2017-10-17 av Per-Ola Mjömark
Internetdagarna 2017

Så kan blockkedjeteknik påverka dagens internetlandskap

English version available below.

År 2017 inleddes med en braksuccé när Bitcoin slog igenom 1000-dollarstaket utan tecken på att sakta ned. Bitcoin är naturligtvis varken ett bolag eller aktier. Men människor investerar ändå i valutan, genom handel och utvinning. Är Bitcoin svaret om traditionella investeringar sviker?

– Jag tvivlar på att Bitcoin är svaret, men de många investeringarna i Bitcoin och liknande blockkedjebaserade applikationer är helt klart ett tecken på att mycket håller på att förändras i investeringsbranschen. Bitcoin har visat att det är möjligt för ett spritt nätverk av samarbetspartner att skapa en ny valuta. Något som länge har ansetts vara ett område reserverat för regeringar och centralbanker kan nu skötas av vem som helst med en internetuppkoppling. Men vad som är intressant är att användningen av blockkedjeteknik snabbt har expanderat utanför finanssektorn, och lett till uppkomsten av en mängd nya blockkedjebaserade applikationer som fungerar oberoende av en centraliserad operatör. Applikationerna är inte erkända i den juridiska sfären, eftersom de inte är vare sig registrerade företag eller organisationer. Ändå kan blockkedjeteknik användas för att utfärda kapital i sådana organisationer, med symboler (tokens) som fungerar precis som traditionella aktier eller värdepapper. Många blockkedjebaserade applikationer säljer faktiskt idag dessa symboler som en del av sin finansieringsstrategi, genom så kallade Initial Coin Offerings (ICO), som en hänvisning till det traditionella systemet med IPO. Folk investerar faktiskt miljontals dollar i dessa symboler, vilket illustreras av försäljningen på 18 miljoner dollar till allmänheten av Ethereum 2014, och försäljningen på 150 miljoner dollar till allmänheten av TheDAO 2016, förklarar Primavera di Filippi.

Blockkedjans förmåga att möjliggöra affärer och samarbete mellan människor, utan behov av någon centraliserad myndighet eller några mellanhänder, har enligt dig också fler användningsområden. På vilket sätt? Kan den till och med erbjuda en ny ledningsmodell, till exempel?

– Bitcoin kan ses som en första prototyp till en decentraliserad blockkedjebaserad organisation. Det fungerar tack vare bidragen från tusentals människor, som lånar ut sin datorkraft till nätverket och som ersätts med ett fast belopp i Bitcoin, som en potentiell belöning. Bitcoin har ingen chef eller vd, inte ens en hierarkisk struktur – folk samordnar sig själva enbart genom att följa reglerna kodade i ett dataprotokoll.

– Bitcoin var visserligen först i sitt slag, men det är inte det enda. Sedan Bitcoin lanserades 2009 har många andra blockkedjebaserade organisationer bildats. Precis som många nystartade internetföretag idag förlitar sig dessa organisationer på bidrag från privatpersoner för att generera värde. Men till skillnad från traditionella, nätbaserade plattformar som styrs av en centraliserad operatör som lägger beslag på det mesta av värdet som skapas av privatpersoner, så administreras de blockkedjebaserade organisationerna på ett utspritt sätt av alla som bidrar till det underliggande blockkedjenätverket. Och eftersom det inte finns någon mellanhand kan det värde som alstras av privatpersoner fördelas jämnare bland alla dem som faktiskt bidrar till att skapa värdet. Hur? Genom att varje bidragsgivare tilldelas ett visst antal symboler (eller aktier) för varje bidrag de lämnar.

– Den intressantaste aspekten av detta är att det blir möjligt att skapa självständiga organisationer, som inte styrs av någon annan än dataprotokoll och programkod. Tack vare blockkedjan kan dessa organisationer erbjuda tjänster till allmänheten, för att samla in de medel som krävs för att betala för de resurser de behöver. För att illustrera detta har jag skapat en av dessa självständiga organisationer som en del av artistisk strävan. Jag kallar den en Plantoid, eller en blockkedjebaserad livsform. Här kan man läsa mer om den.

Vi är så glada att du kommer till Stockholm. Har du redan haft tillfälle att besöka Sverige?

– Jag har varit i Malmö och Stockholm, men det var för över tio år sedan. Jag är glad att få chansen att komma tillbaka till Sverige!

Har du redan bestämt dig för vad din keynote-föreläsning ska handla om?

– Jag vill tala om blockkedjeteknik och hur den kan påverka det aktuella internetlandskapet. Många ser blockkedjan som ett tekniskt genombrott som kan jämföras med uppfinningen av internet. Och allt ståhej runt tekniken påminner också om internets tidiga dagar, med förnyade krav på decentralisering och autonomi. Men om vi tittar närmare ser vi att precis som med internet är det stora bolag som för ut blockkedjetekniken till den breda allmänheten. Genom internet har vi lärt oss att protokollen är politiska, det vill säga de kan användas för att ge oss ett privatliv eller de kan frånta oss det. Och när några mellanhänder försvinner uppstår andra. Vad kan vi lära oss till blockkedjan av hur internet styrs? Hur kan vi utforma blockkedjans infrastruktur och tillhörande riktlinjer så att de tjänar allmänhetens bästa?


Blockchain technology and the way it might affect the current internet landscape

Primavera De Filippi is an internationally recognised authority on the legal challenges and opportunities of decentralised online technologies, with a particular focus on blockchain technologies such as Bitcoin. In November you can meet her in Stockholm at The Internet Days.

2017 started with a bang as Bitcoin shot through the $1000 mark with no signs of slowing down. Of course, Bitcoin is neither company nor stock. But people still invest in the currency, in trading and in mining. Is bitcoin the answer if traditional investments are letting you down?

–I doubt Bitcoin is the answer, but the large number of investments in Bitcoin and related blockchain-based applications is certainly a sign that many things are changing in the investment world. Bitcoin has shown that it is possible for a distributed network of peers to create a new currency. Something that has long been thought of as the exclusive domain of governments and central banks can now be done by anyone with an Internet connection. But what’s interesting is that the use of blockchain technology has rapidly expanded beyond the financial sector, leading to the emergence of a variety of new blockchain-based applications that operate independently of any centralized operator. These applications do not have any recognition in the legal world, in that they are not incorporated companies or organizations. Yet, blockchain technology can be used to issue equity interests in these organizations, with tokens that operate just like traditional stocks or titles. In fact, many blockchain-based applications today are selling these tokens as part of their funding strategy, through the so-called Initial Coin Offerings (or ICOs)—as a reference to the more traditional system of IPOs. And people are investing millions of dollars in these tokens, as illustrated by the 18 million dollars crowd-sale of Ethereum in 2014, and the 150 million dollars crowd-sale of the TheDAO in 2016, Primavera di Filippi explains.

Blockchain’s ability to transact and cooperate on a peer-to-peer basis, without relying on any centralized authority or middlemen, has according to you also other applications. In what way? Can it even offer a new governance model for instance?

–Bitcoin can be regarded as the first prototype of a decentralized blockchain-based organization. It operates thanks to the contribution of hundreds and thousands of people, who lend their computing power to the network and are compensated with a fixed amount of bitcoins, as a potential reward. Bitcoin does not have any director or CEO, nor even a hierarchical structure; people coordinate themselves by simply following the rules encoded in a computer protocol.

–While Bitcoin was the first of its kind, it is not the only one. Since the release of Bitcoin in 2009, many other blockchain-based organizations have come into being. Just like many Internet startups today, these organizations rely on the contribution of the crowd in order to generate value. But as opposed to traditional online platforms, controlled by a centralized operator that captures most of the value created by the crowd, these blockchain-based organizations are administered, in a distributed manner, by everyone who contributes to the underlying blockchain network. And because there is no intermediary operator, the value produced by the crowd can be redistributed more equally amongst all those who actually contributed to the value creation. How? By assigning to every contributor a specific number of tokens (or stocks) for every contribution they make. 

–The most interesting aspect of this is that it becomes possible to create autonomous organizations, which are not controlled by anyone but computer protocols and software code. Thanks to the blockchain, these organizations can provide services to the public, in order collect the necessary funds to pay for the resources they need. In fact, in order to illustrated this point, I have created one of these autonomous organizations as part of an artistic endeavor. I call it a Plantoid, or a blockchain-based life-form.

We are delighted to welcome you to Stockholm. Have you ever had the chance to visit Sweden before?

–I was in Malmo and Stockholm, but that was more than 10 years ago. I’m glad to have a chance to visit Sweden again!

Have you decided yet on what theme your keynote presentation will revolve around?

–I want to talk about blockchain technology and the way it might affect the current internet landscape. Many regard the blockchain as a technological breakthrough that is comparable to the invention of the internet. And indeed, all the buzz around the technology reminds us of the early internet days, with renewed claims for decentralization and autonomy. But let’s take a close look: as with the internet, it is large corporations that drive the blockchain technology to the wider public. With the internet we have learned that protocols are political e.g., they can serve to provide us with privacy or they can deprive us from it. And where some intermediaries disappear others might arise. What can we learn for the blockchain from the governance of the internet? How can we we shape the blockchain infrastructure and adjacent policies in a way that it serves the common good?

2017-10-12 av rasmus
Copyriot

TMP #003

Pssst! I det tredje avsnittet av vår podd TMP snöar vi in lite djupare på detta med deltagande och hur det skiljer sig från att bara konsumera händelser, vilket har bäring både på nattliv och nätliv. Tonläget blir aningen mörkare och lite mer självkritiskt än i de två tidigare avsnitten. Detta glider över i ett samtal om Jeremy Gilberts begrepp “acid communism“, som är ett genomtänkt försök att hantera arvet av 1970-talets motkulturer, utvecklat tillsammans med Mark Fisher, delvis i polemik mot hur Slavoj Žižek och Adam Curtis tenderat att dra en rak linje från hippies till nyliberalism. (Nu namndroppar jag i klassisk blogganda men det gör vi knappast på podden, där rör sig samtalet mellan oss tre på helt andra sätt.)
Vi pratar också om ett nytt sätt att tjäna pengar på webbsidor, som möjligen kan fungera som ett (lika dubiöst) alternativ till reklam: att utnyttja besökarens dator till att majna kryptovaluta. Detta är en ny trend där The Pirate Bay verkar gå i bräschen och vi försöker förstå vad det innebär.
Därtill pratar vi om kassettformatet och spelar en del ny musik.

TMP #003 finns alltså på Soundcloud med flera ställen (en riktig webbsida med mp3-filer är på gång, lita på att vi inte kommer nöja oss med plattformsnärvaro).

2017-10-10 av Per-Ola Mjömark
Internetdagarna 2017

”Den digitala tekniken är som ett smörgåsbord”

English version available below.

Kentaro Toyama menar att de sociala utmaningarna bäst bemöts med djupgående sociala lösningar, som vår jakt på bättre inlärning, starkare samhällen och en global minskning av fattigdomen. För några år sedan skrev han en artikel som i stora drag gick ut på att tekniken aldrig kommer att lösa utbildningsfrågan. Men vad kan då göra det? Är det bara så att tekniken ökar de socioekonomiska klyftorna?

