2020-05-21 av rasmus
Copyriot

Hur X äger rum, igen

Har kommit att tänka på boken jag skrev för elva år sedan, Det postdigitala manifestet (texten finns arkiverad här).

Om jag minns rätt handlande den ju ytterst om hur saker äger rum. Just de situationer och sammankomster som nu, till stor del, är satta på paus. Om musik, men inte bara.

“Förr eller senare måste musiken äga rum”, skrev jag i boken (§ 46). För att året efter parafrasera mig själv i en bloggpost om antibiotikaresistens: “Förr eller senare kommer smittutbrottet att äga rum.”
Hade glömt att jag redan bloggade om smittskydd, men blev påmind när Magnus postade ett retrospektiv över den smittontologiska debatten.

Luftburen smitta är trots allt något som i högsta grad äger rum. Om än utan större respekt för den kodifierade äganderätten. “Smittans ägande av rum är av ett annat slag än fastighetsägarens. Men likväl är det ett ägande och ytterst ett våld.” Som musik, men inte bara.

2020-05-21 av rasmus
Copyriot

Indeflation

Ett ord utan tydlig definition, som har dykt upp här och där: indeflation.

Det tycks ofta syfta mer på en känsla än på ett mätbart fenomen. Känslan av en ekonomi som befinner sig i inflation och deflation samtidigt.

Här kommer ett knippe hittade citat, från mer eller mindre tvivelaktiga källor:

Have you noticed the price of goods and services that you need are going up? While the price of other useless stuff is going down?
Everything you own goes down, everything you need goes up!
Deflation in luxury goods, inflation in basic goods.
Inflation in needs, deflation in wants! 😀
Inflation of commodities with deflation of assets.
Whatever a middle class family needs inflates and whatever they don’t deflates.
Vieles was man unbedingt benötigt, wird immer teurer, was man verkaufen will, wird billiger.
I have noticed the economy is really a series of things that are either inflating or deflating. Now are food prices going up? Yes. Prices for ‘items’ on amazon going up? Yes. Oil prices going down yes? The economy is stuck in a period of indeflation.
Prices seem higher but sales are everywhere. Is this indeflation?

Inget av sökresultaten övertygar om att “indeflation” som begrepp skulle tillföra någonting. Särskilt inte som förändrade relativpriser hör till det så kallat ekonomiskt normala. Men själva känslan är ändå kan ändå vara värd att undersöka. Särskilt när den dyker upp i ett läge där prisstatistikens etablerade metoder inte riktigt håller. Ett läge där det dessutom blivit mera självklart, när vi talar om ekonomi, att skilja mellan nödvändigt och onödigt.

Stigande priser på nödvändigheter, typ mat.
Sjunkande priser på onödigheter, typ prylar som kan vara “bra att ha” men som kanske inte ens håller i ett år. Eller som kräver att man installerar någon jävla app som eventuellt är en trojansk häst.

Stigande priser på nya prylar, sjunkande priser på begagnade prylar? (Observera att marknaden för begagnat i stort sett ligger utanför den officiella prisstatistikens synfält.)
Stigande priser på sommarstugor, sjunkande priser på bostadsrätter i stan?
Stigande priser på långdistansresor, sjunkande priser på bensin?

Vi får se vad som kommer och hur det förändrar ojämlikhetens landskap. Tills vidare kan vi nog mest räkna med dyrare mat, vilket alltid har slagit hårdast mot de fattigaste.

2020-05-20 av rasmus
Copyriot

Den immunologiska folkbildningens månad

Den 31 mars noterade jag här att epidemiologin hade tagit över den politiska dagordningen. Vilket inte betydde att politiken underordnats vetenskapen, utan snarare tvärtom: att olika epidemiologers preliminära modeller (byggda på ofullständig data) plockas ur sitt sammanhang och används som politiska slagträn. Som vi alla vet, fortsatte det att vara så i april och även i maj.
Men under maj månad har en förändring skett, i linje med en förutsägelse som jag vågade mig på i samma bloggpost. Nämligen att immunologin i tilltagande grad kommer hamna i centrum på motsvarande sätt. Kanske inte tränga undan epidemiologin, men vidga buffén av ofullständiga forskningsresultat som kan användas för att understödja den ena eller andra politiska ståndpunkten. Så här skrev jag den 31 mars:

En gissning är därför att det immunologiska vetandet – i väntan på slutgiltiga svar – kommer att bli allt mer omstritt under sommaren och hösten 2020. Preliminära hypoteser kommer att plockas ur sitt sammanhang och ställas mot varandra som politiska argument.

Jag uppfattar det som att vi redan nu är där – runt om i flödena har jag under maj sett allt fler hänvisningar till olika immunologiska studier, utvalda för att backa upp olika synsätt i fråga om att öppna eller stänga olika samhällsfunktioner.

Men det handlar inte bara om vetenskapsmissbruk. Det ökade intresset för immunologi – bland oss som inte har den minsta utbildning ens inom angränsade fält – har sammantagit bidragit till en populärvetenskaplig folkbildning, parallellt med att den immunologiska forskningen varje vecka vinner ny (men likväl ofullständig) kunskap i fråga om just detta virus. Sammantaget innebär detta att vissa av de värsta feltolkningarna har försvunnit.

Till exempel har vi under den senaste månaden märkt en rejäl tillnyktring i diskussionen om s.k. immunitetspass.

I början av april noterades här på Copyriot:

Oerhörda förhoppningar har senaste veckan börjat knytas till möjligheten att dela in befolkningen i två grupper: de immuna och de icke-immuna. /…/ Allt fler styrande tänker nu att ekonomins hopp står till att de immuna kan släppas ut i förtid, som arbetskraft, men också som konsumenter. Förutsättningen är att det går att testa immunstatus hos varje individ.

Under april cirkulerade fortfarande den förenklade idén om immunitet en binär och enkelt påvisbar sak. Men under maj har vi sett den allt mer sällan. Insikten har gradvis spridit sig om att immunitet dels kan vara mer av en glidande skala, dels inte nödvändigtvis är så lätt att påvisa i tester.

Den 24 april uttalade sig också WHO mot de politiska planerna på immunitetspass:

At this point in the pandemic, there is not enough evidence about the effectiveness of antibody-mediated immunity to guarantee the accuracy of an ‘immunity passport'”.

Uttalanden som dessa har i vissa fall tolkats som tvivel på att en genomgången infektion alls skulle ge en effektiv immunitet. Men om man läser noga, handlar den citerade meningen inte om immunitet i allmänhet, utan om “antibody-mediated immunity”. Antikroppar är det som kan mätas genom relativt enkla tester. Men dessa utgör bara en del av kroppens immunsystem, som är ofantligt komplext. Det är fullt möjligt att vara immun mot den här virussjukdomen även utan att ha antikroppar. Hur vanligt det är, det är en annan fråga. Dessutom tar det flera veckor för antikroppar att utvecklas.

Fortfarande sätts ofta – felaktigt – likhetstecken mellan antikroppar och immunitet. Som när det nu visade sig bara 7,3 procent som testades i Stockholm bar på antikroppar för tre veckor sedan. En professor i matematik(!) uttalar att detta är “tråkiga nyheter” eftersom Folkhälsomyndigheten hade räknat med att fler än så hade fått smittan vid den aktuella tidpunkten. Min gissning är att sådana tolkningar inte kommer att kunna passera lika lätt om en månad. Vi har trots allt kunniga personer i Sverige som brinner för att försöka förklara immunsystemets komplexitet på ett sätt som vi andra kan förstå. Återkommer strax till detta!

2020-05-20 av rasmus
Copyriot

Om kontaktspårningsappar

Sydsvenskan bad mig att skriva en text om de s.k. corona-apparna. Publicerades idag (bakom betalvägg): “Med corona-apparna stärker internetjättarna sitt grepp“.

Jag känner att jag vill klargöra rubriken, eftersom de flesta inte kan läsa själva artikeln. Det handlar förstås om hur Apple och Google i samförstånd har etablerat ett protokoll för digital kontaktspårning via bluetooth. Lösningen de valde är decentraliserad, vilket går tvärs emot önskemålen från många regeringar och företag som har önskat sig en central databas över vilka människor som vistats nära varandra.
Vad jag skriver är alltså inte att detta protokoll i sig stärker nätjättarnas grepp. Däremot demonstrerar Apple och Google sin makt. En makt grundad i kontrollen över telefonernas operativsystem; i detta fall handlade det om makten att avgöra vilka appar som ska få tillgång till bluetooth utan att vara aktiva. I förlängningen kan detta få politiska följder som stärker dessa två företag.

Men också en demonstration av den oerhörda makt som har samlats hos just Apple och Google. Plötsligt träder de nu fram som en självklar del av den europeiska hälsovårdens infrastruktur. Vad kommer de att förvänta sig i gengäld? Kanske att EU slutar att processa mot deras olika monopolpositioner.

För en mycket mer djupgående genomlysning av vårens turer kring olika kontaktspårningsprotokoll, se Magnus Erikssons bloggpost på återupplivande bloggen Blay.

Även om decentralisering är att föredra framför central datainsamling, ska inte detta motsatspar få överskugga de större frågorna om kontaktspårning. Eller frågan om hur digitala metoder rent praktiskt integreras i regionalt organiserade folkhälsoinstitutioner. Eller den helt grundläggande frågan om vilken verklig nytta som detta slags är kapabla till. Som jag skriver i Sydsvenskan finns det åtminstone tre förutsättningar som måste vara uppfyllda för att digital kontaktspårning alls ska kunna bidra till ett effektivare smittskydd:

För det första måste sjukvården ha kapacitet för att testa misstänkta fall i stor skala. Om vem som helst kan rapportera sig som smittad, skulle de hypokondriskt lagda snabbt utlösa en flodvåg av spam. Bara den som lämnat ett positivt virustest ska få möjlighet att skicka en varning till andra som kan har vistats i närheten.
För det andra bör en stor majoritet använda appen. Om bara en tredjedel är med, så registreras blott vart tionde kontakttillfälle.
För det tredje måste mobiltelefonerna ständigt skicka ut och fånga upp de trådlösa signalerna. I vanliga fall kan en app bara använda bluetooth medan den används. Lösningen finns hos Apple och Google, som kontrollerar operativsystemen i världens telefoner. Dessa två konkurrenter har nu i coronatider börjat agera som ett konsortium.

Därtill har vi den grundläggande svaghet som ligger i att använda bluetooth i detta syfte:

Bluetooth har en räckvidd på omkring tio meter. Kontaktspårningsapparna försöker bedöma avståndet mellan två telefoner med hjälp av signalens styrka, men detta är vanskligt. Signalstyrkan varierar beroende på telefonens modell och vinkel. Radiovågor färdas ju också obehindrat genom barriärer som inga virus kan passera, till exempel glasskivor. Två personer som sitter i var sin stängd bil och väntar på samma rödljus kan felaktigt registreras som en riskabel kontaktsituation.
”False positives” av detta slag är omöjliga att bygga bort.

2020-05-20 av marcin
Marcin de Kaminski

Corona-appar, integritet och dataskydd

Jag har de senaste veckorna kritiserat hur stater och andra använder sig av digital övervakning i kampen mot Corona-viruset. Nyss kändes kritiken allt mer befogad. Ursäkta långt inlägg men det är faktiskt inte mitt fel.

