2016-12-08 av Sara Mörtsell
Wikimedia Sverige

Bibliotekens Wikipediainsats närmar sig – anmäl dig till #1lib1ref

Wikipedia 15 1Lib1ref

“Tänk dig en värld där varje bibliotekarie förbättrar Wikipedia med en till källhänvisning.” #1lib1ref

Förberedelserna är i full gång inför den internationella Wikipediasatsningen för bibliotek, #1lib1ref (1lib1ref.org), som kör igång den 15 januari på Wikipedias 16-årsdag och pågår till den 3 februari 2017. Förra omgången var den allra första och uppmärksammade Wikipedias 15-årsjubileum och nu skulle vi väldigt gärna se bibliotek i Sverige delta i satsningen.

Wikipedia och biblioteken – källkritik som gemensam sak

Wikipedias styrka är alla källor och referenser som innehållet bygger på – Wikipedias användargemenskap vill inte att läsare blint ska lita på vad som står där utan själv kunna kolla upp varifrån uppgifterna kommer och om de stämmer. Som informationskälla är Wikipedia i ständig förändring och att lära sig kritiskt granska och ifrågasätta Wikipedia en därför central förmåga för att kunna använda det. Bibliotekarier har en unik position när det kommer till att utmana myten om Wikipedia (att allt går att lita på, att inget går att lita på, etc.) och i stället använda det som en utgångspunkt för att lära ut medie- och informationskunnighet. Det är emellertid svårt att lära andra om man själv saknar erfarenheten av att bidra till Wikipedia och kunskapen om arbetet som sker där. Därför innebär den här Wikipediainsatsen ett fokus på praktisk handling – att gå till Wikipedia och ta sig an en bristande källuppgift och förbättra Wikipedia med en pålitlig källhänvisning. Den är den allra finaste födelsedagspresenten Wikipedia kan tänka sig

Det vi hoppas är att erfarenheten från #1lib1ref kan bli ett verktyg och stöd för bibliotekarier att integrera Wikipedia i det övergripande medie- och informationslandskapet.

Anmäl ditt intresse

Du som jobbar på bibliotek är välkommen att delta i #1lib1ref. Du kan göra det genom att själv ta dig an uppgiften och förbättra Wikipedia, och i synnerhet genom att koordinera evenemang på det lokala biblioteket ihop med kollegor, som exempel föreslår vi att hålla en Wikifikatimme. Det går också att hjälpa till genom att sprida insatsen i sina nätverk och uppmuntra lokala arrangemang hos andra, eller varför inte göra inlägg i sociala medier med hjälp av hashtaggen #1lib1ref, eller en bloggpost som exempelvis den här från CILIP UK ”How librarians can make Wikipedia a better reference tool”.

Sara Mörtsell
Sara Mörtsell
Projektledare Utbildning,
Wikimedia Sverige
sara.mortsell@wikimedia.se


2016-12-06 av rasmus
Copyriot

“Indirekt expropriering” och äganderättens virtualisering

Li Eriksdotter Andersson skriver pedagogiskt om begreppet “indirekt expropriering” som spelar en central roll i de s.k. frihandelsavtalen CETA och TTIP. Själva begreppet “frihandel” är rätt lurigt eftersom det betydde någonting ganska annorlunda på 1800-talet jämfört med idag. Då handlade det om negativ frihet, alltså handelns frihet från tullar, men efter hand skedde en glidning i riktning mot positiv frihet för företagen att få tillträde till marknader.
Den senare formen av frihandel, som är aktuell idag, brukar t.ex. även betyda att staterna förbunder sig att upprätthålla en viss nivå av patentskydd och att slå ner på t.ex. fildelningstjänster. Eller att förnya kontrakt om att sälja vapen till Saudiarabien. Här finner vi också den rättsliga princip om “investeringsskydd” som nuförtiden brukar skrivas in i de s.k. frihandelsavtalen.

Konceptet började skrivas in i amerikanska frihandelsavtal under 1980-talet, och har sedan dess blivit en helt naturlig del av handelsjuridiken. Men vad innebär det rent konkret?
Begreppet expropriering – att någon (till exempel staten) beslagtar privat egendom utan ägarens medgivande – är nog många bekanta med. Indirekt expropriering däremot, är betydligt mer komplext. Det har i juridiska sammanhang definierats som: ”när staten påverkar användningen, nöjet eller fördelarna av en egendom, även när egendomen inte beslagtas och den juridiska statusen hos egendomen inte påverkas”.
Krångligt, men i praktiken tillämpbart i fall där staten genomför en lagändring, och denna lagändring sedan påverkar den vinst någon har räknat med att kunna håva in. Så när Tyskland bestämde sig för att påbörja avveckla sin kärnkraft, kunde Vattenfall åberopa ett liknande avtal och säga: det här är en indirekt expropriering av de pengar vi skulle tjäna på våra kärnkraftverk, och häpp! – stämma Tyskland på cirka 43 miljarder kronor.

Mitt intryck blir att dessa investeringsskydd kan förstås inom ramen för en mer övergripande finansialisering, där kapitalet i allt högre grad blir vad Marx kallade “fiktivt kapital“, alltså spekulativa anspråk på framtida värde.
Li Eriksdotter Andersson visar hur detta innebär en förändrad innebörd i själva begreppet äganderätt.

Plötsligt omfattar den [äganderätten] inte längre bara det man faktiskt äger, utan också de pengar man räknat med att tjäna. En vinst som ännu inte existerar.
Om man är en riskkapitalist eller ett företag, vill säga. För för oss andra, vi som inte täcks av investeringsskyddet, finns knappast sådana garantier. Hade du räknat med att arbeta på Alfa Laval i ytterligare några år, men tillhör en av de 100 anställda som nu tvingas sluta på grund av företagets vinstras? Skulle du vilja kräva ersättning för de planerade årslöner som uteblir? Well, lycka till med det.

2016-12-05 av Eric Luth
Wikimedia Sverige

Workshop – gemensamma öppna datamängder


28 november sponsrade vi Sambruks workshop om Gemensamma öppna datamängder. Företrädare från en rad olika kommuner och organisationer var på plats. Vi lät Tommy Lundblad, som representerade Botkyrka kommun, skriva reflektioner om hur dagen var.

396px-botkyrka_vapen-svg
Botkyrkas kommunvapen. Lokal_Profil, CC-BY-SA 2.5.

I Botkyrka har vi under året påbörjat resan från Kolada till Öppen data, ambitionen för i år har varit att få styrning och riktlinjer på plats för att under nästa år börja publicera Öppna data.

Det var därför kul att bli inbjuden till workshop kring gemensamma datamängder och höra andra dela med sig av sina erfarenheter och angreppssätt. Intressant var att alla inte gör likadant utan har sin egna twist beroende på kommunstorlek, förutsättningar och förmågor inom organisationen samt hur man ser på att mängden öppna data ska öka.

Ambitionen med workshopen var bred med problematisering och erfarenhetsutbyte men i slutändan så kokar det ändå ner till hur öppna datamängder ska ta fart i Sverige. För det behövs samordning och förvaltning men också katalysatorer och stimulans, inte minst för de som ännu inte kommit så långt.

