2021-01-21 av jfp108
:DFRI

Styrelsemöte 2021-01-26

DFRI håller ett öppet styrelsemöte den 26:e januari kl 19:00. Vi beräknas hålla på i ungefär 1,5 timme. Alla medlemmar och andra intresserade är välkomna.

Det är sista styrelsemötet innan årsmötet. En preliminär dagordning finns publicerad här.

Anmäl dig per mejl till dfri@dfri.se om du vill delta. Då får du också information om länk till anslutning för deltagande via Internet.

2021-01-20 av Josefine Hellroth Larsson
Blogg – Wikimedia Sverige

Vem är välkommen till den fria encyklopedin som alla kan redigera?

Följande kåseri framfördes på Wikipedias 20-årsfirande av wikipedianen Sandra Abi-Khalil.

I just dina händer!
Formgiven av David Peters för Wikimedia Foundation. Foto av Lane Hartwell för Wikimedia Foundation. Från Wikimedia Commons.

Välkommen till Wikipedia – den fria encyklopedin som alla kan redigera!
Fri encyklopedi, fri kunskap, all kunskap.
Vi ska samla all kunskap. All?

Välkommen till Wikipedia – den fria encyklopedin som alla kan redigera!
Alla kan redigera, alla kan skriva, alla kan bidra.
Kan alla?

Så vi ser oss omkring. 
Är alla här? 
Är alla med?
Har vi allt? 
All kunskap?

Framstår det så när det finns 17330 artiklar om olika fotbollsspelare från hela världen men bara 929 artiklar om olika dansare från hela världen?

Verkar det så när vi har en navigationsruta för verktyg som innehåller både lödkolv och vedklyv men inte symaskin?

Ter det sig så när antalet utmärkta artiklar om män är dubbelt så många som antalet utmärkta artiklar om kvinnor?

Jaja, men är det vårt fel då?
Vi säger ju faktiskt att alla kan vara med!
Men vad betyder ens det?

Vad betyder det att jag kan när jag behöver och förtjänar samma villkor? 

Är jag med på samma villkor när jag funderade länge på om jag skulle välja ett användarnamn som dolde mitt kön och ursprung?

Är jag med på samma villkor när jag ständigt måste vara beredd på att försvara mig om jag syns med mitt namn eller min bild?

Är jag med på samma villkor när jag när som helst kan behöva värja mig från irrationella påståenden om att kvinnor skulle vara mer irrationella eller känslosamma utbrott om hur kvinnor är mer känslosamma?

Och som om det inte vore nog med att de här sakerna händer, 
så förväntas jag dessutom tassa på tå kring dem 
för att inte 
jag ska anses skapa ett negativt klimat.

För att inte nån stackare ska känna sig anklagad
för att jag påpekaratt det kan finnas lite omedvetna fördomar på plats –
allt dåligt kräver ju inte medvetet hat.

Och alltid måste jag vara beredd på att någon, som själv inte drabbas, 
gör 
min verklighet till sitt utrymme att filosofiera 
och ikläda sig rollen av den berömda djävulens advokat.

Så vad betyder det att jag tekniskt sett kan vara med,
om jag hela tiden tvingas förhålla mig till allt det?

När nya artiklar om kvinnor synas hårdare och möter mer kritik.
(Jomen, tänk om nån rätt oviktig kvinna skulle slinka förbi och nån läste om henne,
hur skulle vi då kunna stå till svars inför vår publik?)

När ett bråk om ordet hen kan pågå om och om och om igen.
(Jomen, tänk på att ordet inte är helt, totalt och fullständigt okontroversiellt 
och att Wikipedia inte ska sätta standarden!)

Och när varje samtal om alla de här små och stora nålsticken möts av misstrogenhet.
(Jomen, tänk på att det är viktigt med det jag – som inte utsätts – upplever som neutralitet!)

Så nöter och äter motståndet sakta av min ork och jag undrar.
Ska jag stanna och fortsätta streta?
Stanna och fejka och le?
Eller bara ge upp?

Så sitter jag då här och ska fira men istället för att orka producera ett skojigt kåseri
så landar jag i den här blandningen av ett matt stridsrop och en elegi.
Men för all del, av alternativen som finns tillhands är väl det inte det sämsta.

Välkommen till Wikipedia – den fria encyklopedin som alla kan redigera!
Välkommen?

The post Vem är välkommen till den fria encyklopedin som alla kan redigera? appeared first on Wikimedia Sverige.

2021-01-17 av rasmus
Copyriot

Yttrandefrihet, Hegel och sociala medier

Medierna i P1 har i helgen tagit upp frågan om de sociala mediernas framtid efter Twitters utkastande av Trump. Även jag hörs säga några rader, apropå min artikel i Expressen. Men den stora behållningen var att få höra en längre utläggning av Nicklas Berild Lundblad, som nyligen har avslutat sitt högt uppsatta jobb på Google. Därmed inte sagt att han talar som en apologet för Big Tech. Frågan om vilken position han talar från är betydligt mer intrikat.

Nicklas Berild Lundblad börjar med att slå fast att den tekniska utvecklingen inte löper linjärt, utan “hoppar mellan olika jämviktstillstånd”. Bara för att vissa medietjänster – som Twitter eller Youtube – har dominerat i sin nisch sedan över tio år, så kan vi inte räkna med att deras positioner kommer att bestå genom 2020-talet. Här kan man dock invända att utfallet knappast bara beror på “den tekniska utvecklingen” – de aktuella företagens dominans är ju både ekonomiskt och politiskt förankrad. Det termodynamiska talet om “jämviktstillstånd” riskerar att mystifiera de verkliga maktförhållanden som upprätthåller det som kan upplevas som “jämvikt”.

Vi får också en historisk tillbakablick på 1800-talets tidningspress, som ju i hög grad verkligen vara skräppress – full av förtal och grundlösa spekulationer. Det tog tid innan den traditionella journalistiken etablerade sina normer. På liknande sätt kan det nu, med frågan om de nyare medieföretagens roll i politiken, ta 5–10 år “innan man landar”, förklarar Nicklas Berild Lundblad och fortsätter:

vägen framåt är förmodligen inte rak, utan det kommer att vara kast hit och dit, pendeln kommer att svänga mot kanske ett strikt ansvar för innehåll, och sen kommer man inse att det var ingen bra idé och så måste man långsamt förhandla yttrandefriheten.
Det enda vi måste titta på är: hur böjer sig den långa vågen. Böjer den sig mot ett ställe där vi faktiskt får inte bara mer yttrandefrihet, utan en mer värdefull yttrandefrihet. Och det här är svårt, för när man tänker på yttrandefrihet så tänker man ofta på yttrandena själva. När vi har en debatt om plattformarnas ansvar då handlar den debatten ofta om de ska ta ner den här videon, eller stänga den här facebookgruppen. Man tittar på de enskilda innehållsbitarna. Men vad vi egentligen borde vara intresserade av är förstås det offentliga samtalet i sig och hur det påverkas utan ny teknik. Där är det ju så att nästan all tidigare yttrandefrihet som vi har haft har varit inbäddad i olika typer av institutioner.
När John Stuart Mill försvarar yttrandefriheten – han tas ofta som en av de mest extrema försvararna av yttrandefrihet – då försvarar han pressfriheten. Han försvarar alltså yttrandefriheten inbäddad i en institution och ett ramverk. Han försvarar inte det fullständigt nakna yttrandet utan några som helst kontexter, sammanhang eller institutioner. Det finns ingen som har gjort det i historien, av det enkla skälet att yttrandefriheten måste vila i någonting, den måste ha ett ramverk, en institutionell kontext. /…/
Det är det vi måste börja koncentrera oss på att lösa. Vi ska inte besvara frågan om en viss video ska tas ner eller vara uppe, vi ska besvara frågan: hur bygger vi en bättre offentlig sfär, ett bättre offentligt samtal. Det är en mycket svårare fråga.

Filosofen som nämns vid namn är J.S. Mill, men det är omöjligt att inte åter tänka på G.W.F. Hegel. Betoningen av ett positivt frihetsbegrepp – i detta fall en yttrandefrihet som inte är ett abstrakt ideal, utan alltid är “inbäddad” i ett större sammanhang, i ett “ramverk” – är typiskt hegeliansk.
En fördel med detta tänkesätt är att det hjälper oss att höja blicken, så att vi inte fastnar i dagfrågor om enskilda yttranden, om enskilda användare eller för den delen vad som står i enskilda tjänsters användarvillkor. Emellertid lämnas vi med problemet om vilket “vi” det är som ska bygga “en bättre offentlig sfär”. Hegelianismen tycks här mycket nära att tippa över i någon form av teknokrati, en offentlighetens ingenjörskonst.

En hegeliansk analys måste givetvis historicera sig själv. Även detta är något som görs, i vart fall antydningsvis, av Lundblad. Betänk då att han redan vid 1990-talets mitt skrev glatt utopiska texter om internet som befriande kraft i tidskriften Nyliberalen, följt av den intressanta boken Teknotopier (2000), följd av Det låsta nätet och anonymitetens fiender (2002). Därefter fortsatte han att tala om “rätten till anonymitet” som “en förutsättning för nätets frihet”. Ett helt annat frihetsbegrepp än vad Lundblad tycks ha landat i nu, efter sina år på Google! (Se även hans aktuella text “Plattformars ansvar – en guide för perplexa“.)
Lundblad fortsätter i Medierna:

Om man går tillbaka och tittar på hur vi tänkte i början på internet, i den cyberlibertarianska perioden, då trodde alla att världens yttrandefrihet skulle globaliseras och homogeniseras /…/ att i princip allt skulle vara tillåtet. Det tror jag är rätt tydligt att så inte är fallet över huvud taget. Yttandefriheten är rotad i de politiska samfund där man yttrar sig, där det offentliga samtalet lever. Och det ger upphov till en intressant fråga: hur stort kan ett offentligt samtal vara?
Min hypotes nu är att /…/ det verkar som att det finns en största möjliga storlek för det offentliga samtalet. Jag vet inte hur stor den är, om den är regional eller europeisk, eller om den är faktiskt är nationell, eller lokal till och med. Men det verkar finnas en största möjliga storlek /…/ Det kan leda till helt nya idéer vad gäller teknikens utveckling och frågan om hur vi bäst stödjer det offentliga samtalet.

Den teknokratiska frågeställningen reduceras här till en fråga om skala. Det påminner om en aktuell artikel i The Atlantic, vars redaktör Adrienne LaFrance citerar Ethan Zuckerman: “I think the sweet spot is 20 to 20,000 people”. Problemet med “det internet vi känner” skulle alltså vara att jakten på storskalighet ständigt överskrider någon form av naturliga gränser för goda samtalet. Zuckerman har dock varit öppen med att denna jakt drivs av ekonomiska realiteter; nätets “syndafall” var att det blev beroende av reklamintäkter. Frågan om intäkter – för att inte tala om ägande – är däremot frånvarande i de mer teknokratiska inlägg som nu publiceras lite överallt, exempelvis hos Adrienne LaFrance.

Nu ska man väl inte vänta sig att en utpräglat marknadsliberal tänkare, som Nicklas Berild Lundblad, ska ifrågasätta det privata ägandet av medier. Men nog är det signifikant hur han – på vältaligt hegelianskt vis – betonar att marknaden inte kan stå helt på egna ben.
Signifikant är även hur frågan om “största möjliga storlek på det offentliga samtalet” görs endimensionell. Från det lokala, via det nationella och de större regionala blocken, till den globala nivån. Man kan förstås – särskilt om man vill värna politisk stabilitet – önska att offentligheterna ska kristallisera sig så, det vill säga territoriellt. Så att alla människor som bor i ett visst område exponeras för ungefär samma samtal, via ungefär samma utbud av mediekanaler. Men som jag skrev här, i förra inlägget, finns det ju redan nu många exempel på en fragmentering som följer helt andra skiljelinjer. Inte geografiska, utan exempelvis politiska. Det är då man brukar tala om “filterbubblor”. Vilket möjligen är själva det problem som ska lösas, ur det teknokratiska perspektivet.

2021-01-13 av rasmus
Copyriot

De sociala mediernas politik efter Twitters dumpning av Trump

Jag skriver i Expressen om vad för slags nätpolitiska maktkamper vi har att vänta under 2021, efter nätjättarnas samfällda agerande mot Donald Trump och Parler.

dragkampen om vilken status de sociala medierna ska ha i 2020-talets politik har knappt börjat. Givetvis kommer fler alternativtjänster att startas: vissa med högerradikal prägel, andra inte. Runt om i världen kommer politiska rörelser av väldigt olika slag att tvingas förhålla sig till om de ska våga förlita sig på fortsatt välvilja från USA:s nätjättar.
/…/
Vilka politiska krafter kommer att stanna på de gamla, stora plattformarna – och vilka kommer att mana sina anhängare till exodus?

För att sammanfatta: vi vet ännu inte vilka läger som kommer att stå emot varandra i den långa serie av strider som det resterande året lär bjuda på. Därför känner jag att det är för tidigt att plädera för en viss linje. Men att spekulera i möjliga scenarion går förstås att göra.
Ett sådant scenario är att nätjättarnas enade front, som framträtt senaste veckan, gradvis kommer att formaliseras och knytas närmare USA:s centrala statsmakt under den tillträdande presidenten. Företagen skulle få ekonomiska förmåner, som att slippa undan skatter och antitruståtgärder, mot att de på ett mer effektivt sätt stryper kommunikationerna för vad som inom USA räknas som ”extremism”. Kanske även agera mot politiska grupper i andra världsdelar, kanske inte.

En annan tanke som jag inte utvecklar i artikeln, men kan kasta fram här: kanske är de sociala mediernas fragmentering en oundviklig sak. Frågan är kanske inte om utan hur. Alltså efter vilka skiljelinjer som de kommer att fragmenteras. Det kan ske efter nationella skiljelinjer, eller efter politiska skiljelinjer som löper tvärs igenom länderna. Det senare vore liktydigt med det som brukar kallas ökad polarisering inom respektive land, men skulle även underblåsa bygget av transnationella allianser mellan politiska rörelser, utifrån vilka sociala medier som de använder.

Vi får se. Min artikel är verkligen bara tänkt som en skiss inför den fortsatta analysen av hur situationen utvecklas.

2021-01-13 av Axel Pettersson
Blogg – Wikimedia Sverige

Världsförbättrare på tio minuter – haka på #1lib1ref!

Det här är ett gästinlägg från Karolina Andersdotter, som utöver att lägga till referenser på Wikipedia jobbar som bibliotekarie på Uppsala universitetsbibliotek.

Något otippat fick jag innan jul meddelande om att jag var en av toppredigerarna i Wikipedias årliga #1lib1ref-kampanj, kunde jag därför skriva några rader om detta och berätta om varför jag deltar i kampanjen? Ja, absolut!