Jag fick nämligen precis en sk riktad reklam för en ”Corona-app” som marknadsförs av Lunds universitet och som enligt egen uppgift har över 100000 användare i Sverige.

Efter en lång rad länkar om hur viktig appen och just mitt deltagande är kan man sedan klicka sig vidare till den brittiska leverantörens ”integritetsmeddelande” (vad är det ens för ord?) som förklarar hur man vill använda sig av de data man samlat in. Nedanstående är direkta citat ur detta.

Vi behandlar två typer av uppgifter som rör dig:

Detta är uppgifter om dig, din hälsa och dina symtom vid sjukdom, samt de uppgifter som din telefon delar, t.ex. IP-adress och plats.

Man är alltså väldigt tydlig med att man samlar in all information du delar med dig om hur du mår, och all information som din telefon delar med sig av. Jag förstår ju någonstans att det inte är riktigt så brett svept som man skulle kunna anta – men problemet är att vi inte vet. Den här skrivningen hjälper inte, snarare väcker den nya frågor.

Vi delar dessa uppgifter med Lunds universitet i Sverige för att genomföra forskning inom hälsa. De kan ha tillgång till den fullständiga information vi delar med dig.

Lunds universitet har enligt uppgift 7600 anställda och 40000 studenter. En grumlig beskrivning som detta ger alltså ingen vägledning till vem på LU som faktiskt kan få tillgång till uppgifterna. Man uppger då också att det kan vara ”fullständig information” som delas. Det känns lite vanskligt.

Efter att vi har delat informationen med Lunds universitet sparar vi en kopia av dessa uppgifter.

Här blir det plötsligt oerhört tydligt att det INTE är forskarna vid Lunds universitet som står bakom appen, och därmed ansvarar för den data som samlas in. ”Vi” i detta fall är det brittiska företaget som gjort appen – och kopian hamnar då i deras företagsdatabas kan antas. Det är eventuellt en formalistisk detalj, men vikten av detta blir tydligt framåt.

Vi arbetar också med andra personer som utför forskning inom hälsa med vilka vi kan komma att dela dina uppgifter, t.ex. personer som arbetar på:

Sjukhus
Folkhälsomyndigheter
Universitet
Välgörenhetsorganisationer inom hälsoområdet
Andra forskningsinstitutioner.

Här finns ingen specifikation alls för vad man menar. Minns nu att det inte är Lunds universitet som säger detta utan det globala e-hälsoföretag som utvecklat det skal man krängt till LU. Din data kan alltså hamna i händerna på folkhälsomyndighetens motsvarighet i något av alla de länder dit företaget lyckats med sitt sälj eller i en ”forskningsinstitution” som genomför något slags helt icke-relaterad och eventuellt etisk högst tveksam medicinsk ”forskning”. Via den här paragrafen meddelar man alltså användaren att datan kan komma att delas med i princip vem som helst med vagt intresse av hälsofrågor (eller något annat helt orelaterat till hälsa som man kan köra datan mot).

”Innan vi delar några av dina uppgifter med någon annan än Lunds universitet kommer vi att ta bort din e-postadress och alla siffror utom de två första i ditt postnummer för att skydda din integritet. En anonym kod kommer att användas i stället.”

Det här är en luring, och som ofta återkommer. Ibland framställs det som att datainsamling bara rör ”metadata” (Lex Obama on NSA) eller så formulerar man sig på andra sätt vagt om vilka uppgifter som sparas och vad som förskjuts. I det här fallet så vågar jag påstå att användares e-postadress och tre sista siffror i postnumret är det absolut minst känsliga av det man sparar, och troligtvis också inte alls relevant om man vill triangulera persondata.

Ibland när vi delar uppgifter med forskare exporteras de till länder som exempelvis USA, som har väldigt annorlunda regler gällande dataskydd och som kanske inte skyddar dina uppgifter på samma sätt som, eller lika bra som, GDPR gör.

Det här är helt sant. Jag är ingen expert på USA:s Cloud Act men jag har förstått att den hanterar dataskydd ”väldigt annorlunda”. Att torrt konstatera det här är INTE gott dataskydd, och jag är väldigt tveksam till ansvarsförskjutningen här.

Vi använder oss av tredje parter som behandlar en del av dina personuppgifter å våra vägnar. (…)

Dessa behandlare innefattar:

Amazon Web Services
Google Cloud Platform
SurveyMonkey
Segment
Google Analytics
Mixpanel
Google G-Suite
MailChimp
Mailgun
Intercom
Sentry
Google Firebase
SwiftyBeaver

Hittills i läsningen hann jag bli lite lagom svettig, men här satte jag faktiskt kaffet i halsen. Jag undrar ödmjukt varför inte leverantören av appen helt enkelt skrivit att de lägger ut datan ”på internet”, för det är ungefär det man gör. Att samla en lång lista av digitala kreti och pleti, lite högt och lite lågt – det är inte informativt på något som helst sätt.

Och här är det viktigt att minnas – allt det här spelar faktiskt roll. Den senaste månaden har jag vid flera tillfällen fått möjlighet att påminna om vikten att värna personlig integritet och mänskliga rättigheten vid utvecklandet av samhällsnyttiga appar. Jag förstår ju givetvis att man snabbt vill komma på och rulla ut smarta lösningar för att få bukt på den pågående pandemin, men innan vi offrar tio-femton år av dataskyddsdiskussioner på Corona-altaret så måste vi ta några djupa andetag och tänka till.

– Det är förstås helt rimligt att man söker nya vägar för att få bukt på något så omfattande och dramatiskt som den rådande coronapandemin, säger Marcin de Kaminski som arbetar med digitala frågor på organisationen Civil rights defenders [till DN].

– Men vi ser en stor risk i att de lösningar som nu växer fram blir mer eller mindre permanenta – det gäller såväl digital övervakning som andra inskränkningar i rörelsefrihet och yttrandefrihet.

– Om man inte ifrågasätter det här kommer det bli en normalitet. Vi som arbetar globalt ser att regeringar hävdar att det är tillfälliga lösningar. Men historien har visat att repression i många sammanhang också blir beständig, säger Marcin de Kaminski på Civil Rights Defenders [till SVT].

Ett liknande resonemang hade jag när jag intervjuades i P3 Nyheter:

– Vi är oroade för vi har sett hur dataregister och digitala tvångsmedel används på ett sätt som inte är förenligt med rättsstatens principer, säger Marcin de Kaminski, chef för Civil Rights Defenders globala avdelning.

Digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) förstår oron, men säger att skyddet för data i Sverige är starkt.

– Man ska ta de invändningarna på allvar, samtidigt så har vi ett väl utvecklat dataskydd. Vår utgångspunkt är att individen ska äga sin egen data.

Och precis den poäng Anders Ygeman gör mot slutet är ju det som oroar mig och andra i lösningar såsom den app som släppts av forskare vid Lunds Universitet. Att forskarna själva menar annorlunda spelar på det stora hela när appen och den tekniska datainsamlingen är bortom deras kontroll.

I Arbetaren fick jag utveckla resonemanget något.

Marcin de Kaminski, programchef på människorättsorganisationen Civil Rights Defenders, ser en oroande utveckling i många länder där människors integritet och IT-säkerhet inskränks under coronapandemin. Han menar att många länder runt om i världen tar fram lösningar på kort tid och att viktiga rättsprinciper då sätts åt sidan.

– Vi har haft en innovationsvurm och det är klart att myndigheter försöker hitta verktyg att begränsa smittspridningen i krisen. Men det finns så många problem med att utveckla väldigt integritetsnära tjänster väldigt fort utan att ha några safe guards, säkerhetsspärrar, på plats. Här finns en beröring mellan alla de digitala lösningarna i alla länder, säger han och fortsätter: 

– Vi har också sett att många av de här corona-apparna kopplas till ett digitalt identifikationssystem. Man tänker att informationen då blir mer vidimerad, mer korrekt, men problemet är att om systemet samlar in känslig information om hälsotillstånd genom en säkerställd identifikator som Bank-ID blir det ännu viktigare att fundera över var data tar vägen egentligen. Om det kopplas till enskilda individer genom Bank-ID är det ytterst allvarligt om det passerar genom tredjehandsleverantörer som man inte har koll på, säger Marcin de Kaminski. 

Han säger att exempelvis coronaappen som marknadsförs för forskning vid Lunds universitet, där själva appen i sig är framtagen av en brittisk e-hälsoaktör, är problematisk. Bland annat för att den använder sig av så många externa leverantörer att det är svårt som användare att förstå vem som får tillgång till datan som matas in. 

– Man vet inte om apparna kommer att funka eller hjälpa Sverige framåt i krisen. Man har snabbt introducerat tredjepartsunderleverantörer som man inte har koll på. Risken är också att man implementerar en lösning som man sen har svårt att bli av med. När väl tjänster, appar och tekniska lösningar lanserats, så finns de där för framtida bruk. Därför är det så viktigt att man så långt det är möjligt gör rätt redan från början. Annars riskerar saker som integritet och andra mänskliga rättigheter sättas åt sidan, vilket innebär en risk för såväl individer som grupper som är utsatta och sårbara – men också för en bredare allmänhet.

Och där hoppas jag kunna pausa min del av samtalet för den här gången.

2020-05-19 av marcin
Marcin de Kaminski

Det demokratiska samtalet i en digital tid

I dagarna släpptes en spännande antologi från kommittén ”Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet”. Så här presenteras antologin av kommitténs utredare, Carl Heath:

I dag befinner vi oss, på grund av covid-19, i en tid av ovisshet och oro. Många experter refererar till en pågående ”infodemi”, där lögner förväxlas med sanningar och där felaktig information sprids snabbare än någonsin tidigare. Att nå ut med tillförlitlig information och kunskap snabbt är i dessa tider viktigare än någonsin. Det visar på betydelsen av att vi skapar oss förståelse för hur vi på bästa sätt kan hantera desinformation och propaganda och hur vi värnar vårt demokratiska samtal i en digital tid.
I antologin har vi gett utrymme till olika röster att resonera om förutsättningar och utmaningar för det demokratiska samtalet i en digital tid. Skribenterna delar även med sig av erfarenheter från deras arbete för stärkt motståndskraft. Utöver att sprida kunskap vill vi med antologin stimulera till en diskussion om hur desinformation, propaganda och näthat påverkar det demokratiska samtalet. Antologin sätter också ljus på allt det goda arbete som görs för att stärka medborgarnas motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat.

Jag bidrar med ett kapitel, som är ganska praktiskt fokuserat. Det har fått namnet ”Strategier för ett samhälle som inte tystnar — erfarenheter från det civila samhället” och i förordet beskrivs det enligt följande:

Marcin de Kaminski, programdirektör vid organisationen Civil Rights Defenders, delar med sig av strategier som aktiva i civilsamhället kan använda för att hålla näthatet stången och undvika att tystna.

Mitt kapitel samlar en del av de lärdomar och metoder jag samlat på mig under åren. Såväl från egen erfarenhet, samtal med andra engagerade i samma sektor som jag och med en lång rad smartskaft. Tanken är i varje fall att försöka erbjuda en början på en mer praktisk ansats till hur man kan hantera näthat, drev och trollförsök. Här är ett utdrag:

Mitt kapitel i sin helhet kan man ladda ner härifrån – och hela antologin kan man läsa på kommitténs hemsida.