– För att hedra värdnationen ska jag göra en svensk liknelse. När det gäller utbildning är den digitala tekniken som ett smörgåsbord: Det erbjuder både innehåll som är bra för tillväxten och innehåll som är skadligt. Utan tillräckligt god tillsyn från vuxna äter barnen för mycket sötsaker från smörgåsbordet, vilket i längden kan ge allvarliga hälsoeffekter. Samma sak gäller för den digitala tekniken: Utan tillräckligt god tillsyn från vuxna överanvänder barn med tillgång till digitala enheter filmer, spel och sociala media, vilket i längden kan ge negativa känslomässiga och sociala effekter. Bra tillsyn från vuxna är grunden till en bra utbildning, även när det handlar om teknik. Teknik tenderar att förstärka bakomliggande mänskliga styrkor, så om inte de mänskliga styrkorna inom utbildningen görs lika för alla, alltså om inte alla elever får bra tillsyn från vuxna, kan ingen teknik i världen rätta till de socioekonomiska ojämlikheterna, säger Kentaro Toyama.

Det verkar finnas en spridd uppfattning att innovation från Silicon Valley är bra för samhället. Du håller inte med. Förväxlar vi företagsframgångar med sociala värden? 

–I dagens samhälle förväxlar vi definitivt företagsframgångar med sociala värden. I den dystopiska filmen Matrix utvinner en avancerad teknik mänsklig energi för att mata sina herrar maskinerna, samtidigt som människorna ges illusionen att de lever ett behagligt liv. Det var science fiction, men inte så mycket fiktion som man kan tro: Facebook är en avancerad teknik som utvinner mänsklig uppmärksamhet för att göda sina aktieägare, samtidigt som den ger människorna en illusion av ett behagligt socialt liv.

Vi är så glada att du kommer till Stockholm. Har du redan haft tillfälle att besöka Sverige? 

–Jag har aldrig varit i Sverige, men jag har beundrat landet på avstånd och det är så spännande att komma hit! Se till exempel den här artikeln som jag skrev för The Atlantic.

Har du redan bestämt dig för vad din keynote-föreläsning ska handla om? 

–Jag har ännu inte bestämt vad som passar bäst för årets event i Stockholm. Mitt standardalternativ är att göra en interaktiv sammanfattning av Geek Heresy, men jag kan mycket väl tala om något helt annat.


”Digital technology is like a smorgasbord”

It’s a common enough refrain: technology will save the world. But can laptops and cellphones really enact social change? In his book Geek Heresy, Kentaro Toyama debunks the claims of tech zealots and reveals why humans are more effective than gadgets.

In our quest for better learning, stronger communities, and global poverty reduction, Kentaro Toyama means that social challenges are best met with deeply social solutions. A couple of years ago he wrote an article which essentially said that technology will never fix education. But then what will? Does more technology only magnify socioeconomic disparities? 

–In honor of our host country, I’ll make a Swedish analogy: In the context of education, digital technology is like a smorgasbord: It offers both content that is good for growth and content that is detrimental. Without good adult supervision, children at a smorgasbord will overeat sweets, which if continued can lead to bad health effects. A similar thing is true of digital technology: Without good adult supervision, children with digital devices will overuse videos, games, and social media, which if continued can lead to bad cognitive and social effects. Good adult supervision is the essence of good education, even when technology is involved. Technology tends to amplify underlying human forces, so unless the human forces in education are equalized — unless high-quality adult supervision is provided for every student — no amount of technology will address socio-economic inequities, says Kentaro Toyama. 

There is perhaps a widespread impression that Silicon Valley innovations are good for society. You do not agree. Are we confusing business success with social value? 

–In today’s society, we definitely confuse business success with social value. In the dystopian movie The Matrix, an advanced technology harvests human energy to feed its machine masters while giving people the illusion of a pleasant life. That was science fiction, but not as fictional as you might think: Facebook is an advanced technology that harvests human attention to feed its shareholders while giving people the illusion of a pleasant social life. 

We are delighted to welcome you to Stockholm. Have you ever had the chance to visit Sweden before? 

–I have never been to Sweden, but I have admired it from afar, and I am excited to visit! See, for example, this article I wrote for The Atlantic online

Have you decided yet on what theme your keynote presentation will revolve around? 

–I have not yet decided on what would be the best fit for this year’s event in Stockholm. My default option is to do an interactive summary of Geek Heresy, but I might very well talk about something else as well.  

2017-10-09 av Anna-Karin Rosvall
Internetdagarna 2017

Flera programpunkter på väg att bli utsålda

Internetdagarna 2017 är uppbyggt kring olika spår av evenemang vars program som du följer under en hel dag. Det betyder att de mest populära evenemangen kan få slut på biljetter tidigare än hela konferensen är slutsåld. Här köper du din biljett redan i dag.

Med en och en halv månad kvar tills det är dags för Internetdagarna den 20 och 21 november, har biljettförsäljningen kommit igång rejält. Det finns fortfarande biljetter kvar till alla evenemang, men flera av dem håller på att ta slut.

Årets program är brett, med allt från bitcoins till digital kompetens i skolan via näthat, fejkade nyheter och öppen teknologi. Dessutom tas lagförändringen GDPR upp inte bara i ett helt eget spår utan som del i flera av de andra. Hela programmet hittar du här:

Måndag 20 november

Vad innebär digital kompetens i skolan?
10 år med sociala medier – då, nu och sen?
Bitcoin – en disruptiv teknik
WordCamp Stockholm 2017
Internet 3000 – robotarna tar över
Öppna teknologier digitaliserar offentlig sektor
Nordic Domain Days – Day 1
Finns det en framtid bortom storstäder och startups?

Tisdag 21 november

Digital nomad – framtidens arbetsplats
Digital delaktighet
Nordic Open Data Forum 2017
Hur kan Augmented och Virtual Reality göra nytta?
Skolans digitala infrastruktur – från vision till verklighet
Fake news, filterbubblor och faktan som försvann
Kan vi lagstifta oss bort från näthatet?
Nordic Domain Days – Day 2
GDPR och företagens skyldigheter mot kunderna

2017-10-05 av rasmus
Copyriot

Hur Spotify försökte stoppa oberoende forskning – förgäves

Spotify är, som bekant, på väg mot en börsnotering och ryktena surrar om en värdering så hög som 20 miljarder dollar. Ju högre förväntningarna skruvas upp, desto större blir risken för att marknaden blir rejält besviken. En besvikelse som i allra värsta fall – med tanke på Spotifys prekära finanser – kan bli till en kraschlandning.

Därför är det inte förvånande att Spotify nu agerar extra nervöst när det kommer till att kontrollera berättelsen om företaget. Men det är ändå rätt anmärkningsvärt att Spotify går så långt som till att försöka stoppa oberoende forskning.

Detta är vad som i korthet har hänt: En advokat anställd på Spotify skrev i våras ett brev till Vetenskapsrådet, i syfte att försöka stoppa utbetalningen av pengar till det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Streaming Heritage. Anledningen var att vissa av våra forskningsmetoder brutit mot Spotifys användarvillkor. Argumentationen från Spotifys advokat var ett uppsåtligt försök att blanda samman tre helt olika saker: brott mot användarvillkoren, brott mot forskningsetiska riktlinjer och brott mot lagen. Vetenskapsrådet lät sig dock inte luras, utan den 4 oktober meddelades att Spotifys klagomål ska lämnas utan åtgärd. Vårt forskningsprojekt kommer alltså att som planerat kunna fortsätta även under 2018, som planerat.

Vi i forskargruppen har alltså skrivit en bok om Spotify som kommer ut under 2018. Detta uppmärksammades i maj när jag blev intervjuad av Dagens Industri. En detalj från intervjun som plockades upp av internationell press rörde Spotifys tidiga historia. “Spotifys betaversion var från början en pirattjänst”, förklarade jag.

Under betaperioden (från maj 2007 till oktober 2008) distribuerade Spotify musik till tusentals användare helt utan att ha licens för detta; musiken som distribuerades var bland annat sådant som företagets anställda hade laddat ner från The Pirate Bay. Detta är i sig inga nyheter, men ändå en delvis bortglömd del av historien. En del som inte platsar i den historia som Spotify vill berätta inför sin börsnotering. Av allt att döma var det intervjun med mig som fick Spotify att se sig om efter sätt att stoppa vårt forskningsprojekt.

Som jag förklarade i intervjun, har vår forskning delvis “använt hackinginfluerade metoder för att komma åt data som Spotify själva inte vill lämna ut”. Till exempel skapades något hundratal robotanvändare för att studera om samma lyssningsbeteende resulterar olika rekommendationer beroende på om användaren registrerats som man eller kvinna. Vi har också i liten skala undersökt vilka möjligheter det finns att manipulera systemet. Däremot har vi inte samlat in någon som helst data om verkliga användare. Våra tänkta metoder framgick för flera år sedan i vår ansökan om forskningspengar som bifölls av Vetenskapsrådet, vilket uppmärksammades redan 2013. Självklart kan det innebära brott mot användningsvillkor att registrera påhittade användare för automatiserad inhämtning av information. Användningsvillkor är i allmänhet så luddigt skrivna att de lämnar öppet för företaget att stänga av i stort sett vilka konton de vill. Detta har dock ingenting att göra med vad som är brottsligt enligt lag. Det ska heller inte förväxlas med forskningsetik.

Spotify har varit medvetna om vårt projekt i flera år och vi har inte hört minsta klagomål från deras sida – förrän i år. Den 7 maj publicerade Dagens Industri intervjun med mig. Under veckan som följde började internationell press plocka upp det jag sagt om att Spotify börjat som en pirattjänst. Den 19 maj fick vår projektledare ett brev från Benjamin Helldén-Hegelund, jurist på Spotify. Tidpunkten var knappast en slump. Spotify krävde att vi skulle “skriftligen bekräfta” att vi “upphört med sådana aktiviteter som strider mot Användningsvillkoren”.

Spotifys jurist författade dessutom ett brev till Vetenskapsrådet, som uppmanades att “agera resolut” mot vårt projekt:

Spotify är synnerligen bekymrat över uppgifter som framkommit avseende forskningsgruppens metoder i projektet. Nämnda uppgifter ger vid handen att forskningsgruppen uppsåtligen vidtagit åtgärder som står i uttrycklig strid med Spotifys Användningsvillkor och medelst tekniska metoder sökt dölja dessa villkorsbrott. Forskningsgruppen har vidgått att den bland annat sökt att artificiellt öka antalet spelningar och manipulera Spotifys tjänster med hjälp av script eller andra automatiserade processer.
Spotify förutsätter att nämnda systematiska villkorsbrott inte varit kända för Vetenskapsrådet och är övertygat om att Vetenskapsrådet vinnlägger sig om att den forskning som bedrivs med stöd från Vetenskapsrådet i alla avseenden uppfyller etiska riktlinjer samt utförs redligt och i enlighet med gällande rätt.