Jag har tillsammans med mina topplistekollegor Madeleine Söderberg och Jonas Petersson (som numer är bibliotekarie på SLU) ordnat #1lib1ref-kampanjer på Uppsala universitetsbibliotek 2018-2019 med syftet att uppmärksamma kampanjen, förklara vad Wikipedia är och hur kunskapsproduktionen fungerar där samt lära ut hur en arbetar i redigeringsläget. Denna kunskap är tillämpbar i flera andra områden utöver Wikipedia, inte minst för bibliotekarier!

Skärmdump från en hashtaggsökning som visar hur antalet redigeringar taggade med #1lib1ref på svenska Wikipedia stiger i samband med kampanjperioderna i januari och maj

På Uppsala universitetsbibliotek har vi flera salar ägnade åt referenslitteratur. Där finns inte bara generella uppslagsverk som till exempel Nationalencyklopedin utan också ämnesspecifika uppslagsverk. Wikipedia som uppslagsverk fyller en liknande funktion: generella uppslag samsas med artiklar om fenomen som beskrivs mer ingående än ett tryckt medium eller ett expertkurerat uppslagsverk skulle kunna ge utrymme för.

Det finns både fördelar och nackdelar med Wikipedia, i synnerhet när det kommer till att ange källor. Det finns en naiv syn på Wikipedia som något som absolut inte går att referera till – något jag anser är felaktigt eftersom den information som finns på Wikipedia ibland överträffar den information som finns i förmodat pålitligare källor.

Däremot behöver var och en som refererar till något använda sitt förnuft och framför allt betänka vad en källa innebär, nämligen själva ursprunget till något. Wikipedia erbjuder (i synnerhet efter en omgång #1lib1ref) ofta alldeles utmärkta källhänvisningar och det är dem du bör spåra upp när du skriver uppsatser, skolarbeten eller vetenskapliga artiklar. Gå till källan! Detta gäller naturligtvis även när du använder Nationalencyklopedin. Det är inte en fråga om kvaliteten på Wikipedia, utan om källkritik.

Bibliotekarier som lär sig av varandra för att hjälpa andra

Frågan om källkritik och Wikipedia är också en av de viktigaste att diskutera tillsammans med bibliotekariekollegor. Bibliotekarier på alla typer av bibliotek får frågor om att söka, finns och värdera information från sina användare. Kan vi tipsa om Wikipedia? är en fråga som många bibliotekarier ställt sig själv eller andra.

Ett viktigt steg för att besvara den frågan är att förstå hur Wikipedia fungerar. Hur ser ”baksidan” av en Wikipediaartikel ut? Att se hur texten (och koden) ser ut i redigeringsläge, att kunna granska sidändringar och att kunna länka till referenser är bra verktyg för att förstå Wikipedia. Det gör oss till bättre guider genom referenshanteringsdjungeln – och därmed till bättre bibliotekarier.

I vårt fall så gav också letandet efter källor upphov till spännande skattjakter i både digitala och fysiska samlingar. Vi anordnade gemensamma träffar på biblioteket där medarbetare kunde samlas i grupp och lägga till källor (och fika! en mycket viktig social komponent!) vilket gjorde att vi kunde hjälpa varandra när vi fastnade – oavsett om det var i Wikipedias redigeringsläge, i tolkningen av katalog 1962 eller i en medicinsk databas där vi inte har vana av att söka själva.

1lib1ref-fika. Foto: Karolina Andersdotter. CC BY 4.0.

Öppen vetenskap och hållbar utveckling

Ett viktigt spår vi tog vara på under vår första #1lib1ref-kampanj på UUB var att koppla ihop letandet av referenser med öppen vetenskap. I största möjligaste mån försökte vi hitta referenser till påståenden i källor som var öppet tillgängliga (till exempel publicerade under öppen tillgång eller tillhörande den kulturella allmänningen) och vi bekantade oss också litegrann med OABOT. Vi hade tidigare under hösten (2017) uppmärksammat Open Access Week och detta blev ett naturligt sätt att följa upp det.

Bild på invigningen av Wikimania i Stockholm, där temat inkluderade FN:s hållbarhetsmål (vilkas kännspaka kuber kan skönjas på scenen):

Invigningen av Wikimania i Stockholm, där temat inkluderade FN:s hållbarhetsmål (vilkas kuber kan skönjas på scenen), Foto: Vysotsky, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Wikipedia, som med sitt öppet licensierade och mångspråkiga innehåll är en pionjäraktör gällande tillgång till information (för alla med en internetuppkoppling), bidrar på många sätt till FN:s globala hållbarhetsmål, precis som bibliotek gör världen över (bland annat genom att erbjuda den internetuppkoppling som krävs för att nå Wikipedia). Att tillgängliggöra information och kunskap uppfyller inte bara mål 4 om god utbildning för alla utan möjliggör även agerande för att uppnå andra mål, t.ex. bekämpande av klimatförändringar (mål 13) och utbildning om HBTQ+-rättigheter (mål 5). Fler exempel på hur Wikipedia bidrar till hållbarhetsmålen finns här och biblioteksexempel finner du här.

#1lib1ref är också en pusselbit i detta – en pusselbit som är lätt att lägga (ungefär som en kantbit på ett 500-bitarspussel). Vill bibliotek pussla vidare på hållbar utveckling så finns det massor av utvecklingsmöjligheter. Några lokala exempel på detta är Wikipediasamarbete mellan klimatforskare och gymnasieelever och bibliotekets kurser och support för att sprida forskningsresultat med hjälp av Wikipedia. Vill du lyfta blicken från det lokala kan du läsa IFLA Wikipedia Opportunities Papers eller sammanfattningen av dessa i IFLA:s blogginlägg om #1lib1ref.

Det finns alltså mängder av synergieffekter, projektidéer och goda tankar kring bibliotek och Wikipedia. Men vet du inte var du ska börja så är #1lib1ref en bra start – det är enkelt, roligt och resultatet kommer direkt när du klickar på Publicera ändringar. En omedelbar tillfredsställelse!

UUB:s första #1lib1ref-träff – vi bockade av både deltagare och inlagda referenser under fikatimmen. Foto: Karolina Andersdotter. CC BY 4.0.

The post Världsförbättrare på tio minuter – haka på #1lib1ref! appeared first on Wikimedia Sverige.

2021-01-10 av Peter
:DFRI

Kallelse till årsmöte

Datum: Söndagen den 14:e februari 2021
Tid: 14:00
Plats: Digitalt möte (länk meddelas senare)

Enligt stadgarna ska ett antal ärenden behandlas på dagordningen.

Eventuell motioner till årsmötet skall skickas till styrelse@dfri.se senast 24 januari 2021.

Handlingar till årsmötet publiceras när de finns tillgängliga.

Alla medlemmar är välkomna. Glöm inte att förnya ditt medlemskap!

2021-01-08 av rasmus
Copyriot

Kassetthouse 2020

En dryg veckas försening blev det, men traditionen från 2019, 2018, 2017 och 2016 måste upprätthållas. Här kommer alltså en lista på ett antal kassetter som släpptes under året 2020 och som jag rent fysiskt lyckades lägga vantarna på. De var snyggare än någonsin.

Det visade sig bli en stark slagsida mot Storbritannien, närmare bestämt Newcastle. Tyvärr kommer det nog att bli svårare att köpa fysiska produkter därifrån under 2021 när kassettbolag som Acid Waxa inte längre opererar i den inre marknaden. Precis som att jag numera undviker att beställa kassetter från Nordamerika och Ryssland eftersom det ofta kommer på en saftig avgift för momsdeklaration. Såvitt jag förstår kommer inte vinylmarknaden att påverkas lika mycket av Brexit då vinyler i allmänhet har större upplaga och distributörer i typ Nederländerna. Kassetterna som listas här, däremot, får man beställa (via Bandcamp) direkt från bolaget eller artisten, innan upplagan tar slut (vilket den ofta gör ganska fort). Men i allmänhet släpps ju musiken även digitalt. Om den finns på den stora skvalmaskinen vet jag däremot inte, det får ni i så fall ta reda på själva.

Huruvida musiken faktiskt är “house” är en mindre viktig fråga. Men för att stå fast vid traditionen har jag sållat bort diverse ambient-, noise- och popkassetter till förmån för en årslista bestående av musik som är mer eller mindre elektronisk och som i någon mening orienterar sig mot dansgolvet samtidigt som kassettformatet i sig (jämfört med t.ex. vinyl) är en tydlig signal om att musiken inte “bara” är gjord för att dansas till.

Vodor L Zeck – Body Transfer Illusion Volume 1 (Acid Waxa)

Något av det mest upplyftande som jag fått höra under tråkåret 2020 är den här kassetten med Vodor L Zeck. Vem är det? Av allt att döma någon från Turkiet, som nu kanske befinner sig i Berlin och är hiskeligt produktiv utan att göra så mycket väsen av sig. Nyss råkade jag ladda hem ett tiotal album på Soulseek. Återstår att se om de håller samma utsökta klass som den här kassetten på Acid Waxa, vars titel antyder att minst en till volym är på väg.
Stundtals drar musiken åt det mer ceephaxianskt lekfulla hållet. Andra gånger blir acidslingorna insvepta i en melankolisk novemberfuktighet som påminner en hel del om Aphex Twins allra mest sublima stunder.

Polyseme – Minsk Odyssey (Acid Waxa)

Inte från Belarus största stad utan från Quebecs dito kommer Melissa Speirs. Kanske hörs något spår av det där Montreal-soundet även om det här knappast är fråga om gammal microhouse utan någonting betydligt mer maximalt: ibland ganska poppigt, hela tiden acidknorrigt.

Aftawerks – Superjovian Tracks Vol 1 (Acid Waxa)

Även detta kan vi nog ställa på hyllan för acid-maximalism som ligger helt i linje med Acid Waxas estetik.

Musique Chienne – Mega Double 20 (Acid Waxa)

Fast här är det knappt alls fråga om acid! Sarah-Louise Barbett från Marseille gör oemotståndlig pop som kanske påminner lite om… Peaking Lights, tror jag att jag tänkte på. Fast detta är på franska, lite mer oborstat och rytmiskt.

Lesinge – Plic Ploc (Acid Waxa)

En favoritartist ur Acid Waxas stall som nämndes här 2017 och visar upp ett ganska brett spektrum över vad acid kan vara.

Roy of The Ravers – Fenix Break (Acid Waxa)

Rakt igenom energisk acid, ganska rå och denna gång inte så melodisk, men alltid i grunden lekfull.

Erlin – Worldin’ (Acid Waxa)

Listan över acidkassetter som skickats till mig från Newcastle kan tyckas ändlös men jag kan inte avstå från att tipsa om det här släppet med acid som drar mer åt emohållet, om ni förstår vad jag menar. Bakom artistnamnet döljer sig en Connor Clasen från Bethlehem, Pennsylvania.

Och därmed var vi klara med listandet av årets sju favoritsläpp från Acid Waxa och kan rikta blickarna mot den europeiska kontinenten.

Space Invaders (Blaq Numbers)

Jag älskar samlingskassetterna från tyska Blaq Numbers. Det känns som utpräglad kassetthouse fast när man lyssnar närmare på saken drar det än åt boogie och soul, än åt techno. En helhet med roliga överraskningar från mestadels obskyra artister.

Polar Inertia – Ripped Through The Valley (Climate of Fear)

Före pandemin ordnade Climate of Fear en serie klubbnätter på bland annat ://about blank i Berlin. När detta avbröts så övergick man inte till att fjanta runt med “livestreams” utan snarast det motsatta, nämligen att ge ut en serie kassetter med inspelningar från de tidigare tillställningarna, utspritt över lång tid, med möjlighet att prenumerera. Här snackar vi hård fransk techno som kan dra en smula (men inte för långt) åt det tranceiga hållet.

Nkisi – Peeling (Climate of Fear)

Troligen bland den bästa technon som nådde mina öron 2020 (inspelat i Berlin sommaren 2019). Hårt och snabbt.
Nkisi är ett artistnamn för Melika Ngombe Kolongo som drivit det afrodiasporiska kollektivet NON.

DJ Paulo – Sons Pa Curtir (Rave Tuga)

Vidare till Portugal och ett kassettbolag baserat i Lissabons ravescen som det tipsades om redan i föregående årslista. Här är det i hög grad fråga om breakbeat house som blickar tillbaka på 1990-talet på ett sätt som var väldigt 2020.

Howes – Tape 10 (Cong Burn)

Åtminstone på A-sidan är det här fråga om någon sorts långsam, dubbigt psykedelisk techno. Syftet med produktionen verkar åtminstone delvis vara att demonstrera vad man kan göra med en viss mjukvara för att bygga rytmer, som John Howes skapat med inspiration från legendariska Can-trummisen Jaki Liebezeit.

På tal om slagverkare:

Tulips – Hipólito (Stenze Quo)

Här har vi en slagverkare från Köln som släppt en kassett på ett danskt bolag. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva musiken. Delfindisco?

Hökarängen Sound System – Ryck upp rälsen under tåget! Tunneltranskriptioner 2009?-?2018 (Qvästlafve)

Med bas just i Hökarängen släpper Qvästlafve väldigt små upplagor av väldigt egenartade ljud. Om detta projekt säger ljudsystemet:

Jag fick bara bygga ljud och instrument av de befintliga inspelningarna från tunnelbanan. Alla ljud på skivan är i grunden därifrån och ljuden har manipulerats för att skapa en hel instrumentarsenal. Jag känner mig nöjd med resultatet, det blev annorlunda och jag har utvecklats som musiker på tio år. Med tiden kunde jag med olika verktyg mejsla fram ljud och skapa mer liv i låtarna. Jag använde en modulärsynt som kunde processa, remixa och stöpa ljud på olika sätt.

Väldigt hauntologisk tajming av släppet år 2020 när många av oss plötsligt och oväntat slutande åka tunnelbana.


Detox Mañana – In Tropical Asatru (Ptroleum)

Sista helgen i september 2020, jag kommer att minnas hur pandemins tyngd aldrig kändes så lätt som just då, mellan första och andra vågen. Man kunde rentav gå på en liten spelningSnickars med Detox Mañana som spelar en form av postpunk/disco i lager på lager. Kassetten gavs ut av en underetikett till bokförlaget Styx, med rötterna i Surrealistgruppen.

Anders Enge – Faun Frown (Ett annorlunda hörn rec.)

Vid nyss nämnda septembertillställning släpptes även den här kassetten: “Intensiva, kringsmygande teknoider fulla av dåliga avsikter och illavarslande tankar.” Fast jag tycker den är rätt hemtrevlig att lyssna på.

Inför kassettåret 2021 hoppas jag på fler svenska släpp och ökade möjligheter att köpa kassetter utan att behöva betala lika mycket för porto eller tulldeklarationsavgift!

2021-01-08 av rasmus
Copyriot

Stagnation?

Stagnation?