2020-05-18 av Tore Danielsson
Blogg – Wikimedia Sverige

Taggad för #1Lib1Ref

Liger couple by Hkandy / CC BY-SA

“Lejonhybrid kallas avkomman till ett lejon och någon annan stor katt. I början av 1900-talet var det populärt i zoologiska parker och på cirkusar att visa upp nya exotiska arter och hade man inte någon ny art så skapade man en. [källa behövs]

Så kan en artikel på Wikipedia se ut i verktyget Citation Hunt som letar upp artiklar med meningar och stycken där just en källa behövs. Det finns ungefär 42 000 ”[källa behövs]” på svenskspråkiga Wikipedia och det är vanliga användare som sätter ut mallen. Att belägga artiklar med källor säkerställer trovärdigheten i uppslagsverket.

För fjärde året i rad, mellan den 15 maj och den 5 juni, pågår den internationella kampanjen #1Lib1Ref samtidigt över hela världen. Biblioteken är den självklara platsen för kunskap och bibliotekarier kan belägga den kunskapen med källor. I Sverige kommer vi träffas digitalt för att diskutera, källbelägga och köra Citation Hunt tillsammans.

Alla kan delta i Skrivstuga Citation Hunt! Vi kör två timmar per dag från måndag den 25 maj till fredag den 29 maj. När du lagt till en källa lägger du till hashtaggen #1lib1ref i fältet för kommentarer som kommer upp innan du spar din ändring. Då håller verktyget Wikimedia hashtag search reda på statistiken. Det går naturligtvis bra att lägga till källor när som helst på egen hand också!

Hur gick det med lejonhybriden då? På nätet finns webbplatser om lejonhybrider men det är nog bättre att hänvisa till en källa som har redaktör och förlag bakom sig. Kulturhistoriska tidskriften RIG hade en artikel om hybrider i museer och djurparker – Varghybriderna i museimagasinet. Om korsningar i museer och djurparker – som även beskriver lejon i fångeskap och gör det möjligt att skriva om inledningen på Wikipedia-artikeln. Så den kommer vi fixa till på skrivstugan.

Länk till Skrivstuga Citation Hunt online #1Lib1Ref.

The post Taggad för #1Lib1Ref appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-05-15 av Karl Wettin
Blogg – Wikimedia Sverige

Mass uploading of map data to Wikimedia Commons

For the 2020 edition of Wiki Loves Earth in Sweden, Wikimedia Sverige carried out mass uploads and updates of all Swedish natural monuments, natural reserves, national parks and biosphere reserves from the open data of the Environmental Protection Agency of Sweden to Wikidata and Wikimedia Commons.

Map data is a relatively unused namespace on Wikimedia Commons, and equally an unused statement on Wikidata. Our robot uploaded 6,544 new pieces of map data describing the extension of large parts of Sweden’s protected nature: national parks, biosphere reserves, natural reserves and natural monuments. This amounts to more than half of the 12,265 pieces of map data that now exist on Wikimedia Commons. That should make it the largest mass upload ever of this data type.

One immediate effect of this mass upload is that the extension of the protected nature is depicted in the fact boxes on Wikipedia, as shown on the map. 

There are many potential benefits and uses of map data on Wikimedia Commons. Our hope is that they will be of use for many participants in Wiki Loves Earth, by making it easier for them to see the extension of natural habitats and exact positions of for example trees that together constitute a natural monument.

One could imagine a future where it’s possible to combine map data in Wikimedia Commons with geographic queries on Wikidata to, for instance, search for objects in Wikidata that are matching some statement and has a coordinate that intersects the geometry of a national park.

Other than the map data, we also uploaded lots of new and updated information in Wikidata from the environmental protection agency. About 20,000 statements were changed or added to Wikidata. Land areas, water areas, forest areas, coordinates to center points, IUCN categories, inception dates, etc.

Wikimedia Sverige developed a small map service to make it easy to quickly find areas to take photos of during Wiki Loves Earth 2020. This map retrieves all its data from Wikidata and Wikimedia Commons, which, in other words, makes it a small example of what the information uploaded could be used for.

The post Mass uploading of map data to Wikimedia Commons appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-05-13 av rasmus
Copyriot

Immunokapital, hälsokapital och människolivets penningvärde

När jag förra månaden skrev om antikroppar som hårdvaluta så hänvisade jag kort till Kathryn Olivarius:

Immunologisk diskriminering är ingenting nytt. Under 1800-talet var New Orleans centrum inte bara för USA:s slavhandel och bomullsindustri, utan också för återkommande utbrott av gula febern, en virussjukdom som dödade ungefär hälften av alla som smittats. Överlevarna blev dock immuna. Historikern Kathryn Olivarius använder begreppet ”immunokapital” i sin studie av hur immunitet blev en ekonomisk tillgång. En svart slav som varit sjuk men tillfrisknat steg i pris på slavmarknaden med uppemot 50 procent. Även hos vita hade antikropparna ett tydligt värde i pengar. Den arbetare som inte redan hade haft gula febern betraktades knappast som anställningsbar.

Immunocapital är också titeln på den bok som Olivarius uppger sig ha på gång; troligen en omarbetad version av hennes doktorsavhandling Necropolis (Oxford, 2017). Där använder hon även begreppet “immunocapitalist” om de individer i New Orleans som lyckades dra ekonomisk fördel av sin (förmodade) immunitet. Ett par gånger talar hon även om en “immunocapitalism” i allmänt vaga termer.

Avhandlingen rymmer ingen diskussion om vad författaren menar med “kapital” eller “kapitalism”. Där finns ett avsnitt om metodologi och ett om tidigare forskning, men inget teoriavsnitt. Sådant är tydligen inte nödvändigt om man disputerar i historia vid Oxford!

“Immunity, Capital, and Power in Antebellum New Orleans” lyder titeln på ett kapitel i avhandlingen, som ett par år senare publicerades i omarbetad form av The American Historical Review. Tidskriftens redaktörer måste ha avkrävt författaren ett minimum av begreppsdefinition. Den omarbetade artikeln rymmer nämligen teoretiska hänvisningar som saknas i avhandlingen. Här väljer Olivarius att luta sig mot Pierre Bourdieu:

Good health and immunity fit into Pierre Bourdieu’s definition of capital. /…/ While economists have explored the idea of “health capital” – where health is a “durable capital stock” that individuals inherit at birth, has tangible value that depreciates over time, and impacts decision-making – scholars have done little to explore the historical connections between health, capital, and power.

Jag tycker ändå inte att den citerade fotnoten ger Olivarius tillräckligt på fötterna för att gå från “immunokapital” till att tala om “immunokapitalister” och “immunokapitalism”. På vägen gör hon ett outtalat antagande: att det räcker med att ha kapital för att vara kapitalist. Där tror jag inte riktigt att hon har med sig Bourdieu, som såvitt jag vet aldrig lät sitt begrepp om “kulturellt kapital” glida vidare på motsvarande vis. Nu är jag verkligen inte insatt i Bourdieu och så andra får gärna fylla i. Jag vet att han mest intresserade sig för de något högre klasserna. Men som jag har förstått hans kapitalbegrepp utgår det ändå från att alla har kulturellt kapital, även om vissa har mer än andra.

På samma sätt menar moderna nationalekonomer att alla människor besitter mer eller mindre av “humankapital“. Begreppets genombrott förknippas med Gary Beckers bok Human capital (1964), där han även diskuterar individuell hälsa i termer av en ekonomisk tillgång som kan värderas i pengar. Men redan före Becker, diskuterades begreppet “health capital” av hans kollega Selma Mushkin i artikeln “Health as an investment” (1962). Där skrev hon bland annat:

Just as the stock of physical capital may be measured in a number of different
ways, so the stock of health capital in people may be variously measured. This human capital formation by health care for a population may be counted, for example, at cost – the cost of environmental and curative health services embodied over their life spans in each of the age cohorts in the present labor force.
/…/
The present value of future labor product created by health care becomes a second measure of capital value. The question that is being asked in this measurement of investment is: “What is the expected return from the health care which in turn determines its value?”

På en ganska hypotetisk nivå diskuteras alltså två sätt att mäta “hälsokapital”. Antingen försöker man mäta de sammanlagda kostnaderna för den hälsovård som har “investerats” i levande människor. Eller så försöker man att mäta den ekonomiska avkastning som de hälsovårdande insatserna kan väntas ge, jämfört med om de hade uteblivit.

Eftersom kapital här betraktas som en produktionsfaktor, kan “hälsokapital” i princip bara innehas av människor som har ett arbetsliv framför sig. På pensionsdagen har det fallit till noll.

Nationalekonomiskt betraktat har alltså “hälsokapitalet” sin hemvist i den enskilda individen. Så är det även hos Olivarius. Men för henne handlar det i slutändan om form av social status, byggd på hur människors hälsotillstånd uppfattas vara. I den nationalekonomiska teorin är hälsokapitalet snarare något som finns i den individuella kroppen. När man då talar om den samhälleliga stocken av hälsokapital, är det som en summa av alla individers hälsokapital.

Kollektivistiska idéer om folkhälsa och flockimmunitet sticker ut från den nationalekonomiska modellens premisser. De måste därför definieras som ekonomiska “externaliteter“. Mushkin exemplifierar med hur vacciner kan skapa flockimmunitet:

An individual’s purchase of some medical services is of benefit to others. Purchases by some consumers, for example, of influenza vaccination during an epidemic prevent further spread of the disease. The value of the medical services to each consumer does not depend upon his consumption of medical services alone but upon decisions of his neighbors as well. Those who make no purchases of influenza vaccine also benefit. Thus, the social value of medical services is far larger than the private marginal value to those making the investment in themselves. Individual decisions of a consumer are therefore inadequate as an efficient guide to the optimum allocation of resources for health purposes. For these individual decisions tend to undervalue health services and result in an underproduction of these services.

En fråga som blir hängande i luften är vad som – nationalekonomiskt betraktat – händer med hälsokapitalet när en ny slags farsot sprider sig epidemiskt. Antag att ingen är immun på förhand, men att de som överlever blir immuna (och kan vinna ekonomiska fördelar av denna immunitet). Enligt ett möjligt räknesätt, öppnar den nya farsoten en oerhörd möjlighet för kapitaltillväxt – varje person som blir immun har ju förvärvat en ny mängd hälsokapital. Men den där immuniteten hade ju inte behövs, om det inte vore för att farsoten bröt ut i första taget. Kanske vore det rimligare att, vid pandemins utbrott, skriva ned värdet av varje individs hälsokapital, för att åter skriva upp det om och när individen blir immun. (Detta vore i linje med tanken på icke-immunitet som en funktionsnedsättning.)

Eller så är inget av alternativen rimliga. Det får bli min slutsats. Nyttan av begrepp som “hälsokapital” och “immunokapital” kan betvivlas. I vilket fall bör dessa inte förväxlas med det kapital som står i centrum för kapitalismen.

På tal om orimligheter noterar jag med intresse en uppgift i Mushkins artikel. Det handlar om det möjligen första försöket att på teoretisk väg räkna ut priset på ett människoliv:

William Farr in his 1853 article in the Journal of the Statistical Society and in his later volume on Vital Statistics (1885) computed the economic value of a human life by discounting the value of future earnings taking account of average life duration at different ages. Farr deducted from these earnings the discounted value of maintenance costs, including the cost during the period of childhood dependence and “helpless old age.”