Det stämmer att ett av de experiment som ingått i vår forskning har handlat om att “artificiellt öka antalet spelningar”, om än i mycket begränsad skala och utan kommersiell vinning. Syftet var helt enkelt att testa om det stämmer att Spotify skulle kunna manipuleras i större skala, vilket hävdats av journalister som gjort liknande experiment. Det stämmer också att vi “sökt dölja dessa villkorsbrott” genom att använda en VPN-uppkoppling. Inga konstigheter.

Spotifys jurist försökte alltså blanda ihop korten. Brott mot användarvillkoren framställdes som liktydigt med brott mot forskningsetiken, i ett juridiskt språkbruk som antydde ett överhängande hot om rättsliga åtgärder – som om detta hade någonting alls att göra med brott mot lagen. Argumentationen var ganska löjeväckande. Likväl kunde brevet inte tolkas annat än som ett försök från Spotifys sida att förhindra oss från att fullfölja forskningsprojektet. “Det är Spotifys förhoppning att Vetenskapsrådet agerar resolut”, skrev Benjamin Helldén-Hegelund avslutningsvis.

Dessbättre lät sig Vetenskapsrådet inte luras. Igår kom beskedet att ärendet avskrivs. Vårt forskningsprojekt om Spotify får möjlighet att fullbordas. En bok är på väg, liksom ett gäng artiklar samlade i en temasektion i tidskriften Culture Unbound, med flera vetenskapliga artiklar. Men det måste erkännas att Spotifys hot har tagit både tid och kraft från projektet. Vilket just brukar vara syftet, när storföretag ger sig på forskare som de uppfattar som obekväma. Forskningen kanske inte kan stoppas, men den kan fördröjas.

Spotifys beteende kan inte kallas annat än fegt. Visst att de ogillar att folk blir påminda om hur tjänsten började som en pirattjänst. Men i stället för att bjuda in till öppen dialog skickar man ut advokater i syfte att lägga munkavle på forskare.

Ytterligare ett exempel belyser hur Spotify på sistone visat en allt mer misstänksamhet mot forskarvärlden. I början av 2017 utlyste Spotify i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond en så kallad Flexit-tjänst, som går ut på att en forskare under några år får sitta på ett företag och dela sin tid mellan att jobba för företaget och bedriva vetenskaplig forskning med anknytning dit. “Forskning om musikens roll i ett digitalt samhälle” stod som rubrik och Spotify hade alltså bestämt sig för att delfinansiera denna forskning. Ett antal forskare från olika discipliner lade ner betydande arbetstid på att författa projektansökningar, som sedan granskades av sakkunniga. Men sen drog sig Spotify ur. Riksbankens Jubileumsfond försökte lösa situationen, men Spotify hänvisade till att man var inne i en “omorganisationsprocess” och inte längre var intresserad av att ta in någon forskare. Trist för de kompetenta forskare som lagt ner en massa tid på saken – och kanske en smula talande för vad som just nu håller på att hända med Spotify.

Det finns såklart massor mer att säga om digitala metoder, forskningsetik och användarvillkor (inklusive en massa internationella paralleller i samtida medieforskning). Men det får vänta lite. Just nu är jag mest glad över att Spotify misslyckades med att göra mig arbetslös nästa år, när vår bok ska komma ut. Och ser fram mot att vårt projekt, redan innan dess, ska få ut ett helt gäng forskningsartiklar.

2017-10-03 av rasmus
Copyriot

TMP – en podd om teknik, musik och politik

Jag har blivit med podd! Aningen oväntat, för själv har jag aldrig varit någon riktig poddlyssnare. MEn när mina vänner Samira och Christoffer presenterade idén kändes det genast självklart.

TMP är en podd om teknik, musik och politik. Vi brukar säga att vi har ett deltagande underjordsperspektiv. Samtalen handlar mycket om danskultur, skapandet av gemensamma rum och makten över de digitala nätverken. Vi spelar små glimtar av ny musik vi upptäckt och tipsar om saker som ska hända. Förkortningen kan även utläsas som ett intresse för det temporära och dess plats i sådant som varar och växer.

Hittills har vi spelat in tre avsnitt: TMP #001 och TMP #002 är ute, medan trean håller på att klippas.

En redig hemsida ska komma, men tills vidare finns vi (ironiskt nog) bara på diverse plattformar. Följ oss där:

Och nej, att jag har fått en podd betyder inte att jag tänker överge min blogg. Här fortsätter aktiviteten att gå upp och ner, kanske mest på sparlåga, det ska erkännas, men efter att Copyriot nu har funnits i tretton år så känns det inte osannolikt att bloggen överlever lika länge till.

2017-10-03 av Per-Ola Mjömark
Internetdagarna 2017

Att vara motståndskraftig i en värld som lutar åt dystopi

English version available below.

Sue Gardner var tidigare chef för cbc.ca, Canadian Broadcasting Corporations webbplats. Innan dess arbetade hon som journalist inom flera olika sorters media, däribland internet, dagstidningar, tidskrifter, radio och TV.

Den nya kunskapsekonomin – med gratis innehåll som alla kan bidra till – påverkar oss på många olika sätt. Vad tänker du som gammal journalist om situationen för journalistiken i dag, och den påverkan som användargenererat innehåll har på oss?

– Det beror på vems perspektiv man har. Ur ett branschperspektiv ser det rätt illa ut. Journalistbranschen har inte kommit på hur den ska lösa intäktskrisen, så den nöjer sig fortfarande med krympande intäkter och allt mindre nyhetsredaktioner. Den kämpar också med att komma på hur dess kärnverksamhet har förändrats, eller borde förändras, nu när vi inte bara får ”nyheter” från professionella journalister, utan från en mängd alternativa källor. Ur nyhetsanvändarnas perspektiv har det blivit fantastiskt: de senaste 20 åren har vi upplevt en explosionsartad ökning av informationstillgången. Vi har inte bara tillgång till den traditionella journalistiken, utan också till mängder av så kallat användargenererat innehåll: ekonomen med sin blogg, medborgaren som tweetar från en demonstration, den förre Labour-ministern som delar med sig av sina tankar på Facebook. Fast internets affärsmodell har visat sig vara ett jätteproblem, eftersom den mest bygger på annonser och annonser stimulerar sensationsjournalistik. Det fungerade hyfsat förr när det inte fanns så många utgivare och de som fanns hölls i schack på olika sätt, bland annat genom sina egna uttryckliga åtaganden att hålla sig till sanningen. Men i dag kan vem som helst komma in på marknaden, den är helt oreglerad och vinsterna för sensationsjournalistik är mycket större än de var förr. Det är så vi får klickbeten och falska nyheter, förklarar Sue Gardner.

– Så här ser jag på det. Människokroppen utvecklades till att längta efter socker, så när vi var barn ville vi alltid äta godis. Internet erbjuder oss de informationsmässiga motsvarigheterna till godis och grönkål och bananer och kimchi och falafel och lax: i princip allt vi någonsin kan önska oss. Men i stället för att äta en vettig, balanserad kost äter många av oss bara skräpmat och ibland äter vi saker som faktiskt är giftiga. På leverantörssidan frodas inte heller de aktörer som är kämpar för att förse oss med genuin, faktagranskad journalistik. Kanske kommer utbudet av hälsosam mat därför att minska. Det betyder att även om jag tycker att saker ser strålande ut just nu, så tror jag också att vi faktiskt står vid en avgrund, på randen till en allmän folkhälsokris. Jag vill helst inte säga det för jag låter som en panikspridare, men jag tror faktiskt att det är sant.

Du arbetade tidigare som vd för Wikimedia. Kvinnorelaterade artiklar på Wikipedia är i allmänhet kortare, raderas oftare och hamnare oftare som sidoartiklar till manscentrerade artiklar. Hur kommer det sig?

– Ja. Det är ett allvarligt problem. Orsaken är att det är frivilliga som skriver på Wikipedia så de skriver om vad de vill, och i runda slängar är nio av tio skribenter män. Generellt täcks därför ämnen som intresserar män in betydligt bättre och utförligare på Wikipedia, jämfört med ämnen som intresserar alla andra. Det är ett svårt problem att lösa, för det är inte rätt att be Wikipedias skribenter att skriva om ämnen som de inte bryr sig om, inte heller vore det rätt att be kvinnor att skriva artiklar för Wikipedia om de inte vill. Det är något som Wikimedia Foundation och Wikipedianer lägger mycket jobb på att fixa.

Enligt din webbplats drivs du i ditt arbete av en önskan att se till att alla i hela världen har tillgång till den information de vill ha och behöver. Hur går utvecklingen där?

– Det kändes jättebra fram till den amerikanska presidentvalskampanjen 2016. Men under inledningen av valet på hösten 2016 skapade jag några påhittade profiler i sociala media, eftersom jag ville undslippa min filterbubbla och uppleva kampanjen genom andra ögon. Det var rätt förödande. Vad jag upptäckte var att det är mycket lätt hänt att en person som inte ens har uttryckt några starka personliga politiska åsikter får sina feeds invaderade av otroligt partisk propaganda, vilseledande uppgifter och nonsens. För mig var det anmärkningsvärt. Så jag måste kanske börja tänka i andra banor. Kanske är det så att före 2000-talet var utmaningen att ge människor tillgång till information, men i dag är motsvarande utmaning att hjälpa dem att se klart genom informationsdimman och bestämma vad man ska bry sig om.

Vi är så glada att du kommer till Stockholm. Har du redan haft tillfälle att besöka Sverige?

– Ja. Jag älskar de nordiska länderna: Jag har varit i alla utom Norge och jag är verkligen förtjust i dem. Enbart ur ett grundläggande kulturellt perspektiv tycker jag att de nordiska invånarna är lågmälda, praktiskt sinnade och ärliga, vilket passar bra ihop med min kanadensiska bakgrund. Jag ser verkligen fram emot att besöka Sverige igen!

Har du redan bestämt dig för vad din keynote-föreläsning ska handla om?

– Nej. Men jag antar att den åtminstone delvis kommer att kretsa kring samma slags frågor som du har ställt i dag. Det är de här sakerna som jag funderar över. Falska nyheter, spridning av vilseledande uppgifter, åt vilket håll är internet på väg, kommer sociala media att ta död på oss … Hur man kan vara motståndskraftig i en värld som verkar luta åt dystopi. Kom och lyssna på mig! Det blir kul, jag lovar.


”We’re on the verge of what’s essentially a public health crisis”

This year we welcome Sue Gardner to Stockholm Waterfront. She is a special advisor to the Wikimedia Foundation, the non-profit that operates Wikipedia. From 2007 until 2014 she was its Executive Director, and she has been named by Forbes magazine as one of the world’s 100 most powerful women.

Sue Gardner was previously the head of CBC.CA, the website for the Canadian Broadcasting Corporation, and before that she was a journalist working in multiple media including the internet, newspapers, magazines, radio and TV.