När jag läser olika kritiska analyser av den samtida kapitalismens tillstånd, så irriterar jag mig ibland på hur kritikerna använder ordet “stagnation”. Min irritation verkar ha att göra med ordets oklara innebörd. För min egen skull måste jag därför börja med att gå till ordböckerna. Först de allmänna, sedan de nationalekonomiska.

Först av allt ska noteras att ordet kan härledas till det latinets stagnum som ungefär betyder “pöl” eller “bassäng”. Det syftar alltså på stillastående vatten. Ordet tycks ta avstamp från en norm säger att vatten inte bör stå stilla, att vattnets väsen är att rinna. En tankegång som lätt kan associeras till moderna förståelser av ekonomi, där tillväxt blir till självändamål.

Stagnationens själva sinnebild är kanske en våtmark!

Från latinets stagnum kan vi (med viss osäkerhet) följa etymologin tillbaka till grekiskan där stagnation föga förvånande är syskon med stasis. Jag uppfattar det som att även “stabil och “statisk” kan härledas till samma grekiska rot. Stat, ställning, stånd. Ja, så kan man smaka på den proto-indoeuropeiska stammen.

Nu ska vi kolla på de tre svenska ordboksdefinitionerna av verbet stagnera:

SAOB: “av­stanna i ut­veckling”.
Svensk ordbok: “gradvis upp­höra att ut­vecklas i positiv riktning”.
SAOB: “bli (stilla)stående, (av)stanna (i sin utveckling); icke utvecklas l. gå vidare l. framåt o. d.; i sht i fråga om dels det ekonomiska livet, dels en persons l. ett samhälles o. d. utveckling”

SAOB definierar även substantivet stagnation: “om förhållandet att ngt (l. ngn) stagnerar, stillastående l. avstannande l. stockning l. (tillfälligt) stopp l. avbrott (i utvecklingen l. för driften o. d.).”
Där upplyses också om hur detta svenska ord har använts om “det ekonomiska livet” åtminstone sedan 1768. Det vill säga ungefär lika länge som det alls har funnits ett modern begrepp om “ekonomi” och om ekonomisk tillväxt. Uppenbarligen är tillväxt och stagnation inte bara motsatser utan två sidor av samma mynt.
Redan här anar vi en dubbelhet i stagnationsbegreppet. Å ena sidan står det från början för stillestånd, icke-rörelse. Å andra sidan, när tillväxt är norm, får stagnationen en innebörd av icke-tillväxt som inbegriper inte bara stillestånd utan även tillbakagång, en krympande rörelse.

Om vi vänder tillbaka till sötvattnets värld, talar vi inte längre bara om en stillastående pöl eller våtmark. Utan även om en friskt rinnande älv där dock vattnet rinner i en något långsammare takt än vad det gjorde förra året. Det som inte växer är döende.

Engelska ordböcker håller sig nära den ursprungliga betydelsen av stagnation som stillestånd.
Cambridge: “a situation in which something stays the same and does not grow and develop”.
Oxford: “The state of not flowing or moving”; “Lack of activity, growth, or development”.

Vi går vidare till att titta i några mer nationalekonomiska uppslagsverk där “stagnation” alltså definieras som ekonomiskt begrepp.

A Dictionary of Economics (Oxford University Press):

stagnation
A situation in which there is little or no change in techniques or income levels. This is contrasted with development, when techniques are advancing and income levels increasing.

Här gäller fortfarande stagnation som stillestånd, alltså att det knappt sker någon förändring alls, varken i positiv eller negativ riktning. Men stagnation konstateras samtidigt mot “utveckling”, definierat som en positiv förändring (av nivån på inkomster och tekniker). Ännu ett exempel på stagnationsbegreppets dubbelhet.

The New Palgrave Dictionary of Economics är en sådan ordbok där varje uppslagsord är en artikel av en forskare med detta som specialitet. “Stagnation” har skrivits av Josef Steindl, en postkeynesiansk ekonom som är känd för sin bok Maturity and Stagnation in American Capitalism (1952).
Artikeln ger ett spännande idéhistoriskt svep över olika förståelser av ekonomisk stagnation under 1900-talet. Steindl visar på skillnaden mellan två förståelser av stagnation. Den ena är biologisk och tar fasta på naturresursernas ändlighet (så som inte minst Malthus). Den andra förståelsen är social, skriver Steindl och räknar upp de ekonomiska tänkare som han vill åberopa: Hilferding, Luxemburg, Keynes, Kalecki, Baran, Sweezy. Inom denna tradition ser man stagnation (i första hand minskade investeringar) som ett resultat av övergången till “monopolkapitalism”.

En fotnot hos ekonomihistorikern Robert Brenner kastar ytterligare ljus på denna version av stagnationsteori:

The basic statement of this view is P. Baran and P. Sweezy, Monopoly Capital, New York 1964. The publication date should be noted. Baran and Sweezy’s view thatthe emergence of monopoly is the key to the specificity of the operation of the contemporary economy was founded upon thework of Kalecki and Steindl, as well as the monopolistic-oligopolistic prlce theory of Robinson and Chamberlain. See especially Steindl’s Maturity and Stagnation, New York 1950. Baran and Sweezy’s position was associated with a broader intellectual current associated with the idea that the postwar economy was tending to structural stagnation. Leading representatives of this current included a number of mainstream Keynesians identified with ‘stagnationist’ theses since the 1930s who continued to apply them to the economy of the 1950s, most notably Alvin Hansen.

Citatet är hämtat ur Brenners The Economics of Global Turbulence: The Advanced Capitalist Economies from Long Boom to Long Downturn, 1945-2005. När vissa marxister talar väldigt mycket om “stagnation”, hellre än att säga “kris” som många andra marxister gör, då är det ofta för att de har inspirerats av Brenner.
Förgäves letar jag efter någonstans där Robert Brenner bjuder på en förklaring av vad han menar med “stagnation”. Han är väl inte så mycket för begreppens arbete, utan mycket empiriskt lagd. Utifrån officiell ekonomisk statistik påvisar han ofta olika slags tendenser till stagnation. Men det som stagnerar verkar kunna variera. Ena gången är det industrins tillverkningsvolymer som stagnerar, nästa gång är det de totala investeringarna, när det inte är profiterna som stagnerar, eller lönerna. Ofta blir bilden att de har stagnerat sedan 1950-talet, som verkligen upphöjs till kapitalismens guldålder och det mått som alla andra årtionden måste mäta sig mot.

För att nu återgå till Josef Steindls artikel i The New Palgrave Dictionary of Economics så erbjuder den alls ingen definition av “stagnation”. Däremot en rätt tydlig distinktion mellan sammanbrott och stagnation:

It should be noted here that breakdown and stagnation are not the same thing. Stagnation involves breakdown if it is assumed (a) that the capitalist system cannot exist without growth, and (b) that it is impossible, in the long run, to overcome stagnation by adequate economic policies.

Vidare i de nationalekonomiska uppslagsverken.

Routledge Dictionary of Economics har faktiskt inte med “stagnation” bland sina uppslagsord, däremot “stagflation” som ju står för kombinationen av inflation och ekonomisk stagnation. Det senare definieras där som att arbetslösheten är hög och tillväxten är låg.

Detta stämmer väl med hur ordet faktiskt används. Men det är inte mycket till definition. För att tala om hög arbetslöshet måste man ha en uppfattning av vad som är normal arbetslöshet. Om tillväxten är låg beror på i vilket historiskt perspektiv den sätts.

Investopedia befriar oss från denna relativism genom att kastar fram ett (visserligen godtyckligt) tröskelvärde:

stagnation
Stagnation is a prolonged period of little or no growth in an economy. Real economic growth of less than 2% annually is considered stagnation, and it is highlighted by periods of high unemployment and involuntary part-time employment.

The Economist har också en ekonomisk ordbok, där stagnation helt enkelt definieras som “en utdragen recession” (dock ej så pass djup att den utgör en depression). Det vill säga:

recession
Broadly speaking, a period of slow or negative economic growth, usually accompanied by rising unemployment. Economists have two more precise definitions of a recession. The first, which can be hard to prove, is when an economy is growing at less than its long-term trend rate of growth and has spare CAPACITY. The second is two consecutive quarters of falling GDP.

Nu börjar det klarna varför “stagnation” är ett så oklart begrepp. För det första, kan det syfta på både absolut stillestånd och relativt stillestånd.
Absolut stillestånd (stasis) innebär att ingen nämnvärd förändring sker, varken till eller från. Detta var den framtid efter tillväxten som Adam Smith och flera andra klassiska ekonomer föreställde sig, och den är i någon mening idealet för alla som kallar sig tillväxtkritiker. En ekonomi som år efter år konsumerar ungefär samma mängd naturresurser och samma mängd arbetskraft.
Relativt stillestånd är något annat. Tillväxten är inte frånvarande, men är bara svag, inte tillräckligt snabb. Här förutsätts alltså en idealnivå, en normativ procentsats för hur hög tillväxten ska vara. Stagnation är att inte leva upp till det godtyckligt satta tillväxtmålet.

Tillväxtmål kan sättas för många olika mått: BNP, produktivitet, befolkning, materiella produktionsvolymer, finansiell tillväxt av värdepappersindex. Följaktligen kan “stagnation” syfta på lika många olika saker. Min känsla blir ofta att det i den kritiska analysen uppstår en risk för kortslutning, när kritikern lite väl lätt hoppar mellan de statistiska kategorierna.

Nu tror jag det börjar klarna för mig varför jag ofta irriterar mig på talet om ekonomisk stagnation. Det handlar inte bara om ordets lite flytande innebörd. Också att det är laddat med moral.

Endast det som är gott kan stagnera. Det som stagnerar är per definition något som man skulle önska sig mer av. Stagnation handlar om känslan av saknad i tillväxtens frånvaro.
Efter att smittspridningen tilltagit verkar antalet smittade per dag nu stagnera. Så säger vi inte. Vi säger att antalet smittade har “nått en platå”. Vi kan inte säga stagnera om ett virus, eftersom vi inte önskar oss en tillväxt i antalet smittade.

Rinnande vatten, ja. Jordbruk, handel och tillverkning, ja. Allt detta kan stagnera. Virus, nej.

2020-12-22 av Axel Pettersson
Blogg – Wikimedia Sverige

Vinnare med fokus på historiska kvinnor

Wikipediadagen i november var det inte bara prat om Wikidata och diskussioner om det, utan det var också utdelning av Wikimedia-priset. Här kommer några svar från användaren Aciram, som är årets vinnare.

Användare:Aciram, vem är du? Kan du beskriva dig själv och hur du började redigera Wikipedia.

Jag studerar historia, men mitt intresse gjorde att jag hade en del kunskap i ämnet långt innan jag började bekräfta mina kunskaper genom att ta akademiska poäng. Ett av mina stora intressen på fritiden är att skriva. 

Det var ett tag sedan jag började redigera, men om jag minns rätt såg jag ett stavfel eller ett faktafel i en artikel som jag ville rätta till, och upptäckte då att det faktiskt gick att göra. Jag skrev därefter mer och mer själv allteftersom jag lade märke till vad som saknades. Jag redigerade länge innan jag blev övertalad att skapa ett konto.

Själva handlingen att skriva är avslappnande för mig: man får något att fokusera på, om man är stressad och har mycket att tänka på. Samtidigt är det också en pedagogisk metod att först läsa något och därefter repetera det genom att skriva ned det, och det fungerar därmed också som en metod för mig att befästa kunskap, då jag ofta skriver om saker jag först letat efter men inte funnit. 

Porträtt av Lucrezia Panciatichi, av Bronzino, Public Domain, via Ufizi/Wikimdia Commons

Utöver svenskspråkiga Wikipedia räknade jag att du under 2020 redigerat på tio andra språk plus Wikidata och Commons, hur ser du på Wikipedia som internationellt samarbetsprojekt? Är det viktigt att sprida kunskap internationellt, eller är det mest bonus?

Det är viktigt med den internationella spridningen av kunskap. Särskilt engelskspråkiga Wikipedia sprider förstås kunskap globalt eftersom engelska är ett internationellt språk, men alla språkversioner gör det i viss mån. Det blir en demokratisering av kunskap att sprida information som annars kanske bara skulle ha varit känd av experter, eller inom det land det har sitt ursprung. Översättningarna mellan språkversionerna är ett exempel på det senare. Hur kända är till exempel ungerska 1700-talsskådespelare i Sverige, eller den danska rösträttsrörelsen i USA? Kanske var kunskapen inte ens översatt i någon bok innan den hamnade på Wikipedia. Det är ett exempel på de bästa effekterna av internet.

Samtidigt är det i praktiken en bonus för mig, som skulle ha bidragit till projektet oavsett. Men det är en konsekvens som det finns anledning att vara stolt över. Jag har sett artiklar jag har skrivit refereras till i olika bloggar på andra språk, och det har illustrerat hur kunskap har nått människor som kanske annars inte skulle haft tillgång till den.

Det känns som om jag bidrar ungefär likvärdigt på både svenskspråkiga och engelskspråkiga Wikipedia, och har varit medlem på båda projekten lika länge, men det kanske bara är som jag upplever det eftersom jag har bidragit parallellt till dem under så lång tid. Då jag skapar en artikel på en språkversion, brukar den ofta bli översatt till en annan. 

På övriga språkversioner har jag skapat kortare artiklar, men främst bidragit till kategoriseringssystemet, ofta för att jag har velat se till att relevanta kategorier har sina motsvarigheter på flera olika projekt. Kategorier som finns på många olika språkversioner gör det lättare att finna information som kanske inte blivit översatt ännu.

Jag började bidra med bilder och kategorier till Commons då jag upptäckte att det jag letade efter inte fanns där. Jag tror att jag upptäckte att det inte fanns en bild jag sökte, och att jag då tog reda på hur man skulle göra för att sätta in en själv. 

Ulrika Eleonora von Fersen, av Gustaf Lundberg, Public Domain, via Finska nationalgalleriet/Wikimedia Commons

Hur kommer sig ditt intresse för historiska kvinnor? Fanns intresset före ditt Wikipediaengagemang, eller har det vuxit vidare efteråt?

Intresset fanns före mitt Wikipediagengagemang. Jag tror att jag började redigera på Wikipedia just för att jag såg något jag ville justera i en historisk kvinnobiografi.

Mitt intresse för historia kom från början från mitt intresse för skönlitteratur, som sedan ledde vidare till att jag ville leta reda på mer information om verkligheten bakom den fiktion jag läste. Under mitt sökande efter fakta märkte jag att mycket av det jag sökte var svårt att finna, eller att det kanske fanns i böcker men ännu inte lätt tillgängligt på nätet. Att jag sedan intresserade mig särskilt för just kvinnors historia beror nog till viss del på att den informationen var svårare att hitta, och därför krävde mer engagemang för att finna, och det har sedan också blivit något jag intresserat mig för i mina akademiska studier, där jag även skrivit en uppsats om en historisk kvinna. 