Selma Mushkin påpekar även att dessa räkneövningar kom att influera en av de mest inflytelserika nationalekonomer som har levat: Irving Fisher. Hans skrift “A report on national vitality: Its wastes and conservation” (1909) rymmer en rad beundrande hänvisningar till Farr (förutom en rad utfall mot den tidens vaccinmotståndare). Ett exempel:

The best method of estimating the economic value of life and its increased duration is by the capitalization of earning power. Dr. William Farr, of England, has estimated that a baby born to an English agricultural laborer is worth in capitalized earning power about £5,or $25.

2020-05-12 av rasmus
Copyriot

Borde musiken bryta sitt beroende av konserter?

Musikbranschen måste bryta sitt osunda konsertberoende“, hävdar musikskribenten Sara Martinsson på Dagens Nyheter. Enligt henne är det “uppenbart att en affärsmodell där konserter står för mer än hälften av intäkterna inte är hållbar”.

Nej, det är klart att konserter, klubbar och teatrar inte är hållbara kulturformer för tillfället. De är ju inställda. Precis som att fotbollsmatcher, gudstjänster och prideparader är inställda.

Men vad Sara Martinsson skriver är att “musikbranschen” är strukturellt fast i “en affärsmodell” där den största inkomsten kommer från “live“. Så har det varit i uppemot tjugo års tid, skriver hon – alltså ända sedan fildelningens intåg. Tjugo år av osunt beroende? Kanske. Men vi kan också testa att förlänga det historiska perspektivet ytterligare några årtionden bakåt i tiden. För den stora merparten av musiker var det då en självklarhet att få sin huvudsakliga försörjning av att framföra musik inför en publik (snarare än i studio). Var även dessa musiker fast i ett osunt konsertberoende? Eller gjorde de mest vad musiker alltid har gjort?

Skulle någon påstå att dansmusiken är fast i ett osunt beroende av dans?

Att tala om hur “musikbranschen” borde fungera är alltid att göra våld på musiklivets verkliga mångfald. Vissa tillbringar mer i en studio, andra på scen eller med att arrangera klubbar och festivaler, i större eller mindre skala, svart eller vitt, med eller utan direkta eller indirekta subventioner. Så måste det också få vara om musiken alls ska betyda någonting. De svåra villkoren kan inte förbättras genom att “branschen” bestämmer sig för en annan “affärsmodell”. Om något så krävs det motkulturer där artister och publik gemensamt vänder sig bort från den industriella logik som enkelriktar musiklivets former.

Sara Martinsson verkar tycka att det är sundare om musiker är beroende av Spotify, i stället för av konserter. Hon ger två argument till detta. Konsertberoendet “kräver för mycket av människorna som förväntas stå för underhållningen, och det belastar klimatet alldeles för hårt”.
Klimatargumentet är ganska tveksamt. Det är inte konserter i sig som belastar klimatet. Snarare industrin som vuxit upp kring arenor och festivaler, där inte bara artisterna utan ofta även publiken flyger in. Men så måste det ju inte vara. Det mer småskaliga klubb- och konsertlivet förbrukar betydligt mindre naturresurser.
Tjänster som Spotify står däremot för en rejäl klimatbelastning, som Kyle Devine kartlagt i den aktuella boken Decomposed: The political ecology of music.

* * *

Varifrån kommer förresten påståendet att “konserter står för mer än hälften av intäkterna”? Jo, det kommer från de rapporter som företagsekonomen Linda Portnoff har skrivit åt intresseorganisationen Musiksverige, senast 2017. “Musikbranschen” definieras i dessa rapporter som summan av tre intäktsflöden:

  1. Upphovsrättsliga intäkter till organisationer som Stim, Sami och Ifpi, för bruket av musik i offentliga miljöer samt i radio, tv och onlinetjänster.
  2. “Intäkter för inspelad musik”, vilket inbegriper alla fysisk skivförsäljning samt alla de pengar som folk betalar för abonnemang på Spotify (men däremot inte Spotifys annonsintäkter).
  3. Konsertintäkter, vilket ska inbegripa alla pengar som folk lägger på biljetter till konserter och festivaler – men däremot inte intäkterna från t.ex. ölförsäljning eller sponsring i konsertlokalen. Det är också oklart om klubbar räknas som konserter eller inte. Uppenbarligen bygger dessa siffror på en grov gissning utifrån SCB:s siffror.

Metoden innebär att vissa pengaflöden räknas dubbelt (vilket förvisso är ett fiffigt sätt för Musiksverige att brösta upp sig). Såväl streamingtjänster (2) som konsertarrangörer (3) betalar ju en del av sina intäkter vidare i avgifter till Stim (1). En betydande del av de upphovsrättsliga intäkterna har alltså redan räknats som intäkter en gång. Att då jämföra de tre intäktsflödena procentuella andel av “branschen” blir aningen märkligt.

Musiksverige har alltså valt att räkna Spotify (men inte Youtube) som del av “musikbranschen”. Däremot räknar man inte in P2, P3 eller andra musikinriktade radiokanaler. Man räknar inte in musikhögskolorna, folkhögskolornas musiklinjer eller de kommunala kulturskolornas musikutbildningar. Inte heller erkänner man handeln med musikinstrument och ljudutrustning som en del av “musikbranschen”.

* * *

Det är inte musikbranschen som måste bryta sitt konsertberoende. Det är musiken som måste bryta sitt branschberoende.

2020-05-08 av Axel Pettersson
Blogg – Wikimedia Sverige

Ny i styrelsen: Johanna Berg

Johanna Berg blev invald i Wikimedia Sveriges styrelse vid årsmötet i april. Här berättar hon om vem hon är, om sin bakgrund, och varför hon började engagera sig för fri kunskap!

Hej!
Jag heter Johanna Berg och arbetar på Världskulturmuseerna. Jag blev nyss invald i styrelsen för Wikimedia Sverige, och ser fram emot att följa föreningens arbete mer aktivt framöver. Jag har varit medlem sedan 2014 och talat mycket för fri kunskap i olika sammanhang, men nu får jag också ta ett större ansvar och det ser jag fram emot.

Johanna Berg, Foto: Axel Pettersson, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons.

Jag har arbetat med museer och kulturarvsfrågor i över tjugo år. Jag jobbade med museipedagogiska utvecklingsfrågor på Kulturrådet kring millennieskiftet, och har senare arbetat längre perioder på både Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet. År 2007-2009 var jag sekreterare i en statlig utredning om museer, Museikoordinatorsutredningen, som bl a tog de första stegen mot det som idag är K-samsök/Kringla. Det var ungefär då fokus i mitt arbete började glida över mot digital utveckling, och där är Wikimedia förstås en naturlig samarbetspart. Det är lätt att mötas över målet fri kunskap åt alla!

Jag har vidare arbetat med SWE-CLARIN, som bygger infrastruktur för språkteknologiskt forskningsstöd inom humaniora och samhällsvetenskap, och deltar även i spinoff-projektet Tilltal som utvecklar talteknologiska metoder för samma mål. Jag har tidigare haft uppdrag i Digitaliseringskommissionen och i styrelsen för SUNET. Idag är jag ledamot i RJ:s beredningsgrupp för Infrastruktur för forskning.

När jag inte jobbar läser jag och fördjupar mig i historiska människoöden. Just nu gärna egendomliga historier från cirkus- och varietémiljö i slutet på 1800-talet. Nästan allting där är intressant faktiskt!

The post Ny i styrelsen: Johanna Berg appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-05-06 av Karl Wettin
Blogg – Wikimedia Sverige

Lättare att hitta fram i WLE

För att öka deltagandet i Wiki Loves Earth och för att underlätta för de som redan är med, så har Wikimedia Sverige tagit fram en ny karttjänst.

kartan återfinns alla de naturreservat, nationalparker, naturminnen och biosfärområnden som tävligen går ut på att fotografera. Vi hoppas det är lättare att navigera och använda denna jämfört med de listor som sedan tidigare tillhandahållits. Framförallt tror vi att detta gör det lättare för deltagare att upptäcka platser i området man sedan tidigare inte kände till, något ett namn i en lista kanske inte uppmärksammar på samma sätt.

Hallands väderö vid Bjärehalvöns västra spets. Kartdata: OpenStreetMap

Kartan är lätt att använda. Gröna områden betyder att det finns minst en bild, blåa betyder att det inte finns någon bild alls. Genom att klicka på ett område ges möjligheten att gå till uppladdningssidan för det objektet direkt från kartan. Zooma in och ut i kartan med mushjulet eller två fingrar på din mobila enhet.

Tjänsten är ett exempel på hur man kan använda sig av de kartbitar som Wikimedia Sverige har laddat upp till Commons inför Wiki Loves Earth. Rent tekniskt är informationen i kartan en lokal spegel av utdrag från Wikidata och Commons för att snabbt kunna leverera data till klienter. Denna spegling uppdateras med några minuters mellanrum, så det kan med andra ord ta en kortare stund från det att du laddar upp en bild tills dess att den dyker upp i kartan.

Då idéen till kartan kom i ett mycket sent skede av planeringen för tävligen har det blivit tidsbrist och utvecklingen blev ett hastverk. Vi tar gladeligen emot felrapporter och förslag till förbättringar. Tyvärr hinner vi troligen inte åtgärda så mycket mer än allvarlig fel under tävligen detta året, men blir kartan omtyckt återupplivar vi den med era förslag inför nästa år.

https://map.wikilovesearth.se/

The post Lättare att hitta fram i WLE appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-05-05 av Karl Wettin
Blogg – Wikimedia Sverige

Skyddad natur som geodata i Commons

Inför Wiki Loves Earth 2020 har Wikimedia Sverige genomfört massuppladdningar och uppdateringar av alla svenska naturminnen, naturreservat, nationalparker och biosfärområden från Naturvårdsverkets öppna data till Wikidata och Wikimedia Commons.

Kartdata är en sedan tidigare relativt outnyttjad namnrymd i Commons och uttalande i Wikidata. Vår robot laddade upp 6 544 nya kartbitar som beskriver utsträckningen av stora delar av Sveriges skyddade natur: biosfärområden, nationalparker, naturreservat och naturminnen. Detta motsvarar mer än hälften av de 12 265 kartbitar som nu finns på Commons. Det får man nog kalla den första stora massuppladdning någonsin av denna datatyp.

Utstäckningskartan i faktarutorna för naturreservat på Wikipedia är en omedelbar effekt av uppladdningarna.

Det finns många möjliga ändamål för kartdata i Commons. Vår förhoppning är att de kommer till nytta för deltagare i tävlingen, att lättare se utsträckning för större områden och exakta positioner till exempelvis grupper av träd som tillsammans bildar ett naturminne.

I framtiden kan man även tänka sig att kartdata kommer kunna kombineras med komplicerade geografiska frågor i Wikidata, tex att hitta etiketter i Wikidata med något specifikt uttalande som befinner sig inom utsträckningsområdet för en nationalpark.

Utöver kartbitar fick vi även in en hel del ny och uppdaterad information i Wikidata från Naturvårdsverket. Drygt 20 000 uttalanden ändrades eller lades till i Wikidata. Landytor, vattenytor, skogsytor, mittpunkts-koordinater, IUCN-kategorier, instiftningsdatum, med mera.