Många parter var representerade utifrån att vi ska kunna nå målet och alla kommer att spela någon sorts roll framöver. Här fanns bland andra flera kommuner, SKL, Sambruk, IIS, Riksarkivet, Vinnova samt Wikimedia som alla ser att Öppna data kan vara en del av deras ekosystem.

Det känns som att vi är på väg och under nästa workshop så hoppas jag att vi tar fler steg mot ett koncept som myndighetssverige kan använda för att röra sig mot Öppnast i Norden😉

Tommy Lundblad
Botkyrka kommun


2016-12-05 av rasmus
Copyriot

Giftets värde

I fredags disputerade min vän och kollega Daniel Berg på avhandlingen Giftets värde : Apotekares förståelse av opium i Sverige 1870-1925. Där undersöks en tid då opiumpreparat såldes fritt över disk men där det ändå inte var tal om att narkotika skulle vara ett samhällsproblem. Ur en samtida synvinkel framstår detta givetvis som en paradox och avhandlingen tar avstamp i just en “undran undan” det moderna kriget mot narkotikan.

Opium sågs både som en säker husmedicin, vars tillgänglighet var avgörande för folkhälsan, och som en rusgivande drog – samtidigt. Men de problem med opium som diskuterades handlade om faran med akut förgiftning snarare än om rus och beroende. Genom sin särskilda kunskap upprättade apotekarna ett eget rum för sitt vetande, fritt från läkarnas allt mer genomträngande “kliniska blick”.

Empiriskt handlar det i hög grad om hur apotekarna strävade efter att positionera sin profession och sitt monopol gentemot både läkare och kvacksalvare, slitna mellan ett folkligt vetande och en framväxande läkemedelsindustri.

Jag skulle nog påstå att kapitlen om teori och forskningsläge för ovanlighets skull är mer lättlästa än de empiriska kapitlen, vilket beror på den rigorösa metod för diskursanalys som anläggs i de senare. Men om något kännetecknar Daniels prosa så är det att där hela vägen finns mer än ett lager. Allra tydligast manifesteras detta i den stora mängden utvikningar i fotnoterna, som i not 196 som kommenterar Saussures semiotik:

I en psykos eller under vissa drogrus kan man uppleva hur dessa tecken gradvis förlorar sina diskursivt bestämda relationer, S skiljt från s. Verklighetens väv trasas sönder. Man tappar talförmågan, för man kan inte längre fästa orden till någon särskild mening. Spännande nog kan denna process uppstå på två olika sätt med hjälp av två helt olika droger. Under ett mycket kraftigt LSD-rus är det, just innan man försvinner som subjekt själv, som om det man ser har tusen betydelser. Det är svårt att tala för att varje ord bär med sig för mycket mening – eller så kan en kort mening eller ett enda ord synas innehålla all mening i hela världen: sanningseffekten kan vara enorm. LSD är en associativ drog, som psilosin. Signifikanten knyts till väldiga mängder signifikat: S = ssssssssss. Vid ett kraftigt doserande av ketamin försvinner så småningom också subjektet, men upplösningen är helt annorlunda. På vägen till subjektsupplösning har man upplevt hur de Signifikanter man ser, hör och känner inte har en enda riktigt bestämd betydelse. Drogen är dissociativ: S ≈ s.

Utöver fotnoternas rikedom rymmer brödtexten flera subtila vändningar. Georges Batailles “allmänna ekonomi” introduceras inte förrän i avhandlingens absoluta slutkläm och kastar sitt ljus tillbaka över allt som skrivits. Lite som med Walter Benjamins formulering av “Historiens ängel” som för teorikapitlet till följande avslutningsord:

De problem vi nu lever med kan alla komma att trampas under hans fötter, till nya ruiner, till glömska. Ett nytt förgånget är möjligt att minnas och historien är den enda nyckel som kan släppa framtiden fri ur samtidens fängelsehålor.

Giftets värde är en utsökt vacker formgiven bok som kan köpas alternativt laddas ner.

2016-12-01 av rasmus
Copyriot

Reklamkonflikter, VI: Allt handlar om att blunda

Förra hösten körde jag en kort bloggserie om “reklamkonflikter”:

  1. Kampen mot tråket
  2. Striden om annonsblockeringen
  3. Vilken roll spelar reklamen på 2020 års internet?
  4. Tar reklamen över allt mer av medievärlden, eller var reklamfinansiering en historisk parentes?
  5. Juridiska åtgärder mot spridande av kunskap om hur man blockerar reklam i sin webbläsare

Nu tänkte jag försöka följa upp vad som hänt med striden kring den mjukvara som kan blockera reklam på webben. Det gör jag som vanligt genom att söka i några arkiv som inte är Google, öppna hundra flikar, gå igenom dem och anteckna grejer i en bloggpost.

Det hela visade sig inte vara spännande, som “strid” betraktat. Däremot bjuder området på en del tragikomik.

Året började med nyheten att nyhetssajten Forbes likt vissa andra tagit strid mot annonsblockeringen, genom att blockera de besökare som blockerar annonser. Besökaren uppmanas att slå av Adblock och får som tack… malware! Det visade sig alltså att annonsutrymmet på Forbes bidrog till att sprida skadlig kod. Ett gott skäl att blockera annonserna och inte slå av blockeringen bara för att någon säger att man borde göra det.

As digital commentator Maciej Cegłowski put it: “There’s an ad bubble. It’s gonna blow.” With margins shrinking and most net revenues going to Google, Yahoo or Facebook, website hosts and online publications are driven to either barge into their visitors’ attention space with adverts, or else sell information about their customers. Consumers are fighting back with ad-blockers, creating a tit-for-tat struggle, with content publishers denying access if they detect that an ad-blocker in use.

Annars har förvånansvärt många mediehus kört vidare på den “snälla” linjen där man vädjar till människors moral för att få dem att vitlista den aktuella sajten i sin annonsblockerare. Genom att acceptera annonser på en viss sajt, skulle man alltså stödja sajten. Och i detta finns en viss logik, precis som det finns en viss logik i all komik. Det är verkligen en komisk tanke att man skulle stödja något genom att titta på reklam, utan att ens behöva klicka på den.

Årets komikpriset tas nog av Goodblock som utmålar sig som ett etiskt alternativ bland annonsblockerarna. Goodblock uppges göra samma sak som Adblock o.dyl., fast med skillnaden att man en gång per dag får möjlighet att se en annons, en “high quality ad”. Genom den blotta handlingen att se denna annons uppges man “skänka pengar till välgörenhet”.

Jag vill inte ens veta vad som händer om man just då väljer att blunda…

Nu börjar det kännas som att reklamen är “ett mycket invecklat ting, fullt av metafysisk spetsfundighet och teologiska griller“. Så mycket mer passande att Ethan Zuckerman har beskrivit reklamfinansieringen som internets “syndafall”:

The fallen state of our Internet is a direct, if unintentional, consequence of choosing advertising as the default model to support online content and services.

Jag kan bara instämma. Men det är en genuint tragisk analys, som inte kan peka ut en enkel utväg. Ingen annonsblockering kommer att göra syndafallet ogjort. Vad vi i praktiken ser är tvärtom hur annonsblockeringen i sig tas över av en reklamekonomisk logik. Jag har svårt att se annonsblockering som en strategi för att uppnå något. Däremot är det nog en taktisk självklarhet för den som vill undvika skadlig kod, men mest av allt är det en sak som är genuint orimlig att fördöma.