Det är förstås ett viktigt ämne, just för att historien inte går att förstå om man inte har helhetsbilden av den; och det faktum att mäns och kvinnors historia ser så olika ut illustrerar också hur människan formar samhället utifrån religion, ideal och olika typer av normer, och därmed också hur människan kan styra och forma framtiden. 

Hur ser du på det gap som finns på Wikipedia, att bara 20% av alla biografier handlar om kvinnor. Avspeglar det källorna, så det är svårt att jämna ut det eller går det att förändra? Vad kan vi som förening göra, med till exempel WikiGap och andra projekt? Ser du några andra gap och luckor som viktiga att jobba med för att fylla igen?

Jag tror att det avspeglar de källor som oftast används, och därmed att det går att förändra. Först vill jag säga att det finns information, men att den inte finns i de källor man kanske vanligen letar i. Jag talar då om historiska kvinnor, som jag själv skriver om. 

Traditionellt har kvinnor bara tagits med i uppslagsverk och historieböcker om de varit så berömda att de inte gick att undvika, och det gäller främst kungligheter, eller kvinnor som var välkända under den tid verket skrevs. De kvinnor som faktiskt togs med kunde ofta stå i sin makes artikel snarare än sin egen, och därmed bli osynliga vid första anblicken. 

Uppslagsböcker och historieböcker blev vanligare efter sekelskiftet 1900, och ofta är det just kvinnor från då och framåt som uppmärksammas i nutid när exempel på historiska kvinnor ska ges. Bland historiska svenska affärskvinnor kanske en del känner till Sofia Gumaelius, som var verksam just kring 1900, medan Barbara Pauli, som var verksam under gustaviansk tid, är mer okänd.

Bristen på kvinnor i historieböcker i skolan har uppmärksammats de senaste åren, och jag tror att skälet är liknande som på Wikipedia. Man hämtar information från gamla källor, som inte uppmärksammade kvinnor särskilt mycket, och reproducerar därmed omedvetet bilden av att det inte fanns många kvinnor som var relevanta att skriva om.

Den här historievinklingen har uppmärksammats sedan 1970-talet och sedan dess utkommer ständigt böcker som kompletterar bilden. Problemet är att den informationen mest uppmärksammas av specialintresserade, och att de flesta andra tror att de enda kvinnor som var relevanta före 1900 är kungligheter. Vem har hört talas om kvinnor som alkemisten Fang i det antika Kina, eller den tyska läkaren Agatha Streicher (1520-1582)? Kanske bara de specialintresserade – eller, nu, de som läst Wikipedia.

Det är av dessa skäl som jag ofta har ifrågasatt artiklar om kvinnor med svaga relevanskriterier på Wikipedia. Det är inte nödvändigt att sänka kriterierna för att öka antalet. Det stärker bara bilden av att det inte finns några kvinnor som motsvarar relevanskriteriet att skriva om. Men det finns fler än man kanske tror.

Sedan får man i viss mån acceptera att kvinnor före 1900 alltid kommer vara i minoritet i uppslagsverket. Kvinnor har historiskt sett inte tillåtits de möjligheter som krävs för att göra sig märkbara. Man kan jämföra kön med klass: det vore en logisk slutsats att anta de flesta historiska personer i ett uppslagsverk är män från de övre samhällsklasserna. De var de som fick möjligheter att göra avtryck, men knappast de enda som hade haft potentialen till det, om de bara haft möjlighet. 

Men jag har aldrig haft svårigheter att hitta nya saker att skriva om, trots att jag nästan enbart skriver om det här ämnet. Det säger en del. Vad man bör göra är att uppmärksamma ämnet, och leta efter information från andra källor än de vanliga.

Varje år omkring kvinnodagen hålls en tävling på Wikipedia för att utöka artiklar om just kvinnor. Kanske kan man hålla sådana lite oftare, och ge extra poäng för att utöka antalet artiklar om kvinnor ur olika tidsperioder, kulturer eller yrkesområden där de är extra underrepresenterade? Eller hela tävlingar inom just mer snäva områden. Man kan även ge tips på källor att utöka från. Kanske blir deltagarna färre, men inte desto mindre kommer de ha effekt, för tävlingsmomentet brukar engagera.

För just svenskspråkiga Wikipedia ser jag annars luckor för artiklar om antikens kulturer, och då talar jag inte enbart om Grekland och Rom. Kanske kan de luckorna fyllas på samma sätt.     

din användarsida finns flera utmärkelser och tävlingspriser, hur ser du på veckans tävling som samarbetsform?

För mig ger Veckans tävling ”gratis” uppslag till ämnen att skriva om då jag behöver något annat att tänka på, samtidigt som det ger en möjlighet att lägga fokus på ett ämne, som exempelvis ett land eller en region. För inte så länge sedan fick jag till exempel anledning att fokusera på kvinnors historia i Mexiko tack vare en tävling med fokus på just Mexiko. Jag tycker om dem och deltar ofta, i de fall de ger utrymme att skriva om mina intresseområden.

En marmorstaty av Demeter, National Roman Museum, Rom, foto: Marie-Lan Nguyen, CC BY 2.5, via Wikimedia Commons

Är det någon artikel du saknar på Wikipedia som du försökt skriva men antingen fått raderad eller inte kunnat skriva i brist på källor?

Det tvivlar jag inte på att det finns i båda fallen, men jag har tänkt efter utan att komma på någon. Ser jag att en artikel jag letar efter inte finns brukar jag skapa den, eller åtminstone skriva om ämnet i ett avsnitt av en annan artikel, där kunskapen passar in.

Någon källa brukar alltid finnas tillgänglig, men ibland har artiklar blivit kortare än jag skulle ha velat, när informationen varit begränsad. I sådana fall brukar jag tänka att någon annan kanske har kunskapen och kommer utvidga en artikel som redan finns skapad. Det är en av de fantastiska sakerna med Wikipedia som samarbetsprojekt, och jag tror att många viktiga artiklar aldrig skulle ha blivit skrivna om Wikipedia inte var uppbyggt för att varje artikel ständigt ska kunna kompletteras av användare som har den information den föregående skribenten saknar, och är villiga att bidra med den. 

Har du någon favoritartikel, antingen en du skrivit/utökat själv, eller en som någon annan skrivit? 

Det känns omöjligt att ha en favoritartikel i stort – för mig blir varje välskriven och informativ artikel tillfälligt en favorit, om den har vad jag letar efter just då. Bland de artiklar jag har skrivit själv, kan jag däremot säga att jag är särskilt stolt över ”Kvinnor i det klassiska Aten”.

Om vi ser bortom de artiklar jag skrivit om kvinnohistoria, så får jag säga att mina artiklar om digerdödens katastrof, som den utspelade sig i olika länder: ”Digerdöden i Sverige” och motsvarande artiklar om Danmark, Frankrike, Italien, Mellanöstern, Norge, Spanien och Tysk-romerska riket, är artiklar jag är stolt över. De artiklarna har jag också översatt till engelskspråkiga Wikipedia, och jag kan se att de har ett stort allmänintresse och har fått många läsare på båda språkversionerna, vilket kanske inte är konstigt just nu. 

The post Vinnare med fokus på historiska kvinnor appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-12-20 av Josefine Hellroth Larsson
Blogg – Wikimedia Sverige

Världens bästa naturfoton utsedda

Nu har den internationella juryn meddelat vilka bilder som placerat sig i toppen av den stora tävlingen Wiki Loves Earth 2020. Tidigare har vi presenterat de svenska vinnarna, och nu har alltså den globala tävlingen avgjorts. Här kommer de femton topplaceringarna!

Årets vinnare: foto av Touhid biplob, CC BY-SA 4.0

I år deltog 34 länder med sammanlagt 340 finalbilder. Ett genomgående tema bland de vinnare juryn valt ut är djur av olika slag, inte minst fåglar.

Vinnarbilden är tagen i nationalparken Satchari i Bangladesh och föreställer gråhuvade starar. Upphovspersonen berättar att två av fåglarna var redo att attackera och den tredje var väldigt förvånad!

Andra plats: foto av Luca Casale, CC BY-SA 4.0

På andra plats finner vi en kungsfiskare precis när den fångar sitt byte! Den här bilden är tagen i Po-floden i Italien.

Tredje plats: foto av Nawas Sharif, CC BY-SA 4.0

På tredje plats finner vi träskskogen Ratargul, som är den enda i sitt slag i Bangladesh.

Fjärde plats: foto av Senthiaathavan, CC BY-SA 4.0

Fjärdeplatsen visar en apbebis av arten Semnopithecus priam, en primat i släktet hulmaner. De lever på Sri Lanka och just den här bilden är tagen i nationalparken Yala.

Femte plats: foto av Gurazuru, CC BY-SA 4.0

På plats fem hittar vi en bild föreställande en karst som kallas the Pinnacles, och som är upptagen på Unescos världsarvslista. Bilden är tagen i nationalparken Mulu, i närheten av berget Mount Api, i den malaysiska delen av Borneo.

Sjätte plats: foto av Ruchapong deemak, CC BY-SA 4.0

Fotot på sjätte plats är taget i nationalparken Khao Yai i Thailand. Den föreställer en malackauv som verkar sova gott på en gren.

Sjunde plats: foto av Md Mehedi hasan456, CC BY-SA 4.0

I familjen huggormar hittar vi Cryptelytrops erythrurus, ormen som dyker upp på sjunde plats. Här beredd till attack i Sundarbans East Wildlife Sanctuary i Bangladesh.

Åttonde plats: foto av Michael Angelo Luna, CC BY-SA 4.0

Två dagar efter ett vulkanutbrott togs bilden på åttonde plats. Bilden är tagen i Filippinerna, i Taal Volcano Natural Park.

Nionde plats: foto av Сергій Мірошник,CC BY-SA 4.0

Niondeplatsen intas av fotot på denna skrida och samtidigt färgstarka slända. Det är taget i parken Pushcha-Vodytsia i Kiev, Ukraina.

Tionde plats: foto av NadezhdaKhaustova, CC BY-SA 4.0

På Kamtjatka-halvön i Ryssland har denna rödräv lagt sig att vila med storslagen bakgrund över vulkanen Vilyuchik. Räven hamnar på tionde plats.

Elfte plats: foto av Daniel Msirikale, CC BY-SA 4.0

I Arusha-regionen i Tanzania finns denna storslagna utsikt över sjö och vulkanen Ol Doinyo Lengai, som hamnar på elfte plats i år.

Tolfte plats: foto av Lucas Rosado Mendonça, CC BY-SA 4.0

På plats tolv hittar vi denna lövgroda, Aplastodiscus arildae. Den är porträtterad i nationalparken Caparao i Brasilien.

Trettonde plats: foto av Hwbund, CC BY-SA 4.0

På trettonde plats dyker kungsfiskaren upp igen, även denna med fångst i munnen. Fågeln befinner sig i Geo-Naturpark Bergstraße-Odenwald i Tyskland.

Fjortonde plats: foto av Andhika bayu nugraha, CC BY-SA 4.0

I Bromo-Tengger-Semeru nationalpark i Indonesien är fotot på fjortonde plats taget. På bilden ser vi berget Bromo.

Femtonde plats: foto av Dipu ME-12, CC BY-SA 4.0

På femtonde plats dyker en tredje kungsfiskare upp. Även denna har sitt byte i munnen och bekräftar varför fågeln fått sitt namn. Detta exemplar finns i National Botanical Garden i Bangladesh.

Läs mer om samtliga vinnarbilder på Wiki Loves Earth-bloggen. Du kan också se en sändning där vinnarna, representanter från juryn och från den internationella arrangörsgruppen, samt lokala organisatörer, deltar. Följ sändningen idag den 20 december klockan 12.00 via Zoom.

The post Världens bästa naturfoton utsedda appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-12-18 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

Gemensamt remissvar på öppna data-utredningen

I juni 2019 röstades det så kallade Öppna data-direktivet igenom i EU. I sommar ska direktivet ha genomförts i svensk lagstiftning, och för några månader sedan kom Öppna data-utredningens huvudbetänkande Innovation genom information, SOU 2020:55 (dnr I2020/02346). Igår var deadline för remisser på utredningens lagförslag.

Wikimedia Sverige var inbjuden som remissinstans, och vi svarade på remissen i ett gemensamt remissvar tillsammans med bland andra Civic Tech Sweden, Open Knowledge Sweden, Datastory, Sweco och Föreningen Grävande Journalister.

Remissvaret crowdsourcades genom ett kollaborativt Google Docs, och många olika organisationer, företag och myndigheter utväxlade synpunkter. Det var en väldigt spännande och lärorik process för oss att delta i, och det verkar också ha varit väldigt lärorikt för de som deltog i processen, oavsett om de var en del av det slutgiltiga remissvaret eller inte.

På en övergripande nivå går lagförslaget i rätt riktning. Den tidigare så kallade PSI-lagen har tyvärr inte fått önskad effekt, eftersom Sverige fortfarande halkar efter när det kommer till öppna data. Det nya huvudbetänkandet går på flera håll i rätt riktning, och lägger fokus på hur Sveriges myndigheter och offentliga företag kan tillhandahålla mer offentlig information på ett öppet, fritt och maskinläsbart sätt.

I vårt remissvar lyfter vi dock några områden där vi menar att lagförslaget inte går lika långt som direktivet, och därmed riskerar att inte nå lagens syften:

  • Lagförslaget skriver att myndigheter bör göra information tillgänglig på eget initiativ. Bör är ett knepigt ord, eftersom det inte går att följa upp, och inte heller innebär några direkta krav. Vi menar att bör riskerar att få liten eller utebliven effekt, och att det bör ersättas med ett ska.

    Ett viktigt syfte med direktivet är att myndigheter ska verka i enlighet med “inbyggd öppenhet och öppenhet som standard”. Vi menar att bör inte kommer att leda dit.

    Dessutom har man i lagförslaget valt att inte lyfta in öppenhet som standard i syftet, eftersom man menar att skrivelsen om bör leder till just det. Som beskrivet ovan är vi skeptiska till det, men menar att öppenhet som standard också bör skrivas in i syftet med lagen, i dess portalparagraf.

  • I direktivet är det tydligt att öppenhet och fria villkor ska vara normalläget, men som det har formulerats i det svenska lagförslaget framstår det som att begränsade villkor är normalläget, och att helt fria villkor är ett undantag. Vi menar att villkorsskrivelserna är felvända, går på tvärs med direktivet och missar målet. Därför föreslår vi en ny skrivelse apropå det.

  • En tredje och sista viktig punkt för Wikimedia Sverige är att om man inte får information enligt de licensvillkor, exempelvis CC0, som man begär, ska det kunna vara en grund för överklagan. I lagförslaget föreslås att man ska kunna överklaga om inte myndigheten vill tillhandahålla informationen såsom man har önskat, och vi menar att licensvillkor är en del av begäran om vidareutnyttjande.

Civic Tech Sweden har lagt ut hela remissvaret på sin blogg: du kan ta del av det här!