The new knowledge economy—where content is free, and everyone’s a contributor—affects us in many ways. As a former journalist, what are your thoughts about the current state of journalism and the effect user generated content has?

–It depends what lens you use. From an industry perspective it’s pretty bad. The journalism industry hasn’t figured out how to solve its revenue crisis, and so it’s still contending with shrinking revenues and shrinking newsrooms. It’s also struggling to figure out how its core work has changed, or should change, now that ”news” comes to us not just from professional journalists, but also from a multitude of alternative sources. From the news user lens, it’s been awesome: for the past twenty years, we’ve lived through an explosion of access to information. Not only can we access all of traditional journalism, but we also have access to a ton of so-called user-generated content: the economist with a blog, the citizen tweeting from the protest, the former Labor Secretary sharing his thoughts on Facebook. But the business model of the internet has turned out to be a huge problem, because it’s mostly advertising, and advertising incentivizes sensationalism. That worked okay back when there was a smallish number of publishers who were held in check in a variety of ways, including by their own explicit commitments to truth. But today anyone can enter the market, the market is totally unconstrained, and the rewards for sensationalism are distributed far more efficiently than they used to be. And so we get clickbait and fake news.

–Here’s how I think about it. Human bodies evolved so that we crave sugar, and so when we were kids we wanted to eat candy all day. The internet offers us the informational equivalents of candy and kale and bananas and kimchi and falafel and salmon: basically, anything we could possibly want. But instead of eating a reasonably balanced diet, a lot of us are just eating junk food, and sometimes we’re eating things that are actually poisonous. And meanwhile on the supply side, the resources dedicated to providing solid, fact-checked journalism are not thriving, and so maybe the amount of nutritional food available to us is going to diminish. So although I think that at this exact moment things seem pretty awesome, I also think it’s pretty likely that we’re at the edge of a cliff, on the verge of what’s essentially a public health crisis. I hate to say that because it sounds alarmist, but I do think it’s true.

You used to work as the Executive Director of Wikimedia. Women-related articles on Wikipedia are generally shorter, more prone to deletion, and more likely to be peripheral pieces under male-centric articles. How come?

–Yes. It’s a serious problem. The root of it is the people who write Wikipedia are volunteers and so they write about whatever they want, and roughly nine out of 10 of them are male. And so, at a very base level, topics of interest to men are just going to be much better and more thoroughly covered on Wikipedia, compared with topics of interest to anybody else. It’s a hard problem to solve because it’s not fair to ask Wikipedia writers to write about topics they don’t care about, nor would it be fair to ask women to write articles for Wikipedia if they don’t want to. It’s something that the Wikimedia Foundation, and Wikipedians, are putting a lot of effort into trying to fix.

According to your website, your work is motivated by the desire to ensure that everybody in the world has access to the information they want and need. How is that developing?

–I’d been feeling really great until the 2016 U.S. presidential election campaign. But during the autumn of 2016, in the lead-up to the election, I created some made-up social media personas, because I wanted to escape my filter bubble and experience the campaign through other eyes. It was pretty devastating. What I found was that it was very easy for a person, without expressing any strong personal political views, to find their feeds flooded with hyper-partisan propaganda and misinformation and nonsense. It was remarkable to me. So I may need to update my thinking. It may be that pre-21st century, the challenge was to ensure the availability of information, but today the equivalent challenge may be to help people sort through information smog, and decide what to pay attention to.

We are delighted to welcome you to Stockholm. Have you ever had the chance to visit Sweden before?

–Yes. I’m a huge fan of the Nordic countries: I’ve visited all of them except Norway, and I love them. Even just from a base cultural perspective, I find Nordic people understated and practical and earnest, which fits nicely with my own Canadian sensibilities. I am really looking forward to visiting Sweden again.

Have you decided yet on what theme your keynote presentation will revolve around?

–No. But I expect it’ll at least partly revolve around the types of questions you’ve posed here. These are the things I’m thinking about. Fake news, the dissemination of misinformation, what the internet is turning into, is social media going to kill us. How to be resilient in a world that seems to be leaning towards dystopia. Come join me! It’ll be fun, I promise.

2017-10-02 av rasmus
Copyriot

Män som pratar om automatisering

Sedan några år pratas, skrivs och tycks det en faslig massa om automatiseringen. Om en ny industriell revolution och om alla de jobb som kommer att försvinna. Idag tittade jag förbi den liberala tankesmedjan Fores för att lyssna på ännu ett samtal i mängden. Ryan Avent, journalist på The Economist, har skrivit boken The wealth of humans som på svenska fått titeln Stabilitetsillusionen. Huruvida den tillför något nytt till diskussionen vågar jag inte säga, men nog sätter jag den på min läslista.

Det mest slående med samtalet var dock könsbalansen, eller snarare frånvaron av balans. Publiken på cirka 80 personer bestod däremot till närmare hälften av kvinnor. Men av de som fick träda upp på scenen var sex av sju män. Undrar om detta är något som Fores över huvud taget noterade.

Frågan är större än att bara handla om representation i panelsamtal. Robotiseringsdebatten lider av en strukturell snedbalans där mansdominerade yrken konsekvent står i centrum. Gång på gång på gång upprepas samma ramsor om hur “alla” jobb är på väg att automatiseras bort. De kvinnodominerade omsorgsyrkena är diskussionens stora vita fläck. Visst talas det den del om automatisering i sjukvården, men aldrig någonsin om barn- eller äldreomsorg. På något vis förutsätter vi alla att det ändå finns något i det mänskliga mötet som inte kan eller får automatiseras bort. Men ytterst sällan talas det om var gränsen går eller hur den ritas om.

Vid ett tillfälle närmade sig Ryan Avent ändå saken. Det var när han sa att automatiseringen inte bara måste lösas genom omfördelningspolitik, utan också genom att vi som samhälle hittar nya sätt att värdera olika sysslor. Vi måste ta hänsyn till att människor vill bidra, inte bara sitta hemma i soffan. Därför borde vi visa större respekt för ideellt volontärarbete och oavlönad omsorg om äldre och barn, förklarade Avent – dock utan att nämna ett ord om vilket kön som tenderar att få ansvaret för detta oavlönade arbete. En något illvillig slutsats kunde vara att han menade att robotiseringen kommer att leda till en pånyttfödelse för hemmafruidealet.

Samtidigt var det slående att Ryan Avent tycktes stå en bra bit till vänster om LO-ekonomen Thomas Carlén. Inte nog med att Avent, på ett sätt som erinrade om Piketty, talade om behovet av ekonomisk omfördelning för större jämlikhet. Han drog också paralleller till den första industriella revolutionen och antydde att vår tid ännu väntar på en framväxt av något som kan motsvara den gamla arbetarrörelsen, som nödvändig motvikt till kapitalet. Detta sades alltså av en företrädare för marknadsliberala The Economist. Men från LO visades inget intresse av att plocka upp bollen. I stället presenterade Thomas Carlén vad han menade var en “ny idé”, nämligen att vi måste enas över klassgränserna för att försvara det egna landets företag: “Could there be a new kind of collaboration between labour and capital in the light of the digital revolution?” Ridå.

2017-09-30 av gittawilen
Wikimedia Sverige

Viktigt samarbete för att bevara bilder av och kunskap om hotat kulturarv

Apamea - DecArch - 2-104
Apamea, 1993. Foto: CC BY-SA Marina Milella, arkeolog och medlem i DechArc.

I april 2016 påbörjades ett samarbete mellan Wikimedia Italia och Wikimedia Sverige i projektet Kopplat Öppet Kulturarv (KÖK), som startades för att sprida kunskap om vårt hotade kulturarv, nu och i framtiden. Det innebar att över 1 000 unika bilder på hotat kulturarv kunde delas online. Samtliga bilder har en fri och öppen licens och det är meningen att de ska användas.

Fotografierna är tagna av arkeologer vid fältstudier i Syrien och Jordanien under en period som sträcker sig från 1993 fram till början av 2000-talet. Det är tack vare deras arbete som vi idag kan se bilder från kulturarv som helt eller delvis har förstörts av krig, IS och naturens påverkan.

– Det hade inte varit möjligt utan Virgina Cirilli som skötte kontakten mellan Wikimedia Italia och GAR (Gruppo Archeologico Romano) och Marina Milella, ordförande i DecArch (Decorazione Architettonica Romana) som både är arkeologer och medlemmar i Wikimedia. De har samlat ihop och arbetat med bilderna, berättar Paolo Brambilla, projektledare för GLAM på Wikimedia Italia.

Aleppo Grande moschea Omayyadi - GAR - 7-01
Den stora moskén i Aleppo, bilden är tagen år 2004. Foto: CC BY-SA Gianfranco Gazzetti.

Det är samlingar av fotografier från dessa två ideella organisationer, inom arkeologi, som nu har laddats upp på mediadatabasen Wikimedia Commons. GAR har bidragit med 483 bilder och DecArch med 538 bilder.

– Vi hade redan tankar kring hur vi skulle kunna tillgängliggöra dessa kulturarvsbilder online, när vi träffade Wikimedia Sverige på Wikimedia Foundations årliga gemensamma konferens, kallad Wikimania. Sverige hade erfarenheter från att ladda upp och tillgängliggöra digitala bilder i stora mängder till Wikimedia Commons, därför bad vi Wikimedia Sverige om hjälp, berättar Paolo Brambilla.

Det gemensamma initiativet att ladda upp bilder på kulturarvsdata startade i början på 2016.  Att förbereda, ladda upp och förse med relevant metadata tog cirka fem månader och påbörjades med några manuella testuppladdningar. Wikimedia Sverige skapade även en mall för uppladdning, där det tydligt framgår vilka bilder som kommer från DecArch och GAR.

– Marina Milella, från DecArch, arbetade som volontär med expertkunskaper genom att ge varje objekt korrekt metadata. Den bildinformation som finns där idag är till mestadels på italienska, de som vi behöver göra nu är att översätta den till engelska för att öka spridningen och tillgängliggöra den ytterligare, berättar Paolo Brambilla.

Palmira. Arco monumentale, facciata verso T. di Bel - DecArch - 1-23
Palmyra, fotografiet är taget av arkeologen Marina Milella år 1993. CC BY-SA Marina Milella, via Wikimedia Commons.

Arkeologernas bilder på fotoutställning och online

En av bilderna från världsarvsstaden Palmyra, innan förstörelsen, valdes ut för att representera Syrien på fotoutställningen om hotat kulturarv ”Resor genom vårt ömtåliga kulturarv: upptäck, bevara och sprid”, som är ett samarbete med UNESCO och som finansierades med medel från Postkodlotteriets Kulturstiftelse. I Italien var fotoutställningen en del av en större utställning ”Opera Libra”.

– Vi är glada och stolta över att en bild från vårt gemensamma arbete med att ladda upp digitala bilder är med på fotoutställningen och visas i Frankrike, Italien, Kanada, ett flertal platser i Sverige och online, säger Paolo Brambilla.