Jag kommer aldrig att förstå dem som menar att det någonsin kan vara en plikt att låta sig exponeras för reklam, om man har möjlighet att blunda för den. För detta är faktiskt verbet som bäst av allt beskriver saken: att blunda.

Må vara att man sällan löser något problem genom att blunda. Men tanken på att lösa problem genom att förhindra andra från att blunda är så mycket mer absurd.

(Här sätter vi punkt för idag. Jag har hundra flikar kvar att gå igenom, men det får vänta till nästa inlägg i denna irreguljära men nu återupptagna bloggserie.)

2016-12-01 av rasmus
Copyriot

K284: Överflöd av kapital jämte en överflödig befolkning

Som en knorr till förra inlägget (som inväntar kommentarer) postar jag en översättning av två första punkterna i “L.A. Theses” från gruppen Endnotes:

1.
Vi lever i den långsamt utblomstrande samhällskrisens epok, en kris som i grunden handlar om den kapitalistiska organiseringen av samhällena. Anställningsförhållandena som har styrt produktionen och konsumtionen i kapitalistiska samhällen är i färd att bryta samman. Följden har blivit att vi bevittnar återkomsten av ett strukturellt tillstånd som Marx beskrevs i termer av överflöd av kapital jämte en överflödig befolkning. Teknologiska framsteg fortsätter att ske, inom ramen för en stagnerande ekonomi, vilket resulterar i ett läge där det finns alltför få jobb till alltför många människor. Samtidigt ser vi enorma summor pengar jaga runt jorden i jakt på vinstutsikter, vilket leder till periodiskt växande bubblor som spräcks i massiva krascher. Tilltagande jobbosäkerhet och ojämlikhet är symptom på den tilltagande omöjligheten i denna värld som sådan.

2.
Dessa motsättningar, som tidigare kunde hållas inom schack i de kapitalistiska samhällena, är just nu på väg att explodera. Finanskrisen 2008 var ett led i denna process. Den inledde en global kampvåg som fortfarande håller på att vecklas ut. I syfte att återta kontrollen över en sjudande kris har staterna styrt upp koordinerade bailouts av finansinstitutioner och andra företag. Statsskulden steg till nivåer som inte beskådats sedan andra världskriget. Därför har bailouts av kapitalister ofrånkomligen följts av nedskärningar som drabbar arbetare, när staterna försökt att få sina finanser i bättre balans samtidigt som man återskapar ett utrymme för kapitaltillväxt. Likväl har dess försök bara lyckats i begränsad utsträckning. Rika länders ekonomi fortsätter att växa allt långsammare trots att de skuldsätter sig allt mer på varje nivå. Även fattigare länders ekonomier står tvekande. Vi betecknar denna situation som vänteläget och hävdar att fortsatt ekonomisk turbulens är kan väntas resultera i en kapitalistisk kraschlandning.

“Vänteläget” är mitt försök till översättning av den flygtekniska termen “the holding pattern” som Endnotes tidigare har använt för att beskriva världsekonomins rådande tillstånd, med deflationen lurande runt hörnet och styrräntorna parkerade i botten. Ett oroligt cirklande i luften, där kapitalet ständigt tappar höjd i väntan på att en utväg ska öppna sig.

Läs gärna de återstående sex teserna från Endnotes i “L.A. Theses“.

2016-12-01 av rasmus
Copyriot

K283: Om populism och teknokrati – och en intervju med Moishe Postone

Daniel Strand – som nästa vecka disputerar i idéhistoria – skriver i Dagens Arena: “De progressiva måste återta populismen“. Hans plädering för en vänsterpopulism à la Sanders/Syriza/Podemos övertygar inte mig, det ska väl sägas. Mer om det snart. Men artikeln gör skarpa observationer av den brännmärkning av populismen som under 2016 har tilltagit i intensitet hos “representanter för den politiska och mediala eliten”. Med hänvisning till Jacques Rancière beskriver Daniel Strand “en elitism där folket, i stället för att utgöra demokratins fundament, uppfattas som ett potentiellt hot”.

Populismens centrala princip handlar om folket mot eliten. Men motsatsen till populism är för den skull inte elitism. Elitism existerar i massor av former, inte minst bland nationalistiska högerpopulister som utfärdar löften om att det egna folket ska få känna sig som en elit i förhållande till de främmande. Man kan säga att nationalismen är en demokratiserad elitism, vilket inte betyder att den är demokratiserande. Nåväl.

Jag tänker mig att samtidens politiska läge känntecknas av en motsatsställning mellan populism och teknokrati. Det amerikanska presidentvalet var ett val mellan populisten Trump och teknokraten Clinton. Det föregicks av ett primärval mellan teknokraten Clinton och populisten Sanders. Samma sak i brittiska Labour. Samma sak med Brexit, obviously. Samma sak i spelet mellan Syriza och trojkan. Samma sak överallt.

Det är som att en permanent krisande kapitalism spottar ur sig motsatsparet populism och teknokrati, med en sådan kraft att det tränger motsatsen mellan höger och vänster åt sidan. Eller nåt i den stilen.

Mekanismen bakom detta berörs i en ny intervju med Moishe Postone, gjord av Agon Hamza och Frank Ruda för tidskriften Crisis & Critique. Jag skulle inte bli helt förvånad om tidskriftens svenska namn Kris och kritik kommer att översätta Postone-intervjun, som förresten med fördela kan läsas jämsides den intervju med Anselm Jappe som Kris och kritik översatte till sitt senaste nummre.

today, on a global level, the production of “superfluous populations” is an even bigger problem than exploitation. I am convinced that this kind of theoretical critique and its practical consequences are the only alternative to the rising tide of populism which restricts its critique to opposition to banks, speculation and the financial sphere, and which could result in a dangerous mix of left-wing and traditional right-wing opinion.

Anselm Jappe

If, withTrump’s racist and xenophobic explanation, it is the Mexicans and the Muslims etc., for the populist Left it is the banks and trade. If it were not for “them” we would have jobs in America. Well, jobs are not going to come back to America.The reasons have much more to do with the logic of capital, than they do with trade policies. But instead of thinking about how we are going to deal with a society where manufacturing jobs are disappearing, about what the responsibility of the government is in a new situation the populist Left avoids such questions. /…/ So we have elite technocrats on the one hand, and populist anger on the other.

Moishe Postone

Låt mig gå lite närmare in på intervjun med Moishe Postone, som verkligen är läsvärd. Intervjuarna låter inte resonemangen fastna på marxologisk nivå utan får Postone att prata lite mer tillämpat om hur han ser på kapitalismens tillstånd och framtid. Där på köpet tar de upp den franske filosofen Jean-Pierre Dupuy och hans “katastrofism”.

I centrum för resonemanget står frågan om hur det abstrakta förhåller sig till det konkreta.