Dessa organisationer står bakom remissvaret:

The post Gemensamt remissvar på öppna data-utredningen appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-12-11 av Axel Pettersson
Blogg – Wikimedia Sverige

Vinnare i Wiki Loves Monuments 2020

Efter en intensiv höst har juryn för årets Wiki Lovs Monuments kommit till ett resultat, och de tio bilder som går vidare till internationella finalen är klara. Bilderna här presenteras i bokstavsordning, och under Wikipedias 20-årsfirande 15 januari kommer pallplatserna att tillkännages.

Arbetets museum i Norrköping, foto: Dick Wåhlin, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons
Bläse kalkbruk, Gotland, foto:Tulipasylvestris, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons
Borgholms slottsruin, foto: Kateryna Baiduzha, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons
Kalmar slott, foto: Kateryna Baiduzha, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons
Ljåbodarna, Bergs kommun, foto: Andreaze, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons
Fyren Långe Jan, Öland, foto: Kristian W Hedberg, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons
Hällristningar vid Lövåsen, Tanum, foto: Tulipasylvestris, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons
Sankta Britas Kapell, Öland, foto: Kristian W Hedberg, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons
Stenmur från malmbanans lokstall vid Riksgränsen, foto: Fjallvaxter.och.norrsken, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons
Vittskövle slott, foto: Kristian W Hedberg, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons
Film från presentationen av vinnarbilderna, där Eric Luth, ansvarig för tävlingen, och Johanna Berg, juryordförande, berättar om alla bilder, byggnader och platser.

Stort tack till alla 65 fotografer som laddade upp totalt 2009 bilder, och stort tack till juryn för bra arbete med granskning och bedömning. I väntan på tillkännagivande av pallplatserna i svenska deltävlingen (15 januari) och presentationen av vinnarbilderna i internationella finalen (februari) är det bara att fortsätta tvätta händerna, hålla avstånd och ta fina bilder på naturreservat, nationalparker, naturminnen och biosfärområden till kommande Wiki Loves Earth och fornminnen, k-märkta fartyg och byggnader och arbetslivsmuseer till nästa Wiki Loves Monuments.

The post Vinnare i Wiki Loves Monuments 2020 appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-12-10 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

Human Rights through the Wikimedia projects

Democracy Index 2019. The darker green, the more democratic; the darker red, the less democratic.Weifeng Yang, CC BY-SA 4.0.

On December 10, 1948, the Universal Declaration of Human Rights was adopted. This year marks the 70th anniversary of the first International Day for Human Rights. But what does human rights mean for the Wikimedia projects? We asked a Wikimedian from the MENA region to give their perspective. 

Since discovering Wikimedia and its projects, I have written about various subjects and areas, ranging from entertainment to serious historical topics, in different languages, and in collaboration with numerous partners and volunteers. For years, I have considered the encyclopedia as a repository of information related to specific thematics, mostly reflecting the idea we inherit from our view of the classical encyclopedias, as books with unlimited knowledge about science, geography, politics, and several “scholarly” matters.

However, Wikimedia projects are much more than that!

As you probably know, one of the specificities of our projects is that they are editable, interactive, and community driven. Content is not decided by a central entity, and it is the wisdom of the crowds that shape it and deliver to us every day the great updated articles, pictures, and news that enlighten the word. In fact, we are driving a powerful tool, and most importantly, without any censorship. The only rules that are applied are the notability of the subject, as well as the reliability of the sources used to support the articles.

Coming from a country where human rights are still at the emancipation stage, and having witnessed several abuses in my local context, I understood that I could combine my “political activism” for human rights with the Wikimedian volunteering that I was already involved in. As one of the most viewed websites on the Internet, and with its entries coming among the first results of a Google search, Wikimedia projects seem to be a perfect place for promoting human rights. The Wikimedian community itself, with its values of free knowledge sharing and friendly space policy, is a community promoting human rights ideals, among which lies the right of access to information, that is the mere cause of this encyclopedia.

All human rights advocates, caring about raising awareness on various subjects and issues, can use Wikimedia platforms to act. Several ideas can be implemented to reach that end. I have worked with many of them and can suggest as example:

  • Write articles, edit Wikidata entries, upload pictures, and organize edit-a-thons about the basics of human rights in different languages, and for several communities. If we want to disseminate the culture of human rights through the world, we have to make sure that the information exists online. We are the ones creating and producing this information, and the Wikimedia projects are the place to educate people about concepts such as: Consent, Freedom of speech, Equality, Democracy, or even the concept of right. This might seem obvious in a country such as Sweden, where these concepts are taught at an early age at school, but in many authoritarian countries, regimes prevent citizens from knowing their rights, and these concepts can be ignored by more people than we think.
  • Advocate for the human rights situations related to specific countries in the world, by for example documenting abuses, or writing about political prisoners. In fact, in countries where freedoms are limited, journalists cannot provide a full and neutral picture of what is happening, as they might lack reliable sources, and furthermore would risk their liberty, and even their life. Although Wikimedians are not journalists, they remain in many cases the main knowledge producers about different areas and situations. I have myself learned so much about the human rights situation in many countries through Wikipedia. This is the reason why I decided to give back by sharing information about my local context as well. First, this makes political prisoners and their struggle more known in the world (which can help setting up campaigns and freeing them later), and second, it shares the human rights situation of the region in a neutral way, without taking into consideration political compromises, or economical considerations, that many media outlets unfortunately might have as a limitation.

As a conclusion, the Wikimedia projects provide unlimited opportunities and potential to write about almost any subject coming into mind. As pillars of our modern democratic society, human rights have an obvious and important place in this framework, and deserve to be promoted at the highest level. By defining basic concepts for all, or by digging deeper into specific advanced notions, or also by writing on human rights activists and prisoners, we do all participate in shaping a better and fairer world, where there is more awareness about our rights, and access to information is guaranteed for all, no matter where they live.

Wikimedian from the MENA Region

The post Human Rights through the Wikimedia projects appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-12-10 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

Mänskliga rättigheter genom Wikimedia-projekten

Demokratiindex 2019. Ju mörkare grönt, desto mer demokratiskt. Ju mörkare rött, desto mindre demokratiskt. Weifeng Yang, CC BY-SA 4.0.

10 december 1948 antogs FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. I år är det 70 år sedan den internationella dagen för mänskliga rättigheter instiftades. Men vad betyder mänskliga rättigheter för Wikimedia-projekten? Här ger en Wikimedian från MENA-regionen sin bild.

Sedan jag upptäckte Wikimediarörelsen och dess projekt har jag skrivit om många olika ämnen och områden, alltifrån nöje till allvarliga historiska ämnen, på olika språk och i samarbete med många olika partner och volontärer. Länge har jag sett uppslagsverket som en samling av kunskap och fakta inom olika tematiska områden, en sorts återspegling av det historiska arvet från den klassiska encyklopedin, som böcker med närmast obegränsad kunskap om vetenskap, geografi, politik och andra “lärda” ämnen.

Men Wikimediaprojekten är mycket mer än så! 

Som du nog vet skiljer sig Wikimediaprojekten från andra uppslagsverk genom att de går att redigera, bjuder in till interaktion, och drivs av gemenskaper. Innehållet beslutas eller fastställs inte av en central entitet, utan det är massans visdom som formar innehållet och som varje dag ser till att artiklar hålls uppdaterade, att bilder tas till artiklarna, och att du som läsare kan ta del av vad som händer i världen. På så vis driver vi ett mäktigt verktyg – och det viktigaste: ett verktyg helt utan någon censur. De enda reglerna som tillämpas är att ämnena ska vara relevanta och källorna tillförlitliga. 

Eftersom jag kommer från ett land där vi fortfarande kämpar för våra mänskliga rättigheter, och eftersom jag har sett flera övergrepp och våldsamheter i min hemmiljö, förstod jag tidigt att jag kunde kombinera min “politiska aktivism” för mänskliga rättigheter med mitt volontärengagemang i Wikimediarörelsen. Som en av de mest besökta webbplatserna på internet, där bidragen nästan alltid hamnar i topp i Googles sökträffar, framstår Wikimediaprojekten som den perfekta platsen att främja mänskliga rättigheter på. Wikimediagemenskapen själv, med sina värden om vikten av att dela fri kunskap och att respektera varandra på plattformarna, är en gemenskap som främjar människorättsideal, såsom rätten till tillgång till information, som ju är själva grunden till Wikipedia som encyklopedi.

Alla människorättsförespråkare, som vill öka medvetenheten om olika frågor, problem och utmaningar, kan använda Wikimediaplattformarna för sitt engagemang. Det finns många möjligheter och idéer som kan genomföras för att öka medvetenheten. Jag har arbetat med några olika idéer, och föreslår följande:

  • Skriv artiklar, förbättra objekt i Wikidata, ladda upp bilder och organisera skrivstugor om grundläggande mänskliga rättigheter på olika språk, och för olika gemenskaper. Om vi vill sprida mänskliga rättigheter som kultur över världen måste vi försäkra oss om att informationen finns tillgänglig digitalt. Det är vi som skapar och producerar den här informationen, och det är på Wikimediaprojekten som man kan utbilda människor om begrepp i stil med följande: samtycke, yttrandefrihet, jämlikhet, demokrati, eller till och med rättighet som eget koncept. 
  • Belys människorättssituationen i olika länder i världen, exempelvis genom att dokumentera övergrepp, eller genom att skriva om politiska fångar. Faktum är att i länder där friheter är begränsade kan journalister inte ge en fullständig och neutral bild av vad som händer i landet: de kan sakna tillförlitliga källor, kan riskera sin frihet, och till och med sina egna liv. Även om Wikimedianer inte är journalister är de i många fall de främsta producenterna av kunskap inom olika områden och kontexter. Själv har jag lärt mig väldigt mycket om människorättssituationen i många länder genom Wikipedia. Det är också därför som jag har bestämt mig att ge tillbaka genom att dela med mig av information om min hemmiljö också. För det första gör det de politiska fångarna och deras kamp mer kända runtom i världen (vilket kan underlätta för kampanjer och i slutändan att de friges), för det andra bidrar det till neutral kunskap om människorättssituationen i regionen, utan någon hänsyn till politiska eller ekonomiska överväganden, eller andra begränsningar som andra medieaktörer kan tvingas ta. 

Sammanfattningsvis erbjuder Wikimediaprojekten obegränsade möjligheter och potential att skriva om nästan vad man än kan tänka sig. Som grundvalar för vårt moderna demokratiska samhälle har mänskliga rättigheter en självklar och viktig plats att fylla i det ramverket, och förtjänar att lyftas upp till högsta nivå. Genom att definiera grundläggande koncept för alla, eller genom att gräva ner sig djupare i mer specifika begrepp, eller också genom att skriva om människorättsaktivister och fångar, deltar vi alla i att skapa en bättre och mer rättvis värld, där medvetenheten ökar om våra rättigheter, och tillgång till information garanteras för alla, oavsett var de lever.

Wikimedian från MENA-regionen

The post Mänskliga rättigheter genom Wikimedia-projekten appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-12-07 av pawal
:DFRI

Styrelsemöte 2020-12-15

DFRI håller ett öppet styrelsemöte den 15:e december kl 19:00. Vi beräknas hålla på i ungefär 1,5 timme. Alla medlemmar och andra intresserade är välkomna.

Mötet kommer förmodligen mest handla om årsmötet. En preliminär dagordning finns publicerad här.

Anmäl dig per mejl till dfri@dfri.se om du vill delta. Då får du också information om länk till anslutning för deltagande via Internet.

2020-11-26 av Axel Pettersson
Blogg – Wikimedia Sverige

Wikimedia-priset 2020

Wikimedia-priset 2020 delades ut på Wikipedia-dagen den 21 november och tilldelades i år användaren Aciram med motiveringen “Aciram har gjort en imponerande insats på flera olika fronter inom Wikimediaprojekten med över 185 000 redigeringar totalt. Enbart inom svenskspråkiga Wikipedia har Aciram skapat närmare 7 000 artiklar inom artikelnamnrymden, med fokus på framför allt historiska kvinnobiografier från före år 1900 och olika delar av världen. Aciram har genom detta på ett metodiskt sätt breddat Wikipedia genom att fylla i luckor när det kommer till historiska kvinnor.”

Madame Récamier, målning av Jacques-Louis David (1800), Public Domain, via Wikimedia Commons

Wikimedia-priset delades i år ut för fjärde gången. Priset tilldelas en person eller organisation, som verkar i enlighet med Wikimedia Sveriges vision, alltså för spridningen av fri kunskap. De pris som hittills har delats ut har tilldelats aktiva användare på Wikipedia, vilka på olika sätt verkat för spridning av fri kunskap, genom att vara engagerade på Wikipedia.

Det första Wikimedia-priset tilldelades Holger Ellgaard år 2017 för hans stora volym Stockholms-relaterade Wikipediaartiklar, som inspirerat andra användare. År 2018 gick priset till användaren Tegel för dennes outtröttliga arbete med klottersanering, vilket bidrar till Wikipedias trovärdighet. demokratifunktion och hållbarhet. Magnus Olsson fick priset år 2019 för hans sätt att ta hand om nybörjare, delta i diskussioner och få deltagare på arrangemang att känna sig inkluderade.

Årets pristagare Aciram verkar inom flera Wikimedia-projekt, bland annat Projekt:Kvinnor, och har genom sitt metodiska arbete ökat kunskapen om historiska kvinnor.

Kandidater till Wikimedia-priset kan nomineras av vem som helst och juryn utgörs av styrelsen för Wikimedia Sverige. Flera kandidater hade nominerats, men styrelsen fann att motiveringen för Aciram visade på ett metodiskt arbete för att öka kunskapen om historiska kvinnor, ett område som varit eftersatt på Wikipedia. Bidragen har skett på olika språkversioner och i sitt innehåll haft ett globalt perspektiv.

I arbetet med att utse pristagare beaktar styrelsen att priset bör tilldelas användare, som kompletterar de tidigare pristagarnas insatser, för att därigenom visa på att Wikipedia och dess bidragsgivares bredd i kompetens och intressen bidrar till att samla världens kunskap.

I början av nästa år är det åter dags att nominera kandidater till Wikimedia-priset och jag vill uppmana dig att nominera den person, eller organisation, som är värd att ta emot Wikimedia-priset 2021.  

För Wikimedia Sveriges styrelse, Mattias Blomgren, ordförande.

The post Wikimedia-priset 2020 appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-11-19 av Axel Pettersson
Blogg – Wikimedia Sverige

Hipp Hipp Hurra för Världsfilosofidagen idag!

Idag firar vi den dag som instiftades av UNESCO 2002 för att främja filosofin. UNESCO beskriver själva att filosofi har en viktig påverkan på människans välbefinnande, att den bidrar till fredlighet och att den adresserar komplexitet. När jag själv filosoferar, genom att läsa filosofiska texter och hålla filosofiska samtal på bibliotek kan jag ana dess gynnande effekter både i min egen tankeverksamhet och i samspråk med andra. Mer hur tusan hänger detta samman med ett fritt uppslagsverk? Jag skulle i denna text vilja ta fasta på just ordet fritt, frihet. 