Wikimedia Sverige har utvecklat en liten karttjänst för att snabbt hitta till områden att fotografera under Wiki Loves Earth 2020. Denna karta hämtar all sin data från Wikidata och Commons, vilket med andra ord alltså är ett litet exempel på vad man kan tänkas använda informationen vi laddat upp till. Mer om denna kartjänst i ett senare blogginlägg.

Vi vill avslutningsvis passa på att uppmärksamma Projekt naturreservat på Wikipedia där gemenskapen under en längre tid har lagt mycket arbete och möda på förbättra artiklarna och mallarna för svenska naturreservat.

The post Skyddad natur som geodata i Commons appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-05-04 av Mattias Axell
:DFRI

Webbseminarium: Own Your Cloud

”Äg Ditt Moln” den 8:e maj, 17:00-19:00 är en diskussion om de etiska och legala implikationerna av att prenumerera på molntjänster kombinerat med en praktisk distansbaserad workshop som hjälper alla under webbinariet med att sätta upp deras egen instans av Nextcloud – en Fri och Öppen Mjukvara med molnfunktionalitet som du kan äga själv!

Lär dig mer och OSA här: Own Your Cloud – webinar/nextcould setup workshop 8th of May åtminstone en timma före webbinariet. Efteråt kan du gå med via denna länk: now.edgeryders.eu/call/12942

OBS: Webbinariet är på engelska.

Invite in English:

“Own Your Cloud” on 8th of May, 17:00 – 19:00 is a discussion of the ethical and legal implications of subscription services for clouds combined with a hands-on workshop helping everyone in the webinar to set up their own nextcloud, a free and open-source cloud that you will own yourself!
Learn more & join the rsvp list here: Own Your Cloud – webinar/nextcould setup workshop 8th of May at least one hour before the call. Afterwards you can join via this link: now.edgeryders.eu/call/12942

2020-05-04 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

Wikimedia and COVID-19: April overview

We’re in the middle of a difficult pandemic. No one knows what the future holds, but the Wikimedia movement is working hard to make sure that knowledge is free and updated. In the end of March, the physician and Wikimedian Netha Hussain wrote a post on this blog that got a lot of attention, on how Wikimedians are working on COVID-19. Here’s the follow-up.

(text in Swedish)

The Wikimedia movement has been responding to the COVID-19 crisis ever since the disease was detected in China. The English Wikipedia article on the disease outbreak was created as early as 5 January 2020, and has since undergone more than 19,000 revisions by over 2,500 editors. The page has attracted a staggering 33 million pageviews as of April 2020. With around 1,000 references, this article provides a comprehensive and updated overview of the coronavirus pandemic globally. The combined viewership of all English Wikipedia articles related to COVID-19 crossed 14 language communities have created WikiProjects for working on articles related to COVID-19. Coordinated efforts like Wikiprojects help people interested in the topic to come together, share ideas and discuss about improving the quality of content of articles related to COVID-19. Wikimedians worked with the Public Health Agency of Sweden and released text, images and posters in 24 languages for use on Wikipedia and sister projects. A newly established project called SWASTHA (Sanskrit word for health) is working on correcting misinformation present in COVID-19 articles in Indian languages by working with experts in the area. WikiProject COVID-19 Graphics supports creation and translation of COVID-19 graphics for use on Wikipedia. 

This GIF about flattening the curve is used around 500 times on Wikimedia projects. 

Image courtesy: Siouxsie Wiles and Toby Morris, CC-BY-SA 4.0, Wikimedia Commons

Wikimedians have been continuing their outreach and networking efforts via virtual meetings. Wikimedia Café now hosts virtual discussions about issues of broad interest to the Wikimedia movement. WikiWorkshop 2020, a conference of researchers working on Wikimedia was converted into a virtual gathering following the travel restrictions due to the pandemic. The virtual gathering brought together over 100 people interested in research and featured talks and posters focusing on research surrounding Wikimedia. Wikimedia volunteers and staff have been working on increasing access to education in the context that approximately 1.5 billion learners are impacted by the pandemic. Wikimedians have created a portal for education, where lesson plans and #EduWiki challenges are posted regularly. Many chapters have switched their annual general meetings to digital format, and the Swedish Chapter published all instruction materials openly for others to re-use.

Wikidata, a sister project of Wikipedia that contains structured data, also has started new initiatives to respond to the COVID-19 pandemic. Wikidata has data and resources for researchers interested in studying the pandemic, including scholarly articles and epidemiological data. Spin-off projects were created for different countries, and the COVID-19 Task Force for India has epidemiological data sorted down to the district level. A campaign to add structured data to images related to COVID-19 has received good responses. The Wikimedia Foundation, the non-profit that supports Wikimedia projects, is releasing massive amounts of data about the evolution of COVID-19 related articles. They have also opened a landing page showing data related to COVID-19.

Google draws content from Wikipedia to show updated statistics related to COVID-19 pandemic.

Among the 10 top viewed English Wikipedia articles for the month of April, four were related to COVID-19. Related articles that featured in the top 20 list were Spanish flu, Deaths in 2020 and Coronavirus, indicating that people are actively seeking information about the history and evolution of pandemics. Top 20 list on Swedish Wikipedia included the same articles, and also Anders Tegnell, the Swedish chief epidemiologist, digerdöden (“black death”), “Hongkonginfluensan” (Hong Kong flu) and the most visited article of the entire month, Adam Alsing, a famous radio and TV host who unfortunately died due to the disease. The total page views on all Wikimedia projects taken together has come upto 23 billion, after increasing by 10.5% last month. Many organizations, including Google have been relying on information from Wikimedia projects to share updated information about the pandemic on the internet. The viewership statistics and the reliance of top websites on Wikimedia’s COVID-19 content indicate that Wikimedia is a popular source of information related to COVID-19.

What the future holds, no one knows. But no matter what happens, the Wikimedia communities worldwide seem intent on making sure that knowledge is free, accessible and updated, also in this time of crisis. 

Dr. Netha Hussain
Physician and Wikimedian based in Gothenburg

Eric Luth
Project manager, Wikimedia Sverige

The post Wikimedia and COVID-19: April overview appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-05-04 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

Wikimedia och covid-19: ett uppföljande inlägg

(text in English)

Världen befinner sig i en svår pandemi. Ingen vet vad vi står inför, men Wikimediarörelsen arbetar hårt för att se till att informationen är fri och uppdaterad. I slutet av mars skrev läkaren och Wikimedianen Netha Hussain ett uppmärksammat inlägg på den här bloggen om hur wikimedianer arbetar med covid-19. Här kommer uppföljaren.

Wikimediarörelsen har sysselsatt sig med Covid-19-krisen ända sedan viruset och sjukdomen upptäcktes i Kina. Den engelskspråkiga artikeln skapades så tidigt som 5 januari 2020, och har redigerats mer än 19 000 gånger av över 2 500 skribenter. Svenskspråkiga Wikipedia reagerade bara ett fåtal veckor senare. Den engelskspråkiga artikeln hade fått oerhörda 36 miljoner sidvisningar 1 maj 2020, och med omkring 1 000 källor ger artikeln en omfattande och uppdaterad översikt över den globala pandemin. De covid-19-relaterade artiklarna på engelskspråkiga Wikipedia hade fått fler än 14 språkgemenskaper skapat Wikiprojekt för att arbeta på artiklar som relaterar till covid-19. I Wikiprojekt koordineras insatser på Wikimediaplattformarna, vilket gör det lättare för alla som intresserar sig för ett ämne att samlas, byta idéer och diskutera hur man kan förbättra kvalitén på innehållet. Wikimedianer arbetade tillsammans med den svenska Folkhälsomyndigheten för att släppa text, bilder och affischer på 24 språk till användning på Wikipedia och dess systerprojekt. Ett nygrundat projekt som kallas SWASTHA (sanskrit för hälsa) arbetar med att rätta felaktig information i covid-19-artiklar på indiska språk, genom att arbeta med experter på området. WikiProject COVID-19 Graphics arbetar för att skapa och översätta grafik om covid-19 för användning på Wikipedia.

Denna GIF som handlar om att platta ut kurvan används ungefär 500 gånger på Wikimediaprojekten. Grafik: Siouxsie Wiles och Toby Morris, CC-BY-SA 4.0, Wikimedia Commons

Wikimedianer har fortsattsitt arbete med outreach och nätverkande genom virtuella möten. Wikimedia Café står värd för virtuella diskussioner om problem som är av allmänt intresse för Wikimediarörelsen. WikiWorkshop 2020, en konferens för forskare som arbetar med Wikimedia, gjordes om till ett virtuellt möte, efter att pandemin hade lett till omfattande reserestriktioner. Detta virtuella möte samlade över 100 personer som alla intresserar sig för forskning, och innehöll presentationer och poster om Wikimediarelaterad forskning. Wikimedias volontärer och anställda har arbetat för att öka tillgången till utbildning, i en tid då omkring 1,5 miljarder elever och studenter påverkas av pandemin. Wikimedianer har skapat en portal för utbildning, där lektionsplaner och #EduWiki-tävlingar regelbundet läggs upp. Många chapters och delar av rörelsen har växlat till digitala årsmöten, och Wikimedia Sverige publicerade allt sitt stödmaterial öppet för återanvändning.

Wikidata, ett systerprojekt till Wikipedia som innehåller strukturerad data, har också påbörjat nya initiativ i sitt arbete med att hantera covid-19-pandemins utmaningar. Wikidata har data och resurser för forskare som vill studera pandemin, inklusive forskningsartiklar och epidemologisk data. Spin-off-projekt skapades för flera länder, och COVID-19 Task Force i Indien har epidemiologisk data sorterad ner på distriktnivå. En kampanj för att lägga till strukturerad data till bilder som knyter an till covid-19 har också fått bra respons. Wikimedia Foundation, den ideella stiftelse som stödjer Wikimedia-projekten på global nivå, har släppt enorma mängder data om hur de covid-19-relaterade artiklarna har vuxit fram. De har också skapat en landningssida som visar data som relaterar till covid-19.

Google återger innehåll från Wikipedia som visar uppdaterad statistik om covid-19-pandemin.

Bland de 10 mest besökta engelskspråkiga Wikipediaartiklarna i april hade fyra att göra med covid-19. Relaterade artiklar på topp-20-listan inkluderade bland annat “Spanish flu” (spanska sjukan), “Deaths in 2020” (avlidna 2020) och Coronavirus, vilket innebär att folk aktivt söker information om pandemiernas historia och framväxt på Wikipedia. På svenskspråkiga Wikipedia återfanns liknande artiklar, och även statsepidemiologen Anders Tegnell liksom artiklarna om digerdöden och Hongkonginfluensan. Den mest besökta artikeln under hela månaden var den om Adam Alsing, en folkkär radio- och TV-värd som dessvärre avled till följd av sjukdomen. Det totala antalet sidvisningar på alla Wikimediaprojekt sammantaget har vuxit till 23 miljarder, med en ökning på 10.5% senaste månaden. Många organisationer, däribland Google, har förlitat sig på information från Wikimediaprojekten för att kunna dela vidare uppdaterad information om pandemin på internet. Besöksstatistiken och beroendet hos flera av de mest besökta webbplatserna av Wikimedias covid-19-innehåll visar på betydelsen Wikimedia har som populär källa till information relaterad till covid-19.

Ingen av oss vet vad vi står inför. Men oavsett vad som händer verkar Wikimediagemenskapen världen över beredd att arbeta hårt för att se till att kunskapen är fri, tillgänglig och uppdaterad, även i denna krissituation.