Det som Marx kallar “fetischism” handlar just om hur det abstrakta ersätter det konkreta, i förhållanden mellan människor. Alla tre band av Kapitalet är, i Postones läsning, en studie av den moderna fetischismen, där människors interaktion förmedlas av det universella tvånget att tjäna pengar. Men kapitalismen är inte bara fetischism i denna snäva bemärkelse. Den konkreta världen ersätts inte av abstrakta storheter, utan förblir vid existens, samtidigt som det konkreta formas av det abstrakta. Som när en sysslar förvandlas till ett lönearbete, vilket betyder att arbetet följer instruktioner som utfärdas av någon som har att ta hänsyn till den produktivitetsnivå som marknaden kräver. Tillföljd av abstrakta tvång, ändras arbetets konkreta innehåll. Eller så görs det överflödigt med hjälp av nya maskiner. Arbetets avskaffande som kapitalets telos och yttersta gräns = kroppen utan organ (Deleuze/Guattari) = dödsdriften (Freud).

The fact that there is a limit to capital does not mean that capital collapses. Rather the limit is an asymptotic curve, you get closer and closer to an absolute limit but you never reach it.

Utan att gå så långt som till den freudska dödsdriften, framhäver Postone ändå den djupare innebörden av det marxska begreppsparet “levande arbete” (arbetskraft) och “dött arbete” (maskiner, byggnader, infrastruktur, kod). Han säger också att vägen till en friare värld inte går via ett upphöjande av det levande arbetet, utan snarare ska sökas i bruket av dött arbete.

Motsättningen mellan “levande” och “dött” arbete hör, likt motsättningen mellan det konkreta och det abstrakta, till kapitalismens inre dynamik. Därav dess ständiga tendens att åter reproducera sig på det politiska området. Vad är populismen om inte det levande arbetets bejakande av sådant som uppfattas som konkret och ursprungligt, i systematisk motsats till det abstrakta maskineri som uppfattas vara orkestrerat av en elit?

Privileging immanence over transcendence, multiplicity over unity, and concrete local engagements over abstract mediations is just simply taking one pole of the dichotomies constituted by capital. So, what we unfortunately are seeing all too often is a debate between globalizing intellectuals and economic elites who represent the abstract side, on the one hand, and reactionary and also Left populist activists who take the concrete side, on the other.

Postone med rätta för den romantiska antikapitalism som han menar “genereras av kapitalismen själv”. Däremot tycker jag att han är lite orättvis i sitt förkastande av anarkismen, som han förknippar just med den romantiska antikapitalism som okritiskt bejakar det lokala, partikulära, konkreta. Det känns som att han kanske mest talar om en viss subkulturell anarkism i Nordamerika.

Inom akademisk poststrukturalism och postmarxism gäller i regel att man bör hylla allt som på något vis kan klassas som “motstånd”. Mot detta vänder sig Postone, som påpekar att “motstånd” lika gärna kan vara av reaktionärt slag; begreppet saknar innehåll.
Detta hänger också samman med vad Postone säger om hur antisemitismen skiljer sig från rasism. “Antisemitismen handlar om vem som styr världen”, skriver Postone. “Ingen tror att syriska, afghanska eller afrikanska flyktingar styr världen.” Inte heller trodde någon i den amerikanska Södern att världen styrdes av de svarta. Den fruktan som i allmänhet artikuleras av rasismen handlar om att värna den egna livsstilen gentemot ett yttre hot som föreställs vara av konkret art. Antisemitismen vänder sig däremot mot en abstrakt makt, personifierad i någon form som direkt eller indirekt associeras till “judarna”. Just därför, vill jag tillägga, fungerar rasismen och antisemitismen som parhästar inom högerpopulismens ramar.

I think that the Holocaust should serve as a significant warning against all of the forms of utopia that reify the concrete and vilify the abstract – instead of seeing that both, the abstract and the concrete, as well as their separation are what makes up capital.That is the first point.The second is, that capital, (and this is based on my reading of Marx), is not simply an abstract vampire sitting on top of the concrete whereby one could simply get rid of it, like taking a headache pill. Within this imaginary, capital is considered extrinsic to the concrete, to production or labour. Capital, however, actually molds the concrete. It empties labour increasingly of its meaningfulness. At the same time it is an alienated form of human sociality, of human capacities. As such, it is generative of socially general forms of knowledge and power, even if it generates them historically in a form that oppresses the living. Yet, in many respects, precisely this becomes the source of future possibilities.

Vänsterns traditionella svar på en krisande kapitalism har varit att resa krav på full sysselsättning. “Det kommer inte längre att funka”, skriver Postone. Problemet är inte att det bara rör sig om reformer och inte om revolution, utan att den fulla sysselsättningens tid är förbi.

Ungefär detsamma säger Anselm Jappe i den ovan nämnda intervjun:

The workers’ movement, in its various currents, was mostly a struggle for a fairer redistribution of the basic categories that were no longer questioned: money and value, labor and the commodity. They were therefore essentially forms of immanent critique, linked to the ascending phase of capitalism, when there was still something to distribute. But from the very start, there was a major contradiction lurking inside the process of value-production: only living labor—labor in the act of its execution—creates value. Technology does not.

Postone räknas ofta till den “värdekritiska” skolan, men har till skillnad från de tyska värdekritikerna (Robert Kurz et.al.) inte formulerat någon uttalad sammanbrottsteori. I intervjun säger han lite om sin personliga motvilja mot att tala om katastrofer. Han tycks mena att detta tal lätt glider över i ett bejakande. Ändå är han mycket tydlig med att han ser ett samhälleligt sammanbrott som en möjlighet:

What we can have is an image of complete social collapse. Capitalism would not necessarily collapse economically, as a system of social mediation of wealth. But the society to which it gave rise would collapse.The result would be a form of social life that would either be Hobbesian — brutal nasty and short (think of Mad Max) — or it would be militarily controlled. We are on the verge of this sort of social collapse.

Detta tycks mig ligga helt i linje med det sammanbrottsscenario som skisserats av värdekritikerna kring Robert Kurz. Må vara att det enligt Postone inte behöver innebära kapitalismens sammanbrott som ekonomiskt system. Men jag uppfattar nog att den värdekritiska kristeorin strikt talat handlar om kapitalets sammanbrott, snarare än om kapitalismens. Kapitalet är självförmerande värde, en tom tillväxtprocess som lägger grunden för krediten och för staten. “All hittillsvarande historia är historien om fetischförhållanden”, skrev Robert Kurz i sin sista bok. Medan marxisterna uppfattat kapitalismen som klassherravälde, beskrev Kurz den som ett fetischförhållande där det trots all grotesk ojämlikhet inte finns något nämnvärt manöverutrymme ens för eliterna.

Då går det möjligen att tänka sig att kapitalismen består samtidigt som kapitalet faller samman. Och det blir inte så svårt att se varför de tidigare skedena i en sådan process kännetecknas av ett upprepningssyndrom i partipolitiken, där motsättningen mellan populism och teknokrati spelas upp med ständigt nya masker.

2016-11-30 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

How to Mount Remote Linux Filesystem or Directory Using SSHFS Over SSH

The main purpose of writing this article is to provide a step-by-step guide on how to mount remote Linux file system using SSHFS client over SSH.

This article is useful for those users and system administrators who want to mount remote file system on their local systems for whatever purposes. We have practically tested by installing SSHFS client on one of our Linux system and successfully mounted remote file systems.