Nu hoppas Wikimedia Italia på en fortsättning för projektet Kopplat Öppet Kulturarv och för samarbetet med Wikimedia Sverige. De menar att bilderna även har en funktion att visa världen vad Wikimedia arbetar med förutom att stötta Wikipedia, världens största fria uppslagsverk online. Att tillgängliggöra fria bilder på Wikimedia Commons är ytterligare ett sätt att sprida fri kunskap.

–  Det här visar på det stora värdet av att samarbeta inom den internationella Wikimediarörelsen och med externa expertorganisationer. Tillsammans kan vi ta viktiga steg i arbetet med att digitalisera, tillgängliggöra och synliggöra material som belyser viktiga och relevanta frågor. Vi är mycket glada för samarbetet, säger John Andersson, verksamhetschef på Wikimedia Sverige.

Text: Gitta Wilén.


2017-09-29 av gittawilen
Wikimedia Sverige

Över 2 000 bilder kommer till nytta i nya sammanhang tack vare fri licens

Einar Gjerstad på besök, Erik Sjöqvist. Marion. tält - SMVK - C01343
En av de 600 digitaliserade bilder från den Svenska Cypernexpeditionen (1927–1931), som nu är öppna och fria att använda via Wikimedia Commons. På fotografiet ser vi Einar Gjerstad och Erik Sjöqvist vid platsen för den antika grekisk staden Marion, på Cyperns nordvästra kust. Foto: John Lindros CC0, via Wikimedia Commons.

1927 startade den svenska Cypernexpeditionen. Nittio år senare har Medelhavsmuseet under 2017 tillsammans med Wikimedia Sverige laddat upp och digitalt tillgängliggjort omkring 600 bilder från arbetet med utgrävningarna till mediabanken Wikimedia Commons. Med en öppen och fri licens kan detta kulturarv nu kopplas till artiklar på Wikipedia – det blir ett kopplat öppet kulturarv.

Den svenska Cypernexpeditionen bestod av tre arkeologer och en arkitekt samt cypriotisk personal vid utgrävningarna, allt under ledning av arkeologen Einar Gjerstad. Deras arbete blev avgörande för bilden av Cyperns historia från stenåldern till slutet av romersk tid, och deras noggranna metod och typologi präglar fortfarande forskningen på området. Dokumentationen bestod bland annat av smalfilm, foton och skriftlig information som väl dokumenterade arbetet.

– Det är tack vare vårt tidigare noggranna arbete med att dokumentera och beskriva cypernbilderna som vi hade möjlighet att tillgängliggöra just de här 600 bilderna. Totalt finns det 10 000 fotografier från expeditionen men dessa är ännu inte digitaliserade. Det är viktigt att ha tillgång till bra grunddokumentation för att kunna skapa bra metadata och säkert kunna knyta bilderna till tid och plats, berättar Magnus Johansson, digitaliseringskoordinator på Världskulturmuseerna.

Från utgrävningarna vid Thomas Palmas hus - SMVK - 0307.a.0038
Tillgängliggjord digital bild med fri och öppen licens, från utgrävningarna vid Thomas Palmas hus i Teotihuacan (1932). Foto: Sigvald Linné CC0, via Wikimedia Commons.

Världskulturmuseerna har tidigare erfarenhet från att tillgängliggöra fotografier med fri och öppen licens, där man valt CC0. Den gången gällde det 1 300 bilder som laddats upp på Wikimedia Commons, från Sigvald Linnés expedition till Mexiko (1932) under vilken utgrävningar genomfördes i Teotihuacan. Båda dessa bilduppladdningar skedde inom ramen för Wikimedia Sveriges projekt Kopplat Öppet Kulturarv, KÖK, som syftar till att digitalt tillgängliggöra hotat kulturarv.

– Vår erfarenhet är att vi har allt att vinna på att tillgängliggöra så mycket material som möjligt så fritt som möjligt. När bilder, som de här från Cypern och Mexiko, blir globalt tillgängliga kan de komma till nytta i många sammanhang som vi annars inte har någon kontakt med. Samtidigt får vi möjlighet att bättra den, ofta bristfälliga, information vi har om till exempel datering, fyndplatser och avbildade personer. Det är vi glada för, säger Johanna Berg, projektledare för Världskulturmuseerna Digitalt.

För att kunna släppa en bild under en öppen och fri licens krävs att fotografens rättigheter är utredda och tydliga. I de här fallen är fotografierna är tagna på uppdrag av respektive arkeologiskt projekt.

– Det är en unik samling bilder som visar på svensk arkeologi ur ett internationellt perspektiv och vi är glada och stolta över vårt samarbete med Världskulturmuseerna, berättar André Costa, operativ chef på Wikimedia Sverige.

Från Cypern till 3D

Ytterligare kunskap om de arkeologiska fynden från Cypern kommer även att nås genom tillgängliggörandet av 3D-modeller. Under sommaren 2017 genomfördes på Medelhavsmuseet en 3D-skanning av ett 50-tal terrakottafiguriner från kultplatsen Ajia Irini på Cypern. Valentina Vassallo, som är doktorand vid Lunds Universitet, Humanistiska och teologiska fakulteterna på Institutionen för Arkeologi och antikens historia, hoppas med 3D-teknik kunna hitta information som inte är synlig för blotta ögat. Hon tittar på hur de är tillverkade, om man kan se skillnad på olika tillverkare och vilken teknik hantverkaren använt,

Själva skanningen av sådana figuriner tar tid men är annars ingen komplicerad process. Det är hanteringen av föremålen som kräver extra omsorg, på plats vid arbete fanns även konservator och museiintendent. Valentina Vassallos avhandling beräknas vara klar 2018. Därefter blir hennes modeller tillgängliga för spridning och de 2 500 år gamla figurinerna kan återigen bidra till forskningen och vår kunskap om historien.

Valentina Vassallo med en av figurinerna från Aija Irini, tillsammans med Johan Hägerström, VR Sverige, som håller i en 3D-print av en annan figurin från samma fyndplats. Foto: Johanna Berg CC BY-SA.Valentina Vassallo med en av figurinerna från Aija Irini, tillsammans med Johan Hägerström, VR Sverige, som håller i en 3D-print av en annan figurin från samma fyndplats. Foto: Johanna Berg CC BY-SA.

De föremål som museet väljer att 3D-skanna, kommer att kunna laddas upp direkt till Wikimedia Commons, så snart som det är tekniskt möjligt. De kan då knytas med föremålsnummer till de bilder som redan ligger där samt övrig information som finns på Wikimedias plattformar.

– Det vi nu ser är en mycket intressant utveckling. Det kommer inom en snar framtid att vara möjligt att ladda upp 3D-filer till Wikimedia Commons och tillgängliggöra dem via Wikipedia, säger John Andersson, verksamhetschef på Wikimedia Sverige.

Adling. Stockholm. Sverige - SMVK - C05773Foto: John Lindros CC0, via Wikimedia Commons. Adling under arbetet med att systematiskt dokumentera den Svenska Cypernexpeditionens fynd. Nu ligger bilder från deras arbete på Cypern och i Stockholm tillgängliggjorda online under öppen och fri licens, för ökad kunskap.

Ökad kunskap för att skydda

Genom att digitalt tillgängliggöra våra samlingar för världen, kan vi öka uppmärksamheten på vårt gemensamma kulturarv och på det viset bidra till att skydda hotade kulturmiljöer mot slitage och förstörelse, enligt Världskulturmuseerna.

Text: Gitta Wilén


 


2017-09-28 av gittawilen
Wikimedia Sverige

Uppladdade bilder visades 14 miljoner gånger på en månad efter onlinetävling

Cave of Altamira and Paleolithic Cave Art of Northern Spain-110113
Bilden på grottmålningar på bison används nu både i artikeln om kalkstensgrottan Altamira där den målades under paleolitisk tid samt i artikeln om bison.

En viktig del av Wikimedia Sveriges arbete är att jobba med olika museer eller andra aktörer för att tillgängliggöra information och bildmaterial som de förvaltar. Verkligt värde tillkommer dock när materialet kommer till användning.

Under juli månad genomförde Wikimedia Sverige tävlingen COH Challenge, som del av projektet Kopplat Öppet Kulturarv (KÖK). Tävlingen fokuserade på att få användning av alla de tusentals bilder som har laddats upp som del av projektet. Sammantaget bidrog 14 användare med att 547 av de nyuppladdade bilderna kom att användas på Wikipedia.

Artiklarna som bilderna lagts till i har haft mer än 14 miljoner sidvisningar i juni, och mängden byte som har lagts till uppgick till över 150 tusen, vilket motsvarar 37,5 A4-sidor, (baserat på en beräkning av 4 000 byte per A4, enkelt radavstånd).

Kopplat Öppet Kulturarv

Tävlingen anordnades som en del av projektet Kopplat Öppet Kulturarv. Projektet är ett samarbete mellan UNESCO, Wikimedia Sverige och Wikimedia Italia, och med bilder från bland annat även Riksantikvarieämbetet. Syftet är att digitalisera, och därmed bevara och sprida, vårt gemensamma kultur- och världsarv, och särskilt det hotade. En stor del av kulturarvet är av olika orsaker hotat: det kan vara av konfliktorsaker, som monumenten i Palmyra, eller av naturrelaterade orsaker, som exempelvis de kyrkor som förstörts av jordbävningar i Italien de senaste åren. När kulturarvet i dess fysiska form går förlorat är det viktigaste vi kan göra att bevara det i en digitaliserad form.

De fjorton deltagarna har gjort en oerhört viktig kulturgärning genom att sprida bilder på vårt gemensamma kulturarv till miljontals människor på världens största encyklopedi. Stort tack till alla som deltog, och grattis till ni som vunnit!

Stort grattis till vinnarna:
Pallplacering Användarnamn Poäng
1 Elisardojm 100452
2 Ferdous 21862
3 Samuele2002 21453
4 Jsamwrites 20444
5 Prose-proem 4439
6 Ugurkent 2436
7 Sukkorai 602
8 Liridon 43
9 Xabier Cañas 21
10 White Demon 3

Text: Eric Luth.


2017-09-27 av gittawilen
Wikimedia Sverige

Engagemang utan gränser för vårt hotade byggda kulturarv

Bosniak institute (Bošnjački institut) i centrala Sarajevo (Baščaršija), BiH. Foto: Aktron CC BY 3.0
Bosniak institute (Bošnjački institut) i centrala Sarajevo (Baščaršija), BiH. Foto: Aktron CC BY 3.0, via Wikimedia Commons.

Internationellt samarbete är en viktig del i Wikimedia Sveriges arbete. Det är absolut nödvändigt att tänka och agera globalt då ett flertal av våra projekt är gränslösa, öppna och flerspråkiga. De källor som knyts till Wikipedia har sitt ursprung från hela världen, WMSE arbetar för att detta ska bli möjligt, via Wikimedia Commons.