Netha Hussain
läkare, forskare och Wikimediavolontär baserad i Göteborg  

Eric Luth
projektledare, Wikimedia Sverige

The post Wikimedia och covid-19: ett uppföljande inlägg appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-05-01 av Påvel Nicklasson
Påvels blogg

Kubuntu 20.04

Sista veckan har jag uppdaterat mina datorer till senaste Kubuntu 20.04. Linux är skojigt för att det finns så många varianter. Jag har dock nästan slutat att testa runt. Jag har hittat hem i skrivbordsmiljön KDE. KDE är avancerad och går att modifiera nästan hur mycket som helst. Jag har lagt upp mitt arbete på ett sätt som passar mig men säkert ingen annan. Många program som följer med är dessutom Linuxvärldens mest avancerade och bästa inom respektive område. Jag föredrar stabila Linuxdistributioner framför rullande. Ett tag använde jag Manjaro, men det var ständiga småproblem. Det mesta gick att lösa, men jag lade mer tid på att få datorn att fungera än jag ville. Med det sagt är Manjaro ett jättebra projekt. Visst har jag stött på några småbuggar i nya Kubuntu och till och med postat en buggrapport, men allt har gått att fixa.

Det är otroligt hur mycket Linux gått framåt sedan jag började använda systemet för drygt tio år sedan. Även om det allra mesta fungerade redan på den tiden var det mer bekymmer med hårdvara och program. Dessutom hade varje utgåva av *buntu sina egenheter. Det som fungerat fungerade plötsligt inte längre. Nu flyter allt betydligt bättre.

Jag passade på att uppdatera BIOS på en av mina datorer. För att göra det var jag tvungen att först installera Windows 10, därefter uppdatera BIOS och sedan installera Kubuntu. Det är bedrövligt att man måste ta sådana omvägar.

Det positiva jag kan säga om Windows 10 var att det var ”enkelt” och snabbt att installera. Snokandet började emellertid direkt med 20 frågor om hur mycket information jag frivilligt skickar till Microsoft. Resten snor de. Obegripliga licensavtal och att jag var tvungen att logga in på ett Microsftkonto var grädde på moset. Att systemet gick snabbt att installera är dessutom en sanning med modifikation. Då Windows 10 är på plats måste man jaga reda på program, ladda ner ett efter ett och installera. Det tar dagar. Kubuntu med alla program tar max en timme att få plats.

Tonen i Linuxvärlden har ändrats. För tio år sedan var stämningen militant och Linux skulle ersätta Windows på skrivbordet. Flera skrivbordsdistributioner som Ubuntu, Mint med flera ”dummade ner” sina användargränssnitt för att locka Windowskonvertiter. Man glömde avancerade användare och kreatörer. Jag tror detta var ett stort misstag. Linuxrevolutionen på skrivbordet uteblev och nu verkar många Linuxforum föra en tynande tillvaro.

Jag är en avancerad datoranvändare. Jag skriver, bildhanterar och skapar professionellt. Det är därför jag använder Linux. Det är enkelt och pålitligt. Jag kan komma åt mina filer och mitt arbete utan att betala programuppdateringar eller tvingas använda ett och samma program. Jag kan modifiera min arbetsplats och byta ut den då jag ledsnar på den. Allt detta kostar 0 kr. Jag ger tillbaka genom att översätta program och donera till projekt jag uppskattar. Detta är mer etiskt än att bli mjölkko åt ett amerikanskt storföretag.

Nåväl! Alla blir lyckliga på sitt sätt. Nu är mina datorer som de ska vara de närmaste två åren!

flattr this!

Flattr this!

2020-04-30 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

Att bidra ger tröst och mening

Måns Hagberg har deltagit i Wikimedia Sveriges fototävlingar flera gånger, framförallt med foton på objekt som saknat bilder. Nu befinner han sig som så många andra i en jobbig situation med covid-19, men känner att Wiki Loves Earth kan ge en välbehövlig ljusglimt i den tillvaron.

Närsholmen i juli 2018. Bilden kom på tredje plats i Wiki Loves Earth 2019. Foto: Måns Hagberg, CC BY-SA 4.0.

Normala år brukar jag delta med några bilder i den aktuella Wikimediatävlingen. Nu gäller Wiki Loves Earth. Att bidra med bilder på objekt som saknat bilder känns bra!

Nu då coronasmittan sprider sig gäller strikta uppföranderegler. Är det då lättsinnigt att lägga lite krut på bilder åt Wikimedia? Inte om man följer reglerna. Då kan fotandet ge en välbehövlig ljusglimt i tillvaron. 

Fototips: Utöver själva motivet är det ofta ljuset som avgör om en bild blir bra. Den som har tid – kanske extra tid just nu – kan pröva på Slow Photography (på engelska). 

Leta reda på motivet, ta testbilder och vänta sen ut ljusets skiftningar. Det kan bli väldiga skillnader allteftersom moln drar förbi. För att inte tala om att tidig morgon eller sen eftermiddag / tidig kväll ofta är tacksamt för ljuset. 

Om man vill få sin bild att bli utvald kan det vara bra att bedöma sina bilder i lugn och ro. En bild som passar att skriva ut och hänga på väggen fungerar ofta bäst. 

Exempelbilden från Närsholmen hade vunnit på att jag tagit det lite lugnare! Jag var på plats, såg motivet, ställde bilen, tog en bild och åkte vidare. Om jag hade stannat en längre stund, tagit testbilder och ställt in kameran noggrannare hade resultatet blivit bättre. Nu fick jag fixa till i efterhand. Tog till grov överskärpning i Photoshop för att bilden skulle ”bli nåt”. Synd på ett så bra motiv. 

Måns Hagberg
https://manshagberg.fotosidan.se/

The post Att bidra ger tröst och mening appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-04-29 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

”Mina favoritbilder togs på promenader i närområdet!”

1 maj inleds Wiki Loves Earth 2020 i Sverige. Vill du delta men är osäker på hur man gör, eller hur man kan tänka? Vi frågade en av de mest framgångsrika deltagarna från tidigare år, och här delar han med sig av sina tips och idéer!

1 maj startar årets upplaga av Wiki Loves Earth, och i år kan man inte bara fotografera naturreservat och nationalparker, utan också naturminnen och biosfärområden.

I år råder speciella omständigheter med tanke på Covid-19 och de rekommendationer som finns kring att undvika onödigt resande, hålla social distans och i Stockholm där jag bor att även undvika kollektivtrafiken. Det positiva med inte minst naturreservaten är att de är spridda över hela landet och att väldigt många invånare sannolikt har minst ett reservat i sitt närområde.

Långt ut i vildmarken eller 50 meter från en byggmarknad? Se själv! Foto från Wiki Loves Earth 2019. Foto: Arild Vågen, CC BY-SA 4.0.

När jag tittar igenom mina tävlingsbilder från tidigare år märker jag att många av mina favoritbilder faktiskt är tagna på promenader eller cykelturer i närområdet. Genom att det är så nära har jag möjlighet att ta bilderna när förutsättningarna är som bäst för fotografering och kan återkomma till samma motiv.

En novemberdag i skogen. Fotot deltog i Wiki Loves Earth 2019.
Foto: Arild Vågen, CC BY-SA 4.0.

I år finns inte möjligheten att resa iväg för att besöka nya naturreservat, biosfärområden, nationalparker eller naturminnen – men varför inte anta utmaningen att fotografera våren och försommaren i ditt närmaste naturområde? Varför inte testa att ta en tidig morgonpromenad för att fånga soluppgången och morgonljuset? Åtminstone för mig är det en fin start på arbetsdagen och en anledning att ta mig ut från min lägenhet som under pandemin också har blivit min arbetsplats.

En majdag i skogen. Foto från Wiki Loves Earth 2019.
Foto: Arild Vågen, CC BY-SA 4.0.

Alla bilderna ovan är tagna på promenader i mitt närområde.

Arild Vågen
En av den svenska Wikimediarörelsens mest kunniga fotografer, med 126 utmärkta bilder på Wikimedia Commons.


Wiki Loves Earth anordnas 1 – 31 maj i Sverige. Alla bilder som föreställer naturminnen, naturreservat, biosfärområden och nationalparker är tillåtna, så länge du har tagit dem själv. De måste inte vara tagna under maj månad, men måste vara uppladdade då. Läs mer på wikilovesearth.se.

The post ”Mina favoritbilder togs på promenader i närområdet!” appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-04-28 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

Snart dags: Wiki Loves Earth 2020!

1 maj drar den årliga fototävlingen Wiki Loves Earth igång. I år ingår för första gången biosfärområden och naturminnen i tävlingen, vilket innebär att det finns många nya objekt att fotografera! Ta tillfället i akt och besök skyddsvärd natur i ditt närområde med kameran, så kan du vara med och tävla i en av världens största fototävlingar! 

Utsikt över Färnebofjärdens nationalpark, en del av biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven. Foto: Andrew Dyer, CC BY-SA 4.0.

1 maj startar den årliga fototävlingen Wiki Loves Earth. Det är en av världens största fototävlingar, och arrangeras över hela världen. Wikimedia Sverige anordnar den svenska deltävlingen, där de tio bästa bilderna går till den internationella finalen. 

Tävlingen är en hyllning till all vacker natur på vår planet. Vi behöver bli bättre på att ta hand om och bevara naturen, men vi behöver också bli bättre på att dokumentera den och sprida den digitalt. Dels såklart för att mycket skyddsvärd natur världen runt håller på att gå förlorad, men också för att göra det lättare att kunna njuta av vacker natur även på platser där vi inte befinner oss. Wiki Loves Earth är ett gyllene tillfälle i Sverige att visa upp vår vackra natur till resten av världen.

Wikimedia Sverige har anordnat tävlingen sedan 2017, och sedan dess har många tusen bilder på svenska naturreservat och nationalparker tillgängliggjorts på Wikimedia Commons, som ett resultat av tävlingen. I år har vi även för första gången tagit med naturminnen och biosfärområden, de sistnämnda eftersom Naturvårdsverket gick med på att ändra till en fri licens på deras data! Det innebär att det finns många nya objekt för dig att fotografera.

Vad är ett biosfärområde?

Biosfärområdena ingår i det globala Biosfärprogrammet, som administreras av Unesco. Det finns i dag 701 biosfärområden i 124 länder. Enligt Wikipedia ska områdena “fungera som modellområden för hållbar utveckling. De ska ha höga kulturhistoriska och biologiska landskapsvärden som ska värnas men samtidigt också nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt.” 

Det innebär att biosfärområdena sätter fokus på lokal samverkan och människans förhållande till naturen – vilket gör det särskilt roligt att kunna inkludera Sveriges sju biosfärområden i tävlingen

Svenska Unescorådet ansvarar för att ge råd till den svenska regeringen om Unescos biosfärprogram och sprida information om det i Sverige. Joel Wiklund Hult är programsamordnare på Svenska Unescorådet för biosfärområdena, och en av juryledamöterna i årets upplaga:

“Det är mycket rolig att allt hållbarhetsarbete som pågår i Unescos biosfärområden nu också är en inspirationskälla i Wikimedias tävling och därmed kan nå ut till ännu fler.

Biosfärområden skapar lokala lösningar på globala problem, det ska bli spännande att se hur tävlingsdeltagarna uppmärksammar och fångar detta i sina bilder!