Before we go further installation let’s understand about SSHFS and how it works.

2016-11-28 av Per-Ola Mjömark
Internetdagarna 2016

Många underskrifter för Snowdens benådning

Amnesty International driver just nu en kampanj där organisationen kräver att USA:s president Barack Obama benådar Edward Snowden innan Obama avgår som president i januari 2017. Organisationen anser att ingen ska åtalas för att ha avslöjat kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Tvärtom bör skydd för visselblåsare erkännas och stärkas både i nationell och internationell lagstiftning.

–Vi är jätteglada över det stora engagemanget från Internetdagarnas besökare, väldigt många underskrifter rasslade in under och dagarna efter konferensen, säger Joanna Backman, kommunikatör på Amnesty.

Rätten och möjligheten att avslöja oegentligheter som sker med statens goda minne är helt centralt i en demokrati. Det var budskapet från Anna Lindenfors, Amnestys svenska sektions generalsekreterare, när hon introducerade Edward Snowden som talade via videolänk på Internetdagarna.

-Avsaknaden av integritet är samtidigt närvaron av censur. När man inte kan tala ut blir man lite tystare och delar med sig mindre. Integritet främjar framsteg, påpekade Edward Snowden när han på scen blev intervjuad av Brit Stakston.

–Integritet är vad som gör dig till en individ. Det är det som gör ett samhälle fritt. Visst, det finns osäkerheter i ett öppet samhälle. Men osäkerhet är det pris vi får betala för en demokrati. Att ha meningsskiljaktigheter är inte förräderi, det är patriotiskt. Visselblåsare är demokratins beskyddare, fortsatte Edward Snowden. Se hela videoklippet ovan.

Amnestys kampanj pågår till den 10 december. Adressen är skriv.amnesty.se

2016-11-27 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

How To Start Learning A Programming Language

Have you ever wonder how everything works? From Smartphones Operating Systems to even each and every Linux Distro and every Operating System created by Microsoft and Apple. How does it play my favorite music? How does it save my files to the cloud? How does actually everything works? All this questions are answered with one big bolded and all capital “PROGRAMMING”

2016-11-22 av Malin Crona
:DFRI

Välkomna till styrelsemöte den 1 december

Välkomna till öppet styrelsemöte med DFRI torsdag den 1 december klockan 18.00-19.00.

Alla medlemmar är välkomna.

Skicka ett mejl till: malin@malincrona.se så vi vet att du kommer!

Vi håller till på Rebel & Bird på Sveavägen 56.

Ring 070 – 748 99 39 om porttelefonen mot förmodan inte funkar.

Här finns förslag på dagordning.
Mejla gärna om ni vill att dagordningen ska kompletteras: dfri@dfri.se

Med vänliga hälsningar,
Styrelsen

2016-11-22 av Clara Fröberg
Internetdagarna 2016

Tack för i år!

2016 års upplaga av Internetdagarna har bjudit på mängder av kunskapsutbyte och kompetensutveckling för alla oss som jobbar med internet. Vi har diskuterat molnet, säkerhet, sociala medier, Bitcoin, troll, engagemang och kriser. Vi har minglat och festat.

I år slog vi återigen publikrekord för Internetdagarna med 2100 deltagare våra lokaler. Till detta kan vi lägga över 300 talare från när och fjärran som pratade på våra 19 evenemang. Något vi alla kommer att minnas är intervjun med Edward Snowden som finns i sin helhet här.

Missade du någon av årets keynote-talare eller tyckte du att de var så bra att du vill se dem igen? Talen kan ses i sin helhet på IIS YouTube-kanal. Där hittar du även annat smått och gott från konferensen.

Bilder från båda dagarna hittar du på IIS Flickr-konto. Passa även på att spana in alla konferensdeltagares egna Instagrambilder taggade med #ind16

Hoppas att vi ses igen nästa år!

2016-11-22 av Per-Ola Mjömark
Internetdagarna 2016

Love trumps hate

Baker inledde med att konstatera att hon inte kunde hålla sitt ”vanliga, välrepeterade anförande om inkludering och diversitet i tech-sektorn”, inte mot bakgrund av presidentvalet hemma i USA och den roll som näthat och fejkade nyheter tycks ha spelat för utgången.

Istället blev det alltså en stark kärleksförklaring till internet som mötesplats och en uppmaning till alla som lyssnade att stå upp för att försvara nätet. Vi har alla ett medansvar för att nätets avarter har fått växa till sig och därför ska vi också bidra till att vända utvecklingen, sade hon.

–Internet har gett oss möjligheter att lära känna andra människor i en omfattning som tidigare generationer aldrig hade kunnat drömma om, men vi håller på att slösa bort de möjligheterna.

–Istället för att närma sig andra och vara uppriktigt intresserade av vilka de är reagerar alltför många i dag med att ta avstånd från alla som inte är precis som de själva – fel hudfärg, fel åsikter, fel kön … listan är lång.

Erica Joy Baker avslutade med en enkel uppmaning till åhörarna.

–Sprid kärlek på internet. Och omfamna olikheterna!

Stående ovationer.

2016-11-22 av Per-Ola Mjömark
Internetdagarna 2016

När robotar bygger robotar är framtiden här

Nej, kanske inte det, de slänger sig inte. Inte ännu. Men robotforskaren Daniela Rus keynote på tisdagsmorgonen var fullt av robotar i olika former och storlekar, från små plastbitar på några centimeter till plåtschabrak i enmetersklassen. Många av dem dessutom utskrivna på 3D-skrivare i mer eller mindre monteringsfärdigt skick – rekordet togs av den plastbit som såg ut att promenera ut ur skrivaren för egen maskin.

Daniela Rus är chef för CSAIL, laboratoriet för datavetenskap och AI, på MIT i Boston och leder robotforskningen där.

–Vi vet vad internet är kapabelt till men i robotforskningen utvidgar vi nätet till att interagera med den fysiska världen. Vi ser oerhörda möjligheter med det.

Mycket av den forskning som Rus berättade om handlar om att förenkla och till och med automatisera produktion och programmering av robotar. 3D-skrivarna är redan nämnda, ett annat exempel är att använda lager av olika material på ett sådant sätt att roboten viker ihop sig själv när den värms upp.

Eller ta roboten som ägnade sin dag åt att försöka lära sig, genom trial-and-error, att plocka upp små föremål från bordsytan. Låter kanske inte jätteroligt men belöningen kommer till sist genom att den får ”lära upp” andra robotar genom att dela med sig av vad den har lärt sig under dagen.

–Traditionellt sett används robotar till att automatisera massproduktion i processer som är stabila över lång tid, det typiska exemplet är att bygga bilar. Men om vi kan lära robotar att programmera om sig själva och också bygga nya robotar som är anpassade för den uppgift som ska lösas just för tillfället, då kan vi också automatisera tillverkning i mindre skala.

Daniela Rus avslutade presentationen med ett klingande ”tack, tack”, uppsnappat kvällen innan från några av hennes tidigare studenter som nu är verksamma i Sverige. Och givetvis fick hon en robot i avskedsgåva.

