vill jag önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!
Anna

Anna Troberg_smallAnna Troberg
Verksamhetschef
Wikimedia Sverige

@annatroberg
anna.troberg@wikimedia.se

 


2016-12-20 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

Learn Python Fundamentals

December 20, 2016
by Nick Congleton

Python is a big deal. It is one of the fastest growing and most in-demand programming languages in the world today. Python is so flexible and versatile that it is used for nearly every job that a programming language can do. Python powers desktop applications, is used for Linux system scripting and automation, acts as a glue language between Linux applications, is a supplemental scripting language in large programs like GIMP, Blender, and Autodesk Maya, performs crucial scientific and mathematical calculations, and runs some of the web's largest sites like Quora, Reddit, and Dropbox.

2016-12-20 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

How to Set Grub to Remember Your Last Selected Entry

How many times have you rebooted from Linux to load Windows? Those that dual-boot their system have done this quite a lot. The thing about dual-booting is that it relies heavily on the Grub bootloader and its entries. This gets worse when you realize that Windows has to restart a lot as it updates.

The result is users load windows, updates, and find themselves in Linux (or another installed operating system) thanks to Grub’s terrible default settings. Not to worry! There’s a way to set Grub to remember where you last left off! This means when you load Windows (or any operating system), and it restarts, it’ll load it again!

Note: for more tips and tricks on Grub, don’t forget

2016-12-19 av Eric Luth
Wikimedia Sverige

Dr. Nawar Halabi – the Arabic voice on Wikipedia?


One of our largest projects, at the moment, is the open source-based speech synthesiser Wikispeech, which, e.g., will be used on Wikipedia. Wikispeech will be released in Swedish, English and Arabic. Dr. Nawar Halabi, at University of Southampton, has released a large part of the material needed, to make it possible to release it it in Arabic, under a free license.  We decided to ask him a couple of questions.


Having Wikipedia with an Arabic Speech Synthesiser would encourage editors to correct and diacritise Arabic script on Wikipedia for it to be automatically read in a better way. This would make available more data for researchers to use in building their systems for Speech Synthesis and drive the technology forward.
                           – Nawar Halabi

500px-wikispeech_logo_proposals_v1_logo_3-svg
Logotype of Wikispeech

 

– Nawar, what is your background, academic and personal?

– I was born in Aleppo, Syria 26 years ago. I lived there for 22 years of my life. I have went to school there and done my computer science degree. I also received two degrees in Classical Guitar performance. in 2012 I moved to Southampton, UK to start my MSc (Masters) in Web Technologies, then I started my PhD in 2013 and finished in September 2016. I worked as a research assistant on several projects along side my PhD.

– How come you started working on a speech synthesis project, and why do you think this kind of projects is important?

– I worked with the Assistive Technologies Group at the School of Electronics and Computer Science at the University of Southampton for 3 years. This has grown my interest in developing technologies to help empower and include people. This is not only for people with special needs but for everyone and speech synthesis was my way of doing this. Also, Speech Synthesis has a lot of interesting scientific knowledge around it. Machine Learning, Artificial Intelligence, Mathematics, Signal Processing etc. All of which are subjects of interest to me.

– My interest in machine intelligence started when I was young but I only found out about speech synthesis when I came to Southampton.

– For what reasons did you decide to make your work available under a free license?

– It is a struggle for every PhD student to find purpose for their work and to make other researchers find and reuse their work. Working with Wikimedia is certainly a way for me to spread the word about my work and leaving part of my work for free gives me the joy of feeling that I’m helping someone and encourages people to use my work.

– For those planning to release their work under a free license, what are the lessons you would like to give?

– DO IT.
– Having a widely used free tool increases your employablity and puts your name out there.
– Make sure you inform your sponsoring institution early on. As many institutions are very defensive of the work done at their premises.
– What are your expectations on the future of Wikispeech?
– I would like to see wikispeech deployed on Wikipedia, specifically in Arabic, and I would personally love to work for them in the future. Having Wikipedia with an Arabic Speech Synthesiser would encourage editors to correct and diacritise Arabic script on Wikipedia for it to be automatically read in a better way. This would make available more data for researchers to use in building their systems for Speech Synthesis and drive the technology forward.

eric_luth_28wmse29
Eric Luth
Project Administrator,
Wikimedia Sverige
+46765 55 50 95
eric.luth@wikimedia.se


2016-12-19 av Eric Luth
Wikimedia Sverige

Dr. Nawar Halabi – den arabiska rösten på Wikipedia?


Ett av våra största projekt just nu går ut på att ta fram en talsyntes på öppen källkod, som kommer användas på Wikipedia. Syntesen kommer lanseras på svenska, engelska och arabiska. Dr. Nawar Halabi, från University of Southampton, har gett oss en stor del av det material som gör det möjligt för oss att lansera den på arabiska. Vi bestämde oss för att ställa några frågor till honom.