Frihet är ett stort koncept. Svårdefinierat och omstritt. Inom filosofin kan ses två huvudspår vad gäller frihet; viljans frihet och individens dito. Även om jag hyser stor fascination kring funderingar om viljans frihet eller ej och varmt rekommenderar vidare förkovring i detta så handlar denna text om vår frihet som individer. 

Tänkaren av Auguste Rodin, foto: Hans Andersen, CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons

I en bok om det meningsfulla livet läser jag om Camus tankar kring individens frihet. Att friheten förpliktigar och att förpliktelsen frigör. Det kan tyckas fjärran från frihet definierad som möjligheten att göra det jag vill i mitt liv, följa mina lustar för dagen och självutveckla mig till den person som jag önskar bli. Att skriva så som jag önskar, om de saker jag tycker är intressanta och att göra detta utifrån min politiska åskådning. Är inte det frihet så säg? Samtidigt är det en typ av frihet ganska långt borta från den policy och de riktlinjer som guidar Wikipedianer. Ingenstans finns där att läsa om att ett fritt uppslagsverk innebär att du glatt kan skriva på om vadhelst du önskar på vilket sätt du vill. Vad är då friheten i detta uppslagsverk? 

Ett fritt uppslagsverk, fritt för alla att bidra till och redigera, komma med synpunkter på och diskutera. Tänk vilken fantastisk idé. Ett fritt uppslagsverk som förpliktigar. Tänk vad det kan låta tungt och illavarslande. Som ett tungt ok att bära, jämfört med frihet som lusten att följa mina egna impulser i tid och otid. Samtidigt skulle ett fritt uppslagsverk ha svårt att fungera om inte friheten just förpliktigade. Att avkrävas till exempel respektfullhet, god ton och neutralitet. Vidare kräver den så kallade positiva friheten, friheten till något, som Camus beskriver (läs Isaiah Berlin om positiv respektive negativ frihet) en gemenskap. Gemenskap för att kunna utveckla förmågor för frihet, vilka brukar anses vara förmågan till självreflektion och att välja vilka impulser en vill låta sig agera på, alltså självbestämmande. Utan gemenskap ingen frihet, om friheten är att agera i enlighet med det förpliktigande. Som psykologiprofessorn Brinkmann skriver “Det kan inte finnas verklig frihet utan plikt att vårda de omständigheter som gör friheten möjlig” (Brinkmann, 2017). Vilka är då dessa omständigheter vad gäller friheten på Wikipedia? Det förklaras nog bäst i essän Wikikärlek, som jag tänker är den omständighet som i större utsträckning än något annat just möjliggör friheten hos individen att kunna bidra till Wikipedia och dess systerprojekt. 

Så just här på Världsfilosofidagen kan vi alltså betänka hur Wikipedia som ett fritt uppslagsverk med sin gemenskap möjligtvis bidrar till vidmakthållandet av just frihet. Inom gemenskapen finns förhållningssätt, vilka förpliktigar, tillsammans med en hög grad av självbestämmande och diskussioner som manar till självreflektion kring svåra frågor som till exempel neutralitet och källkritik. Det är en plikt för alla som på olika sätt bidrar till och engagerar sig i Wikimedias projekt att vårda omständigheterna som ser till att projekten bibehålls just fria. 

Men hoppla! Nu hamnar vi helt plötsligt ner i instrumentaliseringens grop där Wikipedia är ett medel för individens frihet och Wikikärlek är en omständighet som möjliggör denna. Misströsta inte, så menar jag inte alls. Utan snarare bidrar det till min ökade förståelse av just vad ordet fritt betyder och hur viktigt det är för Wikipedias existens. Snarare än att Wikipedia är ett medel för individens frihet är Wikipedia ett mål i sig vilket i viss mån kan förstås utifrån just konceptet frihet. Det är en fin gräns mellan att avkräva förpliktelser och erbjuda självbestämmande, och jag tror det är en konstant balansakt i alla Wikimedias projekt, ett konstant utforskande och omdefinierande av just individens frihet kontra förhållningssätt skapade av och för gemenskapen. Att använda Camus och Berlins förståelse av frihet bidrar både till min förståelse av konceptet frihet, så som jag tänker att de förstod det, och gör dessutom tydligt hur det förkroppsligas genom alla de fantastiska, fria projekt som Wikimedia driver. 

  • Brinkmann, S. 2017. Ta ställning för ett meningsfullt liv. Norstedts: Stockholm.

Filosoferat och nedskrivet av Sophie Österberg.

The post Hipp Hipp Hurra för Världsfilosofidagen idag! appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-11-17 av Jan Ainali
Blogg – Wikimedia Sverige

Framtiden för Riksdagens data i Wikidata

För några veckor sedan skrev Daniel Eriksson ett blogginlägg som väldigt bra sammanfattade arbetet med Riksdagsdokument på Wikidata under sommaren och hösten. I det här blogginlägget tänker jag vända på perspektivet och titta framåt. Dels tänker jag visa lite på potentialen, och sedan något om hur vi kommer dit.

Vad skulle man kunna använda detta till?

Eftersom att det i Wikidata går att lagra mer saker än som finns i originaldatat från Riksdagen kan flera helt nya analyser göras. Till exempel kan vi lägga till vad ett dokument handlar om, varför det har skapats, vad skaparen vill uppnå med det och även hur de refererar till varandra.

Om Wikidataobjekten kunde svara på dessa frågor skulle en storskalig analys av hur politiken och det politiska hantverket bedrivs kunna genomföras. Frågor mot Wikidata skulle dessutom kunna jämföras med partiprogram och vallöften. Det blir en helt ny möjlighet till datajournalistik och detta borde därför vara intressant för alla från journalister, forskare, politiska analytiker, lobbyister och inte minst vanliga medborgare som funderar vem de ska rösta på eller om de behöver höja kraven på dem som de redan röstar på.

Vad saknas idag?

Vi har idag alltså mängder av dokument som motioner, interpellationer, utskottsbetänkande, förordningar för att nämna några. De har importerats till Wikidata med en grundläggande beskrivning om vem som skapade dem (och därmed vet vi även vilket parti de kommer ifrån), när de skapades och i förekommande fall vilka utskott som är inblandade. Vi har även en hel del referenser mellan dessa. Men det som saknas för att kunna göra mer intressanta analyser är främst tre saker:

  1. Vad de handlar om
  2. Vilken är orsaken till att de har skapats, både i ett större sammanhang och utlösande faktorer
  3. Vad vill skaparen/skaparna av dokumentet uppnå

Det här är en sorts data som saknas i Riksdagens data, men som man ofta lätt kan se bara genom att skumma i dokumenten.

På sikt vill vi också försöka att lägga in röstningsresultat, men där är vi ännu på nivån att fundera hur vi vill att det ska se ut. Datat som finns är väldigt granulärt eftersom verkligheten är så pass komplicerad. En motion kan till exempel innehålla flera yrkanden och de kan var för sig få avslag och bifall; det är i själva verket ganska sällan man enbart röstar på en hel motion.

Vad gör vi för att komma vidare?

Kopplingssprint 20 november

På fredag har vi ett kopplingssprint, vilket är som en skrivstuga, men eftersom man inte skriver så mycket på Wikidata utan mest länkar ihop objekt med varandra, kallar jag det ett kopplingssprint istället. Det går ut på att försöka lägga till data om de tre punkterna ovan. Rent tekniskt är det inte svårt att göra dessa redigeringar så är du nyfiken på Wikidata är det ett utmärkt tillfälle att kika förbi.

På detta kopplingssprint skummar vi alltså olika sorters dokument från riksdagen för att lista ut vad ett dokument verkligen handlar om, vad som orsakat dess uppkomst och vad vilket mål författaren vill uppnå. Det är där vi behöver människor som kan avgöra det och finns det klurigheter på hur det ska anges i Wikidata kan vi tillsammans diskutera hur det bäst görs.

Vi kommer naturligtvis inte bli klara på fredag. Förhoppningen är istället dels att fler ska få upp ögonen för detta så att de kan fortsätta på egen kammare efteråt, och dels att vi kan grubbla lite tillsammans för att göra det mer metodiskt och systematiskt. Det vore ju riktigt bra om det senare både kan skalas upp internationellt och ner regionalt så att samma analys kan göras i parlament världen över och på sikt kanske till och med på kommunal nivå.

Visualisera data nu och i närtid

Sedan ett par år har det funnits ett verktyg kallat Scholia. Med det har man kunnat analysera vetenskapliga artiklar, forskare och institutioner på olika sätt. Redan idag kan man istället för en forskare ange en riksdagspolitiker (här med miljöpartisten Lorentz Tovatt som exempel) och resultatet ger en vidare bild av personens aktivitet. Till exempel kan man se vilka som den samarbetar med i motioner ganska tydligt. Detta gav oss en idé om att utvidga verktyget med speciella avsnitt just för politiker och andra politiska aspekter. I videon nedan spånar jag och Daniel tillsammans med en av personerna bakom Scholia, Daniel Mietchen, om dessa möjligheter.

Video: LWyatt (WMF), CC BY-SA 3.0

Har du idéer på vad mer som skulle kunna ingå på Scholia kan du kommentera direkt i den här tråden.

Men framför allt, häng med på fredag!

The post Framtiden för Riksdagens data i Wikidata appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-11-13 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

Endast Sverige svenska smörgåstårtor har

13 november firar svenska folket Smörgåstårtans dag. Men vad är en smörgåstårta, egentligen? Är det en sandwich eller en smörgås? En smörgås eller en tårta? Johan Jönsson tar en titt på smörgåstårtans Wikidata-objekt, och bringas både förvirring och klarhet.

Närbild på smörgåstårta. Johan Andersson, CC BY 2.0.

Det är ett helvete, det här med mat.

Det är tur att vi har smörgåstårtan. Den är åtminstone tydlig. Den vet kanske inte exakt vad den är och vad den vill i livet, men den vet åtminstone vad den inte är. Det är en god start.

Men innan maten: låt oss tala lite om kunskap. Wikidata är Wikimediarörelsens faktadatabas. Här samlar vi all världens vetande, eller åtminstone utvalda delar av det, på ett systematiserat sätt. Wikidata bygger på objekt. De identifieras genom individuella nummer. Din identitet är nu inte Klara, utan Q4956862. Vi får en etikett – ett namn. Den varierar från språk till språk. På svenska heter Q34 i alla fall Sverige. Det finns en kort beskrivning i fritext så att en mänsklig läsare helt kort kan greppa vad det rör sig om, på olika språk.

Vad är Sverige? frågar egenskapen instans av och värdena svarar: suverän stat, land.

Sedan kommer egenskaper och värden. Man skulle kunna se egenskapen som en fråga och värdet som ett svar: Vad är Sverige? frågar egenskapen instans av och värdena svarar: suverän stat, land. Egenskapen del av har värden som Nordeuropa och Kalmarunionen – det senare värdet med slutdatum 1523. Så fortsätter det. Det här är inte särskilt lätt att läsa för en människa. Men det är språkneutralt och det är lätt att förstå för en maskin. Eftersom vi redan har definierat Kalmarunionen någon annanstans räcker det med att lägga till objektet för att alla språk skall kunna se att Sverige är en del av Kalmarunionen. Och eftersom det finns en tydlig struktur i informationen så är det lätt för en maskin att förstå hur den hänger ihop så att den kan sortera datan. Så kan man skapa automatiska faktarutor, tabeller allt möjligt. Det finns till och med ett projekt för att kunna ta datan från Wikidata och göra den läsbar för människor oavsett språk.

Ibland är det inte så enkelt, det här med språkneutraliteten. Särskilt inte när det gäller mat. Ta Q152981. Potato pancake säger den engelskspråkiga beskrivningen. Potatispannkaka. På svenska har vi för tillfället bestämt oss för att kalla den för raggmunk. Raggmunken är kanske snarare en sorts potatispannkaka. Och så fortsätter det i vild variation. Franskan kallar den för galette de pommes de terre – en bredare beskrivning. Spanskan talar kartoffelpuffer, finskan granntrofast om raggmunken, portugisiskan istället om reibekuchen – en annan tysk beskrivning på samma rätt som spanskan – och det är lite oklart vad bokmålsnorskan egentligen vill beskriva med sin røstipotet. Det är förbannelsen när någonting är både allmänt och lokalt: vad motsvarar egentligen vad? Kan vi samla de olika potatispannkakorna under ett och samma paraply, eller borde det finns ett övergripande objekt och sedan får alla de regionala variationerna med sina små skillnader stå för sig själva?

Ingen tittar på smörgåstårtan och tänker att jomenvisst, det är ju nästan samma sak som vi äter hemma i stugan i Birmingham eller Kandahar.

Smörgåstårtan är bra på det sättet. Ingen tittar på smörgåstårtan och tänker att jomenvisst, det är ju nästan samma sak som vi äter hemma i stugan i Birmingham eller Kandahar. Smörgåstårtan får vara sitt. Endast Sverige svenska smörgåstårtor har. Tittar man på listan med etiketter för Q3123047 heter det smörgåstårta nästan hela vägen ned. Polska? Smörgåstårta. Spanska? Smörgåstårta. Engelska? Smörgåstårta. Två undantag finns bland den latinska skriften: nordsamiskan och finskan. De är civiliserade nog att ha egna namn på god matkultur. Voileipäkakku. Vuodjaláibegáhkku.

En bra tumregel för resenären är att aldrig äta en lokal specialitet. Bra mat sprider sig. Sushi går att få tag på över hela världen. Den lokala specialiteten är den mat som grannarna tittade på och tänkte att, nä, alltså, det där vill vi faktiskt inte äta. Håll det för er själva. Man skulle kunna hålla detta mot smörgåstårtan. Då har man ägnat för mycket tid åt att äta mat och för lite åt att wikidatafiera den. Det är mycket tacksamt med unik mat.

Det är alltså med auktoritet jag höjer på ögonbrynen inför att smörgåstårtan är en underklass till sandwich och ingenting annat.

För några år sedan arbetade jag med att utveckla ett kategorisystem för ett IT-företag. Visitkortet sade Categorisation Scientist, så man kunde anta att jag vet ett och annat om kategoriseringar. Visserligen hade tekniskchefen sagt att de funderade på att kalla mig för categorisation expert men lät bli eftersom det då lät som att jag visste vad jag sysslade med. Jag har ändå tillbringat ganska mycket tid framför en whiteboard och fått fundera på saker som om kannibalism är en underkategori till mat och drycker eller inte. Man har betalat mig för mina åsikter om födoämnenas ontologi.