2016-11-22 av Per-Ola Mjömark
Internetdagarna 2016

Lekfulla bottar och djupa frågor

Tisdagsmorgonens första keynotetalare, robotforskaren Daniela Rus, har ägnat sitt yrkesliv åt att bygga verkliga, fysiska robotar. Internetkonstnären Darius Kazemi å sin sida är istället upphovsman till flera autonoma mjukvarurobotar. Han är kanske mest känd som personen bakom Random Shopper, ett program han skrev som gjorde slumpmässiga köp från Amazon varje månad.

-Bottarna jag gör är medvetet lekfulla. De leker med ord, de leker med förväntningar och de leker med den typ av kommunikationskanaler som är populära på internet. förklarade han när han stod på scen på Internetdagarna.

Men Darius Kazemi passade även på att belysa tyngre ämnen på scen. Hur ansiktsigenkänningsalgoritmer och hur dessa används påminner oss om pseudovetenskapen frenologi till exempel. Även dagens politiska landskap fick sig en känga, och Darius Kazemi uppmanar till samarbete för en ljusare framtid.

–Ställ er frågan: vem kan jag samarbeta med för att skapa en värld som jag vill leva i. Det går nämligen inte att göra själv. Du måste hitta andra som delar din vision.

2016-11-22 av Per-Ola Mjömark
Internetdagarna 2016

En nedtecknad heldag på Waterfront

LEDA för smartare välfärd är ett program under ledning av SKL, som syftar till att identifiera främjande faktorer för att höja effekt och kvalitet vid förändringsarbete med digitaliseringen som hävstång.

–Sveriges 20 vassaste kommuner inom hälsa och omsorg respektive skola och lärande arbetar tillsammans under ett år, med bland annat en serie fysiska möten. Ett av dem, det tredje mötet, valde vi att placera hos Internetdagarna. Detta eftersom det var ett smart sätt att hämta in mycket inspiration och goda exempel, förklarar Joakim Jardenberg som varit ansvarig för delegationen.

–I pauserna och över lunchen kompleterade vi med en egen knytkonferens och ett avslutande panelsamtal och mingel. Vi dokumenterade också våra tankar i gemensamma Googledokument, i vår gemensamma Facebook-grupp. Därtill sände vi live. Det kändes verkligen mycket lyckat, och ca hälften av deltagarna är dessutom kvar på Internetdagarna den andra dagen, säger Joakim Jardenberg.

Ni hade mer er Maja Larsson som Grapic Recorder, berätta gärna mer om vad hennes roll var.

–Som ett led i allt vårt arbete ingår att dokumentera och för den sakens skull har vi bland annat engagerat en graphic recorder. Maja Larsson är med oss genom hela programmet, och det är otroligt värdefullt. Hon tolkar det som sägs på ett fantastiskt sätt och presenterar det i teckningar och filmer. Det är nästan magiskt hur det tydliggör och för berättelsen framåt.

Du hittar alla Majas bilder här:

snowden-gr-ind16 summering-gr-ind16 03-gr-ind16 05-gr-ind16 07-gr-ind16 01-gr-ind16 08-gr-ind16 02-gr-ind16 04-gr-ind16 06-gr-ind16 summering-leda-ind26

2016-11-22 av Clara Fröberg
Internetdagarna 2016

Välkommen till Internetdagarna 2016 dag 2

Vi kickar igång dag två med keynotetalarna Daniela Rus och Darius Kazemi. Senare under dagen kommer även Erica Baker klockan 13.

I dag, tisdag, blir det Svenskarna och internet, skolan och digitaliseringen, Crowdsourcing, Bitcoin och Blockchain – och mycket mer därtill!

Läs mer om dagens evenemang på deras respektive sidor:

Digitaliseringens möjligheter i skolans värld #skolfed

Svenskarna och internet 2016 #soi2016

Wordcamp Stockholm 2016 #wcsthlm #wordcamp

Crowdsourcing och delningsekonomi – webb 2.0 i samhällets tjänst? #INDcrowd

Bitcoin och Blockchain #ind16btc

Baksidan av den digitala vardagen #digidark

Engaging Privacy – Offentlig sektor #engagingprivacy

Håll kontakten #hallkontakten #IPv6 #DNSSEC #TLS

Följ med på #ind16
På Twitter kan du följa och diskutera Internetdagarna under hashtag #ind16. Varje evenemang har också en egen hashtag som du ser här ovan.

Blippa dig mat och dryck med Blippy
Med hjälp av deltagarbrickan Blippy kan du både få mat, dryck och ha chans att vinna ett Nintendo 64-spelpaket! På varje deltagarbricka på Internetdagarna sitter ett litet RFID-chip. Med hjälp av din bricka kan du ”checka in” i alla rum på konferensen och hos alla våra utställare. Som tack har du chansen att vinna årets konferens-t-shirt och annat smått och gott från våra utställare. Den som har checkat in allra flest gånger under hela Internetdagarna vinner ett superfint Nintendo 64-spelpaket, komplett med det spel som av många kallas världens bästa spel: Zelda – Majoras Mask!

När konferensens sista dag börjar närma sig slutet är det dags att ta en drink i våra barer och mingla med dina internetvänner – igen! Dina drinkbiljetter finns på brickan – blippa i baren bara, så får du något gott att dricka och festen kan börja.

2016-11-21 av Clara Fröberg
Internetdagarna 2016

Foton från Internetdagarna 2016 dag ett

Internetdagarnas första dag har förutom publikrekord och robotverkstad bjudit på mycket prat om säkerhet, big data och desinformation på nätet. Därför kändes det väldigt skönt med Edwards Snowdens hoppfulla avslutning på dagen där han uppmanade alla oss som jobbar med internet att engagera oss – vi kan göra skillnad, vi kan påverka vår framtid.

Fler bilder hittar du på Flickr.

Så här har dagen sett ut hittills:

ind16_1ind16_3ind16_4ind16_5ind16_6ind16_7ind16_8

2016-11-21 av Per-Ola Mjömark
Internetdagarna 2016

”Osäkerhet är det pris vi får betala för en demokrati”

Rätten och möjligheten att avslöja oegentligheter som sker med statens goda minne är helt centralt i en demokrati. Det var budskapet från Anna Lindenfors, Amnestys svenska sektions generalsekreterare, när hon introducerade Edward Snowden som talade via videolänk på Internetdagarna.

-Avsaknaden av integritet är samtidigt närvaron av censur. När man inte kan tala ut blir man lite tystare och delar med sig mindre. Integritet främjar framsteg, påpekade Edward Snowden när han på scen blev intervjuad av Brit Stakston.

–Integritet är vad som gör dig till en individ. Det är det som gör ett samhälle fritt. Visst, det finns osäkerheter i ett öppet samhälle. Men osäkerhet är det pris vi får betala för en demokrati. Att ha meningsskiljaktigheter är inte förräderi, det är patriotiskt. Visselblåsare är demokratins beskyddare, fortsatte Edward Snowden.

2016-11-21 av Per-Ola Mjömark
Internetdagarna 2016

”Människoproblemen är svårast att lösa”

–Ta bara det här med lösenord. Egentligen är det ledsamt att vi fortfarande, 2016, diskuterar lösenord men det ÄR ett problem, sa Mikko Hyppönen.