”Med en arabisk talsyntes på Wikipedia skulle redigerare uppmuntras till att förbättra, korrigera och diakritisera arabisk skrift på Wikipedia för att det automatiskt ska läsas upp på ett bättre sätt. Det skulle i sin tur tillgängliggöra mer data för forskare när de bygger sina system för talsynteser, och driva tekniken framåt.”

                                    – Nawar Halabi

Nawar, vad har du för bakgrund?

500px-wikispeech_logo_proposals_v1_logo_3-svg
Wikispeechs logga.

– Jag föddes i Aleppo i Syrien för 26 år sedan. I 22 år av mitt liv har jag bott där. Jag gick i skola där, och fick min examen i datavetenskap där. Jag tog även två examina i klassisk gitarr-performance där. 2012 flyttade jag till Southampton i Storbritannien för att påbörja en master i webbteknologi, och 2013 påbörjade jag min doktorsgrad. Den blev klar i september 2016, samtidigt som jag har arbetat med flera projekt som forskningsassistent.

Hur kommer det sig att du började arbeta på ett talsyntesprojekt? Varför är den typen av projekt viktiga?

– I tre år arbetade jag i en grupp för tekniska hjälpmedel vid fakulteten för elektronik och datavetenskap på Southamptons universitet. Därigenom växte mitt intresse för att utveckla teknologi som kan få människor stärkta och inkluderade. Att utveckla sådan teknologi är inte bara viktigt för människor med specialbehov, utan för alla, och talsyntes var mitt sätt att bidra i det arbetet. Dessutom finns det mycket intressant vetenskap kring talsyntes. Maskininlärning, artificiell intelligens, matematik, signal processing och så vidare. Ämnen som alla ligger nära mitt hjärta.

– Mitt intresse för maskinintelligens började redan som ung, men det var först i Southampton som jag upptäckte talsyntesen.

– Hur kommer det sig att du valde att släppa ditt arbete under en fri licens?

 Varje doktorand kämpar med att hitta ett syfte för sitt arbete, och för att få andra forskare att hitta och återanvända deras verk.  Att arbeta med Wikimedia är verkligen ett sätt för mig att sprida ordet om mitt arbete, och att lämna delar av mitt verk fritt ger mig glädjen att kunna känna att jag hjälper någon och uppmuntrar människor att använda mitt verk.

– För de som funderar över att släppa sitt arbete under en fri licens, vilka tips och erfarenheter skulle du vilja ge?

Gör det!
– Att ha ett fritt och välanvänt verktyg ökar dina möjligheter till anställning, och skapar dig ett namn.

– Men se till att informera den institution som sponsrar dig tidigt. Eftersom många institutioner är väldigt defensiva när det kommer till det arbete som utförs på deras domäner.

– Vad har du för förväntningar på Wikispeechs framtid?

– Jag skulle vilja se Wikispeech användas på Wikipedia, framförallt på arabiska, och personligen skulle jag älska att arbeta för dem i framtiden. Med en arabisk talsyntes på Wikipedia skulle redigerare uppmuntras till att förbättra, korrigera och diakritisera arabisk skrift på Wikipedia för att det automatiskt ska läsas upp på ett bättre sätt. Det skulle i sin tur tillgängliggöra mer data för forskare när de bygger sina system för talsynteser, och driva tekniken framåt.

eric_luth_28wmse29
Eric Luth
Projektadministratör,
Wikimedia Sverige
+46765 55 50 95
eric.luth@wikimedia.se


2016-12-16 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

How to change the position of Unity launcher in Ubuntu 16.04 LTS

Ubuntu 16.04LTS brought along a lot of changes. Among them is the ability to change the position of Unity Launcher, something which Ubuntu users have been asking for years. Although the feature only allows you to change the position of the launcher from left (default) to bottom, it's still a welcome change.

In this tutorial, we will discuss ways through which you can access this feature - yes, there's more than one way in which you can change the position of Unity launcher, and we'll discuss them one by one here. Needless to say, the commands and instructions mentioned here have been tested on Ubuntu 16.04.

2016-12-13 av Alicia Fagerving
Wikimedia Sverige

En ny programmerare presenterar sig

SONY DSC
Foto: Erik Vasaasen, CC BY-SA 4.0

Jag heter Alicia Fagerving och är sedan december 2016 anställd som programmerare på Wikimedia Sverige. Jag är göteborgare, sverigefinne i hjärtat (som idogt och med varierande resultat kämpar med att lära sig språket) och icke-binär transperson.

Jag ingår i det team som arbetar med Kopplat Öppet Kulturarv – ett projekt med syfte att tillgängliggöra information om kulturarv i olika länder via Wikidata, Wikimedias plattform för öppna data. Projektet är nu i full gång och data har samlats in från bland annat Syrien och Georgien, länder med fascinerande men samtidigt kanske inte så välkänt kulturarv. Nu har jag fått möjligheten att tillsammans med andra eldsjälar se till att så många som möjligt kan lära sig om dessa, inte sällan hotade, platser, byggnader och monument.