Det är alltså med auktoritet jag höjer på ögonbrynen inför att smörgåstårtan är en underklass till sandwich och ingenting annat. Visa mig en bild på ett fordon, säger du, och får en buss på skärmen. Det är rimligt. Ge mig en frukt, säger någon, och får ett päron. Det är inom förväntningarna. Ge mig en sandwich, utbrister en hungrig stackare, och får en smörgåstårta i handen. Jag är inte säker på att det faller inom förväntningarna. Importerat från engelskspråkiga Wikipedias kategorisystem, berättar Wikidata. Det hade man kunnat förstå. En svenskspråkig person hade väl åtminstone valt smörgås framför sandwich.

Däremot är den inte kategoriserad som en underklass till tårta. Det är språkligt orimligt: En dörrmatta är en dörrnära matta, inte en mattnära dörr. En fiskmås är en fiskande mås, inte en måsande fisk. En smörgåstårta borde språkligen vara en tårta med drag av smörgås, inte en smörgås med drag av tårta. Vi kan bara förmoda att det är för de födelsedagsfirande barnens skull. Man måste tänka på barnen.

Än finns inte särskilt mycket information om smörgåstårtan inlagd i Wikidata. Ursprungsland. En bild. Lite länkar. Smörgåstårtan är ett svårdefinierat djur och än finns det mycket att arbeta vidare med.

Men den är åtminstone väl avgränsad. Den som en gång har låtit blicken vila på en smörgåstårta förväxlar den sällan med annan föda.

Johan Jönsson
(Q101550407)

The post Endast Sverige svenska smörgåstårtor har appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-11-12 av Josefine Hellroth Larsson
Blogg – Wikimedia Sverige

Fri information – gratis och med bevarad integritet

Wikimedia Sverige nämns som ett exempel på en civilsamhällesorganisation som är särskilt viktig för det digitala samtalet, i betänkandet “Det demokratiska samtalet i en digital tid”. Det tycker vi är både hedrande och viktigt. Men hur ser vi på vår roll i det digitala demokratiska samtalet? Det här är det sjätte och sista blogginlägget i vår bloggserie på ämnet, och det fördjupar sig i frågan om fri tillgång till information.

Bild: WOCinTech Chat. CC BY 2.0

Det pågår en ständig kamp på internet om vad som ska kosta något, och vad som ska vara gratis. Mediehus sätter upp betalväggar så att god journalistik kostar pengar, forskningsdatabaser har länge kostat tusentals kronor per licens, Nationalencyklopedin ger bara små smakbitar av sina artiklar i gratisversionen, Google sparar användardata för att annonsörer ska betala för att nå rätt personer. Hur påverkar det demokratin och möjligheten för alla att delta i det demokratiska samtalet? 

Wikimediarörelsens vision handlar om att göra fri kunskap tillgänglig för alla – kunskap som varken kostar pengar eller integritet. Vi vill vara med och bidra till ett samhälle där fri kunskap har en tydlig plats, eftersom vi ser en stor risk i att demokratin undermineras om dina ekonomiska förutsättningar ska avgöra din möjlighet att ta del av faktatexter, bilder eller forskning.

Ett av de första principiella beslut som fattades av Wikimediagemenskapen, redan 2002, var att inte tillåta reklam på plattformarna. Denna policy är högst gällande även idag, och grundar sig på idén om att Wikipedia måste vara en neutral plattform för att kunna bibehålla sin trovärdighet.

Wikipedia ska alltså inte vara en plattform för att torgföra egna åsikter, ett åsikternas slagfält, en utställningsyta eller ett verktyg för reklam och propaganda – däremot ska innehållet på plattformen alltid kunna redogöra för sådana fenomen på ett objektivt sätt. 

Detta gör att Wikimediarörelsen inte heller skapar ett beroende av goda relationer till ett eller annat företag eller institution som annars skulle kunna bidra med stora summor pengar. Objektiviteten på Wikipedia skulle kunna riskera att få sig en rejäl törn när en reklampartner plötsligt hotar med att dra in sina medel, om inte den komprometterande informationen om en företagsskandal i Wikipediaartikeln tas bort. Det finns till och med tydliga regler som gör att du i grund och botten inte heller får ta betalt för att redigera olika sidor för exempelvis ett företags räkning. Med detta i åtanke vinnlägger sig Wikimedia Sverige om att inte mer än 50% av intäktskällorna får komma från samma håll. På så sätt kan ett oberoende upprätthållas, både från privata och statliga bidragsgivare. 

Du lämnar inga fotspår

I ett digitalt klimat där din minsta rörelse riskerar att följas och sparas på nätet, går Wikimediarörelsen åt ett annat håll. Din användardata sparas inte, ditt rörelsemönster på plattformen är inte till salu. Ur ett demokratiskt perspektiv innebär detta också att ingen kommer att få veta om du läser artiklar om homosexualitet i ett land där det är förbjudet, ett regeringskritisk parti i en diktatur eller om en annan religion än den din familj tillhör – dina användaruppgifter kommer varken säljas till stater som vill veta vad du gör eller till företag som vill sälja varor som intresserar dig.

Wikipedia och de andra Wikimediaplattformarna är gratis att ta del av och gratis att bidra till. Plattformarna drivs och utvecklas av ideella insatser, donationer och projektbidrag. Detta ställer fortsatta krav på rörelsen att ständigt utvecklas i en demokratisk och neutral anda, så att de som använder plattformarna litar på dem tillräckligt mycket för att vilja donera sina egna medel till fortsatt utveckling av fri kunskap.

Detta är sjätte och sista delen i en serie blogginlägg om Wikimedia Sverige och vårt demokratiska uppdrag. Här hittar du del 1del 2del 3del 4 och del 5.

The post Fri information – gratis och med bevarad integritet appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-11-06 av Josefine Hellroth Larsson
Blogg – Wikimedia Sverige

Wikimediarörelsen: neutralitet och objektivitet genom mångfald

Wikimedia Sverige nämns som ett exempel på en civilsamhällesorganisation som är särskilt viktig för det digitala samtalet, i betänkandet “Det demokratiska samtalet i en digital tid”. Det tycker vi är både hedrande och viktigt. Men hur ser vi på vår roll i det digitala demokratiska samtalet? Det här blogginlägget fördjupar sig i frågan om betydelsen av en mångfald av perspektiv för att stärka neutraliteten och objektiviteten på plattformarna.

Bild: WOCinTech Chat. CC BY 2.0

I det betänkande om “det demokratiska samtalet i en digital tid” som lämnades över till regeringen härom veckan konstaterar utredarna att medieförtroendet “kan upprätthållas genom att nyhetsmedierna värnar sitt oberoende och sin självständighet och producerar journalistik som håller hög kvalitet och som speglar den mångfald av åsikter och perspektiv som finns i samhället.” Det gäller i hög grad även för Wikipedia och Wikimediaplattformarna, även om de inte i huvudsak ägnar sig åt journalistik.

Källbelagd mångfald

Wikipedia är en encyklopedi, som därmed strävar efter neutralitet och objektivitet. Det betyder i sin tur bland annat att allt som står ska vara belagt av andra källor, och att originalforskning inte hör hemma i artiklarna. Det innebär också att en mångfald av perspektiv och tolkningar av ett ämne ska ges  plats på Wikipedia, så länge det kan beläggas av trovärdiga sekundärkällor. Den svenskspråkiga Wikipediagemenskapen har i sin officiella policy om neutralitet formulerat det på följande vis: “Att skriva från en neutral synvinkel (engelska neutral point of view, ofta förkortat NPOV) är en policy på svenskspråkiga Wikipedia, som innebär en ambition om att redovisa fakta och idéer på ett sådant sätt att representanter för alla åsiktsinriktningar kan vara överens om formuleringen.”

Om representanter för alla åsiktsinriktningar ska kunna vara överens om formuleringen behöver också användarna bidra med och representera en mångfald av perspektiv. Konstruktiva diskussioner om meningsskiljaktigheter måste till när det gäller svåra frågor. I ett supplement till policyn om konsensus konstaterar Wikipediagemenskapen:

“En av Wikipedias styrkor är mångfalden bland bidragsgivarna som gör att vi kan belysa en frågeställning från olika infallsvinklar. Det är genom att ta tillvara på olika ståndpunkter som ”lösningen”, till exempel formuleringen av en text, kan få den bästa utformningen. Ur denna aspekt är det önskvärt att många användare ges möjlighet att kommentera.”   

Det är genom att låta olika användare, med olika ståndpunkter, komma till tals, som gör att en neutral och objektiv konsensus kan nås om en skrivelse. Ibland kan det leda till väldigt långa diskussioner (även om det kanske i sig inte nödvändigtvis är något eftersträvansvärt).

Vilka bidrar till mångfalden?

Innebär det, i sin tur, att alla artiklar är neutrala och balanserade? Sannolikt inte. Ambitionen om en neutral encyklopedi är ett ständigt pågående arbete som en mångfald av användare skapar förutsättningar för. Här finns en demokratisk utmaning kring vilka som tar och ges plats i vårt samhälle, och vilkas röster som inte hörs. Arbetet för att inkludera fler personer på Wikimediaprojekten behöver därför fortsätta och utökas.

Det skulle kanske ibland framstå som enklare att bara forskare och andra experter skulle uttala sig i en encyklopedi, och därmed låta särskilda professioner sätta ner foten kring frågor där det inte finns konsensus. Men det skulle samtidigt innebära en risk för ett samhälle där vi inte lär oss att utmana perspektiv eller själva reflektera över vad som är rimligt, troligt och sant. Dessutom visar det ju sig, trots att det kan ha verkat osannolikt i teorin, att Wikipedia sannolikt i praktiken är ett av historiens mest framgångsrika exempel på kunskapsspridning i samhället.

Detta är tredje delen i en serie blogginlägg om Wikimedia Sverige och vårt demokratiska uppdrag. Här hittar du del 1del 2del 3 och del 4.

The post Wikimediarörelsen: neutralitet och objektivitet genom mångfald appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-11-05 av Mattias Axell
:DFRI

Styrelsemöte 17 november 2020

DFRI håller öppet styrelsemöte tisdag 2020-11-17 17:30 på Internet. Vi beräknas hålla på i ungefär 1,5 timme. Alla medlemmar och andra intresserade är välkomna.

Dagordning finns här (kan ändras ända fram till att mötet börjar).

Anmäl dig per mejl till dfri@dfri.se om du vill delta. Då får du också information om länk till anslutning för deltagande via Internet.

2020-10-29 av Josefine Hellroth Larsson
Blogg – Wikimedia Sverige

Sammanlänkning av internet genom Wikidata

Wikimedia Sverige nämns som ett exempel på en civilsamhällesorganisation som är särskilt viktig för det digitala samtalet, i betänkandet “Det demokratiska samtalet i en digital tid”. Det tycker vi är både hedrande och viktigt. Men hur ser vi på vår roll i det digitala demokratiska samtalet? Idag fyller den strukturerade länkade databasen åtta år, och vi  undersöker i det här blogginlägget vad den sammanlänkning av Internet, som Wikidata bidrar till, kan få för betydelse.

En illustration över Wikidata 2012-2015, framtagen till Wikidatas treårsdag. Jason Krüger. CC BY-SA 4.0

Internet är en säregen blandning av en oerhörd mångfald och en påtaglig likriktning. Medievetare har påtalat det som internets polyfoni och konvergenskultur. Å ena sidan ökar informationsmängden med en oerhörd hastighet. Å andra sidan förlitar vi oss på allt färre plattformar, och samma informationstyper, datamängder, bildval och faktaunderlag återanvänds på många av dem. I takt med att internet har vuxit har det blivit allt tydligare hur svårt det är att navigera mellan all tillgänglig kunskap. Det är även något som reflekteras i betänkandet: 

“Under senare år har mängden av information som produceras och sprids mångfaldigats. Redan 2014 konstaterades det att över 90 procent av all data som producerats under mänsklighetens historia hade tillkommit under ett fåtal år dessförinnan (Regeringskansliet 2014). Det stora informationsflöde som vi exponeras för gör det mer krävande för enskilda att värdera om viss information är korrekt eller inte. Det kan också vara svårt att identifiera vem som är avsändare av informationen eftersom den vidareförmedlas och kommenteras av ett stort antal aktörer.”

SOU 2020:56

Wikimediarörelsen har i sin strategi till 2030 formulerat visionen att vid slutet av årtiondet vara den grundläggande infrastrukturen i den fria kunskapens ekosystem. En oerhört viktig komponent för att uppfylla den visionen är Wikidata. Genom Wikidata kommer kunskaps- och informationsmängder i det polyfona internet att kunna länkas samman, vilket gör det betydligt lättare att sålla och sovra mellan plattformar, databaser och språk från hela världen. På Wikidata finns i skrivande stund nästan 90 miljoner objekt med öppna länkade data, som kopplar samman kunskap och gör den lättare att hitta och belägga. På sikt kommer Wikidata på så vis kunna bidra till en sammanlänkning av internet, en sammanlänkning som på samma gång gör det lättare att hitta nya källor, informationsmängder och databaser, och därmed motverkar en alltför likriktad kunskapsflora på internet. 

Vad innebär det här i praktiken?

För att ge ett konkret exempel: En bok i Kungliga bibliotekets databas Libris kan via Wikidata kopplas samman med bokens engelska förstaupplaga, länka till författarens Wikipediaartikel och visa omslagsbilden för tre olika utgåvor på olika språk. Miljoner objekt över olika växter kan plockas ut och kopplas samman med en världskarta så att vi ser växtarters geografiska fördelning. Genom att länka samman kulturarvsdatabaser kan vi också visualisera var kulturarvsinstitutioner finns i världen, och tydliggöra tomma utrymmen på världskartan där kulturarvsinstitutioner inte finns dokumenterade. 

Olika aktörer, inte minst inom forskarsamhället, har lyft fram Wikidata som en av de viktigaste innovationerna på internet under 2010-talet, och då är vi ändå bara i början av att upptäcka vad vi kan använda Wikidata till. Redan 2017, visar forskning av Mora-Cantallops med flera, var Wikidata den mest tillförlitliga databasen över person- och landdata. Waagmester med flera framhåller att Wikidata genom sammanlänkning av data kan föra oss långt på vägen mot bättre biomedicinsk forskning. Bielefeldt med flera påtalar att Wikidata i sin tur används i så olika applikationer som Apples mobilapp Siri, Eurowings informationssystem om pågående flygningar, liksom dataintegreringsinitiativ som Virtual Integrated Authority File.

Vår förhoppning, inte minst formulerad i visionen om att utgöra den grundläggande infrastrukturen i den fria kunskapens ekosystem, är att Wikidata genom en sammanlänkning av det allt mer svåröverskådliga internet kan bidra till att bevara, utveckla och mångfalden på hemsidor och digitala plattformar.

Detta är tredje delen i en serie blogginlägg om Wikimedia Sverige och vårt demokratiska uppdrag. Här hittar du del 1del 2 och del 3.