Stig i Herculesområdet, en del av biosfärområdet Kristianstads vattenrike. Fotograf: Toskador, CC BY-SA 4.0.

Wiki Loves Earth och covid-19

I år ställer den rådande coronaviruspandemin särskilda krav på både oss som arrangörer och dig som deltagare. Vi kan tyvärr inte ge något ekonomiskt stöd för lokala eller nationella evenemang, eller på annat sätt bidra till fysiska träffar. Vi råder också alla som deltar att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer, inte minst om att undvika kollektivtrafik om det går.

Så vad kan du göra?

  • Upptäck dina lokala naturområden med kameran! Vi rekommenderas fortfarande att röra oss i naturen, och det här är ju det perfekta tillfället att ta med sig kameran och besöka ditt närmaste naturreservat, biosfärområde eller naturminne! Du kan läsa mer om våra rekommendationer för Wiki Loves Earth och covid-19 här: https://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Wiki_Loves_Earth_2020_in_Sweden/Covid-19/sv
  • Scanna in gamla egentagna bilder! Bilderna måste inte vara tagna under maj månad, de måste bara vara uppladdade då. Har du gamla bilder i fotoalbum, på externa hårddiskar eller någon annanstans är det här kanske rätt tillfälle att ladda upp dem?
  • Om du inte har gamla bilder och gärna undviker även att vara ute i naturen behöver många av artiklarna om naturreservat, biosfärområden, nationalparker och naturminnen förbättras. Kanske är det så du vill bidra till tävlingen? Vi har även en lokal tävling från 18 till 24 maj, som fokuserar på just det.

Behöver du hjälp med utrustning?

Under åren har vi byggt upp en ansenlig teknikpool på Wikimedia Sverige, med bland annat flera kameror som är särskilt bra för naturfotografering. Vi hjälper gärna till med att skicka kameror och objektiv till dig, så att du kan använda dem i tävlingen! 

Till exempel har vi makroobjektiv och ringblixt som underlättar att ta närbilder på insekter eller växter, eller teleobjektiv för att få översikt över hela naturlandskap.

Läs mer om vad du kan låna av oss här: https://se.wikimedia.org/wiki/Guide_till_teknikpoolen

Detaljer om tävlingen:

Tävlingen pågår mellan 1 och 31 maj, och alla egentagna bilder som inte har laddats upp tidigare ingår. Du kan läsa mer om tävlingen och hur den går till på wikilovesearth.se.

The post Snart dags: Wiki Loves Earth 2020! appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-04-26 av rasmus
Copyriot

Inflation eller deflation i coronakrisen?

Rätt svar är, som oftast: både och.

Priserna kommer att stiga, på vissa slags varor (inflation).
Samtidigt kommer priserna att falla, på andra slags varor (deflation).
Huruvida nettoresultatet blir inflation eller deflation beror då på vilken tyngd som de olika varorna har i den så kallade varukorgen.

Konsumentprisindex beräknas utifrån en varukorg som ska representera “hela den privata inhemska konsumtionen”. Det betyder att rika människors konsumtion väger tyngre än fattiga människors konsumtion; på fackspråk säger man att KPI är ett plutokratiskt index, till skillnad från ett demokratiskt index där varukorgen representerar ett genomsnitt av vad varje medborgare eller varje hushåll konsumerar. (Fram till 1954 bestod Sveriges officiella prisstatistik utgjordes en sorts demokratiskt index, byggt på konsumtionen hos en “indexfamilj” bestående av en man, en hustru och två barn bosatta i en tätort.)

Fattiga människor har alltid lagt en större andel av sina pengar på mat än vad rika människor behövt göra. Stigande livsmedelspriser är därmed en form av inflation som visar kraftigare utslag i ett demokratiskt index än i ett plutokratiskt index. Medan det omvända givetvis är fallet för mer lyxbetonad konsumtion. Det är alltså fullt möjligt att tänka sig ett ekonomiskt krisläge där det officiella KPI visar att Sverige befinner sig i deflation, trots att flertalet hushåll upplever en högst verklig inflation.

Inom mitt pågående forskningsprojekt tittar jag just nu närmare på SOU 1943:8 om levnadskostnadsindex. Utredningen påkallades såklart av kriget. Bristen och ransoneringarna på vissa varor förstärkte vissa av de principiella problemen med att mäta den allmänna prisutvecklingen i ett land.

I tider av kris, konstaterade de sakkunniga, “ökas bl.a. riskerna för att index skall förlora sin allmängiltighet”. Typiskt för kristider är nämligen att “spridningen i prisutvecklingen för olika varuslag och varugrupper starkt ökas”. Så även under 2020 års coronakris, misstänker jag.

Låt oss då spekulera i de skilda riktningarna i prisutveckling av olika grupper av konsumtionsvaror, som vi kan vänta oss under det återstående året.
Livsmedel förväntas bli dyrare, till följd av brist på arbetskraft i lantbruket och försvårade transporter. Enligt Konjunkturinstitutet kan vi få se “tredubbla priser på frukt och grönt”. Även kaffe kan bli betydligt dyrare.
Kläder blir däremot billigare, åtminstone på kort sikt när stora klädkedjor som befinner sig i eller nära konkurs realiserar sina lager.
Inom kategorin “hälsa” råder knappast tvivel om att vissa priser rusar uppåt när efterfrågan ökar på t.ex. hygienprodukter där tillgången är begränsad.
Hur priserna kommer att utvecklas på industriprodukter som bilar, hemelektronik och husgeråd vågar jag inte sia om. Men om fabriker eller transporter står stilla, kan det givetvis uppstå varubrist, det vill säga ett inflationstryck.
En klart deflationär faktor är däremot priserna på energi – såväl el som bensin – som nu faller rejält.
Möjligen kan man tänka sig stigande priser på telekomtjänster när infrastrukturen är under hård press av videokonferenser och teveserietittande.
Boende är den enskilt största utgiftsposten för de allra flesta människor. Hur kommer den att utveckla sig i coronakrisen? Fallande fastighetspriser är tänkbart, men det betyder inte nödvändigtvis att det blir billigare att bo. En rejäl smäll kan vänta för de bostadsrättsföreningar som hyr ut affärslokaler som inte längre har råd att betala hyran; det kan betyda höjda månadsavgifter för lägenheterna.
Resor förväntas bli dyrare, särskilt utrikes flygresor när de åter kommer igång. Lågprisflygets epok kan mycket väl vara över för gott. Men nu kommer vi fram till de varukategorier där prisutvecklingen blir svår att mäta helt enkelt eftersom stora delar av marknaden är tillfälligt borta. Dit hör charterresor, men även mycket som sorteras under “rekreationstjänster och kulturella tjänster”. (Hur detta marknadsfrånfall kommer att hanteras i inflationsstatistiken är en intressant fråga, som får vänta till ett annat inlägg.)

Så, nog kan vi vänta oss såväl inflationära som deflationära prisrörelser. Så vad blir då summan? Som sagt så kan svaret skilja sig åt, beroende på vems varukorg vi talar om. För det stora flertalet kommer stigande matpriser att bli en tungt vägande inflationsfaktor, men den kan vägas upp av olika deflationsfaktorer. Balansen kan skilja sig mellan stad och landsbygd, mellan barnfamiljer och pensionärer, och så vidare. Men då talar vi om de konkreta verkningarna för olika hushåll. På den abstrakt aggregerade nivån – det plutokratiska KPI – menar många att inflationen kan bli nära noll, eller rentav under.

”Inflationen går ned väldigt mycket och det luktar deflation i sommar”, säger Danske Banks chefsekonom. “Med låga inflationsutfall kommer också inflationsförväntningarna att sjunka framöver, vilket ytterligare ökar sannolikheten för låga löneavtal i höstens uppskjutna avtalsrörelse.”
I värsta fall får låginkomsttagarna knappt någon löneökning eftersom det inte finns någon inflation enligt KPI, trots att stigande matpriser kan betyda att dessa grupper visst är drabbade av en inflation. Möjligen är det läge för fackföreningarna att börja fundera på om inte alternativa mått på inflationen – till exempel ett demokratiskt index – skulle kunna spela en vägledande roll i löneförhandlingarna.

“När index används för kompensationsändamål, är ett plutokratiskt index inte uppenbart det bästa alternativet.” (SOU 1999:124)

2020-04-24 av rasmus
Copyriot

Transportåldern, igen

Lagom till den förra världskrisen, hösten 2008, utgav tidskriften Glänta ett temanummer vid namn “Framtidsencyklopedin“. En salig blandning av mer eller mindre påhittade eller omdefinierade ort som kommenterade samtiden utifrån ett mestadels lättsamt och/eller framtidsfiktivt perspektiv. Ett av inläggen får just sägas ha vunnit ny aktualitet:

Transportåldern

Historisk epok (ca 1850—2020) som karakteriserades av en febril förflyttning av människor och varor. Epoken inleddes då olika tekniska framsteg — ångmaskinen, förbränningsmotorn, järnvägen osv — gjorde det möjligt att förflytta fysiska ting med avsevärt högre hastighet än tidigare. Efterhand förvandlades förflyttandet till ett självändamål, dolt under termer och företeelser som frihandel, semester, internationellt utbyte, globalisering mm. De mest monumentala uttrycken för denna mentalitet — travel for travel’s sake — anses ha varit resorna till månen och Mars under sent 1900-tal och strax före epokens kulmen 2020. “Varken förr eller senare har någon rest så långt med så litet utbyte” konstaterar H Läckberg i Das Transportalter (2026). T nådde sitt definitiva slut i och med förbränningsomläggningen, men också på grund av vad som verkar ha varit en kollektiv ledsnad över förflyttandet som sådant. Det meningslösa i vad som en gång hade uppfattats som ett privilegium tycks successivt ha blivit uppenbart. Denna mentala förändring tros hänga samman med att det resande som en gång hade varit ett överklassprivilegium i och med FN-överenskommelsen 2015 (se WR-resolutionen), fick helt andra förtecken.

Desiré Bååk

Om detta kan väl nog säga ett och annat. Någon “kollektiv ledsnad över förflyttandet som sådant” är nog svår att plädera för. Men att någonting i detta avseende tog slut just år 2020, det får man nog ändå säga. Även om de vita strecken över himlavalvet troligen snart åter kommer att synas.

“Transportåldern” som begrepp plockades snart upp av Planka.nu som kopplade det till Ivan Illich och Georges Bataille. Det arbetades in i boken Trafikmaktordningen som senare översatts till både tyska och engelska.

Förresten är det nu exakt tio år sedan som flygtrafiken i Europa stod stilla sist. Då till följd av askan från en isländsk vulkan.
(Jämför glättigheten hos Wolodarski (2010) med den vaga ovissheten hos Wolodarski (2020) i fråga om flygets framtid.)

2020-04-24 av rasmus
Copyriot

Är icke-immunitet en funktionsnedsättning?

En snabb uppföljning på föregående inlägg och artikel, om “immunitetspass”. Vad händer i ett samhälle som inför systematisk diskriminering – för att inte säga apartheid – grundat i om ens blod innehåller vissa antikroppar?