Att arbeta med att göra kunskap tillgänglig för flera känns naturligt för mig som har en lång bakgrund inom Wikimediarörelsen. Som en av svenskspråkiga Wikipedias administratörer har jag både skrivit nya artiklar och fått inblick i gemenskapens arbetssätt och värderingar. Samtidigt har jag kunnat inse uppslagsverkets begränsningar i att hantera strukturerad data, så som listor och tabeller som kräver regelbunden uppdatering. Det är där som Wikidata, Wikipedias senaste systerprojekt, kommer in i bilden. All information på Wikidata kan användas av Wikipedias alla språkversioner och är dessutom strukturerad för att lätt kunna genomsökas och bearbetas av dataprogram.

I mitt arbete kommer jag med andra ord kunna förena min engagemang för fri kunskap med mitt intresse för programmering och databearbetning. Jag är nyfiken på det mesta och har en hyfsat brokig utbildningsbakgrund inom både humaniora och data, med tyngdpunkt på engelska respektive webbutveckling. Förutom Wikipedia omfattar mina intressen bland annat litteratur, konsthistoria och språkvetenskap. Tack vare Wikipedia har jag kunnat både utöka mina kunskaper inom dessa ämnen och dela med mig av dem med andra. Nu ser jag fram emot att ta nästa steg och ägna mig åt ett världsomfattande projekt för att göra mer kunskap fri och öppen.

Alicia Fagerving
Programmerare,
Wikimedia Sverige
alicia.fagerving@wikimedia.se


2016-12-11 av Malin Crona
:DFRI

Protokoll Styrelsemöte 1 december 2016

  • Mötet förklaras öppnat
  • Till mötesordförande väljs Malin Crona, till mötessekreterare Julien Pinget.
  • Genomgång av dagordningen
  • Dagordningen fastställs
  • Ekonomiskt läge och medlemsantal: DFRI har 76 medlemmar. Föreningens tillgångar räcker i två år i nuvarande utgiftstakt.
  • TOT-rapporten ska vara inlämnad till årsskiftet. Linus arbetar med rapporten, Johan är redaktör, Patrik ansvarar för att skicka in rapporten och Peter hjälper till.
  • Planering för DFRI:s årsmöte 2017. Nästa styrelsemöte förlängs och blir också ett arbetsmöte inför årsmötet. Föreslagna datum för årsmötet: Söndag 19/2 eller söndag 19/3 klockan 13-15. Patrik åtar sig att undersöka lokal.
  • Nästa styrelsemöte: klockan 18-20.30 inklusive arbetsmöte inför årsmöte. Linda ansvarar för mötet.
  • Rapport från Internetdagarna – Malin och Peter och Josef var med från DFRI som arrangörer och funktionärer. Två heldagar under temat Engaging Privacy satte fokus på våra frågor, både key note talaren på måndagen och Snowden ramade in integritetsfrågorna. På måndagen var fokus på näringslivet, föredragen var bra, work shopen ledde dock inte fram till så många konkreta förslag.. På tisdagen var fokus på offentlig sektor, den här dagen syntes ett betydligt större engagemang både bland talare och under work shopen, talarna stannade kvar och deltog i work shopen och många konkreta förslag att ta vidare kom fram under dagen.
  • Engaging Privacy – hur går vi vidare? Patrik och Peter närvarade på möte med ISOC-SE möte den 5 december då frågorna fortsatte att diskuteras
  • Två konkreta förslag dök upp på Engaging Privacy: 1. Biblioteken i Göteborg visade stort intresse för att lära sig mer om att arrangera cryptopartyn. Malin undersöker vidare vilken hjälp de behöver från oss. 2. Sveriges Kommuner och Landsting skulle behöva best practices för att bli bättre på integritetsfrågor när de bygger sina hemsidor. Malin pratar med .SE om intresse finns för att skriva en guide.
  • Ansvarsförsäkring. Patrik har fått en offert på en ansvarsförsäkring från IF. Styrelsen läser igenom offerten till nästa styrelsemöte och återkommer med synpunkter inför mötet.
  • Öppen diskussion:
    Bitcoinsumman som anges på hemsidan anses vara för hög, styrelsen ser över formuleringen:
    Patrik avrapporterade sin närvaro på Stockholms Human Rights Award
    Martin undersöker hur biblioteken kunde lämna ut uppgifter om lån i ”e-boksgate”.
  • Verksamhetsplanen för 2016 ska diskuteras inför verksamhetsrapporten till årsmötet. Några saker att fundera över inför verksamhetsplan 2017: Medlemsvärvningskampanjer, hur samarbetet med andra föreningar ska formaliseras. Malin tar också på sig att ordna ett mingel/picnic/unconference med medlemmar, intresserade, systerföreningar och andra föreningar som delar våra intressen.
  • Mötet avslutas.