Människor väljer inte bara alltför enkla lösenord, ofta väljer de också att återanvända samma lösenord för flera tjänster vilket innebär att när en tjänst hackats står dörren vidöppen till flera andra.

I jämförelse vet vi tämligen väl hur vi ska lösa de tekniska säkerhetsproblemen, enligt Hyppönen. Hitta buggar, rätta dem, skicka ut uppdaterad programvara till alla användare och sedan börja om igen. Och han såg fram emot att det kanske en dag kan bli möjligt att skriva felfri kod från början. Ett bekymmer är dock att mängden IT och datorer som behöver skyddas hela tiden ökar.

–Vi som jobbar med IT-säkerhet brukade säga att vårt jobb var att säkra datorer. I dag styrs allting av datorer och programvara så numera handlar det snarare om att säkra samhället.

Och givetvis hade Hyppönen ett och annat att berätta om Mirai, programkoden bakom de senaste stora överlastningsattackerna på internet.

–Mirai är egentligen inte särskilt smart. Det söker igenom internet efter anslutna prylar – datorer ger det sig inte på – och försöker logga in med enkla namn och lösenord, som ”admin”/”admin”. Och det räcker för att samla på sig botnät med miljontals prylar som sedan kan användas för olika attacker.

Situationen är så allvarlig, berättar han, att om man ansluter en övervakningskamera till internet utan att först byta lösenord på den blir den infekterad med Mirai inom tre minuter.

Liksom många andra säkerhetsexperter konstaterade han också att mycket talar för att Ryssland, via olika hackergrupper som tidigare kunnat knytas till ryska staten, försökte påverka det amerikanska presidentvalet.

–Jag säger inte att Ryssland påverkade valutgången, men jag tror verkligen att de försökte.

2016-11-21 av Per-Ola Mjömark
Internetdagarna 2016

Ett deprimerat internet i terapisoffan

I det tonläget inledde webbutvecklaren Chris Heilmann sin keynote. Och det blev inte så mycket ljusare därefter, däremot en underhållande dialog mellan internet i terapisoffan och Heilmann som psykologen med de obekväma frågorna.

–Jag känner mig värdelös klagade internet, jag skapades för att koppla ihop människor men ingen verkar längre vara intresserad av att kommunicera. De vill bara konsumera och möjligen reagera.

–Miljoner människor laddar upp likadana foton utan en tanke på att kunna hitta dem igen, bara för att få en like. Det är ingen som talar om för mig vad fotona föreställer eller när de togs, allt är bara en enda röra. Jag drunknar i memen och algoritmer styr nyheterna. Jag vill ju HJÄLPA människor!

Men Sakernas internet då, undrade Heilmanns psykolog – det borde väl vara något för dig?

–Ja kanske det, jag är ju bra på att hålla koll på en massa saker och kan man använda det till att låt oss säga tala om redan innan en bil går sönder att den behöver servas är det förstås en god sak. Problemet är att tekniken mest tycks användas för att lösa rika människors problem. Och så har man kopplat upp en massa prylar utan att fundera på konsekvenserna och säkerheten.

Redan i inledningen undrade Heilmann om ”vi” hade slutat bry oss om internet, och han plockade upp den tråden igen mot slutet när han konstaterade att människor med onda avsikter är ”darn good” på att använda internet för sina syften – ”det är allt de tänker på”. Ljuset i tunneln är att internet ändå är så pass ”dumt”, eller kanske hellre enkelt, att det egentligen inte kan gå sönder. Därför har trots allt det överlevt så här långt.

Efter presentationen avtackades Chris Heilmann med årets talarpresent, en specialbyggd liten robot, och då passade han på att komma med en upplysande slutkommentar.

–George Orwell förutsåg i ”1984” att medborgarna ständigt skulle vara övervakade men han missade en detalj: att vi själva skulle köpa de prylar som spionerar på oss.

2016-11-21 av Per-Ola Mjömark
Internetdagarna 2016

Internet – en möjligheternas plats

Juliana Rotich är verkställande direktör för Ushahidi, ett mjukvaruprojekt med öppen källkod som använder sig av crowdsourcing för att tillhandahålla krisrapporter och information.

–Informationsflödet under parlamentsvalet i Kenya 2007 var begränsat. I efterdyningarna av våldet efter valet var vi en grupp personer som startade Ushahidi, förklarade hon på scen under morgonens keynotepass på Internetdagarna.

Men det var inte förrän efter den stora jordbävningen vid Tohoku 2011 i Japan, som hon insåg kraften i internet.

–På mindre än 48 timmar hade vi lyckats översätta allt material på vår webbplats till japanska, tack vare kollaborativa insatser. Vi får aldrig göra misstaget att utgå ifrån att volontärer inte har besitter någon expertkunskap.

Utmaningar

Som boende på en glest befolkad kontinent med 54 länder och över 2000 talade språk, berättade Juliana Rotich att det finns utmaningar.

–Fortfarande är 70 procent av de som bor i Afrika inte uppkopplade. Vi måste ställe oss frågan hur vi ser till att ”möjligheternas internet” når även dem? Och vad kommer att hända när de kopplar upp sig? Internet och webbkännedom är en viktig del av tillgången till den framväxande marknaden.

Juliana Rotich avslutade sin keynote med en förhoppning om att framtida generationer på den afrikanska kontinenten kommer få ta del av internet.

–Men internet är inte bara för de yngre, utan även till för exempelvis äldre kvinnor som ännu inte är uppkopplade. Deras liv kan förändras med hjälp av digital samverkan och möjligheten att vara uppkopplad. Men vi måste å andra sidan samtidigt vara beredda att lyssna och förstå. Vi behöver fundera på hur väl vi förstår våra kunder – och hur vi tar input från dem.

2016-11-21 av Clara Fröberg
Internetdagarna 2016

Välkommen till Internetdagarna 2016

Idag inleder vi konferensen med keynotetalarna Juliana Rotich och Christian Heilman. Senare under dagen kommer även Mikko Hyppönen göra ett kärt återbesök på Internetdagarna. Dagen avslutas också med en tung bonus-session: du som besöker Internetdagarna har möjlighet att lyssna på Edward Snowden, den amerikanske visselblåsaren, live via videolänk när han intervjuas av Brit Stakston.

Idag på Internetdagarnas första dag blir det digital transformation, bredband, jämställdhet, hållbarhet och sociala medier. Och mycket, mycket mer!

Läs mer om dagens evenemang på deras respektive sidor:

Är skolan redo för molnet  #molnetiskolan

Sociala medier i förändring #SoMe2016

Uppkopplat, hållbart och smart #sustainableIoT

Infrastructure driving Europe’s Digital Transformation #DrivingDigital

Här är brudarna! #HarArBrudarna

Bredband – hur blir vi bäst i världen? #bredband

Kickstarta er digitala transformation #digitransform

Engaging Privacy – Näringslivet #engagingprivacy

Svenskt Federationsforum #svefed16

Creative Technology #indcreatech

Följ med på #ind16
På Twitter kan du följa och diskutera Internetdagarna under hashtag #ind16. Varje evenemang har också en egen hashtag som du ser här ovan.