I november 2016 åkte John Andersson, verksamhetschef för Wikimedia Sverige och André Costa, nu operativ chef på Wikimedia Sverige, till Sarajevo för att möta en av våra partnerorganisationer, Cultural Heritage without Borders Bosnia and Herzegovina (CHwB BiH). Detta för att på plats bidra med erfarenhet och kunskap om digitalisering av byggt världskulturarv samt initiera diskussioner för att få till skott en långsiktig positiv utveckling och nya samarbeten.

– Målet med resan var att träffa beslutsfattare inom kultursektorn i Bosnien Herzegovina, för att påverka viljan att öppna och tillgängliggöra data om hotat byggt kulturarv på Wikidata och bildmaterial på Wikimedia Commons. Bilder och data som sedan kan kopplas till Wikipediaartiklar, berättar André Costa.

Kopplat Öppet Kulturarv

John och André jobbar inom projektet Kopplat Öppet Kulturarv (KÖK). Båda har erfarenhet av att arbeta med tillgängliggörande, John med projektledning och André med teknisk expertis.

CHwB bildades 1995 som en oberoende svensk icke-statlig organisation, de arbetar i andan av Haagkonventionen och verkar för skyddandet av kulturbyggnationer i händelse av väpnade konflikter, naturkatastrofer, försummelse, fattigdom samt politiska och sociala konflikter.

CHwB har bland annat i nära samarvete med Wikimedia Sverige arbetat med att bryta ut data om hotat världsarv från de dokument som är framtagna av Commission to Preserve National Monuments of Bosnia and Herzegovina, den institution som utser och registrerar nationalmonument, såsom platser och ställen, stadigvarande och rörligt världsarv av historiskt och kulturellt värde för Bosnien Herzegovina.

– I samarbete med CHwB för Wikimedia Sverige ett långsiktigt påverkansarbete. Tillsammans vill vi få tillgång till, samla information och tillgängliggöra data om det byggda kulturarvet i landet. Det här arbetet sker inom ramen för projektet Kopplat Öppet Kulturarv, berättar John.

Viljan finns men resurser saknas

Svårigheterna ligger bland annat i att de lokala GLAM-institutionerna har skilda utgångslägen när de gör sina prioriteringar, ett nytt arkivrum kan vara mer akut än att tillgängliggöra för allmänheten. Det råder helt enkelt en mycket stor resursbrist.

– Museerna har viljan men saknar resurser, de befinner sig i en situation som ofta kräver helt andra prioriteringarna. När det inte finns el, går det inte att skanna in bilder och de som har drabbats av översvämningar behöver först och främst rädda sina samlingar från vattenskador, säger André.

Genom att under en veckas tid kunna träffa organisationerna på plats och diskutera förutsättningarna för digitalisering, kommer det att bli lättare att i framtiden genomföra nya samarbeten som leder till fri kunskap. Att jobba nära en lokal expertorganisation som CHwB är centralt för detta.

– Det är samarbeten med lokala parter som gör det möjligt för oss att genomföra ett effektivt arbete runt spridning av digital information. Tillsammans kan vi lägga grunden för en genomtänkt digital strategi för att tillgängliggöra data och mediafiler, men viljan till öppenhet är ett krav och en förutsättning, menar John.

Text: Gitta Wilén


2017-09-26 av Per-Ola Mjömark
Internetdagarna 2017

Bitcoin – mer än bara pengar

Scroll down for English version.

I år har vi sett avläggare till bitcoin, bitcoin-kontanter och även framväxten av ethereum, monero och dash för att nämna ett fåtal. Håller bitcoins dominans på att ta slut? Det är omöjligt att säga med säkerhet enligt bitcoin-experten Andreas Antonopoulos, men han tvivlar på det.

– Valutor uppvisar en mycket stark nätverkseffekt, där systemets värde ökar exponentiellt i takt med att antalet deltagare ökar. Det är mycket svårt att ta in föregångarens försprång. De flesta system som presenteras av media som konkurrenter är inga egentliga konkurrenter. Antingen skiljer de sig så mycket att de inte kan uppfylla samma roll som bitcoin, eller så skiljer de sig inte tillräckligt och då dominerar bitcoin, säger Andreas Antonopoulos.

I en intervju nyligen i poddradion Unchained sa du att teknologin kommer att ge alla samma möjligheter, även de miljarder som är utan bankkonto eller har otillräcklig tillgång till banktjänster. Skulle du kunna utveckla det?

– Kryptovalutor ger individen en enorm makt: förmågan att lagra ekonomiska tillgångar med fullständig kontroll, att genomföra transaktioner som är nästan ögonblickliga, globala och ocensurerade, att göra transaktioner över gränser, att delta utan behov av godkännande. Dessa är normalt sett möjligheter som bara tillkommer de rika, bankfolk och stora bolag. Nu blir de tillgängliga för alla, överallt. Precis som ordbehandlingsprogrammen och senare bloggandet har släppt idéflödet fritt släpper kryptovalutorna valutaflödet fritt.

Vi är väldigt glada över att du kommer till Stockholm. Har du redan haft tillfälle att besöka Sverige?

– Det är första gången jag kommer till Sverige och jag ser fram emot det!

Har du redan bestämt dig för vad din keynote-föreläsning ska handla om?

– Jag vill prata om den sociala påverkan från blockkedjor, om mer än bara ”penga-aspekten”. De här systemen ger oss ett nytt sätt att strukturera beslutsfattande, organisation och styrning av samhällen, ett sätt som är mycket mer skalbart än 1800-talets hierarkiska byråkrati, som har varit den dominerande organisationsformen.  Ett exempel på en nätverkscentrerad, platt och medbestämmandebaserad organisation är internetmodellen. Blockkedjor tillför pålitlighet och decentralisering som för upp nätverkscentrerad styrning till en global nivå.


Bitcoin – More than just money

Andreas Antonopoulos is a California-based information security expert, tech-entrepreneur and author. He is a host on the Let’s Talk Bitcoin podcast and the author of “Mastering Bitcoin”. This year he will visit The Internet Days and talk about the social impact of blockchains.

This year we have seen the bitcoin offshoot, bitcoin cash, and also the rise of ethereum, monero, and dash to mention a few. Is the era of bitcoin’s dominance ending? It’s impossible to say for sure according to Bitcoin expert Andreas Antonopoulos, but he doubt that bitcoin’s dominance is ending.

– Currencies exhibit a very strong network effect, where the value of the system increases exponentially as you increase the number of participants. It is very difficult to overcome the early mover advantage. Most of the systems that are presented by media as competitors to bitcoin are not really direct competitors. They either differentiate so much that they cannot fill the same role as bitcoin, or they differentiate insufficiently, in which case bitcoin dominates, says Andreas Antonopoulos.

In a recent interview in the Unchained podcast you’ve said that technology will give everyone, including the billions of unbanked and underbanked, the same capability a banker has today. Please elaborate on this!

– Crypto-currencies offer enormous power to individuals: the ability to store wealth with complete control, to conduct transactions that are near-instantaneous, global and uncensorable, to transact across borders, to participate without needing authorization.  These are typically the capabilities of the rich, the bankers, the large corporations. Now they will become possible for everyone, anywhere. Just like desktop publishing and later blogging freed the flow of ideas, crypto-currencies free the flow of value.

We are delighted to welcome you to Stockholm. Have you ever had the chance to visit Sweden before?

– This will be my first time in Sweden and I’m looking forward to it!

Have you decided yet on what theme your keynote presentation will revolve around?

– I want to talk about the social impact of blockchains, about more than just the ”money” aspect. These systems offer us a new way to structure decision making, organisation and governance in societies, a way that scales much better than the 19th century hierarchical bureaucracy, which has been the dominant form of organisation.  Network-centric, flat and participatory organisation is the internet model. Blockchains add a component of trust and decentralisation that takes network-centric governance to a global scale.

2017-09-23 av Eric Luth
Wikimedia Sverige

Svenskspråkiga Wiktionary – 600 000 artiklar och 70 000 svenska ord!

Svenskspråkiga Wiktionary uppnådde 21 och 23 september 2017 två stora milstolpar. Wiktionary-gemenskapen, de som aktivt bidrar till Wiktionary, har skrivit ett blogginlägg som uppmärksammar de stora segrarna, och som uppmanar till fler att hjälpa till.


396px-wiktionarysv-svg

Svenska Wiktionary (sv.wiktionary.org) har den 21 och 22 september 2017 passerat två milstolpar, nämligen 600 000 artiklar och 70 000 svenska uppslagsord. I maj månad gjordes också den 3 miljonte redigeringen sedan projektet startade i maj 2004.

Sida nummer 600 000 blev ”rzymski”, som är polska för romersk. Svenskt uppslagsord 70 000 blev ”stormande”.

Wiktionary, den fria ordboken, är ett systerprojekt till Wikipedia, den
fria encyklopedin. Båda drivs av Wikimedia Foundation, som i Sverige
företräds av föreningen Wikimedia Sverige. Allt arbete utförs ideellt,
vem som helst får hjälpa till, och resultatet är fritt att återanvända i
andra sammanhang enligt samma Creative Commons-licens som gäller för
Wikipedia. Liksom Wikipedia, finns även Wiktionary på många olika språk,
varav svenska Wiktionary är bland de tjugo största. Varje språkutgåva av
Wiktionary förklarar ord från många olika språk.

Svenska Wiktionary innehåller svenska förklaringar till ord från 325
olika språk. Störst av dessa är svenska (70 000 ord), tyska (67 000) och
engelska (31 000), men även finska, franska, polska, ryska och isländska
är representerade med fler än 5000 ord vardera. Av Europeiska unionens
24 officiella språk är nu samtliga representerade med minst 500 ord.
Sämre står det till med flera stora världsspråk (som kinesiska och
arabiska), invandrarspråk (som somaliska) och de svenska
minoritetsspråken (som meänkieli och romani). Svenska Wiktionary har ett
trettiotal aktiva deltagare, som bidrar med minst fem redigeringar i
månaden, och några få som är mycket aktiva. Det finns gott om utrymme
för fler deltagare som vill hjälpa till med ordboksprojektet.


2017-09-21 av Påvel Nicklasson
Påvels blogg

Sortera filer på mp3-spelare

Mitt senaste teknikköp är en mp3-spelare. Många har ersatt denna manick med mobiltelefoner. Mp3-spelare har dock många fördelar:

  • Det är ingen telefon (man blir inte störd)
  • Om man glömmer den på gymmet eller tappar den har man inte förlorat halva sitt liv
  • Lång batteritid

Ett vanligt problem är att låtar inte kommer i rätt ordning då man kopierar över dem från sin dator till spelaren eller dess minneskort. Jag tillhör den äldre generation som lyssnar på album. Det blir dessutom omöjligt att lyssna på ljudböcker om kapitlen kommer slumpmässigt. Det händer även om man numrerat låtar med 01, 02 osv.

Det beror på svagheter i det gamla filsystemet FAT som används av de flesta musikspelare. Förenklat sorteras filer efter den ordning de är kopierade till disken istället för i bokstavs- eller nummerordning. De flesta mp3-spelare har för dåligt inbyggt system för att kompensera för detta.

Man kan lösa detta med spellistor eller med att lägga samman filer. Det innebär merarbete.