Amerikanska journalisten Emily Mullin diskuterar saken vidare i en ganska intressant artikel. Precis som jag varit inne på, lyfts risken för att ett immunitetspass skulle kunna ge människor incitament att avsiktligen smitta sig själva:

Immunity passports would be helpful for frontline workers, like those in health care, the postal service, grocery stores, public transit, warehouses, and childcare. Many low-wage workers in these industries are still working throughout the pandemic, risking exposure to the virus just by going to their jobs every day. If they knew they were immune to infection, they could go about their day without worrying if they could catch the virus from patients or customers.
But for those who are out of work because of the shutdowns, Nancy Kass, deputy director for public health at the Johns Hopkins Berman Institute of Bioethics, says she worries about a situation in which people intentionally try to expose themselves to the virus to gain immunity. Some people are already eschewing public health advice, whether it’s because they feel the risk of getting seriously ill is low or because they have to keep working in order to support themselves or their families.
“Particularly if they work in a gig economy job as opposed to a salaried one, they probably do have a greater chance of getting paid again if they have immunity,” Kass says.
/…/
In a near future with immunity passports, employers could make decisions about hiring and who can come back to work based on immunity — and it might be legal.

Tydligen är det inte glasklart hur USA:s lagstiftning mot diskriminering ska tolkas här. Kan immunitet, eller snarare icke-immunitet, räknas som en disability? Juridikprofessorn Seema Mohapatra uttrycker oro över de långsiktiga följderna: “Vi har jobbat så hårt för att arbetsgivare inte ska få använda hälsoinformation i beslut om att anställa eller avskeda människor”, säger hon. “Det känns inte som en långsökt tanke att det här skulle kunna bli ett sluttande plan”.

Den svenska diskrimineringslagen nämner funktionsnedsättning som en diskrimineringsgrund. Skulle detta även kunna gälla för immunitet, eller snarare icke-immunitet? Verkar tveksamt.
Funktionsnedsättning syftar på “begränsningar av en persons funktionsförmåga”, “en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga”. Definitionen utgår från den enskilda individen på ett sätt som står väldigt långt ifrån smittskyddets kollektiva logik.

Samtidigt nämner Diskrimineringsombudsmannen att man numera ser på funktionshinder som något som uppstår “i mötet mellan människa och miljö”. Under en pandemi, där hela samhället präglas av smittskydd, är miljön radikalt annorlunda. Kanske till den grad att en majoritet av alla invånare kan betraktas som funktionsnedsatta eftersom de inte är immuna mot smittan! En långsökt men inte långsökt tanke för juristerna att bita i!

Ännu ett citat ur nämnda artikel:

People without immunity could be banned from entering grocery stores, using public services, or traveling. They could be stigmatized or disadvantaged. The effects could split communities in two — those who are allowed to go about their normal lives and those who are confined to their homes for an indefinite period of time. /…/
Immunity certificates could be the get-out-jail-free card that many Americans so desperately want, but they could also create more uncertainty and risks for the people they are meant to help most.

Chile verkar sikta på att bli första land i världen att utfärda immunitetspass. Tydligen har politikerna drivit på planerna utan att ens höra efter med expertisen i Chiles immunologiska sällskap, där det uttryckts skepsis mot vad de befintliga testerna faktiskt bevisar. Redan denna vecka ska myndigheterna ändå, enligt uppgift, börja dela ut särskilda frikort till dem som uppvisat antikroppar. Riktigt vad de ska användas till är oklart, men det hela verkar ganska skakigt.

2020-04-24 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

Who is the winner of WikiGap Challenge 2020?

From 8 March to 8 April, the second edition of the WikiGap Challenge took place. The WikiGap Challenge is a challenge aiming to create or improve articles about women on Wikipedia. It is a part of the WikiGap campaign, organized by Wikimedia Sverige, the Swedish Ministry of Foreign Affairs, Swedish embassies and Wikimedia affiliates across the world. This year, we teamed up with the UN Human Rights office, who proposed a list of 20 women human rights defenders that had no Wikipedia articles. Here are the results!

What unites the Afghan police officer Islam Bibi and the Mexican mother Miriam Rodríguez Martínez? Both were women. Both fought for human rights. And both died because they fought. That, and much more, is what we have learnt in this year’s edition of the WikiGap Challenge, which has now ended.

WikiGap Challenge is a challenge where the aim is to write and improve articles about women. It is the second year that Wikimedia Sverige, the Swedish Wikimedia Chapter, organizes the challenge together with the Swedish Ministry of Foreign Affairs. This year, together with UN Human Rights as well. For WikiGap Challenge 2020, the participants gained bonus points for writing about women fighting for human rights. UN Human Rights nominated twenty women, who in most cases lacked any article on Wikipedia, but who have had a big, positive impact on human rights in their respective communities. The result is astonishing: 338 articles have been created about the 20 women nominated by UN Human Rights, in more than 30 languages!

The article about Greta Thunberg became a featured article on Sorani Wikipedia through the challenge.
Photo: European Parliament, CC BY 2.0.

The participants got bonus points for writing about these 20 women, but all women counted. In total, 72 participants have written or improved 3,224 articles about women, in more than 35 different languages. Many astonishing stories have been made accessible through the challenge. The article about the environmental activist Greta Thunberg is as a result of the challenge now a featured article on Sorani Wikipedia. English readers can take part of information about the Guinean politician Nanfadima Magassouba, a member of the country’s National Assembly who have fought against polygamy in the country. In Yoruba, you can read about another Guinean politician, Hadja Saran Daraba Kaba, who was the only woman to compete in the presidential elections in 2010. And in Armenian, you can read about Luisa Cuesta’s fight to find people who disappeared during the military dictatorship in Uruguay.

With the challenge closed, we can now also announce the winner: the Winner of WikiGap Challenge 2020 is Andriy Gritsenko, also the winner last year: he has managed to create or translate no less than 416 articles about women on Ukrainian, Russian, Belarussian and Bashkir Wikipedia versions. Congratulations, Andriy! The winner of this year’s challenge gets to visit UN Human Rights office in Geneva, when the situation in the world allows it.

When asking Andriy what he found inspiring with the challenge, he answers that one thing that interested him was writing the article about the Ukrainian feminist and LGBTQ activist  Anna Sharygina:  “I would like more such articles! I was twice as pleased that she was from Ukraine, and that there was so much information about her – so pleased that I wrote about her not only in Ukrainian, but Russian, Belarusian and Bashkir too!”

Andriy Gritsenko has been writing on Wikipedia since 2013, and have contibuted with more than 3,500 articles: “ After all, you go at your own pace, writing and topics that you are interested in, exploring new, developing, improving your skills. Anyone can learn this and create at first 1-2 articles a week.”

Moreover, he continues, when you write articles on Wikipedia, you do the work that everyone needs. As Wikipedia becomes more and more popular encyclopedia for students and adults. That is an important social and intellectual mission.

More information, and the rest of the winners, can be found here: https://meta.wikimedia.org/wiki/WikiGap_Challenge/Results

The post Who is the winner of WikiGap Challenge 2020? appeared first on Wikimedia Sverige.

2020-04-24 av Eric Luth
Blogg – Wikimedia Sverige

Vem blev vinnare i WikiGap Challenge 2020?

Från 8 mars till 8 april ägde WikiGap Challenge rum, en onlinetävling på Wikipedia som går ut på att skriva artiklar om kvinnor, i år med ett särskilt fokus på kvinnliga människorättsaktivister. 72 deltagare har varit med och synliggjort kvinnor på Wikipedia, på fler än 35 olika språk. Nu vill vi också tillkännage vem som är tävlingens vinnare! 

Vad förenar den afghanska polisen Islam Bibi och den mexikanska modern Miriam Rodríguez Martínez? Båda var kvinnor. Båda kämpade för mänskliga rättigheter. Och båda dog till följd av sin kamp. Det, och mycket annat, har vi kunnat lära oss i årets upplaga av WikiGap Challenge, som nu är avslutad.

WikiGap Challenge är en tävling som går ut på att skriva och förbättra artiklar om kvinnor. Det är andra året som Wikimedia Sverige anordnar tävlingen i samarbete med Utrikesdepartementet, och i år även med UN Human Rights. Under den här upplagan fick deltagarna bonuspoäng för att skriva om kvinnor som verkar för mänskliga rättigheter. UN Human Rights nominerade tjugo kvinnor, som i de flesta fall helt saknade artiklar på Wikipedia, men som har haft en stor positiv påverkan på mänskliga rättigheter i sina gemenskaper. Nu har vi bara att häpna över resultatet: 338 artiklar har skapats om de tjugo kvinnor som UN Human Rights nominerade, på fler än trettio olika språk! 

Genom tävlingen blev Greta Thunberg en utmärkt artikel på sorani.
Foto: Europaparlamentet, CC BY 2.0.

Deltagarna fick bonuspoäng om de skrev om dessa tjugo kvinnor, men alla kvinnor räknades. Totalt sett har 72 deltagare skrivit eller förbättrat 3 224 artiklar om kvinnor, på mer än 35 olika språk. Många häpnadsväckande berättelser har genom tävlingen gjorts tillgängliga. Artikeln om miljörättsaktivisten  Greta Thunberg har som ett resultat av tävlingen blivit en utmärkt artikel på soranispråkiga Wikipedia. Engelskspråkiga läsare kan ta del av information om den guineanska politikern Nanfadima Magassouba, en ledamot i landets nationalförsamling som kämpat hårt mot polygami i landet. Om en annan guineansk politiker, Hadja Saran Daraba Kaba, kan man nu läsa på yoruba att hon var den enda kvinna som ställde upp i presidentvalet 2010. Och på armeniska kan man läsa om Luisa Cuestas kamp för att hitta människor som försvann under den militära diktaturen i Uruguay.

När tävlingen nu är över kan vi också avslöja vem som är vinnare. Det är ingen mindre än fjolårets vinnare, den ukrainske universitetsläraren Andriy Gritsenko, som har klarat av bedriften att vinna för andra året i rad. Med 416 skapade eller översatta artiklar har han verkligen gjort skillnad för kvinnors synlighet på Wikipedia. Stort grattis! Vinnaren av årets tävling får en resa och ett besök hos UN Human Rights kontor i Genève, när situationen i världen så tillåter.

När vi frågar Andriy vad han fann mest inspirerande i tävlingen, svarar han att han blev väldigt intresserad när han skrev artikeln om den ukrainska feministen och HBTQ-aktivisten Anna Sharygina: “jag skulle vilja ges tips på fler sådana artiklar! Det var kul att hon var från Ukraina, det fanns mycket information om henne – och hon kändes så relevant att jag ville skriva om henne inte bara på ukrainska, utan på ryska, vitryska och basjkiriska med!” 

Andriy Gritsenko har skrivit på Wikipedia sedan 2013, och bidragit med totalt 3 500 artiklar: 

 “Jag skulle vilja säga att det både är lätt och intressant att skriva artiklar på Wikipedia. Man kan skriva i sin egen takt, om ämnen som man är intresserad av, man kan upptäcka nya ämnen, utvecklas och förbättra sina färdigheter. Detta kan alla lära sig!” 

Dessutom, fortsätter han, utför man ett nyttigt arbete. Det är ett socialt och intellektuellt uppdrag, i en värld där Wikipedia blir allt viktigare som encyklopedi för barn, studenter och vuxna.

Mer information, och övriga vinnare, kan du hitta här: https://meta.wikimedia.org/wiki/WikiGap_Challenge/Results

The post Vem blev vinnare i WikiGap Challenge 2020? appeared first on Wikimedia Sverige.