Blippa dig mat och dryck med Blippy
Med hjälp av deltagarbrickan Blippy kan du både få mat, dryck och ha chans att vinna ett Nintendo 64-spelpaket! På varje deltagarbricka på Internetdagarna sitter ett litet RFID-chip. Med hjälp av din bricka kan du ”checka in” i alla rum på konferensen och hos alla våra utställare. Som tack har du chansen att vinna årets konferens-t-shirt och annat smått och gott från våra utställare. Den som har checkat in allra flest gånger under hela Internetdagarna vinner ett superfint Nintendo 64-spelpaket, komplett med det spel som av många kallas världens bästa spel: Zelda – Majoras Mask!

När konferensens första dag börjar närma sig slutet är det dags att ta en drink i våra barer och mingla med dina internetvänner. Dina drinkbiljetter finns på brickan – blippa i baren bara, så får du något gott att dricka och festen kan börja. Missa inte heller vår audiovisuella installation!

2016-11-18 av Axel Pettersson
Wikimedia Sverige

Vinnare i Wiki Loves Monuments

Efter en lång och spännande väntan är det äntligen dags att berätta hur det gick i Wiki Loves Monuments, och vad juryn har kommit fram till. Liksom de senaste åren är kategorierna Skyddade byggnader, Fornminnen, Arbetslivsmuseer och K-märkta fartyg, dessutom ett pris för bästa serie av ett objekt och ett pris till den som har fotograferat flest unika objekt. Juryn, bestående av undertecknad, Helen Simonsson från Riksantikvarieämbetet och socialvideoninjan Björn Falkevik, har efter mycket funderande, granskande, uppskattande och bedömande hittat en totalvinnare och två favoriter per kategori bland dom 2332 bilder som skickats in av 78 deltagare. På resultatsidan på Wikimedia Commons finns alla bilder och mer info, och på den internationella resultatsidan finns de bilder som gick vidare till internationella finalen redovisade.

Bästa bild

Rött tåg, grönt fält, blå himmel och rök från ångloket.
Resa med ångtåg från Skånska Järnvägar. Motivering: Bland många bra bilder står den här ut med en blandning av tågets skärpa och gräsets röreslseoskärpa, färgernas olika fält och linjerna som sträcker sig bortåt och framåt samtidigt som fartvinden känns i håret och bilden ger en känsla av hur det var att resa med tåget på den tid det begav sig. Foto: Kristian Hedberg, CC BY-SA 4.0

Byggnader

Vit kyrka bland rimfrostiga träd och ett vitt fält under en vitgrå himmel.
Östra Ämterviks kyrka. Motivering: Vinterbild som står ut genom att visa kyrkans läge i landskapet och samtidigt fått med flera nyanser av vinterdag och rimfrost. Foto: Mararg, CC BY-SA 4.0
Feskekôrka på kvällen, med reflektion i vattnet.
Feskekôrka i Göteborg. Motivering: Kvällsbild som med reflektionen bjuder på fin geometri och med detaljer som gör bilden levande och visar på användningsområdet. Foto: Arild Vågen, CC BY-SA 4.0

Fornminne

Runsten i blomsterfält under en molnig himmel.
Runsten på Larva hed. Motivering: Stolt runsten som står stadigt inramad av gräs, skog och en molnig himmel. Bilden har ett fint ljus som lyfter fram hur stenen påverkats av tidens gång. Foto: Nicklas Larsson, CC BY-SA 4.0
Skeppssättningen Ales stenar i soluppgång under en molnig himmel
Ales stenar i soluppgång. Motivering: Dynamisk bild där det vendeltida skeppet stävar åt ena hållet samtidigt som ett modernare skepp anas vid den uppgående solen under en dramatisk himmel. Foto: Billy Palmius, CC BY-SA 4.0

Fartyg

Vitt fartyg förtöjt vid kanten av Göta kanal under en nattlig himmel
M/S Wilhelm Tham. Motivering: Stämningsfull bild som visar fartyget förtöjt mitt i sensommarnatten på resan genom Göta kanal. Foto: Patrik Backentoft, CC BY-SA 4.0
Vitt fartyg framför en grön skog och under blå himmel.
Ångfartyget Siljan. Motivering: Illustrativ och tydlig bild som visar fartyget i en naturskön miljö. Foto: Arild Vågen, CC BY-SA 4.0

Arbetslivsmuseer

Rött tåg, grönt fält, blå himmel och rök från ångloket.
Resa med ångtåg från Skånska Järnvägar. Motivering: Bland många bra bilder står den här ut med en blandning av tågets skärpa och gräsets röreslseoskärpa, färgernas olika fält och linjerna som sträcker sig bortåt och framåt samtidigt som fartvinden känns i håret och bilden ger en känsla av hur det var att resa med tåget på den tid det begav sig. Foto: Kristian Hedberg, CC BY-SA 4.0
Ånglok som släpper ut ånga med ett lokstall i bakgrunden.
Ånglok från Skånska Järnvägar. Motivering: Levande bild som med kombinationen av lok och ånga visar loket och området i sin rätta miljö. Foto: Susanne Nilsson, CC BY-SA 4.0

Bästa bildserie

Bästa bildserie på ett objekt är de 47 bilder Einar Spetz tog när han under en dag besökte Gripsholms Slott, med juryns motivering: En rik bildserie som visar både hela byggnader, detaljer, översikter och interiörer. Genomgående hög kvalitet på bilderna och många illustrativa enskilda fotografier.

Skärmdump av 47 bilder från Gripsholms slott.
47 bilder på Gripsholms slott. Foto: Einar Spetz, CC BY-SA 4.0

Unika objekt

I grenen flest bilder av unika objekt lönade det sig att gå långt. Vinnare är Jan Ainali som under sin vandring från Ystad till Stockholm samt besök i Visby och vid Skällviks borgruin och på andra ställen bidrog med totalt 619 bilder på 169 unika objekt.

Tack och grattis

Stort grattis till alla vinnare, och ett sort tack till alla inblandade i Wiki Loves Monuments! Alla deltagare för era fina bidrag till fri kunskap, alla partners för listor och data som gör att vi kan genomföra tävlingen, volontärer som sorterar bilder, ser till att dom kommer in i listor och artiklar, förbättrar kategorisering och metadata, till juryn som gör en ovärderlig insats i att bedöma bilder och kommer med kloka beslut, och till sist till kollegorna på Wikimedia Sverige som kommer med glada tillrop, teknisk support, frågor och funderingar och stöttande när det behövs.


2016-11-17 av Per-Ola Mjömark
Internetdagarna 2016

Rekordmånga priser i vårt incheckningsspel

På varje deltagarbricka på Internetdagarna sitter ett litet RFID-chip. Med hjälp av din bricka kan du ”checka in” i alla rum på konferensen och hos alla våra utställare. Som tack har du chansen att vinna priser hos våra utställare. Den som har checkat in allra flest gånger under hela Internetdagarna har också vunnit ett superfint Nintendo 64-spelpaket, komplett med det spel som av många kallas världens bästa spel: Zelda – Majoras Mask!

n64-2 n54-3 n64-4

Vi har räknat på hur många priser man kan vinna hos alla våra utställare och kom fram till siffran 642, vilket är ett nytt rekord. Priserna man kan vinna är alltifrån en dator och hörlurar till biobiljetter. Och så klart Nintendo 64-paketet.

Läs mer om Blippy här.