The post Sammanlänkning av internet genom Wikidata appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-10-27 av Alicia Fagerving
Blogg – Wikimedia Sverige

Vi hjälper biblioteksverksamma att sätta igång med Wikidata

University of Texas at Arlington Library, okänt datum. University of Texas at Arlington Photograph Collection, CC-BY-4.0, via Wikimedia Commons.

Wikipedia, det välkända fria uppslagsverket, har flera så kallade systerprojekt – plattformar som precis som Wikipedia sprider öppen kunskap. Det finns till exempel Wikimedia Commons, den fria mediadatabasen; Wiktionary, den fria ordboken, och Wikidata – den fria strukturerade databasen som just nu innehåller drygt 90 miljoner objekt. Wikidata har funnits i nästan exakt 8 år – det fyller år den 29 oktober – och har tilldragit sig intresse från olika håll, inte minst hos informationsvetare och bibliotekarier.

Det var just bibliotekarier och andra verksamma inom biblioteks- och informationsvetenskap som tidigare under oktober månad bjöds in till Wikimedia Sveriges webbinarium om Wikidata. Det organiserade vi tillsammans med Kungliga biblioteket, som vi har ett pågående samarbete kring strukturerade bibliografiska data med. Tack vare detta kunde vi nå ut till en bred skara biblioteksverksamma – över 50 personer från hela Sverige var med!

Bibliografiska metadata och Wikidata – en bra matchning

Webbinariet riktade sig först och främst till nybörjare; inga tidigare kunskaper om Wikidata behövdes, endast nyfikenhet. Vi gick igenom det viktigaste som är bra att veta om man är intresserad av öppna länkade data: vad Wikidata är och hur det redigeras, hur det hänger ihop med Wikipedia och hur man använder frågespråket SPARQL för att ta fram det man vill. Dessutom fördjupade vi oss i hur just bibliografiska data ser ut på Wikidata, något som var särskilt intressant för våra deltagare. Den vanligaste objekttypen på Wikidata är nämligen, något otippat, vetenskaplig artikel. Över trettio miljoner sådana objekt har kunnat skapats tack vare massimportering av bibliografiska poster från öppet tillgängliga databaser, huvudsakligen PubMed (som innehåller referenser till artiklar inom medicin och andra livsvetenskaper). Något som kan te sig överraskande men som är ett fantastiskt exempel på Wikidatas möjligheter som en bibliografisk databas och dessutom ett bevis på volontärgemenskapens intresse och engagemang inom området.

Med oss på kursen var Elisabet Fornell, projektledare och samordnare för katalogisering vid Stockholms stadsbibliotek, enheten för Digitala Bibliotek och Medier. Elisabet är mycket engagerad i frågor som rör bibliotekets utmaningar i den digitala tidsåldern – hon deltar också i utbildningen ”Att leda bibliotekens digitala transformation” på Kungliga bibliotekets plattform Digiteket. Hon berättar:

I samband med det reflekterar jag över bibliotekets roll i det nya digitala landskapet: vad är vår roll, vad borde vår roll vara, vad borde vi göra, hur borde vi göra, och så vidare. Spelplanen är förändrad och vi måste förhålla oss till det. En sak som är tydlig de senaste åren på bibliotek är att så kallade referensfrågor (när någon vill ta reda på något) har minskat radikalt. Inte för att folk undrar mindre tror jag, men man använder andra kanaler än biblioteket. Vi kan inte räkna med att de kommer tillbaka och borde då inte biblioteket använda dessa etablerade kanaler och bidra med det vi är bra på?

Elisabet berättar att hon är en flitig Wikipedialäsare, både privat och i yrkesrollen, men Wikidata är en ny bekantskap för henne.

Att Wikidata använder samma modell för länkad data som Libris XL (Kungliga bibliotekets nya katalogplattform – red. anm.) med tripletter gör det extra intressant. Dels för att det är en struktur vi känner till och därför kan bidra, och dels för att hela poängen med att länka data verkligen ligger i bibliotekens intresse. Jag är bibliotekarie med IT-bolagserfarenhet, men jag är inte programmerare (har bara nosat på Python) vilket möjligen gör SPARQL till en utmaning.

Även en annan deltagare, Alejandro Engelmann, använder Wikipedia som första steget i vilken ny fråga som helst, både privat och på jobbet. Han jobbar som systemanalytiker och utvecklare på Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek och hade redan testat Wikidata innan webbinariet. Han berättar:

Särskilt intressant för mig var ”upptäckten” av tilläggsinformation kopplad till tripletterna, t.ex. referenser, någonting som är av stor vikt i olika länkad data-representationer av forskningsinformation och inte särskilt bra hanterat. Jag skall fortsätta undersöka funktionaliteten och titta närmare på Wikibase (mjukvaran bakom Wikidata – red. anm.).

Alejandro reflekterar även över Wikidatas funktion som informationsaggregator. En av plattformens största styrkor är att den innehåller data från en mängd olika, öppet licensierade, källor, som berikar varandra och blir till en enhet som är större än summan av delarna. Men för att kunna importeras till Wikidata måste datat vara strukturerat på rätt sätt, och det måste även vara fritt – en utmaning för dataleverantörer:

Om man skall sammanfatta vad man skall göra med en triplett-databas om man vill samarbeta med Wikidata (eller vilken annan ”riktig” triplettdatabas) så skall man ha permanenta identifierare, som redan är eller kan omvandlas till coola URI:er. Sedan skall man hålla reda på vilka tripletter är CC0 för att kunna skicka dem till Wikidata.

Att träffas i cyberrymden – digitala möten och läromedel

Den pågående Corona-pandemin gjorde att vi inte kunde träffas fysiskt. Att genomföra kursen online, som ett webbinarium, hade sina utmaningar; en del människor uppskattar personliga möten och lär sig mer på plats. Å andra sidan är cyberrymden mycket mer välkomnande för dem som föredrar sitta i lugn och ro framför sin skärm. Och så den kanske största fördelen: att kunna engagera deltagare från olika delar av Sverige, från Lund i söder till Piteå i norr, utan stressande resor och utsläpp!

Under förarbetena till kursen blev vi varse om att det saknades bra, svenskspråkigt material där grunderna i Wikidata förklaras för nybörjare. Vi ville gärna ha något som tog upp allt från de absoluta grunderna – vad Wikidata är för något, hur det skiljer sig från Wikipedia men samtidigt hänger samman med det – till hur man använder sig av språket SPARQL för att extrahera information från Wikidata. Något som såväl deltagarna i kursen som andra svenskspråkiga intresserade skulle kunna vända sig till även framöver och på en timme få en grundlig genomgång av plattformen.

Därför har vi skapat tre videopresentationer som motsvarar webbinariets tre huvudsakliga ämnen: Introduktion till Wikidata, Bibliografiska data på Wikidata och SPARQL. De är publicerade på både Youtube och Wikimedia Commons under en öppen licens. Alla är välkomna att använda och sprida dem.

Dessutom sparade vi de frågor som deltagarna ställde under webbinariet och publicerade dem, tillsammans med våra svar och intressanta länkar, på vår wiki. Allt för att göra det lättare för deltagarna att jobba vidare med den kunskap de fick på utbildningen.

Bibliotek och Wikimedia – självklart!

Det här är inte första gången som Wikimedia Sverige stödjer bibliotekarier som vill lära sig mer om öppen kunskap och Wikimediaplattformarna. Vi står bland annat bakom kurspaketet Wikipedia och bibliotek på Digiteket, där alla nyfikna, inte bara bibliotekarier, kan få en inblick i hur det är att skriva och samarbeta på Wikipedia.

Varför är det viktigt för biblioteken att satsa på Wikimediaplattformarna? Johanna Robinson Aalto och Tuija Drake vid Avdelningen för Informationssystem på Kungliga biblioteket berättar:

Att visa nyttan med bibliografiska data i sammanhang för länkade data och Wikimedia ger nödvändig input i bibliotekets arbete. Dels blir det mer uppenbart hur bibliotekariers arbete med kvalitativa metadata hjälper till att koppla information, dels kan biblioteksverksamma själva bidra till att kvalitetssäkra Wikidata och inlägg i Wikipedia. Utbildningen gav verktyg för att få en nyanserad och grundlig bild på Wikidata, att arbeta med Wikidata och att använda SPARQL för mer specifika sökfrågor. De kommer att vara användbara och inspirera biblioteksverksamma i deras arbete.

Stort tack till alla deltagare!

The post Vi hjälper biblioteksverksamma att sätta igång med Wikidata appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-10-26 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

Analyze Swedish politics with Wikidata

On October 29, Wikidata turns eight years old. During the last year, Swedish volunteers have worked hard to connect open data from the Swedish Parliament with Wikidata. This will enable entirely new kinds of analyses, of the work of the Swedish parliament. One of the volunteers behind the project, Daniel Eriksson, tells you more.

Wikidata turns 8 this week. As part of the celebration, we want to highlight aspects of how Wikidata can be used. In this blog post, I want to shed light on how Wikidata can be used in order to analyze political decision making in Sweden.

This wouldn’t have been possible without the open data of the Swedish Parliament, which is of an extraordinarily high quality, worthy of all praise.

During the last year, a group of Wikimedians have imported substantial parts of the open data of the Swedish Parliament to Wikidata. We have also added precedents from the Supreme Court. By making use of Wikidata’s many properties, we have been able to describe how different documents, proposals, government inquiries etc. are linked. Finally, all items have been linked to the full text on the website of the Swedish Parliament in different file formats, making it easy to reach the source text for anyone who wishes to do so. This wouldn’t have been possible without the open data of the Swedish Parliament, which is of an extraordinarily high quality, worthy of all praise. A big advantage of Wikidata is, however, the large pool of items to link to. For example, all written questions, legislative proposals etc. on the ongoing pandemic can be linked to the item COVID-19 pandemic in Sweden.

To illustrate how this data can be used, we will follow a case that received a lot of attention a few years ago – the introduction of tuition fees for non-European students at Swedish universities. We will highlight all steps in the legislative process, all the way to a civil case and a precedent from the Supreme Court. 

26 October 6-9pm, Stockholm time, we will hold an open webinar where we go through this in more detail. The webinar will be in English, and is a part of the conference WikiCite. You are all welcome to join in and ask questions!

Visualization of the connections between different legal texts, cited in the committee report on tuition fees for non-European students.

Example of legislation

Initiative

A legislative process can begin in several different ways. The Government has often a long agenda of changes it wishes to make. Another common reason is that an EU Directive needs to be introduced in Swedish law. The Parliament can also make initiatives, through so called declarations, but at the end of the day, it is still the Government that decides what it wishes to do with the declaration. In the case with the tuition fees, it was a question that had been highlighted in several inquiries, and also in discussions in the parliament. The idea was controversial at the time, and there was a lot of opposition from the student movement. Another important reason for why the question was put on the table was that several European countries had done this just prior to Sweden.

Inquiry

After the need for new legislation has been identified, the common next step is for the Government to appoint a government inquiry. The inquiry consists of one or several persons with great knowledge into the matter, and a secretariat managing the administration and documentation. The written instructions from the Government to the government inquiry is called a directive. On December, 22, 2004, the Persson Cabinet appointed the “Utredningen om studieavgifter för studenter från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet“ (“inquiry on study fees for students from countries outside of the European Economic Area”), and decided upon the directives. As seen in the object, the directive cites previous inquiries into the matter.

An inquiry often results in one or several utredningsbetänkanden, or inquiry reports, most often published in Statens offentliga utredningar (“State public reports”, SOU). In this case, the report Studieavgifter i högskolan (“Tuition fees in universities”, SOU 2006:7) was published, with a proposal on how tuition fees could be introduced. 2006 was also the year of a Swedish election, and in the fall of 2006, Sweden got a new government. 

Government bill and parliamentary process

When the report is published, the Government usually opens up for a formal consultation, where different stakeholders can give their views on the legislation. After the consultation process, the Government writes a proposal for a new legislation, a proposition (government bill). The government bill is then sent to the Parliament, where the Members of the Parliament can table amendments, so called follow up-motions. In our case, the Government put forward the government bill Konkurrera med kvalitet – studieavgifter för utländska studenter (“Compete with quality – tuitionfees for foreign students”). The bill rendered two follow up-motions, linked with the property immediate cause of (P1536).

In the Parliament, the Government bill is considered along with the potential follow up-motions, in one of the committees. The committee leaves a committee report with a proposed parliamentary decision. In this example, the report had the same title as the government bill. When the Parliament has made its decision, the report and the decision are sent to the Government for execution, in a so-called written communication from the Parliament. The new legal text is published in Svensk författningssamling (Swedish Code of Statutes), putting the provisions in force.

Trials

Most new laws will sooner or later be tried in a court case, and the courts need to decide on how to interpret the law. The Supreme Court has the final word on how to interpret the law; they prioritize cases that can have a large impact on further legal interpretation. In Swedish legal tradition, the court will not only read the final legal text. It will also read the preparatory materials and the legal history that formed the basis for the new law. This is made in order for the court to understand how the lawmaker wanted the law to be interpreted. The first precedent from the Supreme Court on tuition fees came in 2018. A student who was unhappy with the quality of their education sued their university, with the help from Centrum för rättvisa (“Center for justice”), to retrieve parts of the fee. The case got the name “Högskoleavgiften” (“University fee”) from the court. We can follow how the court cites the different preparatory texts, and a court case of interest for the decisions in the actual case. 

Examples of analyses

The first example is on how to find material for further reading. By analyzing citation patterns we can find additional documents on similar cases. Try it out!

Among the search results we find a government bill on the Swedish gymnasium (high school) from 2009. Has this bill been referenced in other judgments or legal documents? We can easily find this out with the help from Wikidata. But Wikidata can also help us understand which parts are important to read. If there is a page reference, the page number will be listed below the reference. In that way, we can, for example, see that later authors have considered the pages starting with 112 particularly important. Try it out!    

These relatively straightforward examples show how we have been able to use Wikidata to find additional preparatory material of relevance for this kind of case. 

Further development

There are many ways in which this dataset can be improved, further developed and enriched. Every Wikidata editor can categorize motions or proposed amendments with the property main subject (P921). A list of motions where the word “högskola” (university) is a part of the title, but without the property main subject, can be queried in this way

Another possibility is to look for other connections, for example citations of scientific articles. Perhaps a Member of the Parliament writes that they are tabling the motion due to a certain event X. That would be an ideal opportunity to use the property has immediate cause (P1478). A list of parliamentary motions about university politics but where P1478  is lacking instead can be found here. Objects lacking both P921 and P1478 can be retrieved through this query.

An obvious next step would also be to link to EU legislation, where Swedish laws are directly caused by it. A project is ongoing to create objects for all EU directives, which can then be linked to national legislation. When these are put in place, it will be possible to analyze how decisions on the EU level affect the work in the Swedish Parliament in a completely new way.

Daniel Eriksson
Wikidata volunteer

The post Analyze Swedish politics with Wikidata appeared first on Wikimedia Sverige.