I Linux fixar man det snabbast med programmet fatsort. I *buntubaserade program installerar man det med:

sudo apt-get install fatsort

Man ansluter mp3-spelare med USB. Därefter tar man reda på spelarens partitionsbeteckning. Det kan man bland annat göra med kommandot:

cat /proc/partitions

 

Min mp3-spelare har partitionsbeteckningen sdf. Spelarens minneskort är sdg och partitionen sdg1. De kan ha andra beteckningar på andra system.

 

Om man inte förstår resultatet kan man koppla bort musikspelaren och ge kommandot igen. Då ser man vilken enhet som saknas.

Därefter kör man fatsort på spelarens inbyggda minneskort. Det enklaste sättet är:

sudo fatsort -f /dev/sdg1

 

Eftersom man kör fatsort med sudo måste man ange sitt lösenord

 

sdg1 är mitt minneskort.

Färdigt! Nu ligger alla filer i nummer- och bokstavsordning på min spelare. Fatsort är ett mycket snabbt sätt att få ordning och reda på FAT-partitioner.

Om man lägger in nya filer måste man köra om fatsort.

Fatsort har vissa svagheter och man bör läsa manualen. Är ens filsystem skadat kan det skadas ytterligare. I manualen finns ytterligare sätt man kan använda fatsort.

flattr this!

Flattr this!

2017-09-19 av gittawilen
Wikimedia Sverige

Att bidra till gemensam kunskap

Alrida Mattison. Foto: Adrien Martinez CC BY-SA.Alrida Mattison blev Wikipedian i somras. Nu kan hon: länka bilder från Wikimedia Commons, uppdatera, rätta fel, lägga till källor och skapa nya Wikipediaartiklar. Foto: Adrien Martinez CC BY-SA.

Det var nyfikenheten som fick Alfrida Mattison att söka till och åka på årets upplaga av Wikipedialägret i Molkom. Under en vecka fick hon lära sig grunderna i att redigera Wikipedia. Alfrida lade bland annat in mer än 50 kulturarvsbilder från Wikimedia Commons till relevanta artiklar samt såg till att Megan Abbott, den kända amerikanska författaren, fick en artikel på svenskspråkiga Wikipedia.

Alfrida Mattison är till vardags masterstudent i datalogi, på KTH i Stockholm. Som utvecklare är hon intresserad av open source-projekt, där många bidrar med kod till en gemensam kodbank. Tanken på att bidra till något gemensamt, fick henne att söka till Wikipedialägret i Molkom.

– Det som lockade mig var just Wikipedias likhet i arbetet med öppen källkod. I Wikipedia bidrar vi gemensamt med kunskap istället för kod.

Alfrida tyckte att det var lite läskigt att börja skriva på Wikipedia på egen hand, utan att veta hur det går till, men att det verkade roligt.

– Lägret var en chans för mig att lära mig hur det fungerar och ett bra sätt att få stöd med att komma igång.

Det visade sig vara mycket lättare än vad hon trodde att börja bidra. Gruppen började med att uppdatera existerande artiklar, lägga till källor och att rätta stavfel.

– Det gav min en överblick på hur det går till i Wikipedia och det inte är lika svårt som att börja med att författa en helt ny text. Att skriva en helt ny artikel innebär en längre startsträcka än om man gör små delar.

Illustrerade Wikipedia med bilder på kulturarv

De bilder som illustrerar Wikipediaartiklarna ligger uppladdade på mediadatabasen Wikimedia Commons. En av veckans övningar under lägret var att använda bilder som Riksantikvarieämbetet har laddat upp under fri och öppen licens, ett samarbete i projektet Kopplat öppet kulturarv, som Wikimedia Sverige driver med stöd från Postkodlotteriets kulturstiftelse. Alfrida använde över 50 av bilderna till att illustrera relevanta Wikipediaartiklar.

– Jag satt en hel dag och tittade på fotona i bildgalleriet, läste text och länkade till ögonen gick i kors. Det var många bilder på kyrkor och gamla gårdar, några Wikipediaartiklar fick två bilder, en exteriör, på fasaden och en interiör, på någon takmålning. Det var lätt att länka där det fanns bra metadata.

 

Alfrida illustrerade ett flertal Wikipediaartiklar med kulturarvsbilder från Wikimedia Commons, bland annat Bryggeri med bilden: “Människor, häst och tunnor i på en gård vid Hötorget på Norrmalm i Stockholm”, från Riksantikvarieämbetet, fotograf okänd, CC0.
Alfrida illustrerade ett flertal Wikipediaartiklar med kulturarvsbilder från Wikimedia Commons, bland annat Bryggeri med bilden: “Människor, häst och tunnor i på en gård vid Hötorget på Norrmalm i Stockholm”, från Riksantikvarieämbetet, fotograf okänd, CC0.

Skrev sin första artikel

Alfridas första egna Wikipediaartikel handlade om Megan Abbott, efter det har hon fortsatt att beta av kvinnliga författare som saknas på Wikipedia.

– När Megan Abbott inte fanns med, hon som anses vara en av de viktigaste nutida kriminalförfattarna i USA, var jag tvungen att göra något åt det. Sedan skrev jag om författaren Laura Lippman, hennes man Davis Simon hade en artikel, men inte hon. Det är kul att bidra till en jämnare representation av författande kvinnor och män på Wikipedia.

Sitta en stund och ha roligt

Efter sommaren, när studierna på KTH är igång igen, blir det svårare att hinna med att göra längre inlägg på Wikipedia, men Alfrida tänker att det bästa är att göra mindre bidrag, än att inte göra något alls.

– Det finns hur mycket som helst att göra i Wikipedia och jag hoppas på att träffa de från lägret som bor i Stockholm, för att sitta tillsammans och skriva. Annars är skrivstugorna ett roligt tillfälle att berätta om sina skrivprojekt och få inspiration, avslutar Alfrida.

Text: Gitta Wilén

 


2017-09-14 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

Linux gets blasted by BlueBorne too

BlueBorne is a set of Bluetooth security holes that just keeps on hitting. Besides smartphones and Windows, it seriously impacts Linux desktops and servers.

The security company Armis has revealed eight separate Bluetooth wireless protocol flaws known collectively as BlueBorne. This new nasty set of vulnerabilities have the potential to wreak havoc on iPhones, Android devices, Windows PC, and, oh yes, Linux desktops and server, as well.

While BlueBorne requires

2017-09-13 av Marcus Rejs
Gnuheter – Rejås Blog

Public Money – Public Code

Free Software Foundation Europe startar idag ett initiativ för att sprida information om fri programvara i den publika sektorn. Inget nytt egentligen, vi har pratat om det länge och det finns flera äldre initiativ. Men detta är nytt, fräscht och snyggt.

Tummen up!

2017-09-13 av Per-Ola Mjömark
Internetdagarna 2017

Hur har artificiell intelligens påverkat samtida design?

English version available below.

Molly Wright Steenson talar måndag 20 november.

Sedan 1994 har Molly Wright Steenson varit internetpionjär och arbetat med banbrytande designstudior, konsultfirmor och företag inom Fortune 500. Hon är författaren bakom den kommande boken Architectural Intelligence: How Designers and Architects Created the Digital Landscape (ung. Arkitektonisk intelligens: Hur designer och arkitekter skapade det digitala landskapet), som handlar om den radikala historien bakom hur artificiell intelligens har påverkat design och arkitektur och hur den har lagt grunden till samtida digital design.

– Min keynote-föreläsning kommer att handla om hur artificiell intelligens har påverkat samtida design, och hur påverkan har utvecklats under de senaste 50 åren för de arkitekter som har samarbetat med forskare inom artificiell intelligens och cybernetik. I min forskning slår jag fast att många samtida företeelser som har funnits på internet sedan tidigt 1990-tal (och även före nätet) härstammar direkt från denna påverkan och detta samarbete mellan arkitekter och tekniker – och när vi granskar hur internet når ut till våra hem, byggnader och städer med allt större datorintelligens, är denna bakgrund desto viktigare eftersom vi på det sättet förstår vart vi är på väg, förklarar Molly Wright Steenson.

Du håller seminarier för utbildare och studenter som står inför samtidens radikalt nya former av interaktion och teknologi. Vilken roll kan disruptiv teknologi spela i dagens klassrum?

– Jag vill att mina designstudenter ska förstå, konfrontera och kritiskt engagera sig i teknologin. Den som ägnar sig åt design arbetar i grund och botten med tillverkning och måste arbeta med de samtida materialen, och där ingår saker som inte alltid är konkreta. Hur lär vi designer att använda artificiell intelligens och maskininlärning? Och hur påverkar vi de tekniker som utvecklar dessa teknologier så att de förstår vad design kan bidra med, i fråga om hur vi hanterar problem, uppfyller mänskliga behov och arbetar kreativt med resultaten? När jag arbetar med studenter (eller utbildare, eller talar inför en publik) hoppas jag att de ifrågasätter sina antaganden och vänder upp och ned på saker för att förstå dem bättre. Det jag hoppas på är att det leder till bättre och mer etisk design och arkitektur, och bättre designer och tekniker!

Vi är så glada att du kommer till Stockholm. Har du redan haft tillfälle att besöka Sverige?

– Jag älskar Sverige och har varit här mycket sedan 2010, sammanlagt omkring sex eller sju månader. Jag var gästforskare vid Umeå universitets HUMLab 2010–2015, och var där allt mellan några veckor till några månader, och har även besökt Designhögskolan och Arkitekthögskolan vid Umeå universitet för att föreläsa, närvara vid opponeringar, delta i och tala på konferenser. Jag har också föreläst på KTH Arkitekturskolans föreläsningsserier och på Mobile Life Centre vid Stockholms universitet. Dessutom kommer en del av min släkt från Östersundstrakten. De emigrerade till Seattle 1905, och jag känner många av mina svenska kusiner (några av dem kanske rentav kommer på Internetdagarna!).


The impact of AI on contemporary design

Molly Wright Steenson is a designer, writer, and international speaker whose work focuses on the intersection of design, architecture, and artificial intelligence. Now she is coming to Stockholm and The Internet Days.

A web pioneer since 1994, Molly Wright Steenson has worked at groundbreaking design studios, consultancies, and Fortune 500 companies. She is the author of the forthcoming book Architectural Intelligence: How Designers and Architects Created the Digital Landscape, which tells the radical history of AI’s impact on design and architecture and how it poured the foundation for contemporary digital design.

–My keynote will be about the impact of AI on contemporary design, and how that impact developed over the last 50 years in the work of architects who collaborated with AI and cybernetics research. My research finds that many contemporary things we’ve done on the internet since the early 90s (even pre-Web) comes from this direct influence and collaboration between architects and technologists—and as we look at the Internet reaching out into our rooms, buildings, and cities, with increasing computational intelligence, that history is all the more important as we understand where we’re going, Molly Wright Steenson explains.

You’ve held workshops for educators and students facing the radical new kinds of interactions and technologies of this era. How can disruptive technologies play a role in the classrooms of today?

–I want my design students to understand, confront, and critically engage with technology. If designers are makers, then they need to be working with contemporary materials—and that includes things that aren’t quite so tangible. How do we teach designers to work with AI and machine learning? And how do we influence the technologists who develop these technologies to understand what design can bring to the table in how we frame problems, suit human needs, and work creatively with the outcomes? When I work with students (or educators, or when I give a talk to an audience), I hope that they’ll question their assumptions and turn things upside down to understand them better. What I hope will happen as a result is better and more ethical designs and architecture—and better designers and technologists!

We are delighted to welcome you to Stockholm. Have you ever had the chance to visit Sweden before?

–I love Sweden and have spent a lot of time there since 2010—totaling something like 6 or 7 months. I have been a visiting researcher at Umeå University’s HUMLab between 2010–2015, coming for anywhere from a few weeks to a few months, and have been a visitor at Umeå Institute of Design and Umeå School of Architecture to give lectures and to be on critiques, defenses, and to attend and speak at conferences. I’ve also spoken in the KTH School of Architecture lecture series and at the Mobile Life Centre at Stockholm University. Also: my grandfather’s side of the family is from near Östersund. His parents emigrated to Seattle in 1905, and I know many of my Swedish cousins (some of whom might come to Internetdagarna!).

2017-09-11 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

Best KDE Linux Distributions For Your Desktop



KDE remains one of the most popular desktop environments available for Linux users. KDE prioritizes aesthetics and modernity with a user-friendly computing experience. It also comes with a host of applications and features that complete the experience. But which distro

2017-09-11 av gittawilen
Wikimedia Sverige

Ljud kan också vara fri kunskap

Göteborgskören HarmonicaGöteborgskören Harmonica (några medlemmar saknas på bilden), har bidragit med kunskap om vårt kulturarv i form av en ljudfil till Wikimedia Commons, som sedan har länkats till wikipediaartikeln om den svenska nationalsången ”Du gamla, du fria”. Foto: Anders Ewaldz CC BY-SA.

Artiklarna på Wikipedia illustreras med bilder som har en öppen och fri licens, men visste du att en Wikipediaartikel även kan illustreras med körsång?

Göteborgskören Harmonica har arrangerat, sjungit in ”Du gamla, du fria” och laddat upp för fri användning. Sofie Jansson, som sjunger sopranstämma i kören berättar:

– Som kör kan det vara tråkigt att bara sjunga melodistämman, ibland finns det gamla arrangemang som är upphovsrättsfria. Vår körledare, Anders Ewaldz har också gjort några egna arrangemang som han har släppt under en av de fria CC-licenserna, för att vi ska kunna dela med oss av sångerna på Wikimedia Commons. ”Du gamla, du fria” är ett sådant exempel och där finns även noterna till arrangemanget uppladdade på Commons som pdf.

Fler melodier på gång

Harmonica är en blandkör som ses en gång i veckan i Göteborg och sjunger för att det är roligt, men de gillar också att utvecklas. Det är körledaren Anders Ewaldz som höjer dem till nya nivåer. I september förra året var de till exempel på en miniturné i Tyskland och så brukar de ha minst ett par konserter på hemmaplan varje år.

– Vi sjunger olika typer av musik olika år, men försöker också få tid till att sjunga in lite fritt material. Vi har spelat in några fler låtar, men de behöver ljudbearbetas innan de är redo för offentlighetens ljus, såsom ”För rederliga män” (gammalt lussekväde) och Johannes Brahms ”In Stiller Nacht”, berättar hon.

Just nu sitter Sofie och skriver en svensk text till en ukrainsk nyårsvisa som har använts som juldänga med engelsk text, där musiken är fri men inte den engelska texten. Den kommer de förhoppningsvis att kunna sjunga och spela in senare i år.

Lyssna på när Sofie och kören Harmonica sjunger den svenska nationalsången.

Du kan lyssna på ”Du gamla, du fria” i Wikipediaartikeln och som ljudfil på Wikimedia Commons (File:Du gamla, du fria.ogg. CC BY-SA 4.0 Sigrinn).

På den fria mediadatabasen Wikimedia Commons ligger material som främjar kunskap och utbildning. Den är kanske mest känd för att det är därifrån alla bilder på Wikipedia länkas in, men den innehåller inte bara bilder utan även annan multimedia, bland annat ljudfiler, 3D-modeller och pdf:er. Kravet är att filerna är fritt licensierad med CC BY-SA eller ännu friare Creative Commons licens eller public domain. Det är dessa licenser som definierar fri kunskap.

Vem som helst kan bidra med ljud

Vilka fler sånger (vars upphovsmän har varit döda i mer är 70 år) och ljud borde finnas på Wikimedia Commons för att illustrera Wikipediaartiklar? Vilken information kan du bidra med som gör artiklarna på Wikipedia bättre och ökar allas vår kunskap?

Under tisdagskvällar i september kan den som vill komma och vara med på öppna repetitioner med Harmonica. Info hittar du på deras webbplats och på Facebook.

Text: Gitta Wilén


2017-09-11 av Peter
:DFRI

Styrelsemöte 5 oktober

DFRI håller öppet styrelsemöte torsdagen den 5 oktober 18:00 i närheten av Gärdet i Stockholm.

Vi beräknas hålla på i ungefär 1,5 timme.

Dagordning för mötet

Alla medlemmar och andra intresserade är välkomna. Anmäl dig per mejl till dfri@dfri.se om du vill delta. Då får du också information om den exakta adressen och en vägbeskrivning.

2017-09-10 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

How to Integrate KDE Connect with GNOME Shell

KDE Connect provides an absolutely amazing convenience to Linux users who own an Android phone. It allows you to share files between the devices and view your notifications from your phone on your desktop. It even lets you send and reply to your text messages.

There’s one drawback, though. What if you don’t like KDE? Fear not GNOME fans, there’s a great way to integrate KDE Connect seamlessly into your GNOME desktop.

Related: How to Send and Receive SMS on Linux with KDE Connect

Install KDE

2017-09-09 av Ubuntu.se
Ubuntu.se

How To Dual Boot Linux Mint And Windows 10 [Beginner’s Guide]

Brief: This guide shows you how to dual boot Linux Mint with Windows 10 and enjoy both Linux and Windows together in one system.

So you have decided to switch to Linux. Good decision! And if you chose to use Linux Mint, that’s even a better decision.

Linux Mint is one of the best Linux distributions for beginners. Using Linux Mint is fairly easy and installing Linux Mint is no rocket science either. In this tutorial, we’ll see how

2017-09-08 av gittawilen
Wikimedia Sverige

Gästblogg: Svenska Unescorådet om digitalt bevarande under fri licens

Chiesa Parrocchiale di San Felice Vescovo Martire. Foto: lucaphoto CC BY-SA 4.0. via Wikimedia Commons.

Den 11 september kl. 16.00–18.30 invigs utställningen av bland andra Svenska Unescorådet och Wikimedia Sverige och visas under tiden 11–25 september i Spånga församlingshus, Stockholm. Foto: lucaphoto [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons.

Hur kan digitalisering bidra till att skydda hotat kulturarv? Varför är det viktigt att värna hotat kulturarv genom att göra det fritt tillgängligt? Vi är stolta att ha Mats Djurberg, generalsekreterare, Svenska Unescorådet som gästbloggare med anledning av fotoutställningen ”Resor genom vårt ömtåliga kulturarv: upptäck, bevara och sprid”, ett samarbete mellan Wikimedia Sverige, Unesco och Wikimedia Italia.

Under de senaste åren har frågor om kulturarv hamnat i fokus för världens uppmärksamhet. IS brutala härjningar i Syrien och Irak har chockerat. Det har inte enbart handlat om ett i det närmaste ofattbart mänskligt lidande, utan även om en omfattande och systematisk förstörelse av regionens rika kulturarv. I krig är det vanligt att kulturarv också förstörs eller skadas, men IS har tagit förstörelsen till en ny nivå och gjort kulturarv till direkt mål i sin krigsföring. Denna medvetna förstörelse har filmats och spritts via sociala medier för att provocera och splittra.

För att skapa ett kalifat har IS förklarat krig mot den mångfald av kulturyttringar som speglar områdets rika kulturarv och är en viktig del av det som kallas ”mänsklighetens vagga”. Världsarvet Palmyra i Syrien är kanske det mest framstående exemplet på vad IS uppfattar som särskilt provocerande eftersom platsens historia visar på en mångkulturell mötesplats, en symbol för tolerant och fredlig samexistens mellan flera olika folk och kulturer.

Krig och klimatförändringar

Världssamfundet har dock reagerat mot förstörelsen. Domen i den internationella brottsmålsdomstolen ICC mot den maliske jihadisten Ahmad al-Faqi al-Mahdi, som kom förra året, likställde, för första gången, förstörelsen av kulturarv – världsarvet Timbuktu i Mali – med krigsbrott. Domen, som är den första i sitt slag, kommer att vara vägledande för framtiden.

Men kulturarvet hotas idag inte bara av terror och extremister utan även av snabba klimatförändringar. Det ställer stora krav på vårt samhälle vad gäller kunskap, åtgärder och inte minst en nära samverkan mellan myndigheter och organisationer. Stora resurser kommer behöver läggas på att skydda och bevara vårt gemensamma kulturarv runt om i världen när klimatet förändras.

Men för tydlighetens skull: det största hotet mot kulturarvet är trots allt intressekonflikter som uppstår när samhällen förändras, när vägar ska byggas och nya bostadsområden anläggas. Många kommuner, myndigheter och företag saknar idag relevant kompetens och resurser att bedöma vad som värt att bevara och hur det ska göras. Det kommer vara en av de stora utmaningarna de närmaste årtiondena när världens befolkning växer och urbaniseras. Det handlar också om att förstå att kulturarv inte är en bromskloss för utveckling, utan att bevarande ger stora möjligheter när gäller att generera både arbetstillfällen och skapa mervärde för en stads eller regions attraktion såväl som bostadsort som besöksmål.

Den viktiga digitaliseringen av det hotade kulturarvet

En förutsättning för effektivt bevarande är kunskap. Digitalisering ger unika möjligheter att tillgängliggöra och ge ökad kunskap till många. Wikipedias och Unescos utställning om vårt hotade kulturarv är ett viktigt bidrag till att sprida kunskap om vårt gemensamma kulturarv och dess utmaningar men också att öka intresset och kunskapen för att bevara det.

Mats Djurberg generalsekreterare, Svenska Unescorådet.

 

Bilderna har tillgängliggjorts från många olika källor, såsom museer, arkiv och allmänheten, och finns alla under fri licens på Wikimedia Commons, Wikipedias mediabank. Se kulturarvsbilderna under öppen och fri licens, online.

Tid: Utställningen invigs 11 september kl 16.00–18.30, där bland annat Svenska Unescorådet och Wikimedia Sverige invigningstalar. Vi bjuder på dryck och enklare tilltugg.

Plats: Spånga församlingshus, Värsta allé 1, Spånga, Stockholm.